NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE VID RANAGÅRD I HALMSTADS KOMMUN 2015

Transkript

1 NATURVÄRDESINVENTERING AV OMRÅDE VID RANAGÅRD I HALMSTADS KOMMUN 2015 NATURCENTRUM Rapport Örjan Fritz & Andreas Malmqvist

2 Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret Box Halmstad Uppdragstagare Naturcentrum AB, 2015 Strandtorget 3, Stenungsund Tel Uppdragsansvarig (fältinventering, rapport) Naturvårdsbiolog Örjan Fritz Tel Medverkande från Naturcentrum (skydds- och kompensationsåtgärder) Biolog Andreas Malmqvist Tel Omslagsbild Åkerlandskap vid Ranagård med stenmurar och åkerholme Foton i rapporten: Örjan Fritz Naturcentrum AB. 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Naturvärdesinventering av område vid Ranagård Uppdrag... 6 Metodik... 6 Kända uppgifter om området... 8 Naturvärdesbedömning av inventeringsområdet... 9 Generella biotopskydd påträffade under inventeringen Naturvårdsarter påträffade under inventeringen Förslag på skydds- och kompensationsåtgärder Slutsatser Referenser Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt Bilaga 2. Generella biotopskydd foton Bilaga 3. Naturvårdsarter foton Jordbruksmark karaktäriserar inventeringsområdet vid Ranagård. I förgrunden öppet dike och i bakgrunden trädrader utmed stenmurar i den sydvästra delen av inventeringsområdet

4 Sammanfattning På uppdrag av Halmstads kommun har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av ett område vid Ranagård, strax väster om Halmstad tätort i Halmstads kommun i Hallands län. Naturvärdesbedömningen har omfattat ett inventeringsområde på ungefär 40 ha, som utgörs främst av jordbrukslandskap. Generella biotopskydd och detaljerad angivelse av fynd av naturvårdsarter inkluderades som tillägg till naturvärdesinventeringen. Rapporten ska användas som underlag till detaljplanering av området. Inventeringsområdet vid Ranagård omfattas inte av några direkta befintliga naturskydd eller riksintressen för naturvård. Inga värdefulla skogar, skyddsvärda träd eller våtmarker har pekats ut inom inventeringsområdet. Däremot har ängs- och betesmarksinventeringen pekat ut ett värdefullt objekt vid Trottaberg. I kommunens naturvårdsprogram tas detta objekt upp som ett värdefullt ängs- och betesmarksobjekt med höga naturvärden. Få aktuella fynd av nu rödlistade arter finns att redovisa i inventeringsområdet från ArtDatabankens databaser. Det rör sig om söndrumsbjörnbär (EN) och kustgrimmia (NT). I nära anslutning till området finns ytterligare uppgifter om rödlistade arter. Det rör sig främst om kavelhirs (NT) i omgivande åkermark, samt slåttergubbe (VU), ängsmetallvinge (NT) och sexfläckig bastardsvärmare (NT) i betesmarken Trottaberg (norr om vägen) samt en rad fågelarter vid våtmarken nordöst om inventeringsområdet. Naturcentrums naturvärdesbedömning av inventeringsområdet vid Ranagård 2015 resulterade i ett objekt med högt naturvärde och fem objekt med påtagligt naturvärde (Figur 1). Angivna öppna diken, stenmurar och åkerholmar är alla att anse som generella biotopskydd (Figur 2). Sammantaget kan naturvärdet inom inventeringsområdet överlag bedömas vara lägre (lågt-visst naturvärde). Vissa specifika delar, som vid Trottaberg, har påtagligt till högt naturvärde. Sex rödlistade arter noterades av Naturcentrum inom inventeringsområdet under själva inventeringen 2015, nämligen de av sjukdomar hotade träden skogsalm (kritiskt hotad) och ask (starkt hotad), söndrumsbjörnbär (starkt hotad), slåttergubbe (sårbar), kustgrimmia (nära hotad) och sånglärka (nära hotad). Inom inventeringsområdet hittades också några andra naturvårdsintressanta arter (Figur 3). Som rödlistad omfattas sånglärka av Artskyddsförordningen, likaså skogsödla och slåttergubbe. Fördjupade artinventeringar utfördes inte, och det kan finnas fler skyddade arter. Exempel på generella skydds- och kompensationsåtgärder för exploatering av biotopskyddad mark ges i rapporten. Dessutom ges specifika förslag på särskilda områden att skydda och utveckla, särskilt gäller det Trottaberg. 4

5 Figur 1. Sammanfattande karta över bedömda naturvärdesobjekt inom inventeringsområdet vid Ranagård. Se även Figur 7. Figur 2. Funna och bedömda generella biotopskydd i odlingslandskapet inom inventeringsområdet framgår av gula ytor eller linjer. Se även Figur 8. Figur 3. Fynd av naturvårdsarter under inventeringen Merparten av fynden i de västra och centrala delarna rör ädellövträden alm och ask, medan de flesta fynden i områdets östra del i Bäckagård är söndrumsbjörnbär. Se även Figur 9. 5

6 Naturvärdesinventering av område vid Ranagård i Halmstads kommun 2015 Uppdrag På uppdrag av Halmstads kommun har Naturcentrum AB utfört en naturvärdesinventering av ett område vid Ranagård, strax väster om Halmstad tätort i Halmstads kommun i Hallands län. Avgränsning av inventeringsområdet framgår av Figur 4. Rapporten ska användas som underlag till detaljplanering av området. Uppdraget har utgjorts av naturvärdesbedömning av utpekat inventeringsområde (drygt 40 ha), som främst utgörs av ett jordbrukslandskap. Generella biotopskydd i jordbrukslandskapet ingick som tillägg i uppdraget liksom tillägget detaljerad redovisning av artförekomst (noggrannhet m). Däremot har inventering av objekt med vissa naturvärden (klass 4) inte ingått, ej heller fördjupade artinventeringar. Karteringen skulle göras på fältnivå, med detaljeringsgraden medel. Det innebär att ytobjekt större än 0,1 ha karterades liksom linjeobjekt längre än 50 m och med en bredd av minst 0,5 m. Figur 4. Inventeringsområdet (inramat med röd linje) vid Ranagård bestod främst av ett jordbrukslandskap i nära anslutning till Halmstad. Avståndet mellan inventeringsområdets västra och östra kant är 1,3 km och 0,6 km mellan den norra och södra kanten. Metodik Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventeringen (NVI) följer Svensk Standard (ftss 19900). Syftet med NVI är att identifiera och avgränsa de geografiska områden i landskapet som är av positiv betydelse för biologisk mångfald samt att dokumentera och naturvärdesbedöma dessa. Bedömningen grundar sig på det nuvarande värdet för biolo- 6

7 gisk mångfald sett från förekomst av naturvårdsarter och biotopkvalitet samt sällsynthet och hot. Betoningen på de aktuella förhållandena för biologisk mångfald innebär att värden för till exempel friluftsliv, geologi och landskapsbild inte inkluderas i bedömningen, ej heller ingår objektets framtidspotential vid restaurering. Tre nivåer av naturvärdesklasser är aktuella i detta projekt (att identifiera visst naturvärde - naturvärdesklass 4 ingick inte i uppdraget): Högsta naturvärde naturvärdesklass 1. Störst positiv betydelse för biologisk mångfald. Högt naturvärde naturvärdesklass 2. Stor positiv betydelse för biologisk mångfald. Påtagligt naturvärde naturvärdesklass 3. Påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald. Insamling och sammanställning av uppgifter Relevant information om biologiska bevarandevärden och naturvårdsintressen insamlades från olika myndigheters hemsidor, främst WebGIS (Länsstyrelsen i Hallands län). Eftersök och kontroller gjordes även på andra myndigheters hemsidor (Halmstads kommun, Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen), i känd litteratur eller via mailkontakter. Därutöver begärdes och erhölls utdrag från ArtDatabankens databaser om rödlistade (ArtDatabanken 2015) och skyddsklassade arter. Fältbesök i inventeringsområdet Huvudsaklig naturvärdesbedömning i fält utfördes dagtid vid två tillfällen; den 9 april och den 6 maj För bedömning och klassificering av naturvärden användes den nya standardiserade metoden för naturvärdesinventeringar (SS : 2014). Därtill gjordes kompletterande besök den 5 juni (främst för att söka efter söndrumsbjörnbär) och den 3 juli (främst för eftersök av slåttergubbe). Vädret var gynnsamt vid dessa tillfällen med sol eller växlande molnighet grader och svaga-måttliga vindar. Generella biotopskydd Följande biotoper i jordbrukslandskapet, dvs. mark som brukas som åker, äng eller bete, är generellt skyddade enligt 7 kap. 11 Miljöbalken: Alléer Källor med omgivande våtmark i jordbruksmark Odlingsrösen i jordbruksmark Pilevallar Småvatten och våtmarker i jordbruksmark Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar 7

8 För åtgärder som kan påverka sådana strukturer behövs dispens från Länsstyrelsen. Kompensationsåtgärder kan komma ifråga genom beslutande myndighet. Inventeringen av generella biotopskydd i jordbrukslandskapet vid Ranagård gjordes för att ge en bild av utbredningen av dessa och den ungefärliga mängden av biotopskyddade strukturer samt vilka biotoptyper som det handlar om. För den översiktliga inventeringen av generella biotopskydd användes högupplösta ortofoton och satellitbilder. Utifrån dessa bilder markerades strukturer på en digital översiktskarta över inventeringsområdet. Kontroll av avgränsade strukturer utfördes därefter i fält, varefter den digitala kartan reviderades. Kända uppgifter om området Naturvårdsintressen Ingen del av det aktuella inventeringsområdet är naturskyddat, dvs. ligger inom naturreservat eller utgör Natura 2000-område. Inte heller ingår det i riksintresse för naturvård eller utgör något kommunalt naturvårdsintresse. Inga skogliga naturvårdsobjekt (nyckelbiotop, sumpskog), skyddsvärda träd eller våtmarker har pekats ut i inventeringsområdet. Däremot har ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket ) pekat ut ett värdefullt objekt vid Trottaberg (Figur 5, 264-IOF, 2,7 ha i TUVAdatabasen), och området beskrevs även av Larsson (2008), som bedömde objektet ha ett mycket högt naturvärde (klass 2) i ett regionalt perspektiv. Särskilt värdefullt var den norra delen av objektet, som skötts i senare tid och hade en rik ängsmarksflora, medan den södra delen var mer igenvuxen och därför mindre värdefull. Denna betesmark uppges med höga naturvärden i kommunens program Halmstads gröna värden (Karta 13 i programmet). Figur 5. Utpekat ängs- och betesmarksobjekt (264-IOF, TUVA-databasen) inom inventeringsområdet. Inga andra kända intressen eller större rikstäckande inventeringar har pekat ut naturobjekt inom inventeringsområdet. 8

9 Naturvårdsarter I ArtDatabankens databaser (uttag ) finns fynd av ett fåtal rödlistade arter i inventeringsområdet (Figur 6). Fynden avser mossan kustgrimmia (nära hotad, NT) och kärlväxten söndrumsbjörnbär (starkt hotad, EN). Därutöver finns ett antal fynd rapporterade från främst Trottabergs norra del, dvs. utanför inventeringsområdet. Mosippa (EN) växte fram till 1980-talet vid Bäckagård, strax öster om inventeringsområdet. Det verkar dock som om inte alla tidigare kända artfynd rapporterats till Artportalen. I Jordbruksverkets TUVA-databas framgår att ett flertal rödlistade kärlväxter och ytterligare några goda hävdindikatorer observerats i samband med inventering av ängs- och betesmarken Det gäller särskilt slåttergubbe (sårbar, VU) och svinrot. Backsippa (VU) växer ännu i omgivningarna till inventeringsområdet. Skyddade arter enligt Artskyddsförordningen som fladdermöss, fåglar (avseende rödlistade fåglar eller fåglar i fågeldirektivet) eller grod- och kräldjur, finns inte uppgivna från området (ArtDatabankens databaser). Från den närbelägna anlagda våtmarken strax nordöst om inventeringsområdet vid Trottaberg föreligger en mängd av fågelobservationer, även av rödlistade och skyddsklassade fågelarter. Figur 6. Fynd av rödlistade arter och naturvårdsarter i övrigt (ArtDatabanken 2015) i inventeringsområdet eller i dess nära anslutning enligt uppgifter från Art- Databanken ( ). Observera att det finns ytterligare kända fynd av rödlistade arter inom inventeringsområdet, som inte verkar förekomma i ArtDatabankens databaser (se text ovan). Naturvärdesbedömning av inventeringsområdet Totalt har sex (6) naturvärdesobjekt avgränsats inom inventeringsområdet (Figur 7). Dessa naturvärdesobjekt presenteras i Bilaga 1 med beskrivning och foto. 9

10 Ett objekt bedömdes ha högt naturvärde och fem objekt bedömdes ha påtagligt naturvärde enligt SIS bedömningsgrunder av värdeaspekter. Objektet med högt naturvärde avser bergkullen vid Trottaberg. Notera i beskrivningen att det bedömt höga naturvärdet gränsar till påtagligt som följd av upphörd hävd och en accelererande igenväxning som är negativ för biologisk mångfald i stort. Detta är än mer påtagligt för objekt 2, som också fått ett något lägre bedömt naturvärde. Objekt 3-5 utgör ädellövträd vid gamla boställen eller skog på tidigare åkerholme. I objekt 3-4 finns noteringar av rödlistefynd, men merparten avser de hotade skogsträden alm och ask. Minskningen och hoten mot dessa träd rör inte habitatförluster utan beror på svampsjukdomar. Därför har inte naturvärdet bedömts vara så högt i främst objekt nr 3. Detta är i linje med SIS bedömningsgrunder för NVI. Det femte objektet avser angränsande bryn och buskar invid Bäckaskogsvägen, särskilt vid sjukhemmet, där en mycket sällsynt och rödlistad småart av björnbär växer, nämligen söndrumsbjörnbär. Förekommande generella biotopskydd (se resultat nedan), som inte ingår i avgränsade naturvärdesobjekt, kan generellt sett anses ha åtminstone visst naturvärde (naturvärdeklass 4). Stora delar av inventeringsområdet utgörs dock av rationellt skött jordbruksmark utan bedömt påtagligt-högt naturvärde. Figur 7. Naturvärdesbedömning av inventeringsområdet vid Ranagård. Inventeringen resulterade i sex naturvärdesobjekt, ett med bedömt högt naturvärde (röd färg, nr 1) och fem objekt med påtagligt naturvärde (orange färg, nr 2-6) enligt SIS klassningar. Generella biotopskydd påträffade under inventeringen Inom inventeringsområdet identifierades olika generella biotopskydd i odlingslandskapet (Figur 8). Det rör sig om öppna diken, stenmurar och åkerholmar (Bilaga 2). Inga alléer, källor eller våtmarker påträffades. 10

11 Stenmurar är dominerande typ av struktur som ingår i det generella biotopskyddet. Totalt omfattas ca m stenmurar inom inventeringsområdet. Stenmurarna ligger främst i öppen jordbruksmark, men också i nyligen upphörd betesmark. Så länge dessa är exponerade och funktionella för biologisk mångfald anses stenmurarna fortfarande vara biotopskyddade. Öppna diken finns främst längs med gränsen i den södra delen av objektet. Denna sträcka mäter runt 600 m. Diket blir djupare och mer vattenhållande (=naturvärdesintressant) ju längre västerut som diket rinner. Vid gamla bosättningar (alla hus är borta) finns idag vårdträd o.dyl. som kan bedömas vara åkerholmar i jordbrukslandskapet och därmed omfattas av det generella biotopskyddet. Figur 8. Identifierade generella biotopskydd inom inventeringsområdet vid Ranagård. Naturvårdsarter påträffade under inventeringen Rödlistade arter I samband med inventeringarna under våren 2015 hittades totalt sex rödlistade arter (ArtDatabanken 2015), nämligen följande (Figur 9): - skogsalm (kritiskt hotad, CR), - ask (starkt hotad, EN), - söndrumsbjörnbär (starkt hotad, EN), - slåttergubbe (sårbar, VU), - kustgrimmia (nära hotad, NT) och - sånglärka (nära hotad, NT) Alm och ask har generellt sett minskat mycket på senare tid som följd av olika trädsjukdomar. Förekomsterna av söndrumsbjörnbär anses vara de enda kända (inklusive någon förekomst vid Tylösand) i världen av denna småart, och är därför särskilt intressanta och värdefulla. Mossan kustgrimmia växer på silikatsten i 11

12 öppna jordbruksmiljöer och har minskat samt är sällsynt förekommande. Den noterades på klipphäll i den sydöstra delen av Trottaberg. Även sånglärka har minskat, men den är ännu relativt vanlig i lämpliga biotoper. Arten höll åtminstone två revir ute i jordbrukslandskapet. Viktigt att påpeka är att inventeringsresultatet bara ger ett stickprov på det urval av arter som kan noteras vid denna tidpunkt på året. Riktade inventeringar av olika artgrupper under vår och sommar och med andra metoder hade med största sannolikhet resulterat i ytterligare fynd av naturvårdsintressanta arter. Figur 9. Fyndplatser för funna rödlistade arter (röd punkt) och övriga naturvårdsarter (grön punkt) inom inventeringsområdet vid Ranagård Skyddade arter I samband med inventeringarna under 2015 hittades två skyddade arter, nämligen skogsödla och sånglärka (rödlistad som NT) (ArtDatabanken 2015). Även om samtliga fåglar omfattas av Artskyddsförordningen bör, enligt Naturvårdsverket (2009), rödlistade och minskande arter tillsammans med arter upptagna i EU:s fågeldirektiv prioriteras i bevarandearbetet. Därför läggs fokus på dessa prioriterade grupper i denna rapport. Skogsödla ingår också i Artskyddsförordningen. Två stycken vuxna skogsödlor observerades i högt gräs strax väster om naturvärdesobjekt 5 (ekkullen). Dessutom är slåttergubbe fridlyst i den betydelsen att den inte får kommersiellt plockas och utnyttjas. I övrigt påträffades inga fler skyddade arter under inventeringen Det bör påpekas att fördjupade artinventeringar inte utfördes, och att det kan finnas förekomster av fler skyddade arter, särskilt bland fladdermöss, fåglar, grod- och kräldjur samt kärlväxter. För den vidare hanteringen av de fridlysta arterna bör kommunen ha samråd med Länsstyrelsen. 12

13 Signalarter Av arter som uppges indikera skyddsvärd skog eller flora noterades lind i en åkerholme (troligen planeterat vårdträd) och hävdgynnad flora som svinrot i betesmarken på Trottabergs norra del. Förslag på skydds- och kompensationsåtgärder Negativ påverkan på biotopskyddade objekt bör alltid undvikas så lång möjligt. I de fall det inte är möjligt behövs dispens från biotopskyddsbestämmelserna samt i de flesta fall förslag till skydds- och kompensationsåtgärder. Det gäller även de arter som omfattas av artskyddsförordningen. Nedan föreslås möjliga skydds- och kompensationsåtgärder inom det aktuella området. Då det ännu inte är preciserat vilka delar som kommer tas i anspråk och på vilket sätt, ges här mer generella förslag på kompensationsåtgärder som kan vara aktuella för de skyddade objekt som förekommer inom området. Stenmurar Generellt har solexponerade och välbyggda murar högre naturvärde än små och beskuggade, och bör därför så långt möjligt lämnas orörda. I det aktuella området förekommer såväl värdefulla som mindre värdefulla sträckor med stenmurar. Skyddsåtgärder: För att minska risken för påverkan på häckande fåglar och övervintrande insekter, kräldjur m.fl., bör stenmurar inte påverkas under perioden oktober till och med juli. Kompensationsåtgärder: I de fall som stenmurar tas i anspråk bör lika mycket stenmur anläggas på annan och i första hand närbelägen plats med liknande förutsättningar. Sträckor av stenmurar med lägre naturvärde (beskuggade, låga eller liknande) kan möjligen kompenseras av en kortare sträcka, men byggda med bättre naturvårdsförutsättningar (högre och i bättre läge). Så länge en god biologisk funktion kan skapas kan det också var möjligt att lägga stenar på annat sätt än som mur, exempelvis som högre rösen i solexponerade lägen. Öppna diken Diken och vattendrag med förekomst av strömvattenlevande organismer som öring, musslor och annan syrekrävande bottenfauna tillhör generellt de mest värdefulla. I det aktuella området saknas diken/vattendrag med strömvattenlevande organismer, men de kan ha ett värde för bland annat groddjur. Skyddsåtgärder: Arbeten i och intill vatten bör alltid omfattas av stora försiktighetsåtgärder, särskilt när det rör sig om vattendrag eftersom en lokal påverkan snabbt kan sprida sig nedströms. Genom att utföra åtgärder vid lågvattenflöden förenklas arbetet och risken minskar för grumling av vattenmiljön. 13

14 Kompensationsåtgärder: Om öppna diken behöver kulverteras eller på annat sätt påverkas negativt för biologisk mångfald kan detta kompenseras genom fiskevårdsåtgärder i samma eller närliggande vattendrag. De kan även kompenseras genom anläggande av våtmarker i området. Även om en nyanlagd våtmark skiljer sig från ett dike så är våtmarker ofta viktigare för den biologiska mångfalden, åtminstone så länge diket inte hyser goda förutsättningar för strömvattenlevande organismer. Åkerholmar Till de mer värdefulla och skyddsvärda elementen på åkerholmarna hör kvarstående gamla träd, blommande buskar (t.ex. hagtorn eller slån) och kvarstående ängsflora. Skyddsåtgärder: Genom att i möjligaste mån utnyttja åkerholmar och andra biotopskydd i detaljplanen kan mycket av biotoperna värnas samtidigt som det kan bli en värdefull resurs i området. Om det inte är möjligt att spara åkerholmarna i sin helhet kan eventuellt delar av dem sparas. I de fall hela åkerholmen behöver tas i anspråk bör eventuella förekomster av gamla träd och befintlig multnande ved läggas i särskilda faunadepåer i solexponerade lägen. Åkerholmar med ett välutvecklat träd och buskskikt kan hysa gott om häckande fåglar och bör inte exploateras under fåglarna häckningsperiod (april till och med augusti). Kompensationsåtgärder: Förlust av åkerholmar kan helt eller delvis kompenseras genom en aktivt förbättrad naturvårdsskötsel av kvarvarande åkerholmar eller andra liknande miljöer inom planområdet. Det finns också en möjlighet att kompensera den förlorade biologiska mångfalden genom anläggande av liknande biotoper (plantera ädellövträd, buskage eller anlägga ängsmark) inom planområdet. Övriga skydds- och kompensationsåtgärder Förutom de skyddsvärda biotoperna bör även de rödlistade och fridlysta arterna så långt möjligt skyddas. Utmärkning i fält av särskilt hänsynskrävande arter, i första hand de fridlysta efter som dessa är skyddade men även så långt möjligt de rödlistad, bör genomföras. I inventeringsområdet bör söndrumsbjörnbär prioriteras bland de rödlistade, icke skyddade arterna. För att bevara rödlistade eller fridlysta arter (främst kärlväxter) i områden som ska tas i anspråk kan dessa flyttas till andra delar av området. Det går även att genomföra särskilda skötselåtgärder för att gynna dem. Genom att anlägga värdefulla naturbiotoper samt införa särskilda skötselföreskrifter för biologiskt värdefulla delar i detaljplanen stärks förutsättningarna för en rik mångfald i området både på kort och lång sikt. Sådana skötselföreskrifter bör omfatta både dagens biologisk värdefulla biotoper och de som eventuellt planeras anläggas i området. De igenväxande ängs- och hagmarkerna på Trottaberg är det mest uttalade exemplet på att stärka och utveckla naturvärdena på en specifik 14

15 plats inom området. Här skulle kommunen kunna fastställa en skötselplan för området. På så vis skulle hela Trottaberg (inkl. den hävdade ängs- och hagmarken norr om vägen) kunna ses som ett sammanhängande beteslandskap med artrik biologisk mångfald knuten till denna generellt sett mycket hotade och numera sällsynta naturtyp. Fladdermöss kan liksom fåglar använda ihåliga gamla träd på åkerholmar som yngel- och häckningsplatser. Åtgärder som påverkar sådana träd bör undvikas under perioden april-november. Även åtgärder som kan påverka sånglärkan negativt (påverkan på åkermark och åkerrenar) bör undvikas under denna period. Slutsatser Några naturvärdesobjekt med påtagligt till högt naturvärde förekommer i området, med Trottaberg som mest värdefullt. Dessutom finns en hel del generella biotopskydd i form av stenmurar, åkerholmar och öppna diken. Sex rödlistade arter påträffades under Naturcentrums inventering. Särskilt intressant är förekomsterna av söndrumsbjörnbär vid Bäckagård. Av fridlysta eller på annat sätt skyddade arter påträffades skogsödla, slåttergubbe och sånglärka. Hanteringen av de fridlysta arterna bör samrådas med Länsstyrelsen. Genom skydds- och kompensationsåtgärder kan negativ påverkan av exploatering minska förlust av habitat och arter. Referenser ArtDatabanken. Utdrag av rödlistade och skyddsklassade arter från observationsdatabasen och Artportalen. Utsök ArtDatabanken Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Georgson, K. m.fl Hallands flora. SBF-förlaget, Lund. Hallingbäck, T. (red.) Naturvårdsarter. ArtDatabanken Rapporterar nr 14. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halmstads kommun Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv. Del 1 Fakta. Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Larsson, K Ängs-och hagmarker på Halmstads kommuns mark Rapport på uppdrag av Tekniska Kontoret, Halmstads kommun. 77 sidor. Löfroth, M Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Handbok för Artskyddsförordningen. Swedish Standards Institute Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Svensk Standard ftss Svensk författningssamling. Artskyddsförordningen. SFS nr 2007:

16 Bilaga 1. Beskrivning av naturvärdesobjekt Högt naturvärde, objekt 1 Objekt 1 Trottaberg norra delen (0,9 ha) Bergkulle, ännu med förekomst av hävdgynnade rödlistade arter som slåttergubbe Besöksdatum: , , Dominerande naturtyp (SIS 2014): Äng och betesmark, berg och sten samt igenväxningsmark Biotoper : Igenväxande betesmark, hällmark Natura 2000 naturtyp (Löfroth 1997): 4030 Torra hedar, 6230 Artrika stagggräsmarker på silikatsubstrat, 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ, 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr, 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Beskrivning: Bergkulle med hävdgynnad flora. Rikligt med blodrot, blåbär, gökärt, ljung, stagg och ängsvädd. Blåtåtel i fuktsänkor. Kärleksört på klipphällar. Enstaka yngre till medelåldriga solitärträd, främst rönn och björk, men inslag finns av ask och fågelbär. Hävden av betesmarken verkar dock ha upphört med pågående igenväxning som följd. Biotopkvalitéer: Betesmark med ännu kvarstående hävdgynnad flora. Exponerade hällar och stenmurar. Dessutom enstaka rötskadade lövträd i kantzoner. Del av ett större ännu välhävdat betesmarksobjekt norrut. Det är numera en sällsynt biotop som minskar, vilket leder till utslagning av biologisk mångfald. 16

17 Igenväxande hällmarker Naturvårdsarter: Ask (EN) enstaka, slåttergubbe (VU) en grupp på halvdussinet plantor och svinrot (S) i stor mängd. Även en stor population av den intill 2015 rödlistade småarten hallandsbjörnbär. Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och påtagligt artvärde Gränsöverskridande objekt: Hällmarksheden och klipporna fortsätter i mera hävdade betesmarker norrut (norr om vägen, utanför inventeringsområdet) och mera igenväxande söderut (=objekt 2). Lagligt skydd: Det finns en hel del strukturer, främst stenmurar, som bedöms ingå i det generella biotopskyddet. Tidigare inventeringar: Objektet ingår i Ängs- och betesmarksinventeringen som Klass 2. 17

18 Påtagligt naturvärde, objekt nr 2-6 Objekt 2 Trottaberg södra delen (1,8 ha) Hällmarker med berg i dagen, men för det mesta igenväxta med enbuskar och högt gräs Besöksdatum: , , Dominerande naturtyp (SIS 2014a):Berg och sten samt igenväxningsmark Biotoper: Hällmark, enbuskmarker Natura 2000 naturtyp: 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor Beskrivning: Enbuskbevuxna bergkullar med hällar i dagen bevuxna med tuschlav. Enstaka äldre solitära tallar. Fortfarande växer ljung och stagg, men stora ytor är kruståtelhav. Lutande hällar med sipperstråk och mossvegetation. Objektet är stadd i kraftig igenväxning, som endast begränsas av det tunna (ibland obefintliga) jordtäcket. I den södra delen finns även blockrik mark med uppväxande lövskog, t.ex. ask, björk, fågelbär och sälg. Biotopkvalitéer: Hällmarker, exponerade stenmurar, solexponerade solitärträd. Naturvårdsarter: Ask (EN), skogsalm (CR) och kustgrimmia (NT). Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och påtagligt artvärde Gränsöverskridande objekt: Hällmarkerna ansluter norrut (objekt 1) till mer hävdgynnad vegetation. Lagligt skydd: Det finns en del strukturer, främst stenmurar, som bedöms ingå i det generella biotopskyddet. Tidigare inventeringar: Objektet ingår i Ängs- och betesmarksinventeringen som Klass 2. 18

19 Objekt 3 Lyckan öster om Ranagård (0,4 ha) Gamla vårdträd vid tidigare husbyggnad. Objektet är nu att betrakta som åkerholme i ett jordbrukslandskap. Många av almarna är dock döda eller döende Datum: Dominerande naturtyp: Park och trädgård Biotoper: Gamla ädellövträd Natura 2000 naturtyp: - Beskrivning: Ansamling av gamla ädellövträd i anslutning till tidigare gård. Biotopkvalitéer: Gamla träd, rötskadade träd, döda träd och lågor. Naturvårdsarter: Ask (EN), skogsalm (CR) många dock döda, lind (S). Utslagsgivande värdeaspekter: Påtagligt biotopvärde och visst artvärde Gränsöverskridande objekt: - Lagligt skydd: Bedöms ingå i det generella biotopskyddet som åkerholme. Tidigare inventeringar: - 19

20 Objekt 4 Åkerholme söder om Trottaberg (0,1 ha) Gamla vårdträd vid tidigare husbyggnad. Objektet är nu att betrakta som åkerholme i ett jordbrukslandskap Datum: Dominerande naturtyp: Park och trädgård Biotoper: Ädellövträd Natura 2000 naturtyp: - Beskrivning: Enstaka ädellövträd i anslutning till tidigare byggnad. Förekomst av främst äldre grov lönn och skogsalm. Dessutom grov oxel och hästkastanj. Björk, fläder, hagtorn, slån, syrén och äppleträd kantar objektet. Biotopkvalitéer: Äldre grova lövträd, med förekomst av rötskadade partier. Naturvårdsarter: Skogsalm (CR). Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och visst artvärde Gränsöverskridande objekt: - Lagligt skydd: Bedömas ingå i det generella biotopskyddet som åkerholme. Tidigare inventeringar: - 20

21 Objekt 5 Åkerholme norr om Bergsgård (0,2 ha) Bergsklack med ekskog i ett öppet (tidigare jordbruks)landskap. Inslag av äldre träd och död ved Datum: Dominerande naturtyp: Skog och träd Biotoper: Ädellövskog, åkerholme Natura 2000 naturtyp: - Beskrivning: Skogstäckt bergknalle. Ek dominerar trädskiktet. Inslag av fågelbär, lönn och rönn. Förekomst av ett tiotal grövre vidkroniga ekar. Inslag av döda träd, torrträd och eklågor. Blockrikt och berg i dagen. Vildkaprifol i fältskiktet och rikligt med liljekonvalj och vitsippa på våren. Brynzoner med slån kantar objektet, som tidigare låg i ett jordbrukslandskap. Biotopkvalitéer: Förekomst av lite grövre ekar, död ved, berghällar. Naturvårdsarter: Inga förekomster av rödlistade arter noterades. Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och visst artvärde Gränsöverskridande objekt: - Lagligt skydd: Bedöms utgöra åkerholme, och ingår då i generellt biotopskydd. Tidigare inventeringar: - 21

22 Objekt 6 Bäckagård (0,1 ha) Bryn med slån och björnbär med enstaka vidkroniga ekar i nedre del av bergbrant Datum: , Dominerande naturtyp: Park och trädgård, igenväxningsmark Biotoper: Bryn, buskmark Natura 2000 naturtyp: - Beskrivning: Brynzoner av främst slån och grövre vidkronig ek i nedre del av bergsbranter. Artrika buskskikt. Biotopkvalitéer: Solexponerade bryn, äldre ädellövträd. Naturvårdsarter: Skogsalm (CR). Dessutom växer söndrumsbjörnbär (EN) i flera smärre förekomster i anslutning till väg, busshållplats och sjukhem vid Bäckagård. Utslagsgivande värdeaspekter: Visst biotopvärde och påtagligt artvärde Gränsöverskridande objekt: Ansluter norrut till igenväxande betesmark, där det fram till 1980-talet växte mosippa (EN). Lagligt skydd: Inget Tidigare inventeringar: - 22

23 Bilaga 2. Generella biotopskydd Objekt a. Stenmur (bakom björkarna). Objekt b. Öppet dike. 23

24 Objekt c. Stenmur. Objekt d. Åkerholme. Samma objekt som naturvärdesobjekt 3. 24

25 Objekt e. Stenmur. Objekt f. Stenmur. 25

26 Objekt g. Åkerholme. Objekt h. Stenmur. 26

27 Objekt i. Öppet dike. Objekt k, l, m. Stenmur och åkerholme. Åkerholmen är samma som naturvärdesobjekt 4. 27

28 Objekt n. Stenmur. Objekt p, q, r. Stenmurar på Trottaberg. Ingår i naturvärdesobjeket 1 och 2. 28

29 Objekt o. Åkerholme. Är också naturvärdesobjekt 5. 29

30 Bilaga 3. Naturvårdsarter Slåttergubbe (sårbar, VU). Objekt Söndrumsbjörnbär (starkt hotad, EN). Objekt

31 Kustgrimmia (nära hotad, NT). Objekt Skogsalm (kritiskt hotad, CR). Objekt

32 Askar (starkt hotad, EN). Objekt