NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE I BJÖRNHOVDA I MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2016

NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE I BJÖRNHOVDA I MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2016 RAPPORT 2016-06-21 Örjan Fritz

Uppdragsgivare Mörbylånga kommun c/o Magdalena Andersson 386 80 Mörbylånga Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2016 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Tel. 0303-72 61 60 ncab@naturcentrum.se Uppdragsansvarig på Naturcentrum: Naturvårdsbiolog Örjan Fritz (förstudier, fältarbete, rapport) Tel. 0761-47 68 77 orjan.fritz@naturcentrum.se Medverkande personal: Andreas Malmqvist (intern granskning av rapport) Tel. 0706-70 26 53 andreas.malmqvist@naturcentrum.se Kartmaterial Underlagskarta har tillhandahållits av uppdragsgivaren. Omslagsbild Ekar i stenmur i Björnhovda vid Färjestaden. 2016-05-18. Om inget annat anges är alla foton i rapporten tagna från aktuellt område 2016-05-18. Örjan Fritz Naturcentrum AB. 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Naturvärdesinventering av område i Björnhovda 2016... 6 Uppdrag... 6 Metodik... 7 Beskrivning av området... 8 Kända uppgifter om området... 8 Naturvärdesinventering... 9 Naturvårdsarter påträffade under inventeringen... 11 Slutsatser... 13 Referenser... 13 Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt... 14 Bilaga 2. Foton av bedömda biotopskydd... 15 Bilaga 3. Foton av värdeelement... 19 Bilaga 4. Foton av naturvårdsarter (exempel)... 22 Ett djupt nerskuret vattenförande dike med leriga branta sluttningssidor tvärar inventeringsområdets norra del. 3

Sammanfattning På uppdrag av Mörbylånga kommun har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av ett område i Björnhovda vid Färjestaden på Öland. Naturvärdesinventeringen har omfattat ett område på 7,1 ha, som nästan helt utgörs av jordbruksmark. Detaljerad angivelse för fynd av naturvårdsarter, inventering av värdeelement och generella biotopskydd inkluderades som tillägg till grundutförandet av naturvärdesinventeringen. Rapporten ska användas som underlag till detaljplanering av området. Inventeringsområdet omfattas inte av några direkta specifika områdesskydd eller riksintressen för naturvård. Däremot finns ett antal strukturer i odlingslandskap som kan bedömas vara omfattade av generellt biotopskydd. Av rödlistade arter fanns före inventeringen endast ett par fågelarter (rapphöna, kornknarr) rapporterade inom inventeringsområdet. Av rapporterade arter i övrigt fanns främst vanliga kärlväxter. I nära omgivningar har rödistade kärlväxter som kavelhirs, korndådra och stallört rapporterats. Den fridlysta och vedlevande skalbaggen ekoxe har en fast population i området, och har vid flera tillfällen på senare år rapporterats från nära omgivningar. Naturcentrums naturvärdesinventering av området vid Björnhovda 2016 resulterade i ett naturvärdesobjekt, som bedömdes ha högt naturvärde. Det utgörs av en ansamling av grövre ekar och andra grova lövträd i den sydligaste delen av området. Av strukturer i jordbrukslandskapet hittades åtta objekt med stenmurar och öppna diken (ofta i kombination) som kan bedömas ingå i generellt biotopskydd i odlingslandskapet. I ett par fall är det en tolkningsfråga om vissa igenvuxna sträckor av diken och stenmurar är att räkna som biotopskydd. Fyra värdeelement identifierades; en klibbal, en apel och en sälg samt en ansamling av fem grova ekar, dvs. de som ingår i naturvärdesobjektet. Totalt fyra rödlistade arter noterades av Naturcentrum inom inventeringsområdet under inventeringen 2016. Det rörde sig om fåglarna gulsparv, hussvala, sånglärka och kärlväxten skogsalm. Av naturvårdsarter i övrigt kan nämnas gullviva och tidigare rödlistade fåglar som hämpling, stenskvätta och sydlig gulärla vilka, liksom samtliga vilda fåglar, omfattas av Artskyddsförordningen. Fördjupade artinventeringar ingick inte i uppdraget. Fler fridlysta arter inom inventeringsområdet kan därför inte uteslutas, även om lokalförutsättningarna begränsar den möjligheten. 4

Figur 1. Identifierade och bedömda generella biotopskydd, naturvärdesobjekt och värdeelement inom inventeringsområdet i Björnhovda vid Färjestaden på Öland. För mer detaljer se Figur 4. Sammantaget är naturvärdena inom inventeringsområdet huvudsakligen koncentrerade till biotopskyddade delar, dvs. stenmurar och öppna diken med ett blomrikt busk- och trädskikt. De mest värdefulla värdeelementen är grova och rötskadade träd, och de bör sparas vid exploatering av området. Ek är då ett prioriterat trädslag på grund av förekomst av ekoxe i landskapet. Likaså är vatten en tillgång i landskapet. Om det vattenförande diket kulverteras bör våtmark anläggas i området. 5

Naturvärdesinventering av område i Björnhovda i Mörbylånga kommun 2016 Uppdrag Mörbylånga kommun håller på att ta fram en detaljplan för ett område i Björnhovda vid Färjestaden på Öland. Som underlag till detaljplanen behövs en naturvärdesinventering, vilken ska följa svensk standard SS 199000: 2014. På uppdrag av Mörbylånga kommun har Naturcentrum AB därför utfört en naturvärdesinventering 2016 av aktuellt område vid Björnhovda, där bland annat anläggning av en skola föreslagits. Aktuellt område att inventera är 7,1 ha stort, och utgörs så gott som helt av jordbruksmark (Figur 2). Figur 2. Inventeringsområdet (inramat av röd linje) vid Björnhovda ligger i ett odlingslandskap. 6

Metodik Naturvärdesinventering (NVI) För bedömning och klassificering av naturvärden användes den nya standardiserade metoden för naturvärdesinventering (SS 199000: 2014). Syftet med NVI är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Bedömningen grundar sig på det nuvarande värdet för biologisk mångfald sett från förekomst av naturvårdsarter och biotopkvalitet samt sällsynthet och hot. Betoningen på de aktuella förhållandena för biologisk mångfald innebär att värden för till exempel friluftsliv, geologi och landskapsbild inte inkluderas i bedömningen, ej heller ingår objektets framtidspotential vid restaurering. Vid angivelse av biotoper i naturvärdesobjekt har en en beskrivning gjorts. Tre nivåer av naturvärdesklasser är aktuella i detta projekt (att identifiera visst naturvärde - naturvärdesklass 4 ingick inte i uppdraget): Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Detaljerad redovisning av artförekomst (noggrannhet 10-25 m) ingick som tillägg i uppdraget liksom kartering av generella biotopskydd i odlingslandskapet samt inventering av värdeelement. Karteringen inom inventeringsområdet skulle göras med detaljeringsgraden medel. Det innebär att ytobjekt på 0,1 ha eller mer karterades liksom ett linjeformat objekt med en längd av 50 m eller mer och med en bredd av 0,5 m eller mer. Insamling och sammanställning av uppgifter Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen insamlades från olika myndigheters hemsidor, främst Länsstyrelsens WebbGIS (Länsstyrelsen i Kalmar län). Eftersök och kontroller gjordes även på andra myndigheters hemsidor (Mörbylånga kommun, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen) eller i känd litteratur. Därutöver begärdes och erhölls utdrag av alla artfynd från ArtDatabankens databaser (ArtDatabanken 2016-06-14) från aktuellt område med närmaste omgivningar. Fältbesök i inventeringsområdet Naturvärdesinventering i fält utfördes den 18 maj 2016. Vädret var gynnsamt under inventeringsdagen med sol eller växlande molnighet, en temperatur kring +20 grader och svaga-måttliga vindar. 7

Beskrivning av området Inventeringsområdet i Björnhovda ansluter visserligen västerut direkt till villakvarter i tätorten Färjestaden, men utgörs så gott som helt av ett småskaligt åkerlandskap. Typiskt för öländska förhållanden är de små åkerytorna avgränsade av stenmurar. Ofta finns en ej uppodlad zon på några meter i anlutning till murarna, varför uppväxt kunnat ske av en artrik vegetation med bland annat många arter av buskar och träd. Ett större djupt och vattenförande dike tvärar områdets norra del. I övrigt finns smärre diken ofta i anslutning till stenmurarna. En större ringled avgränsar områdets österut. Kända uppgifter om området Skyddad natur Ingen del av inventeringsområdet är formellt skyddat som biotopskydd, Natura 2000-område, naturminne eller naturreservat. Ingen del berörs av utpekat strandskydd. Däremot förekommer strukturer i odlingslandskapet som kan omfattas av generellt biotopskydd (se nedan). Naturinventeringar Inga objekt i inventeringsområdet har pekats ut i Ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket 2002-2004) eller i den tidigare utförda Ängs- och hagmarksinventeringen (Länsstyrelsen 1990-1996). Ingen nyckelbiotop eller objekt med naturvärden har pekats ut i inventeringsområdet (Skogsstyrelsen). Ej heller har några skyddsvärda träd registrerats inom inventeringsområdet (Trädportalen). Naturvårdsprogram Det finns inget kommunalt naturvårdsprogram för Mörbylånga kommun. I Länsstyrelsens naturvårdsplan (Forslund 2001) berörs inte inventeringsområdet av några utpekade objekt. Naturvårdsarter I ArtDatabankens databaser (uttag 2016-06-14) fanns några få sentida rapporterade fynd av rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) inom inventeringsområdet (Figur 3). Det rör sig om rapphöna (NT) och kornknarr (NT) som noterats under häckningstid 2009 på en åker i inventeringsområdets sydvästra del. Inga skyddsklassade artuppgifter fanns från området eller av naturvårdsarter i övrigt (Hallingbäck 2013). Strax norr om inventeringsområdet finns rapporter om kärlväxten stallört (VU) i ett dike, och strax söder om inventeringsområdet finns uppgift om kavelhirs (NT). Uppgifter om den fridlysta arten ekoxe finns också från nära omgivningar, senast från Hästhovsvägen 2015 och Strandvägen i Färjestaden 2016 (Artportalen). 8

Figur 3. Aktuella fynd (1980-2015) av naturvårdsarter, dvs. rödlistade arter, fridlysta arter eller signalarter för skyddsvärd skog eller hävdgynnad flora, i inventeringsområdet eller i dess nära anslutning enligt uppgifter från ArtDatabanken (2016-06-14). Naturvärdesinventering Naturvärdesobjekt Totalt har ett naturvärdesobjekt avgränsats inom inventeringsområdet (Figur 4). Det utgörs av en ansamling av grova ekar och andra grova lövträd i områdets sydligaste del. Objektet bedömdes ha högt naturvärde. Naturvärdesobjektet presenteras utförligare på annan plats (Bilaga 1). Biotopskyddade strukturer med en artrik vegetation (i fält-, busk- och trädskikt) samt förekomst av en art- och individrik småfågelfauna kan generellt sett anses ha åtminstone visst naturvärde (klass 4). I några fall gränsar naturvärdet till påtagligt naturvärde (klass 3), särskilt biotopskydden nr 1, 4, 5 och 7 (se nedan). Hänsyn i bedömningen har tagits till läget på Öland där sådana element och strukturer ännu är vanliga på många håll i odlingslandskapet. 9

Figur 4. Identifierade och bedömda naturvärdesobjekt (1), generella biotopskydd (8) i odlingslandskapet och värdeelement (4) i inventeringsområdet (inramad av röd linje) 2016. Generella biotopskydd Generella biotopskydd i jordbrukslandskapet har karterats särskilt inom inventeringsområdet. Identifierade biotopskydd är stenmurar och öppna diken som åtminstone på ena sidan av strukturen vetter mot odlingslandskap. Totalt har åtta objekt avgränsats (Figur 4). De beskrivs kort och anges på foto (Bilaga 2). Då stenmur och dike ansluter direkt till varandra har de bedömts som ett objekt. De allra flesta strukturer omfattas av det generella biotopskyddet. I ett par fall är bedömningen osäker. Det gäller å ena sidan en sträcka av stenmur och dike som är helt inklädd i en tät busk- och trädvegetation (nr 6 i Figur 4), å andra sidan ett 10

linjeobjekt med en otydlig sträcka av en tidigare, men nu raserad, stenmur (jfr Figur 4). Den förstnämnda har bedömts vara biotopskydd, den andra inte. Rent allmänt har biotopskydd bedömts gälla för strukturer så länge som dess biologiska funktion kvarstår. Värdeelement Totalt har fyra värdeelement avgränsats inom inventeringsområdet (Figur 4). Det rör sig om en klibbal, en flerstammig sälg och en apel samt en ansamling av fem grova ekar. Dessa träd presenteras med foto i Bilaga 3. Dessa träd pekas ut som värdeelement eftersom de är rötskadade, innehåller håligheter, är savande eller är på annat sätt särskilt värdefulla för den biologiska mångfalden. Naturvårdsarter påträffade under inventeringen Viktigt att påpeka är att inventeringsresultatet bara ger ett stickprov på det urval av arter som kan noteras vid denna tidpunkt på året. Det bör påpekas att fördjupade artinventeringar inte utfördes, och att det kan finnas förekomster av fler naturvårdsarter. Störst sannolikhet att finna dessa finns i de objekt som angetts som biotopskydd. För den vidare hanteringen av fridlysta arter bör samråd ske med Länsstyrelsen. Rödlistade arter I samband med inventeringen 2016 hittades totalt fyra rödlistade arter inom inventeringsområdet (Tabell 1, Figur 5). Ett urval arter presenteras på bild (Bilaga 4). Fåglar utgjorde de flesta rödlistade arterna trots att ingen riktad fågelinventering gjordes. Gulsparv, hussvala och sånglärka är arter som ännu, trots sentida minskningar, är tämligen vanliga. Dessutom finns spridda förekomster i området av de hotade träden skogsalm (CR) och ask (EN). I enlighet med metodiken (SS 199000) vägs dessa arter inte in i bedömningen av naturvärdet eftersom hotbilden beror på sjukdomar. Dessa arters framtida existens beror alltså inte på att vissa geografiska områden bevaras. Tabell 1. Av Naturcentrum funna naturvårdsarter (rödlistade, artskyddade och signalarter) inom inventeringsområdet 2016. Några tidigare rödlistade fågelarter, som kan anses ha visst värde, har också angetts. Samtliga vilda fåglar omfattas av Artskyddsförordningen, men i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer (2009) prioriteras rödlistade arter, minskande arter och arter upptagna i EU:s fågeldirektiv. Svenskt namn Vetenskapligt namn Kategori Organismgrupp gulsparv Emberiza citrinella VU, Artskydd Fåglar hussvala Delichon urbicum VU, Artskydd Fåglar hämpling Carduelis cannabina Artskydd Fåglar stenskvätta Oenanthe oenanthe Artskydd Fåglar stjärtmes Aegithalos caudatus Artskydd Fåglar sydlig gulärla Motacilla cinerea Artskydd Fåglar sånglärka Alauda arvensis NT, Artskydd Fåglar gullviva Primula veris Artskydd Kärlväxter skogsalm Ulmus glabra CR Kärlväxter storrams Polygonatum multiforum Signalart Kärlväxter 11

Figur 5. Fyndplatser för rödlistade arter (ArtDatabanken 2015) som noterades i samband med Naturcentrums inventering i området 2015. Notera att samtliga rödlistade fåglar också är fridlysta enligt Artskyddsförordningen. Fridlysta arter Arter i Artskyddsförordningen (2007: 845) har inte särskilt eftersökts, men några sådana arter har påträffats i samband med naturvärdesinventeringen (Tabell 1). Alla vilda fåglar omfattas till exempel av Artskyddsförordningen. Fåglar ingick dock inte i Naturcentrums uppdrag att särskilt eftersöka. Vidare är gullviva fridlyst enligt Artskyddsförordningen i den betydelsen, att den inte får grävas/dras upp med rötterna eller kommersiellt plockas och utnyttjas. 12

Signalarter Utöver rödlistade och fridlysta arter påträffades även en storrams, som utpekats som signalart (Tabell 1, Figur 10) för skyddsvärd skog (Norén m.fl. 2002). Storrams är dock en relativt allmän art, särskilt på Öland där signalvärdet inte är särdeles högt. Slutsatser Naturvärdesinventeringen resulterade i ett naturvärdesobjekt, vilket bedömdes ha högt naturvärde. Det rörde sig om en ansamling av grova ekar och andra grova lövträd i områdets sydligaste del. Av generellt biotopskydd i odlingslandskapet identifierades flera stenmurar och öppna diken, vilka vid exploatering kräver dispens från biotopskyddsbestämmelserna. Totalt fyra värdeelement, enskilda träd eller som trädansamlingar, pekas ut. Alla dessa värdeelement är träd som ansluter till biotopskyddade stenmurar. Totalt fyra rödlistade arter påträffades under Naturcentrums inventering 2016. Ytterligare några fridlysta och tidigare rödlistade arter noterades, mest fåglar i odlingslandskap. Vidkroniga solexponerade ekar, såväl gamla grova som medelåldriga, är särskilt värdefulla att spara i den planerade bebyggelsen på grund av förekomst av den fridlysta ekoxen i landskapet. Även blommande buskar och träd bör beaktas i detaljplaneringen. Om det vattenförande diket kulverteras bör våtmark anläggas i området. Referenser ArtDatabanken. Utdrag av rödlistade och skyddsklassade arter från observationsdatabasen och Artportalen. Utsök 2016-06-14. ArtDatabanken. 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Forslund, M. (red.). 2001. Natur och Kultur på Öland. Länsstyrelsen i Kalmar län. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar nr 14. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Löfroth, M. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket. 2009. Handbok för Artskyddsförordningen. Handbok 2009:2. Nitare, J. 2000. Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen. Norén, M., Nitare, J., Larsson, A., Hultgren, B. & Bergengren, I. 2002. Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen. Swedish Standards Institute. 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard ftss 199000. Svensk författningssamling. Artskyddsförordningen. SFS nr 2007: 845. 13

Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt Högt naturvärde (klass 2), objekt 1 Objekt 1 0,2 ha Solexponerad rötskadad grov gammal ek. Stamhåligheter ger goda förutsättningar för förekomst av naturvårdsarter av vedlevande insekter. Besöksdatum: 2016-05-18 Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Bryn, grova ädellövträd, lövskog Natura 2000 naturtyp: - Beskrivning: Ädellövträd och triviallövträd utmed ett torrt dike och en låg stenmur i odlingslandskap. Förekomst av fem grova ekar (>80 cm i diameter). Därtill växer här stora högvuxna aspar, fågelbär, klibbalar och sälgar. De senare har mycket grova stambaser (skottskogsstubbar). I buskskiktet finns bland annat benved, fläder, hagtorn, hassel och snöbär. Revirhävdande näktergal. Biotopkvalitéer: Gamla grova ekar, rötskador, savande ek, fågelbo i ekhålighet, sockelbildningar, grov skorpbark, döda grenar, solexponerade bryn, buskage. Naturvårdsarter: Stjärtmes (Artskydd) 1 familj, möjlig häckmiljö. Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och visst artvärde. Gränsöverskridande objekt: - Lagligt skydd: Sträckor med dike och stenmur kan bedömas vara biotopskyddade. Tidigare inventeringar: Inte känt. 14

Bilaga 2. Foton av generella biotopskydd Nr 1. Stenmur och dike. Utmed stenmuren växer apel, asp, ek, hägg, klibbal, rönn och sälg. Även ett artrikt buskskikt med björnbär, brakved, fläder, måbär, rosor och slån. Rikt fågelliv. Nr 2. Dike, delvis igenvuxet och torrt, men också parti med dubbla fåror och fuktigare botten. Enstaka trädsolitärer förekommer, som alm, apel, asp, ek och vårtbjörk. Buskrikt. 15

Nr 3. Dike, öppet, djup nerskuren och vattenförande med slammig lerbotten. Leriga branta slänter ner mot diket. Frodig vegetation med brännässlor, maskrosor, tistlar, älgört, men också partier med gullviva. Mycket ungt sly av asp, oxel och sälg, även inslag av ung alm. Viktig struktur med tanke på tillgången av vatten. Nr 4. Stenmur. Smärre dike på nordsidan av muren. Många vidkroniga yngre till medelåldriga eksolitärer i muren. Inslag finns av fågelbär, getapel, hassel, olvon, oxel, rönn och vårtbjörk. Mycket slånbuskar. Längst i öster ett par flerstammiga rötskadade sälgar. Art- och individrikt fågelliv, med bland annat häckande stenskvätta. 16

Nr 5. Stenmur. Ganska djupt fuktigt dike på nordsidan av muren. I de västra delarna av objektet växer många hasselbuketter i muren. Längre österut ett artrikt busk- och trädskikt med bland annat apel, asp, benved, druvfläder, ek, fågelbär, rosor, slån och vårtbjörk. Nr 6. Låg stenmur och fuktigt till blött dike som är helt inbäddade i en tät busk- och trädvegetation av asp, benved, ek, hagtorn, hassel, lönn och slån. 17

Nr 7. Dike och stenmur. Delvis igenväxt av diverse vegetation. Högvuxen asp och apel. Mycket slån, men även björnbär, fläder, hassel, krusbär och rosor. Gullviva växer relativt rikligt utmed muren. Även storrams påträffades. Gammal rötskadad apel växer i vid muren. Nr 8. Dike och låg stenmur. Ungefär fem meter obrukad zon norr om stenmuren. Fem grova ekar dominerar utmed muren, men även inslag av grova triviallövträd som klibbal och sälg. Vidare förekomst av benved, fågelbär, fläder, hagtorn, hassel och snöbär. Artrikt fågelliv med bland annat näktergal och stjärtmes. 18

Bilaga 3. Foton av värdeelement Värdeelement 1: Vidkronig rötskadad klibbal inom biotopskydd nr 1. Alen är grövre än 40 cm i diameter. Värdeelement 4. Fem stora grova ekar grövre än 80 cm. Ingår i naturvärdesobjekt nr 1. 19

Värdeelement 2. Flerstammig rötskadad sälg. Ytterligare en liknande sälg växer intill denna. De finns i den östra delen av biotopskydd nr 5. 20

Värdeelement 3. Gammal rötskadad apel med håligheter. Grövre än 40 cm i diameter. Växer i den östra delen av biotopskydd nr 7. 21

Bilaga 4. Foton av naturvårdsarter (exempel) Hussvala (rödlistad som VU) födosökte i inventeringsområdet och hämtade bomaterial i den fuktiga leran i det vattenförande diket (biotopskydd nr 3). Flera yngre skogsalmar (rödlistad som CR) påträffades i inventeringsområdet, till exempel längs med det vattenförande diket (biotopskydd nr 3). 22

Gullviva växte fläckvist rikligt vid det vattenförande diket (biotopskydd nr 3). Arten är fridlyst enligt Artskyddsförordningen och får inte grävas upp, men får plockas så länge det inte är för försäljning eller andra kommersiella ändamål. 23