Bohusläns museum RAPPORT 2016:21 Bållevik Planerad marina i Byfjorden Marinarkeologisk utredning Forshälla Sund 1:8 Forshälla socken, Uddevalla kommun Thomas Bergstrand
Bohusläns museum RAPPORT 2016:21 Bållevik Planerad marina i Byfjorden Marinarkeologisk utredning Forshälla Sund 1:8 Forshälla socken, Uddevalla kommun Thomas Bergstrand
Bohusläns museum Museigatan 1 Box 403 451 19 Uddevalla tel 0522-65 65 00, fax 0522-126 73 www.bohuslansmuseum.se ISSN 1650-3368 Författare Thomas Bergstrand Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Foto taget av Thomas Bergstrand. Fotot visar del av utredningsområdet, Bållevik. Tryck Bording AB, Borås 2016 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 90.8012
Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Natur och topografi...6 Fornlämningar...7 Historiskt källmaterial...8 Tidigare undersökningar...9 Metod...10 Resultat...14 Slutsatser samt åtgärdsförslag...15 Referenser...17 Tekniska och administrativa uppgifter...18
4 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för utredningen markerad.
Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med översikt över utredningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :10 000. Bållevik 5
6 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 3. Bålleviks närmiljö, vy mot sydväst. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. Sammanfattning På uppdrag av Uddevalla kommun utförde Bohusläns museum en marinarkeologisk utredning av vattenområdet Bållevik, del av fastighet Forshälla Sund 1 :8, under perioden december 2015 till mars 2016. Längs utredningsområdets strandlinje påträffades sammanlagt fem anläggningar som bedöms vara båtlänningar, eller bryggfundament av sten. Anläggningarna är att betrakta som övrig kulturhistorisk lämning. Därutöver gjordes inga fynd inom vattenområdet som var av arkeologiskt intresse. Bohusläns museum har inga ytterligare åtgärdsförslag med hänsyn till arbetsföretaget. Bakgrund I enlighet med detaljplanen Sundskogen, inom fastigheten Forshälla-Sund 1 :8 i Uddevalla kommun, är den gamla utmarken vid Byfjordens södra kustlinje på väg att förvandlas till ett område med småhusbebyggelse. Som komplement till detaljplanen finns en ambition att anlägga en småbåtsmarina inom det anslutande vattenområdet Bållevik Kastet ( figur 1 2 ). Med anledning av att Bohusläns museum i ett tidigare skede påtalade fornlämningspotentialen inom området, ansåg Läns styrelsen det som nödvändigt att låta utföra en marinarkeologisk utredning som underlag till bygglovsprocessen. På uppdrag av Uddevalla kommun utförde Bohusläns museum utredningen under perioden december 2015 till mars 2016, enligt Länsstyrelsens beslut. Landskapsbild Natur och topografi Utredningsområdet består av en bred vik på Byfjordens södra sida, som begränsas av Kräklingekullen i väst och Bockhusbergen i öst ( figur 2 ). Byfjorden sträcker sig i väst östlig riktning cirka 6 kilometer, från Havstensfjorden till Uddevalla vid Bäveåns mynning. Terrängen
Bållevik 7 Figur 4. Beskuren bild av storskifteskartan för Stora Sund, år 1787. Den samlade bybebyggelsen syns i bildens nedre vänstra hörn. Det aktuella utredningsområdet i Bållevik är ungefärligt markerat med röd elips. Anslutande markområden är utmark i form av äng vid denna tidpunkt. Karta Lantmäteristyrelsens arkiv. längs med Byfjorden är höglänta bergsmassiv, vilka på sina ställen bildar klippbranter ned mot vattnet ( figur rapportomslag ). Den äldre bebyggelsen är naturligt lokaliserad till dalgångarna i högre liggande terräng, varav en del öppnar upp sig mot fjorden. Området ovan Bållevik är en brant sluttande moränterräng med ställvisa bergspartier i dagen, som fram tills nyligen utgjorde skogsmark ( figur 3 ). En mindre körväg leder ned från väst till den centrala delen av viken, där en liten bäck mynnar. Den östra hälften av utredningsområdet kantas av klippor, medan den övriga strandlinjen är låglänt sand- och moränterräng. Vattendjupet inom den inre delen av viken är grundare än två meter, medan den yttre delen skräntar ned till 20 25 meter. Bottensubstratet är helt bestående av mjukbotten. Enligt den nyligen genomförda marinbiologiska inventeringen finns centralt belägna bottenpartier med musselbankar och ålgräs ( Börjesson & Wikström 2013 ). Fornlämningar Fornlämningsbilden på land är förhållandevis tät, där området kring Sund framför allt utmärks av kokgropar och gravmiljöer såsom stensättningar, domarringar och resta stenar ( figur 2 ). Om man begränsar sig till en 500 meters-radie närmast Bållevik finnar man flera förhistoriska boplatslämningar. En av de större är vad som betecknas som en neolitisk boplats ( Forshälla 186 :1 ). Längre åt sydväst, i högre terräng, finns en hel serie av boplatslämningar ( Forshälla 27 :1, 28 :1, 29 :1-2, 30 :1, 158 :1, 163 :1, med flera ). Inom området för den nya småhusbebyggelsen har det påträffats boplatser på fem lokaler från äldre stenålder ( Forshälla 187 :1, 369, 370, 371, 372 ). Lämningar från historisk tid består främst av en markant hålväg som leder ned mot Sunningen, för den historiska överfarten över sundet ( Forshälla 351 :1 2 ). Väster om Kvarnekullen finns en mindre kvarnlämning ( Forshälla 188 :1 ). Inom Sunds hall finns en torplämning liksom ett område med fossil åkermark ( Forshälla 395, 394 ).
8 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 5. Del av lagaskifteskartan för Stora Sund, med Bållevik och omgivande utmarker. Utredningsområdet markerat med röd elips. Karta Lantmäteristyrelsens arkiv. Historiskt källmaterial Det äldsta omnämnandet om Sunds by är från sent 1300- tal och finns i den kamerala uppteckningen Röde bok. Byn noteras sedan fortsatt i flera jordebokshandlingar under 1500-talet ( Ortnamnen i Göteborgs och bohus län XI, s. 22 ). Den äldsta storskaliga kartan över området är från år 1787 då Stora Sunds ägor genomgick storskifte ( figur 4 ). Byn uppgick vid denna tidpunkt till totalt ett skattehemman, jämnt fördelat på fyra gårdar. Strax söder om gårdsbebyggelsen låg Lilla Sund som omfattade ½ frälsehemman. Inägorna och gårdsbebyggelsen till Stora Sund var samlat på den högre liggande slättten, där motorvägen idag sträcker sig mot Uddevallabron. I terrängen ned mot Byfjorden fanns mer av byns ängs- och skogsmark. Området som direkt ansluter till Bållevik anges på skifteskartan vara ängsmark, tillhörande bonden Jon Håkansson på gården D ( Lantmäteristyrelsens arkiv ). År 1836 genomförs laga skifte på Stora Sund ( figur 5 ). Vad som rör området vid Bållevik sker inga större förändringar annat än att torpet Kastet har tillkommit i den östra delen. Något längre åt väster, vid Sunds hall, har ytterligare två torp etablerats : Sunds hall och Sågbacken med anslutande åkerlappar ( figur 6 ). Det senare utgör sannolikt grunden för den verksamhet som senare ska utvecklas till ett litet sågverk. Vid Sunds hall finns även angivet texten lastageplats, vilket då rimligen ska kopplas samman med utskeppningen av sågens trävaruprodukter med mera ( Lantmäteristyrelsens arkiv ). En brygga återfinns även på Ekonomiska kartan från år
Bållevik 9 Figur 6. Utsnitt från lagaskifteskartan för Stora Sund, med torpen Sunds hall och Sågbacken. Notera texten Lastageplats. Karta Lantmäteristyrelsens arkiv. 1936, där den dessutom anges vara lastageplats ( figur 7, Ekonomiska kartan över Sverige, Hasselöarna NO, 50 ). På platsen finns än idag en större brygga som bland annat används för turbåtstrafik i Byfjorden. Under 1800-talet läggs Lilla Sund samman till en gård, och framåt sekelskiftet köps hela Stora Sund upp av den förra. Ägan benämns därefter endast Sund. Under denna period uppstår ytterligare två torp, Dammen ( kring sekelskiftet 1800/1900 ) och Rosenlund ( kring 1860 ), inom den östra delen av Sund ( Uddevalla kulturminnesprogram, område 23 : Sund ). Under 1970-talet överges bybebyggelsen Stora Sund ( Lindman 1998 :11 ). Tidigare undersökningar Som underlag till Uddevalla kommuns gällande översiktsplan sammanställde Bohusläns museum 2013 ett arkeologiskt kunskapsunderlag, med fokus på kända fornlämningar samt områden med potentiell fornlämningspotential. Utredningen av Bållevik är ett resultat av just denna handling ( Gustafsson et al 2013 ). Tidigare landarkeologiska undersökningar inom området för Sund är omfattade, givetvis till följd av byggnationen av motorvägen E6 och Uddevallabron. Under slutet av 1990-talet undersöktes en mängd gravar och kokgropsmiljöer vid Sund ( Ortman & Ottander 1998 ), liksom bymiljön Stora Sund ( Forshälla 310 ). Resultat från den senare konstaterar huslämningar från och med neolitisk tid ( Lindman 1998 :70 ). Med anledning
10 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 7. Utsnitt från Ekonomiska kartan 1936, med Bållevik och Sunds halls lastageplats markerade. Karta Rikets allmänna karverk. av brobygget utfördes även en marinarkeologisk inventering av valda delar av brotracén. Resultatet var i det närmaste noll ( Severinson 1996 ). Närmre Bållevik finns tre arkeologiska insatser. 2005 2006 utfördes utredning och förundersökningar av boplatslämningar inför småhusbebyggelsen ( Hernek 2006, Falkenström 2007 ). Samtliga lokaler daterades till mesolitikum. Fem av dessa lokaler slutundersöktes sedermera under 2008 av UV-Väst ( Streiffert 2012, Thorsberg 2012a, 2012b, 2012c, 2012d ). Under det sena 2010-talet förlades VA-ledningar på Byfjordens botten, vilket bland annat omfattade en landföring vid Sunds hall. Den arkeologiska insatsen som föregick exploateringen renderade inte i några nya lämningar på land ( Ortman et al 2007 ). Däremot gjordes i efterhand iakttagelser av två söndermuddrade båtlämningar väster om Sunds halls brygga, vilka hade framkommit i samband med schaktning av VA-ledningen vid nämnda landföring ( Gustafsson et al 2013 :71 ). Slutligen gjordes en utredning inom Sunds hall 2011, med anledning av en detaljplan för bebyggelse. Man påträffade då kokgropar, fossil åkermark och en tidigare oregistrerad torplämning ( Lindman 2011 ). Metod Utredningen genomfördes med en variation av tre metoder. Området med vattendjup ned till och med cirka en meter sticksonderades med avseende på strandnära översedimenterade anläggningar. Stora delar av det djupare området, ned till och med 20 22 meter, avsöktes okulärt med dykare. Den djupaste ytan avsöktes med en sidescan-sonar. Utöver ett mindre parti med berggrund i den nordöstra delen bestod bottensubstratet inom utredningsområdet av en förhållandevis fast och bärig mjukbotten. Det bör noteras att förutsättningarna inte var särskilt önskvärda för delar av dykarbetets genomförande. Periodvis stor nederbörd innebar att sikten i ytvattnet var dålig under några av fältdagarna, vilket givetvis inverkade menligt på resultatet. Detta kompenserades dock i mesta grad genom att avsökningsmetoderna justerades
Figur 8. De fem anläggningarna som påträffades längs med utredningsområdets strandlinje. Bållevik 11
12 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Anl nr Delområde Storlek (m) Beskrivning Tillfälligt arbets-id 1 Bållevik, strandlinje 10 2 2 Bållevik, strandlinje 7,5 1,5 3 Bållevik, strandlinje 5 1,5 4 Bållevik, strandlinje 4 1 5 Bållevik, strandlinje 4 1 Tabell 1. Anläggningsbeskrivning. Stensträng bestående av upp till 0,4 m stora stenblock. Båtlänning alt bryggfundament. Orienterad ungefär rätvinkligt mot strandlinjen. Stensträng bestående av upp till 0,4 m stora stenblock. Båtlänning alt bryggfundament. Orienterad ungefär rätvinkligt mot strandlinjen. Stenansamling upp mot berg. Troligen påbyggd i flera faser. Bryggfundament alt mindre kajanläggning. Stensträng bestående av upp till 0,5 m stora stenblock. Båtlänning alt bryggfundament. Orienterad ungefär rätvinkligt mot strandlinjen. Stensträng bestående av upp till 0,5 m stora stenblock. Båtlänning alt bryggfundament. Orienterad ungefär rätvinkligt mot strandlinjen. BM2015:407 BM2015:408 BM2015:409 BM2015:410 BM2015:411 Figur 9. Anläggning 1, bedömd som en båtläggning eller bryggfundament. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
Bållevik 13 Figur 10. Anläggning 2 som är tolkad som en båtlänning eller bryggfundament. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum
14 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 11. Anläggning 3. Foto Thomas Bergstrand, Bohusläns museum. så att mesta möjliga överlapp i täckningsgraden kunde åstadkommas. All dykning planerades, riskbedömdes och genomfördes enligt AFS 2010 :16. Utredningens genomförande i fält dokumenterades genom dagbok och GIS-inmätning av ytor och påträffade anläggningar och fynd. Resultat Längs utredningsområdets strandlinje påträffades sammanlagt fem anläggningar som bedöms vara båtlänningar, eller bryggfundament av sten ( figur 8). Inga övriga fynd gjordes inom utredningsområdet som bedömdes vara av arkeologiskt intresse. Centralt i området observerades en modern anläggning, bestående av betongelement som enligt uppgift nyligen tillkommit, med syfte att fungera som habitat för skaldjur och torsk. Tre av de aktuella anläggningarna ligger relativt samlade centralt i området. Anläggning 1 och 2 är sju till åtta meter långa, cirka två meter breda och ligger orienterade vinkelrätt mot strandlinjen ( tabell 1, figur 9 11 ). Den senare är anlagd mot berget. Byggnadsmaterialet är naturligt förekommande blocksten i ett skift, upp till 0,5 meter stora. Huruvida de är båtlänningar eller fundament till en träbrygga är inte helt lätt att avgöra. Likaså är det problematiskt att med säkerhet fastställa när anläggningarna uppfördes. Deras lokalisering i strandlinjen talar emellertid för att de bör ha tillkommit som tidigast under 1800-talet. Möjligen finns det ett samband med de tre torpen Kastet, Dammen och Rosenlund som alla tillkom under nämnda sekel. I brist på bättre kunskap gör Bohusläns museum bedömningen att anläggning 1 och 2 tillsvidare bör betraktas som övrig kulturhistorisk lämning. Anläggning 3 är en långt mer massiv konstruktion, som gör att den sannolikt är att betrakta som ett bryggfundament ( figur 11 ). Men hänsyn till dess större höjd finns det anledning att tro att den är påbyggd i sen tid,
Bållevik 15 Figur 12. Anläggning 4. En enkel stensträng av stora block. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum. och därmed använts som kaj. Den är anlagd mot berget och mäter cirka fem meter lång och knappt två meter bred. Även denna bör betraktas som övrig kulturhistorisk lämning. Inom den norra delen av utredningsområdet finns en mindre vik med en jämn stenstrand in mot bergsfoten. I strandlinjen ligger två enkla stensträngar, tre till fyra meter långa och dryga metern breda ( figur 12 13 ). Anläggning 4 är den något större av de två. Båda synes ha uppförts samtidigt att döma av deras lokalisering i strandlinjen. De är även här svårt att avgöra om de har fungerat som båtlänningar eller som bryggfundament. Åldern bedöms vara ungefär densamma som för anläggning 1 och 2, och anses därmed ha samma antikvarisk status. Den lilla viken är till synes ganska otillgänglig, varför frågan infinner sig hur och av vem dessa anläggningar har använts. Slutsatser samt åtgärdsförslag Efter genomförd utredning kan Bohusläns museum konstatera att det inte finns några fornlämningar inom det aktuella utredningsområdet. Längs strandlinjen påträffades fem anläggningar av typen båtlänningar alternativt bryggfundament av blocksten. Anläggningarna är att betrakta som övrig kulturhistorisk lämning. Även om dessa inte är av särskilt hög ålder vill museet ändå uppmana till hänsyn då de vittnar om den småskaliga seglationen som i alla tider knutit ihop skärgårdens befolkning.
16 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Figur 13. Anläggning 5. Foto Staffan von Arbin, Bohusläns museum.
Bållevik 17 Referenser Litteratur Börjesson, D. & Wikström, A. 2013. Marinbiologisk inventering av Bållevik Kastet, Uddevalla kommun. Marine Monitoring AB. Lysekil. Falkenström, P. 2007. Strandhugg i Sunningebergen. Fångstboplatser i höjd med Uddevallabron. Arkeologisk förundersökning. Herrestad 370 och 371, Källdal 1 :4 m fl, Herrestad socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007 :63. Uddevalla. Gustafsson, A., Jonsson, M., & Bergstrand, T. 2013. Arkeologiskt underlag. Inför fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort. Herrestad och Uddevalla socknar, Uddevalla kommun. Bohusläns museum. Rapport 2013 :18. Uddevalla. Hernek, R. 2006. Sunningebergen och Sundskogen planerad bostadsbebyggelse på ömse sidor om Byfjorden. Arkeologiska utredningar. Herrestad socken, Herrestad 25 :8, Källdal 4 :1 m fl och Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8. Bohusläns museum. Rapport 2006 :16. Uddevalla. Lindman, G. 1998. Arkeologisk slutundersökning. Stora Sund, arkeologisk undersökning av en bohuslänsk by. Arkeologiska undersökningar för motorvägen Lerbo- Torp. Del 5. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Rapport 1998 :2. UV Väst. Kungsbacka. Lindman, G. 2011. Arkeologisk utredning. Sunds hall, detaljplan i Forshälla Sund. Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla Sund 1 :48 med flera. UV rapport 2011 :18. UV Väst. Mölndal. Ortman, O., Bergstrand, T & Falkenström, P. 2007. VAledning mellan Uddevalla och Ljungskile. Arkeologisk utredning. Forshälla, Ljung, Resteröd och Uddevalla- Bäve socknar, Uddevalla kommun. Bohusläns museum. Rapport 2007 :31. Uddevalla. Ortman, O. & Ottander, J. 1998. Mellan åker och havsbotten ett områdes markanvändning under 5000 år. Arkeologiska undersökningar för motorvägen Lerbo Torp. Del 4. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1998 :5. Riksantikvarieämbetet och Bohusläns museum. Severinson, J. 1996. Marinarkeologisk bottenundersökning, Sunningesund. Forshälla och Herrestads socken, Uddevalla kommun. Rapport 1996 :18. Bohusläns museum & Marinarkeologiska sällskapet Göteborg. Uddevalla. Streiffert, J. 2012. Forshälla 370 ; en lihultboplats i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 370. UV Rapport 2012 :38. Riksantikvarieämbetet. Thorsberg, K. 2012a. Forshälla 187 ; mellanmesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 187. UV Rapport 2012 :36. Riksantikvarieämbetet. Thorsberg, K. 2012b. Forshälla 369 ; äldre mellanmesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 369. UV Rapport 2012 :37. Riksantikvarieämbetet. Thorsberg, K. 2012c. Forshälla 371 ; diversifierat mellanmesolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 371. UV Rapport 2012 :39. Riksantikvarieämbetet. Thorsberg, K. 2012d. Forshälla 372 ; mellanmesolitikum och senneolitikum i Sundskogen. Arkeologisk undersökning, Bohuslän, Forshälla socken, Forshälla-Sund 1 :8, RAÄ 372. UV Rapport 2012 :40. Riksantikvarieämbetet. Uddevalla kommun. 1983. Kulturminnevårdsprogram. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län. 1951. XI. Ortnamnen i Inlands Fräkne härad. Otryckta källor Storskifteskarta för Stora Sund, 1787. Aktnr 14 for 82. Göteborgs och Bohus län. Uddevalla kn. 1787-11-23. Lantmäterimyndighetens arkiv. Lagaskifteskarta för Stora Sund, 1836. Aktnr 14 for 132. Göteborgs och Bohus län. Uddevalla kn. 1836-12-23. Lantmäterimyndighetens arkiv. Övrigt Ekonomiska kartan över Sverige, Hasselöarna NO, 50. 1936. Rikets allmänna kartverk.
18 Bohusläns museum Rapport 2016:21 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : 431-9506-2015 Västarvet dnr : VA 426-2015 Västarvet pnr : 16001 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Forshälla Fastighet : Forshälla Sund 1 :8 Ek. karta : 8B4d Läge : X 6468969, Y 316639 Koordinatsystem : Sweref 99 TM Uppdragsgivare : Uddevalla kommun Ansvarig institution : Bohusläns museum Projektledare : Thomas Bergstrand Fältpersonal : Thomas Bergstrand, Matthew Gainsford, Staffan von Arbin Fältarbetstid : Perioden december 2015 t.o.m mars 2016 Arkeologtimmar i fält : 120 Utredd yta : 45 000 m 2 Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs