Byggnadsstyrelsens rapporter 106:1 1988-12 Sittmöbel med skrivskiva Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängen
Dokumentets utgivare gg BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman (män), konsult(er), etc Anja Welin, projektledare Konsult: Erik Berglund, Möbelinstitutet Dokumentnamn och dokumentbeteckning Byggnadsstyrelsens rapport nr 106:1 Dokumentets datum Ärendebeteckning 1988-12 3005-24 - 88 Pro ektnamn ev förkortat 1 ( ) Sittmöbel med skrivskiva Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Inredningssektionen Dokumentets titel Sittmöbel med skrivskiva Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängen Huvudinnehåll Rapporten redovisar byggnadsstyrelsens krav på sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med gradänger. Detaljerade krav ställs på mått, konstruktion, stoppning och klädsel, hållbarhet, ythärdighet, brandhärdighet och välgjordhet. Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober 1973. Nyckelord Sittmöbel, skrivskiva, hörsalsstol, lärosal Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet 0348-9434 Omfång Svensk byggtjänst Stockholm 08-734 50 00 7 sidor Göteborg 031-81 00 85 Sekretessuppgifter Malmö 040-70955 Umeå 090-12 5910 ISSN Red Henrik Waldenström 0 Byggnadsstyrelsen 1988 Ref Anja Welin, Inredningssektionen Denna skrift är utgiven av byggnadsstyrelsen. Verket har regeringens Innehållet i denna skrift får inte återges utan byggnadsstyrelsens medgivande att försälja publikationer utan hinder av expeditionskungö - samtycke. Överträdelser kan beivras i enlighet med upphovsrättsrelsens (SFS 1976:383) regler om kopior av myndighets expeditioner. lagen (SFS 1960:799). Postadress Byggnadsstyrelsen 106 43 STOCKHOLM Besöksadress Godsadress Karlavägen 100 Banergatan 30 Telefon 08-78310 00 Telex 104 46 build S Telefax 08-78311 80
BYGGNADSSTYRELSENS RAPPORT NR 106 :1 Sittmöbel med skrivskiva INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Sammanfattning 3 Inledning 3 Bakgrund 3 Sittställning -sittutrymme 4 Principlösningar för inredningsenheten 4 Passage mellan sittmöbel och skrivskiva Passage framför sittmöbel och skrivskiva Hållfasthet och ythärdighet Kravspecifikation Mått Konstruktion Stoppning och klädsel Hållbarhet i stomme och sits Ythärdighet Brandhärdighet Välgjordhet Provningsintyg Bilaga: Dimensioneringsunderlag 7
2
Sammanfattning Rapporten redovisar byggnadsstyrel senskra v p$ sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med gradängen 1. Syftet med kravspecifikationen är att den ska bidra till att lärosalens arbetsmiljö blir så god som möjligt ur ergonomisk synpunkt och att detta mål nås till rimlig kostnad. Avsikten har varit att sittmöbeln och skrivskivan skall ge brukaren god komfort och underlätta arbetet, samt minimera risken för olyckor. Samtidigt bör den vara lätt att sköta och underhålla. Den bör också vara hållbar. 1 kravspecifikationen ställs detaljerade krav på följande egenskaper: Ergonomisk brukbarhet Konstruktion Stoppning och klädsel Hållbarhet i stomme och sits Ythärdighet Brandhärdighet V" gjordhet Studier och erfarenheter från fullskaleprojekt har legat till grund för de uppställda kraven. Byggnadsstyrelsen samlar erfarenheter om inredningsenheten kontinuerligt och återför dessa till kravspecifikationen om det visar sig lämpligt. Upplysningar kan erhållas från byggnadsstyrelsens inredningssektion. Inlednin g Denna rapport, som ärutarbetad i samarbete med Möbelinstitutet, redovisar de krav byggnadsstyrelsen st" ler på sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosal med gradängen. Rapporten ersätter KBS-rapport nr 106, oktober 1973. Den innehåller underlag för inredningsen- hetens måttsättning, krav på konstruktion, hållbarhet, yttålighet, brandhärdighet och välgjordhet. Bakgrund Sittmöbel med skrivskiva avsedd för lärosalar med gradänger, kan utformas på många olika sätt. Svensk byggnorm, SBN 1980 (kap. 75), begränsar dock möjligheterna till fast monterade inredningsenheter ordnade i rader eller fält. Lösa stolar och bord är inte tillåtna. Det fria passagemåttet mellan bänkraderna skall vara minst 45 cm. Utifrån olika undersökningar och studier av befintliga inredningsenheter, dels i ett antal lärosalar och dels på marknaden, har utvärdering skett av: Sittställning - sittutrymme Principlösningar för inredningsenheter. Resultatet av dessa utvärderingar har legat till grund för utformning och utprovning av en prototyp som prövades vid projektering av inredning av ett tjugotal lärosalar under 1970-1972. Erfarenheterna av dessa studier och utvärderingar bildade grund för KBS-rapport nr 106, okt 1973; Sittmöbel med skrivskiva. Inredningsenhet avsedd för lärosal med gradängar. Under åren 1973-1987 har ett stort antal lärosalar inretts med utgångspunkt i rapportens kravspecifikationer. Erfarenheter från 15 års användning och fortsatt ergonomisk forskning inom området harnu givit anledning till smärre revideringar av rapporten. Revideringarna består huvudsakligen i nya hänvisningar till normer och standarder, tillägg beträffande krav på brandhärdighet, mindre revideringar av mått och toleranser samt viss förenkling av texten. 3 'Gradäng = trappstegsformig avsats 2Se KBS-rapport nr 140; Lärosalar. Riktlinjer för dimensionering, utformning av inredning av/ärosalar för högskoleutbildning.
4 Sittställning- sittutrymme Studier visar att gra " gdj upet 90 cm ger tillräckligt arbetsutrymme för den sittande under förutsättning att stolsryggens främsta punkt i mittsektionen inte ligger framför bakomvarande gradängkant, och att nivåskillnaderna mellan gradängerna inte överstiger 20 cm. Andra sk" kan dock begränsa möjligheterna för inredningsenhetens konstruktion och uppbyggnad. Dessa begränsningar redovisas under avsnittet Principlösningar för inredningsenheten. Aven i de principlösningar som är möjliga är gradängdjupet 90 cm så snävt, att det vid vissa gradänghöjder och/eller satskonstruktioner är fördelaktigt att utrymmet mellan sits och ryggstöd är slutet. På så sätt undviks att den som sitter bakom stör den som sitter framför med sina fötter. Sitsens och skrivskivans konstruktion och utformning bör också minimera risken för att den sittandes händer eller fötter kläms.. Sittmöbelns funktionsmått ; sittdjup, sittbredd, sitthöjd, skrivskivans läge etc har anpassats till ergonomiska krav för att ge brukarna så goda sitt- och arbetsställningar som möjligt. Antropometriska uppgifter har hämtats ur Möbelinstitutets rapporter nr 29 och 44. Utvärderingar ligger till grund för kravet att sits och ryggstöd skallvara försedda med klädsel och stoppning. Det ger jämnare fördelning av tryck och bättre anpassning till individuella olikheter i antropometriska mått. Stoppningen har dessutom en viss betydelse för rummets akustik. Principläsningar för inredningsenheten Dagens undervisningsfarmer och behovet av att kunna komma och gå under pågående föreläsning utan att störa andra, ställer höga krav på passagemöjligheterna. Dessa blir bättre ju färre sittplatser som är monterade intill varandra i rad. Sidogångar mellan varannan sittplats är naturligtvis idealiskt. Det finns flera olika sätt att förse möbeln med skrivskiva och att ordna passagen till och från sittplatsen ; som t ex passage mellan eller passage framför sittmöbel och skrivskiva. Exempel på olika möjligheter till sidogångar och mittgångar vid inredning av hörsalar.
Passage mellan sittmöbel och skrivskiva Passage framför sittmöbel och skrivskiva 5 A Fast sits och fast skrivskiva Passage omöjlig. B Fällbar sits och fast skrivskiva Fast skrivskiva kan ge en acceptabel uppläggningsyta för handlingar och arbetsmaterial då en annan person skall passera, men erfoderligt fritt passagemått, 45 cm, kräver ett ur ergonomisk synpunkt alltför stort horisontellt avstånd mellan skiva och nedfälld sits. Skrivs lningen blir kraftigt framåtlutad. Lösningen har också fördelar. Det är inte nödvändigt att plocka bort arbetsmaterial och fälla undan skivan varje gång någon vill passera. Det kan emellertid vara svårt att få plats med enheterna på gradängdjupet 90 cm. C Fällbar sits och fällbar skrivskiva Denna lösning bedöms generellt som lämplig. Den ger acceptabel sitt- och arbetsställning. Goda erfarenheter finns av de konstruktioner som erfodras för lösningen. Kravet på minst 45 cm fritt passageutrymme kan uppfyllas, men passage blir ändå besvärlig eftersom den sittande måste resa sig och dessutom fälla upp arbetsskivan när någon skall passera. Arbetsmaterial som ligger på skrivskivan måste alltså hållas i händerna. En enkät bland brukarna har givit svaret att man i stort sett är nöjd med fällbar skrivskiva och föredrar denna framför fast skiva. D Fast sits och armstöd utformat så att det kan brukas som skrivyta eller fällbar skrivskiva monterad på stolen Ger god sitt- och arbetsställning, men skrivytan är ofta otillräcklig. Det är svårt att konstruera skrivytan så att den blir rätt placerad för såväl höger- som vännsterhånta. Inredningsenheten med fällbar sits och fällbar skrivskiva (al t C) uppfylleri det närmaste de krav som ställs för närvarande och det finns 'tämligen god erfarenhet av konstruktionen. Den kräver få, enkla mekaniska delar och ansluter sig i stor utsträckning till de i marknaden förekommande. En ofrånkomlig nackdel är att passage är möjlig först sedan man plockat bort allt arbetsmaterial från skivan och fällt undan den. Eftersom det saknas förvaringsplats för portföljer, väskor o d bör man eftersträva att bereda utrymme för dessa mellan sitsarna. Speciella utformningarpå skrivskivan som t ex pennränna och kantlist samtplats för belysning och mikrofon har inte behandlats, utan tas upp i respektive projekt. EJ flll CKLtG P.55. GE MIG 45 MIN 45 MW s so so
6 Hållfasthet och Ythärd ighet De värden som krävs för dessa egenskaper bygger på utredningar om inredningen i ett antal lärosalar. Dessa uppgifter är dock inte tillräckliga som underlag. Därför har även erfarenheter från andra typer av sittmöbler och andra användningsområden i stor utsträckning legat till grund för kraven på hållfasthet och ythärdighet. Dessa krav utgår från provningsmetoder som är SISstandard, framtagna för Möbelfaktadeklaration. Det är svårt att byta ut eller reparera en komplett inredningsenhet på plats. Därför ställs det generella kravet att skrivskiva, sits och ryggstöd var för sig relativt lätt skall kunna demonteras och bytas. Kravspecifikation Mått Se ritning på sid 7 Konstruktion Sitsen skall vara fällbar och ha automatisk återgång medhjälp av motvikt eller fjäder. Beslagen skall vara tystgående. Sitsytan som bär stoppningen bör vara något perforerad. Skrivskivan beslag. skall vara fällbar med tystgående Infästningarna skall vara utförda så att de inte med lätthet kan skruvas bort. Sits, ryggstöd och skrivskiva skall vara separat utbytbara. Stoppning och klädsel Sitsen skall vara försedd med minst 30 mm tjock stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kglm3. Ryggstödet skall vara försett med 25-30 mm tjock stoppning av brandhärdig skumplast med volymvikt på minst 35 kg/ m3. Klädsel skall vara av textil som beträffande hållbarhet uppfyller kraven i Möbelinstitutets deklarationsanvisning derarbete, 1988) 1.1:153 (extra höga krav un- Ryggstödets baksida skall inte stoppas eller klädas - om inte detta särskilt önskas. Hållbarhet i stomme och sits Denna skall motsvara extra höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:15 vilket innebär provning enligt SIS 83 95 08 av stommens hållbarhet. Provningen innebär att stommen skall klara 60.000 cykler utan skador och sitsen skall klara 130.000 cykler utan skador. Ythärdighet Sittmöbelns icke klädda delar skall ha en ythärdighet som motsvarar höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:10. Skrivskivan skall ha en ythärdighet som motsvarar höga krav enligt 11:30; här utgår dockkrav på härdighet mot alkohol och värme. Brandhärdighet Den i möbeln ingående kombinationen av stoppningsmaterial, mellanskikt och klädselmaterial får inte kunna antändas med glödande cigarett enligt de provningsmetoder som redovisas i Konsumentverkets riktlinjer och inte heller antändas vid test med låga. Samråd rekommenderas med den lokala räddningsnämnden. Krav för offentlig miljö kommer senare att utges av Räddningsverket. Välgjord het Materialbeskaffenhet och utförande av stomme, ytbehandling, stoppnings och klädselarbete skall uppfylla minst höga krav enligt Möbelinstitutets deklarationsanvisning 11:15. Där ett mer omsorgsfullt utförande krävs skall extra höga krav uppfyllas. Detta anges i förekommande fall i anbudsförfrågan. Provningsintyg Leverantören skall kunna visa att kraven i denna kravspecifikation uppfylls. Provningsintyg kan utfärdas av Möbelinstitutet eller annat laboratorium med erfoderligkompetens. Medprovningsintyg jämställs Möbelfakta-deklaration. R 1 3 Kan erhållas från Möbelinstitutet, Box 27007,102 51 Stockholm
Skivans rörelseutrymme vid uppoch nedfallning får ej ligga innanfor den prickade linjen. Il. warrsectroh min 450 (fatt passa emått) min650 p 900 min 450 (fritt passagemått) (fritt min 330 utrymme. for Jaro medeu min 300 +I 20 ± 20 R 80-100 60-80,.. -...j S vt För att tillgodose den sittandes rörelseutrymme för fötterna får stolsryggens främsta punkt i vertikala mittplanet ej ligga framför bakomvarande gradängkant O N 4-I. +I 0 ö N N SS Z 107±2 max 30 X 420* ± 10 B900 + 1 (l0 R 700 ± 100 SR R100± 20 fe M C E +I SS stoppning min 30 mm kallskum. SR stoppning, 25-30 mm kallskum, X, Y minsta respektve storsta molliga mätt efterstravas för att ge basta molliga utrymme for den bakomsittandes ben. z Skall stolen förses med armstöd galler för dimensionering: 1 Fritt passagemått undanfälld skiva - armstödets framkant min 450 mm. 2. Hold over susens högsta punkt 200± 20 mm. 3. Invandigt horisontellt avstånd mellan armstöd min 480 mm. måttet gäller avståndet från susens framkant till ryggens främsta punkt mittsektion. ** Inredningsenheten kan utformas så att plats bereds for vaskor och dyl. Streckprickad linje visar var sådant utrymme kan beredas. Konstruktion och utformning skall elimineraasken för olyckor och att kläder skadas. Exempelvis skall beaktas att den sittandes fötter el kan klammas av framförvarande sits. V *
f
Byggnadsstyrelsens rapporter 25:2 Utbyggnadsplaner mars 78 32 Nyttjare ochfondförvaltarefunktionerna inom byggprocessen dec 68 51 Laboratorieinredning sept 82 54 Utredning om elektromagnetisk skärmning mars 72 64 Flexibelt byggande dec 70 64E Sammandrag på engelska dec 70 65 Universitetsbibliotek febr 74 76 Mall för handikappguider dec 80 80 Metodredovisning Linköpings högskola mars 72 80E Sammandrag på engelska mars 73 83 Projektredovisning Linköpings högskola juni 71 84 Produktredovisning Linköpings högskola febr 72 87 Totalentreprenad 4. Redovisning Lövsta Bålsta mars 73 88 Inventering avtomtens /fastighetensförutsättningar mars 72 91 Vägvisning nov 72 96 Laboratorieblocket Karolinska Institutet, projektrapport nov 72 101 Utredning och programmering inom byggnadsstyrelsen okt 74 104 Produktredovisning Uppsala universitets biomedicinska centrum sept 74 106:1 Sittmöbel med skrivskiva dec 88 108 Filmning och fotografering av projektmodeller dec 73 112 Lokalisering, studier av stadsplanekonsekvenser nov 73 115 Norrköpingsupphandlingen apr 74 116 Årskostnaderbyggprodukter okt 74 118 Hänvisningsskyltning del 1 och 2 mars 75 127:2 Parallella uppdrag okt 80 129 Gårdar apr 79 130:2 Arbetsmiljönormer nov 80 131 Cykelparkering, dimensionering och utformning aug 76 134:2 Brandskydd i befintliga byggnader nov 80 136 Städsynpunkter på byggnaders utformning okt 76 138 Redovisning av inredning dec 76 140 Lärosalar apr 78 141 Systemhandlingar juni 79 142 Flyttning okt 79 143 Träskydd apr 79 144 Polishus, kostnader och utnyttjandetal aug 79 145 Kostnadsstyrning sept 79 146 Brukarmedverkan vid lokalplanering dec 79 147 Kontorshus - anläggningars huvuduppläggning apr 85 148 Anpassbara kontorshus dec 80 149 Riksdagshusetgrundläggning jan 81 150 Lokaler för försöksdjur jan 81 153 Årskostnadsberäkning, - metoder dec 81 154 Utrymmessamordning för installationer projekteringsskedet mars 84-155 Bygghandlingar El och transport aug 88 156 Modulsystem i fasad - kontorsbyggnader jun 83 157 Belysning -kontorsrum okt 83 158 Trävara - furu till snickerier maj 85 159 Belysningsanläggningar - underhåll jan 84 160 Dataprojektering - CAD-teknik jan 84 163 CAD-projektering - en utvärdering nov 85 164 Belysningssystem i kontor dec 85 166 Entreer jan 88 167 Belysning-kontor juni 87 168 Glas aug 87 169 Energibesparing i statliga fastigheter - slutrapport maj 87 170 Synliga installationer maj 88 171 Belysningssystem i kontor aug 88 173 Förbättring av elmiljö sep 88 165 Vägvisning, orientering och skyltning kommer 174 Korridorer "
106:1 db BYGGNADSSTYRELSEN Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tel 0817831153. Upplysningar om publikationer lämnas av biblioteksoch dokumentationsservice (ADC), tel 08/ 783 13 71. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm, tel 08/ 703 10 00 vx. Byggnadsstyrelsens rapporter och vissa andra KBSpublikationer kan också erhållas från Svensk Byggtjänst. Redigering och layout: Text-, Bild- och Layout-gruppen (TBL), Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 2 000 ex. Tryckeri: Gamisonstryckeriet, Stockholm, dec 1988.