Faktabok Kul att just du visar intresse för utbildningen Ekonomismart, och funderar på att använda materialet i ditt förebyggande arbete. Vi har i den här faktaboken samlat underlag kring de frågeställningar som förekommer i utbildningen. Faktaboken är inte skriven som ett talmanus utan är tänkt att fungera som ett faktastöd. Talmanus finner du i PowerPoint-presentationens anteckningssidor. Merparten av det material som du finner här har inte Folkuniversitetet skapat utan är sammanställt av redan befintligt material från bland annat Konsumentverket, Finansinspektionen och Kronofogden. Har du frågor kring utbildningen eller vill dela med dig av tips om hur just du har använt dig av materialet, tveka inte att kontakta mig. Mycket nöje. Katrin Rundström, Projektledare Ekonomismart Sida 1 av 7
Trygghet så funkar det Det svenska trygghetssystemet bygger på tre pelare. Dessa är: samhällets grundskydd, skydd genom anställning och kompletterande privat skydd. Förr eller senare kommer alla att behöva ta del av trygghetssystemet, mycket beroende på vilket skede i livet man befinner sig i. Socialförsäkringen Den första pelaren i trygghetssystemet utgörs av socialförsäkringen. Socialförsäkringen är en viktig del i det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger ekonomiskt skydd för familjer och barn, för personer med funktionsnedsättning samt vid sjukdom, arbetsskada och ålderdom. Genom Sveriges medlemskap i EU kan man ha rätt till socialförsäkringsförmåner i andra EU-länder. Alla tar någon gång del av socialförsäkringen som ska ge extra pengar under perioder i livet när man behöver det. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Försäkringskassan har hand om bidrag och ersättningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning. Pensionsmyndigheten har hand om pensioner och andra stöd till äldre och efterlevande. I socialförsäkringen ingår bland annat: Sjukpenning när man är sjuk Aktivitets- eller sjukersättning om man blir så sjuk att man tvingas sluta arbeta Föräldrapenning och barnbidrag när man får barn Bostadsbidrag Pension när man blir gammal Avtalsförsäkringar Den andra pelaren utgörs av avtalsförsäkringar. Avtalsförsäkring är ett annat ord för arbetsmarknadsförsäkring, som är en försäkring för arbetstagare som har ingåtts genom kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, till exempel Svenskt Näringsliv och LO. Avtalsförsäkringarna finansieras genom avgifter som betalas av arbetsgivaren. Privata försäkringar Den tredje pelaren utgörs av privata försäkringar som var och en frivilligt och på eget ansvar ingår. Arbetslöshetskassa (A-kassa), sjuk- och olycksfallsförsäkring och hemförsäkring är exempel på privata försäkringar. Sida 2 av 7
Arbetslöshetskassa Arbetslöshetskassan (A-kassan) är en försäkring som ger ersättning för inkomstbortfall vid arbetslöshet. Man måste själv gå med i en A-kassa eftersom det är frivilligt att vara med. Det är bra att vara med i A-kassan om man skulle bli arbetslös och snabbt måste ställa om ekonomin. Ersättningen från A-kassan kan vara relaterad till inkomst eller bestå av den så kallade grundersättningen. Vilken typ av ersättning man har rätt till beror främst på om man är ansluten till A-kassan eller inte. Den ena delen av A-kassan är en frivillig inkomstrelaterad försäkring. Ersättning från den försäkringen kallas inkomstrelaterad ersättning och kan betalas ut till personer som är medlemmar i en A-kassa. Inkomstrelaterad ersättning innebär kortfattat att både tidigare arbetade timmar och utbetald lön avgör vad arbetslöshetsersättning blir. För att man ska vara berättigad till inkomstrelaterad ersättning är ett av kraven tolv månaders medlemskap i A- kassan. Den andra delen av A-kassan är den allmänna grundförsäkringen. Den finns till för de som inte är medlem eller ansluten till en A-kassa, eller i övrigt inte uppfyller villkoren för den inkomstrelaterade försäkringen. Alla A-kassor betalar ut grundersättning och man ska söka grundersättning hos den A-kassa man tillhör. Om man inte tillhör någon A-kassa söks grundersättningen hos Alfa-kassan vilka har fått i uppdrag av staten att betala ut grundersättning till dem som inte tillhör någon A-kassa. Alfa-kassan är alltså den A-kassa som man kan gå med i om man till exempel precis har tagit studenten eller om man inte har något specifikt yrke där det finns en passande A-kassa. Alfakassan har två funktioner. Dels kan den betala ut ersättning, som motsvarar grundbeloppet, för dem som inte är med i någon A-kassa, dels fungerar Alfa-kassan som en helt fristående A-kassa där man kan gå med oavsett vilken bransch man jobbar inom (kravet på tolv månaders medlemskap för att få del av den inkomstbaserade ersättningen gäller även Alfa-kassan). Avgiften till Alfa-kassan är relativt dyr om man jämför med många andra A-kassor. För närvarande (2013) så ligger avgiften på 297 kr per månad vilket kan jämföras med Akademikernas A-kassa som har en avgift på 90 kr per månad och IF metalls A-kassa som har en avgift på 267 kr per månad. Ersättning från grundförsäkringen kallas grundbelopp och kan betalas ut med högst 320 kronor per dag. Tidigast från och med den dag man fyller 20 år kan grundbeloppet betalas ut. Grundersättningen (grundbeloppet) innebär kortfattat att tidigare arbetade timmar avgör vad arbetslöshetsersättning blir. Gemensamt för både inkomstrelaterad ersättning och grundersättning är att den betalas ut högst fem dagar per vecka. För att få ut ersättning från en A-kassa måste man uppfylla vissa villkor. Uppfyller man inte de villkor som den A-kassa man är med i har ställt upp kan det vara svårt att få ut någon ersättning. Sida 3 av 7
Villkoren är: Anslutningsvillkoret: Man ska ha varit medlem i A-kassan under tolv månader. Arbetsvillkoret: Man ska ha jobbat i snitt halvtid under de tolv månaderna innan man blir arbetslös. Anmälningsvillkoret: Man ska anmäla till Arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen. När man anmäler sig hos Arbetsförmedlingen får man en blankett som man ska fylla i och skicka till den A-kassa man är medlem i. Arbetsförmedlingen gör också en anmälan till ens A-kassa om att man har anmält sig som arbetssökande. Det är viktigt att komma ihåg att fortsätta betala den månadsavgift som det kostar att vara medlem i A-kassan även om man skulle bli arbetslös. Man måste betala den mindre månadsavgiften för att kunna få ut den större ersättningen. Det är många som missar detta och därför blir uteslutna ur A-kassan. Under tiden som man är arbetslös och erhåller arbetslöshetsersättning får man generellt sett inte studera (varken påbörja nya kurser, eller fullfölja oavslutade kurser). Det finns dock några få undantag, till exempel vid deltidsstudier (och att man samtidigt söker heltidsarbete), men man bör alltid höra med A-kassan vad som gäller innan man påbörjar studier samtidigt som man får ersättning. Det krävs ett intyg från A-kassan för att studera under arbetslösheten. Privat pensionssparande Det svenska pensionssystemet är uppdelat i flera delar. Den största delen av den framtida pensionen utgörs av den allmänna pensionen. Den allmänna pensionen är den statliga pension som Pensionsmyndigheten ansvarar för och består av de pengar som arbetsgivaren betalar in i arbetsgivaravgift när man arbetar. Den största delen av de här pengarna delas direkt ut till dagens pensionärer. När man går i pension ska alltså en stor del av pensionen betalas av de som då arbetar. En liten del av den allmänna pensionen placeras i aktier. Den allmänna pensionen redovisas i det orangea kuvertet som skickas ut varje år. De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, en tjänstepension. Om man har tjänstepension sätter arbetsgivaren av en summa varje månad. Tjänstepensionen kan också kallas avtalspension om företaget har kollektivavtal. Förutom allmän pension och tjänstepension har många även ett frivilligt privat pensionssparande. Det privata pensionsparandet är något som man själv måste ta ställning till om man behöver och vill ha för att komplettera de övriga delarna i pensionen. Om man har valt att ha ett privat pensionssparande är det den bank eller det försäkringsbolag som man har sitt sparande hos som kan ge mer information om vad som gäller för den privata pensionen. Det som till största delen påverkar hur stor pension man kommer att få är hur mycket man har arbetat under sitt liv; hur många år man har arbetat och om man har arbetat heltid eller deltid gör pension större eller mindre. Det är också viktigt att ha arbetat vitt, arbetar man svart försvinner alla delar i pensionen utom det privata sparandet, om man har valt att ha ett sådant. Sida 4 av 7
Skulle det vara så att man inte har arbetat alls under sitt liv kan man få så kallad garantipension, som är en sorts lägstanivå för vad som behövs för att överleva. Hemförsäkring Förutom ersättning för ägodelar som stjäls, skadas eller förstörs ger hemförsäkringen följande skydd: Rättsskydd om man blir indragen i en rättstvist täcker rättsskyddet kostnaderna för juridisk hjälp upp till ett visst belopp. Ansvarsskydd gäller om man råkar skada någon annans egendom. Överfallsskydd täcker utgifter som man får om man skulle bli överfallen, såsom läkarvård, ersättning för förlorad arbetsinkomst och en engångssumma om man blir invalidiserad. Hemförsäkringen täcker alltså mycket mer än bara sakerna i hemmet. Så även om man tycker att det man äger inte är värt särskilt mycket är det bra att ha en hemförsäkring. En hemförsäkring kan vara mer eller mindre omfattande. Därför ska man välja en försäkring som motsvarar det behov man har. Ofta finns det ett krav i hyresavtalen om att hyresgästen ska teckna/ha en hemförsäkring. Reseskydd De flesta försäkringar innehåller ett fullgott reseskydd om man ska vara borta kortare tid än 45 dagar. Reser man längre än 45 dagar måste man teckna en särskild reseförsäkring innan man påbörjar sin resa. Om man reser mycket kan man teckna ett utökat reseskydd med avbeställningsskydd, ett prisvärt alternativ till de avbeställningsskydd som researrangörerna säljer. Har man en dyr cykel bör man kolla om hemförsäkringen täcker den. Allrisk Allriskförsäkring, eller drulleförsäkring som den också kallas, är ett komplement till hemförsäkringen hos vissa bolag, medan den ingår hos andra. Allriskförsäkringen ger ett vidgat skydd för egendom och gäller till exempel om man snubblar och tappar kameran i sjön. Den är också ett alternativ till specialförsäkringar (produktförsäkringar/tilläggsförsäkringar), till exempel en för klockan och en annan för kameran, och försäkrar alla saker i en och samma försäkring. Privat sjuk- och olycksfallsförsäkring Sjuk- och olycksfallsförsäkring är också en frivillig försäkring som man själv måste bestämma om man vill ha eller inte. Från olycksfallsförsäkringen kan man till exempel få ersättning för kostnader för vård om man skulle bli skadad i en olycka. Många har en sjuk- och olycksfallsförsäkring via jobbet. Dessa försäkringar ger ersättning om man skulle skada sig på jobbet, på väg till eller från jobbet, men de ger inget försäkringsskydd på fritiden. Sida 5 av 7
Invalidiserad Om man skulle få bestående men efter en olycka, och bli invalidiserad, kan man få ett engångsbelopp utbetalt från sjuk- och olycksfallsförsäkringen. Det är faktiskt vanligare att man får bestående men av en sjukdom än av att råka ut för en olycka, så kolla att det är en kombinerad olycksfallsförsäkring och sjukförsäkring. Skulle man vara med om en olycka eller tvingas till en operation som ger ett vanprydande ärr kan man få ersättning för detta. Beroende på var på kroppen det vanprydande ärret sitter påverkar det ersättningens storlek. Detta varierar mellan olika bolag och man måste kolla vad som gäller hos just det bolaget där man har sin försäkring. Försäkra barnet redan i magen Det är många försäkringsbolag som inte vill teckna sjuk- och olycksfallsförsäkringar för personer som har olika sjukdomar. Detta gäller även barn. Det kan räcka med att barnet har astma, allergi eller ADHD för att försäkringsbolaget inte ska vilja teckna en försäkring. Det man kan göra då är att teckna en gravidförsäkring redan när barnet ligger i magen för att försäkra sig om att barnet är skyddat. Livförsäkring Är man gift, har sambo eller barn kan det vara bra att fundera över om man vill teckna en livförsäkring. En livförsäkring ger den man skriver in som förmånstagare pengar om man skulle dö. Dessa pengar ska fungera som en ersättning för den lön som man skulle ha tjänat om man hade levt och kan vara ett extra skydd för barn, sambo eller make. Det är viktigt att komma ihåg att ändra förmånstagaren i livförsäkringen om man exempelvis skulle skilja sig, flytta isär eller av annan anledning inte längre vill att just den personen ska få pengarna. Egen försäkring till barnen Barn och ungdomar får en mycket måttlig ersättning, cirka 85 000 kronor per år, i så kallad aktivitetsersättning om de skulle bli så arbetsoförmögna att de aldrig kommer ut i arbetslivet. Därför kan det vara bra att teckna en sjuk- och olycksfallsförsäkring för barnen. En sådan kan i svåra fall ge ett engångsbelopp på ett par miljoner kronor, mycket pengar kan tyckas, men dessa pengar ska räcka ett helt liv som ersättning för den lön som personen skulle haft om hon eller han hade kunnat arbeta. När barnet blir 18 år kan försäkringen ofta förlängas så att barnet får ett bra skydd fram till dess det börjar förvärvsarbeta. Trafikförsäkring Alla motordrivna fordon som används i trafik (som inte är avställda) ska vara trafikförsäkrade. Om fordonet är påställt måste fordonets registrerade ägare ha en trafikförsäkring. Detta gäller även om fordonet exempelvis är stulet, har användningsförbud eller körförbud eller inte är i körbart skick. I sådana fall måste fordonet ställas av för att försäkringsplikten ska upphöra att gälla. Trafikförsäkringen är en obligatorisk försäkring som ger ersättning vid vissa typer av skador i trafiken. Sida 6 av 7
Några exempel på detta är: Alla personer som skadas vid en olycka med det försäkrade fordonet får ersättning för skada på person. Det gäller både förare och passagerare. (Om den skadade har medverkat till skadan genom uppsåt, grov vårdslöshet eller annan vårdslöshet i samband med rattfylleri, kan ersättningen minska.) Om det sker en kollision med ett annat fordon, med sakskador som följd, ersätts skadorna som grundregel av trafikförsäkringen. Om man har orsakat olyckan ersätts skadorna på den icke vållande parten genom försäkringen. Är den person som man krockat med ansvarig för olyckan, ersätter den personens trafikförsäkring skadorna. Om man krockar med något annat än ett motorfordon, till exempel en lyktstolpe, ersätts sakskadorna på lyktstolpen som regel av trafikförsäkringen. Observera att man inte får ersättning för: skador på det egna fordonet varor som transporteras om man själv har orsakat skadan Om fordonet bara är trafikförsäkrat, ersätts man inte för till exempel skadegörelse, brand eller stöld. Man kan teckna andra fordonsförsäkringar, hel- eller halvförsäkringar, om man vill. Bilförsäkring Halvförsäkringen ersätter skador av saker som hör till och är monterade i eller på bilen, såsom takräcken och CD-spelare. Halvförsäkringen täcker också skadegörelse om man exempelvis skulle få en ruta krossad. Halvförsäkringen täcker brand, stöld, bärgning och om man behöver rättsskydd. Om bilen skulle bli stulen och inte kommer tillrätta inom 30 dagar ersätter halvförsäkringen den. Lägger man till en vagnskadeförsäkring så är bilen helförsäkrad. Då får man också ersättning för skador om man skulle krocka, köra i diket, råka ut för skadegörelse eller någon annan yttre olyckshändelse. Om man köper en ny bil ingår oftast en vagnskadegaranti som gäller i 3 år. Har man en sådan räcker det med att man själv halvförsäkrar bilen. Vagnskadegarantin gör att bilen är helförsäkrad under garantitiden. Sida 7 av 7