Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1
Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn 08-737 51 03 Innehåll Sammanfattning.3 Inledning 4 Sjukfrånvaro för landstingskoncernen 1999-2001 5 Jämförelse med riket/övriga landsting..6 Sjukfrånvaro kort och lång (SLL)...8 Sjukfrånvaro- kön och ålder (SLL)...9 Sjukfrånvaro-sjukhus, produktionsområden (SLL).10 Sjukfrånvaro - vissa yrkeskategorier (SLL). 11 Kostnader för sjukfrånvaro (SLL)....12 2
Sammanfattning I detta PM redovisas några fakta om sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting. Redovisningen bygger dels på uppgifter från Landstingsförbundet (LF) och Riksförsäkringsverket (RFV) och dels på statistik som lämnats av förvaltningar/bolag i samband med årsredovisningen 2001. Uppgifterna visar bland annat Antal dagar med sjukpenning för samtliga förvärvsarbetande i riket har ökat sedan 1999 Särskilt gäller detta sjukskrivningar över 30 dagar (långtidssjukskrivningar) Sjukfrånvaron inom landstingskoncernen uppgick 2001 till 26,1 sjukdagar i genomsnitt per anställd Drygt hälften av dessa sjukdagar kan hänföras till sjukskrivningar som är över 90 dagar (cirka 10 % av de anställda) 81 procent av antalet sjukfall under 2001 var korttidssjukfrånvaro (under 14 sjukdagar) I jämförelse med övriga landsting ligger SLL under riksgenomsnittet avseende långstidssjukskrivningar (över 30 dagar) Sedan 2000 har längre sjukskrivningar (över 14 dagar) ökat med cirka 2 procent Kortidssjukfrånvaron (1-14 sjukdagar/anställd) minskade med motsvarande 2 procent under 2001 Kvinnornas genomsnittliga sjukfrånvaro var 2001 nästan dubbelt så hög som männens Sjukfrånvaron stiger med åldern Högst sjukfrånvaro under 2001 hade landstingets produktionsområden De yrkeskategorier som hade högst sjukfrånvaro 2001 var skötare och undersköterska Sjuklönekostnaden för landstingskoncernen uppgick 2001 till 169 mnkr 3
Inledning I detta PM redovisas några fakta om sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting. Redovisningen bygger dels på uppgifter från Landstingsförbundet och Riksrevisionsverket och dels på statistik som lämnats av förvaltningar/bolag i samband med årsredovisningen 2001. Uppgifterna från Landstingsförbundet rör andelen anställda som vid mättillfället i november 2001 var helt sjukfrånvarande mer än 30 dagar i följd. Från Riksförsäkringsverket redovisas antal sjukskrivna som fått ersättning från försäkringskassan (fr o m 15:e sjukdagen). Redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret kan konstatera att 81 procent av antalet sjukfall under 2001 var korttidssjukfrånvaro (under 14 sjukdagar). Av landstingets personalbokslut framgår att 47 procent av de anställda inom landstingets förvaltningsdel inte hade en enda sjukdag under 2001. Avsnittet om landstingskoncernens sjukfrånvaro i personalbokslutet visar att sjukfrånvaron sedan december 2000 ökat från 23,1 till 26,1 sjukdagar per anställd i genomsnitt och att ökningstakten följer trenden i riket. Ökningen gäller längre sjukskrivningar (över 14 dagar). Samtidigt har korttidssjukfrånvaron (under 14 dagar) minskat i motsvarande grad (cirka 2 %). I likhet med riksstatistiken ger de riktigt långa sjukskrivningarna utslag i landstingets sjukfrånvarostatistik. Exempelvis hade 11,5 procent av samtliga anställda inom landstingets förvaltningsdel över 90 sjukdagar under 2001, vilket utgjorde så mycket som 64 procent av det totala antalet sjukdagar. Mest har sjukfrånvaron ökat inom produktionsstyrelsens (PrS) verksamhet där den genomsnittliga sjukfrånvaron i december 2001 uppgick till 27,4 sjukdagar per anställd. Under 2001 inleddes en långsiktig satsning för att minska sjukfrånvaron inom PrS verksamhetsområde. Landstingskontoret har i samverkan med produktionsstyrelsens stab utarbetat särskilda anvisningar för att underlätta förvaltningarnas och bolagens arbete med att förebygga ohälsa och följa upp sjukfrånvarons utveckling ( Att kartlägga sjukfrånvaron, LK/PrS, 2001-11-27). I den här rapporten redovisas främst statistik avseende landstingets hälso- och sjukvård där cirka 90,1 procent av landstingets anställda återfinns. 4
Sjukfrånvaro för landstingskoncernen 1999-2001 Diagrammet visar sjukfrånvarons utveckling inom landstingskoncernen sedan 1999. Från december 2000 ökade sjukfrånvaron med 3 sjukdagar per anställd i genomsnitt och uppgick i december 2001 till 26,1 sjukdagar/anställd. Genomsnittligt antal sjukdagar/anställd Landstingskoncernen 35 30 25 20 15 10 5 0 26,1 23,6 23,1 1999 2000 2001 SLL Sjukhus Prodomr 5
Jämförelse med riket/övriga landsting Riksrevisionsverkets statistik visar att antal ersättningsdagar med sjukpenning för samtliga förvärvsarbetande i riket har ökat de senaste åren. Det sk sjuktalet, d v s antalet för året ersatta sjukdagar med hel eller partiell sjukpenning per sjukpenningförsäkrad, är 24,4 för 2001 (jmfr. 17,1, 1999). Ökningen gäller särskilt sjukskrivningar över 30 dagar. Landstingsförbundets statistik visar andelen anställda som vid mätttillfället i november 2001 var helt sjukfrånvarande mer än 30 dagar i följd (långtidssjukskrivna). I en jämförelse med andra landsting ligger Stockholms läns med landsting (inklusive bolagen) under riksgenom- snittet som är 4,3 procent. Procent 7,0 Andelen anställda som vid mättillfället i november 2001 var helt sjukfrånvarande mer än 30 dagar i följd. Andelar i procent av samtliga 6,0 5,0 4,0 Riksgenomsnitt 4,3 % 3,0 2,0 1,0 0,0 Halland Uppsala Jönköpings län Kronoberg Kalmar Sörmland Stockholm Västra Götaland Dalarna Östergötland Region Skåne Västerbotten Gävleborg Blekinge Värmland Västmanland Örebro Västernorrland Jämtland Norrbotten 6
Nedanstående diagram visar andelen anställda som vid mättillfället november 1999, 2000 respektive 2001 var sjukfrånvarande helt eller partiellt mer än 30 dagar i följd, respektive en jämförelse mellan landstingen avseende vissa yrkeskategorier. Procent 12,0 Anställda i några landsting/regioner med frånvaro helt eller partiellt för sjukdom 30 dagar under november varje år. Andelar i procent av samtliga anställda 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Norrbotten Jämtland Örebro Västerbotten Skåne Västra Götaland Källa: Landstingsförbundets statistik 1999 2000 2001 Stockholm Uppsala Halland Riket 7
Procent 14,0 Vissa yrkeskategorier i några landsting/regioner med frånvaro helt eller partiellt för sjukdom 30 dagar under november. Andelar i procent av samtliga anställda i respektive yrkesgrupp 13,3 12,0 12,0 10,0 11,2 9,9 10,7 9,9 8,0 8,1 8,6 8,3 8,2 7,8 9,0 6,0 5,9 6,6 6,4 5,6 5,6 6,7 4,0 2,0 3,8 2,9 4,7 4,6 3,1 4,0 2,6 4,1 4,2 4,6 4,6 3,7 0,0 Stockholm Uppsala Skåne Västra Götaland Halland Örebro Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket Källa: Landstingsförbundets statistik Sjukfrånvaro kort och lång (SLL) Läkare Sjuksköterska Undersköterska/sjukvårdsbiträde Korttidssjukfrånvaron (sjukfall under 14 dagar) har minskat med 2 procent under 2001. Sjukfall över 14 dagar har ökat i motsvarande grad som korttidssjukfrånvaron minskat och utgjorde 19 procent av alla sjukfall (december 2001). Av dessa längre sjukfall var 11 % över 90 dagar. Av diagrammet framgår att de korta sjukfallen utgör den största delen av alla sjukfall. Fördelning av sjukfall efter periodens längd 8% 11% 81% 0-14 dgr 14-90 dgr 90 dgr - 8
Sjukfrånvaro kön och ålder (SLL) Under 2001 var den genomsnittliga sjukfrånvaron för kvinnor 28,5 sjukdagar. Männens genomsnittliga sjukfrånvaro var 15,9 sjukdagar. Diagrammet nedan visar att sjukfrånvaron stiger med åldern. Sjukdagar fördelat per ålder/kön 2001 60 50 40 30 20 10 0 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Kvinnor Total Män 9
DS HS KS TS PO Sjukfrånvaro sjukhus, produktionsområden (SLL) Sjukfrånvarostatistiken visar att vårdgrenarna psykiatri, geriatrik och primärvård redovisar en högre sjukfrånvaro än landstingets sjukhus. I december 2001 uppgick sjukfrånvaron inom produktionsområdena till 31 sjukdagar per anställd i genomsnitt; d v s cirka 5 sjukdagar mer än genomsnittet för landstingskoncernen. Genomsnittligt antal sjukdagar per anställd 2000 2001 35 30 25 20 15 10 5 0 10 TS rik O O L
Sjukfrånvaro - vissa yrkeskategorier (SLL) Sjukfrånvaron visar stor variation mellan olika yrkeskategorier. Under 2001 hade undersköterskor (34,3 dagar/anställd) och skötare (31,3 dagar/anställd) flest sjukdagar per anställd. Lägst antal sjukdagar hade läkare med 16,5 sjukdagar per anställd. Sjukfrånvaro vissa yrkeskategorier (SLL) Sjukfrånvaron visar stor variation mellan olika yrkeskategorier. Under 2001 hade undersköterskor (34,3 dagar/anställd) och skötare (31,3 dagar/anställd) flest sjukdagar. Lägst antal sjukdagar hade läkare med 16,5 sjukdagar per anställd. Sjukdagar per kategori 2001 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Läkare SSK USK Skötare ADM 11
Kostnader för sjukfrånvaro (SLL) Landstingskoncernens personalkostnader för 2001 uppgick till 17 848 mnkr. Sjuklönekostnaden uppgick till 169 mnkr. Kostnaden avser bokförda lönekostnader för den som varit sjukskriven (dag 2-14; 80 % löneersättning, dag 15-90; 10 % löneersättning). Beräkningen tar ej hänsyn till eventuella vikariekostnader/produktionsbortfall mm. 2001 2000 Proc förändring 1) 1) 2) Lönekostnader, mnkr 11 804 10 368 13,9 4,7 - därav sjuklön 169 ) ersättning för övrig frånvaro 1 540 12
övertidsersättning 281 Pensionskostnader 1 436 1 117 28,6 23,0 Sociala avgifter mm 4 608 4 260 8,2 0,5 Summa personalkostnader 17 848 15 745 13,4 4,9 1) Inkl Busslink I Sverige AB 2) Exklusive Busslink i Sverige AB 13