Praxis Bra Miljöval Värmeenergi 2013 Version:

Relevanta dokument
Praxis Bra Miljöval Elenergi 2009 Version:

Värmenergi. Kriterier Bra Miljöval Revision verksamhetsåret Revisionsår. 2. Licenstagare. 3. Licensuppgifter

Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Biobränsle. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Värmeenergi Kriterier 2013:2

Kraftproduktion med Biobränsle

Det är skillnad på. värme och värme. Välj värme märkt Bra Miljöval

Biobränsle. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Fjärrkyla. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Nya kriterier Elenergi märkt Bra Miljöval Under 2009 kommer nya kriterier för Elenergi märkt Bra Miljöval införas. Under hela 2009 kommer de nu

Persontransporter. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Elenergi. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Ansökan Ansökande företag (i avtalet kallad Licenstagaren) Kontaktperson

100% förnybart hur då? om föreningens arbete för mer förnybar energi

Elenergi. Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Ansökan Ansökande företag (i avtalet kallad Licenstagaren) Kontaktperson

H Tryckning på produkt

Det finns flera olika miljömärkningar å andra sidan räcker det gott med en

Bra Miljöval remiss Förslag på kriterier version 1 för mobiltelefonabonnemang

Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Biobränslen Kriterier 2013:1

Är Bra Miljöval-märkt el och statliga elcertifikaten samma sak?

Falu Energi & Vatten

Grönt är bara en färg

Blomsterbutik Ansökan 2009:C

Resultat från kontroll av Bra Miljöval Elenergi

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Persontransporter Godstransporter

Bra Miljöval kriterier Fjärrkyla. Version 2009:2

Bra Miljöval El Emanuel Blume

Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Elenenergi Kriterier 2009:3

Persontransporter Godstransporter

Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Elenenergi Kriterier 2009:4

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

hållbar affärsmodell för framtiden

Underlag askåterföring

Slitage i pulveranläggningar.

Energieffektiviseringsfonden

Persontransporter Kriterier 2011

Naturskyddsföreningen Bra Miljöval. Persontransporter Kriterier 2011:1

I Återanvända textila produkter - Second hand och Re-design

BluePower. Tanka med egen el.

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Rapporteringsformulär Energistatistik

D3.1 Syntetiska polymerer för materialskikt och fibrer

Skogscertifierade produkter från SCA

DOM meddelad i VÄXJÖ

Ett mer hållbart val.

Biobränslen från skogen

C1.2 Regenatfibrer av cellulosa

Miljöbokslut Höörs kommuns gröna nyckeltal

Remissyttrande över förslag till förändring av föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande bränslen:

Miljöredovisning 2014

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

Så här använder du handboken

Förnybarhetsdirektivet påverkan på biobränslen på svensk marknad. Julia Hansson, Mathias Gustavsson. IVL Svenska Miljöinstitutet 8/2 2018

Miljöfonden Ansökan för licenstagare

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2012 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme justerad i januari 2013 med

C Fibrer och fiberframställning

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

Fjärrvärme från Norrenergi. Trygg, bekväm och prisvärd märkt med Bra Miljöval.

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

Det svenska PEFC-systemet består av:

Fjärrvärme och Fjärrkyla

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

J Bra Miljöval baserat på GOTS

Biobränslen När blir pinnarna i skogen av betydelse? 28 november 2017

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Godstransporter Kriterier 2005

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Naturskyddsföreningen

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

G Beredning inklusive specifika processteg

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Energiöversikt Kiruna kommun

Så tar du fram en bränslestrategi och blir fossilfri

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

Sysselsättningseffekter

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Svanen Broschyr-Tryck_ORIGINAL3(pag):Layout Sida 1. Vill du trycka miljöanpassat? Ett märke täcker allt.

1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Remissyttrande över Förslag till implementering av hållbarhetskriterier för biodrivmedel och andra flytande biobränslen

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Persontransporter. Licensvillkor 7 juni Naturskyddsföreningen Bra Miljöval ALLMÄNNA VILLKOR Definitioner

Skogsstrategi Arvika kommun

Investeringssto d till go dselbaserad biogas

överenskommelse i värmemarknadskommittén 2014 om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme med värden för 2014

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Transkript:

Praxis Bra Miljöval Värmeenergi 2013 Version: 2016-02-15 Kriterium 1.1 En av grundpelarna i miljömärkningen för värmeenergi är att icke förnybar energi får ingå med maximalt 10% i produkten. Kriteriet lyder: 1.1 Icke förnybar energi som ingår i produktens livscykel får uppgå till högst 10 % av utlevererad värmeenergi. Här ingår, utöver icke förnybart bränsle, icke förnybar energi som använts till utvinning, transport och förädling av bränsle, uppstart, spetslast och underhållseldning, processenergi vid anläggning, samt transport av aska. Övrig fossil inblandning eller andra utsläpp av växthusgas som kan anses vara del i produktionsprocessen räknas in i den totala siffran. Av särskilda skäl, såsom extremt kallt väder eller haverier, kan det i vissa situationer förekomma att 10%-regeln överskrids för ett enskilt år. Om licenstagare förutser att detta kommer att ske ska vederbörande skyndsamt meddela Naturskyddsföreningen. Med en korrekt och ingående förklaring till varför situationen uppstått, och under förutsättning att det inte är ett återkommande avsteg från kriterierna, kan produktionen för året ändå godkännas. Förutom de punkter som anges ovan i listan ingår utsläpp av växthusgas i form av köldmedier från värmepumpar. Detta specificeras också i kriterium 3.5: 3.5 För värmepumpar ska finnas en plan med uppföljning för att motverka läckage av köldmedier. Läckage av köldmedier till luft innebär klimatpåverkan och hanteras enligt punkt 1.1 Beräkning av sådana utsläpp sker enligt Naturskyddsföreningens beräkningsmodell.

Kriterium 1.3 Värmeenergi märkt med Bra Miljöval utgör inte nödvändigtvis hela produktionsvolymen för en enskild licenstagare. För att underlätta förståelsen av principerna kring allokering kommer här ett par förtydliganden. Kriteriet lyder: 1.3 Försäljningen av värmeenergi märkt Bra Miljöval måste motsvaras av lika stor mängd producerad värmeenergi enligt gällande kriterier för Bra Miljöval vid kalenderårets slut. Den fjärrvärme som ingår i en produkt märkt Bra Miljöval måste produceras inom ett och samma fysiska fjärrvärmenät. Allokering av värmen kan alltså inte ske mellan icke sammankopplade enheter. Efter godkännande av Naturskyddsföreningen kan allokering av bränsle och/eller aska tillåtas, för den händelse att endast en delvolym klarar kraven eller om licenstagaren bara önskar märka en delvolym. Värme från anläggningar som inte drivs/ägs av licenstagaren kan också ingå i licensen men måste då på förhand godkänts i Ansökan. Det innebär att alla kriterier måste uppfyllas även för dessa anläggningar samt att revisionen även måste omfatta dessa.

Kriterium 1.4 För att en värmevolym ska anses vara märkt med Bra Miljöval ska alla kriterier vara uppfyllda. Det gäller även kriteriet om avsättning till fonder. Kriteriet lyder: 1.4 Värme märkt Bra Miljöval ska åtföljas av en fondavsättning för energieffektivisering och/eller -konvertering motsvarande 500 kr/gwh. De avsatta medlen kan nyttjas för energieffektiviserings- och konverteringsprojekt enligt Bilaga 1 Energieffektiviserings- och konverteringsfond. Dessa ska vara godkända av Naturskyddsföreningen. Fondmedel för energieffektivisering kan också avsättas i Naturskyddsföreningens centrala energieffektiviseringsfond. Naturskyddsföreningen förmedlar då stöd till konverterings- och energieffektiviseringsprojekt enligt Bilaga 1 Energieffektiviserings- och konverteringsfond. Värmen anses alltså märkt först när den säljs som märkt (i avsikten att sedan betala fondavsättningar). Det innebär att licenstagare som återkommande låter bli att erbjuda och marknadsföra märkt värme till sina kunder, inte i egentlig mening kan anses ha produkten. Naturskyddsföreningen kan då välja att säga upp licensen eftersom en licens utan innehåll riskerar att utgöra grönmålning av företag. I punkt 6.6 e) i Licensvillkorens Allmänna Villkor anges vidare att försäljningen inte får motarbeta Naturskyddsföreningens ändamål vilket den kan anses göra om produkten vid upprepade tillfällen inte erbjuds till försäljning. Punkten lyder: 6.6 Licenstagaren skall vid all marknadsföring och försäljning av Produkten, ansvara för att: e) marknadsföringen eller försäljningen inte strider mot Svenska Naturskyddsföreningens ändamål eller policy eller mot bestämmelser i gällande rätt,

Kriterium 2.5 Viss aska från förbränningsanläggningar skall enligt kriterierna återföras till skogsmark (se Bilaga 2 Askhantering för exakta specifikationer om vilka typer av askor det gäller). Detta är ett krav för att värmeenergin ska kunna miljömärkas. I kriteriedokumentet finns även specificerade krav på askans kvalitet samt hanteringen av den. Kriteriet lyder: 2.5 Aska från biobränslen som nyttjats för produktion av värme märkt Bra Miljöval ska återföras till skogsmark. Skulle delar av askvolymen inte uppfylla Skogsstyrelsens rekommendationer gäller riktlinjerna presenterade i Bilaga 2 Askhantering. För den händelse det skulle visa sig vid revision att en askvolym under föregående år inte höll kvaliteten för att återföras till skogsmark, åläggs licenstagaren att istället bekosta att en annan askvolym återförs, alternativt att betala en straffavgift. Dessa kompensationsåtgärder kan dock aldrig komma ifråga som ordinarie förfarande. Detta innebär att produktion som i Ansökan inte klarar kraven på askkvalitet och askåterföring inte kan godkännas som Bra Miljöval värmeenergi.

Kriterium 2.7 När det gäller trädbränslen och uttaget av sådana är det viktigt att ställa krav på både skötsel och avverkning. Naturskyddsföreningen anser att det är nödvändigt att verifiera att så sker genom en tredjepartscertifiering. Kriteriet lyder: 2.7 Biobränslen baserade på trädbränslen, inklusive grot, ska ha sitt ursprung i FSCcertifierat skogsbruk eller motsvarande. Förädlade biobränslen som pellets och briketter från icke återvunnen råvara ska ha sitt ursprung i FSC-certifierat skogsbruk eller motsvarande. Naturskyddsföreningens tolkning av eller motsvarande. innebär i praktiken att Naturskyddsföreningen godkänner produkter som är FSC-märkta eller som kan visa att de klarar motsvarande kriterier. Detta måste i så fall verifieras med dokumentation som motsvarar ett godkännande för FSC. Eventuella motsvarande certifieringssystem ska i förekommande fall på förhand godkännas av Naturskyddsföreningen. Observera att PEFC inte godkänns som verifikat eftersom Naturskyddsföreningen anser att standarden på kraven är för låg, se t ex WWFs utvärdering av olika standarder (WWF Certification Assessment Tool).