FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT Nr 5 Årgång 4 maj 2012 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Broby, schaktningar, förarbete På måndag är alla välkomna! Artikel av Rune Edberg
Brobacken allra första dagen, 14 maj Idag började så äntligen årets utgrävningar på den kristna gravgården vid Broby bro. Detta blir troligen sista året det grävs här om inget extraordinärt inträffar. Lasse Andersson räknar med att under den förlängda tid han har i år, att slutundersöka platsen. Till sin hjälp har länsmuseets arkeologer detta år sju osteologstudenter från Stockholms universitet samt givetvis Täby hembygdsförening som hjälper till med information och logistik. Det brukar blåsa vid Broby bro men denna första schaktningsdag blåste det så det ibland var svårt att stå upprätt. Men bättre det än regn. Redan mot eftermiddagen tror vi att vi påträffat den första graven, en långsmal stensättning orienterad i östväst. Även en mindre stensättning påträffades, osäkert vad det är just nu. Grävskopan tar sig igenom Frestavägens rusningstrafik med Guds (och hembygdsföreningens) hjälp Vi fick hjälpas åt att hindra boden från att börja rotera av den hårda vinden
Första genomgång för alla inblandade, med bakgrund, planerat genomförande samt säkerhetsföreskrifter. Första schaktet tas upp ner mot ån. Kanske den första graven? Alla studenter börjar hacka, de lär få hacka så det räcker i Brobys hårda lera innan grävningarna är över.
15 maj Dagen då allt hände! Frågan är om vi inte redan nu får skriva om målsättningen vad gäller slutundersökning i år?! Schakningen fortsatte och anläggning efter anläggning blottlades. Snart hördes rop om ben, människoben. När grävmaskinen flyttade ner i höjd med Estrids fyndplats ropade Richard så snart grävskopan skalat av torven. Skalltaksfragment spår av kistkant dök upp utan förvarning alldeles under torvlagret. Vi har bara hunnit med att bana av en liten del av det som planerats och redan är vi uppe i fem ganska säkra samt två osäkra gravar. Lasse och Jennifer markerade ut 17 tidigare utgrävda gravar, Bror-Arne och Jennifer hämtade de stora bilder som skall ligga på gravarna med bilder i skala 1:1. Imorgon lägger vi ut dem. Fyra anläggningar på prydlig rad med täckdiket längst bort. I några av anläggningarna har redan hittats ben. Här gäller att mäta in rita och fotografera snabbt. Nya anläggningar dyker ju upp hela tiden.
Richard har upptäckt skalltaksfragment och spår efter kista. Gröna pilar = trä, röda pilar = skallben. Det verkar bli väldigt nyttigt att ha osteologstudenter till hands. Alexandra från Italien tror på att detta är ännu ett barn
16 maj Schaktning och dokumentation. Denna dag före röd dag jobbade vi till kl 12. Richard fortsatte med schaktning i trakterna där vi tror Östens hög har legat. Lite ben och träfragment framkom men ingen klar grav. Schaktningsarbetet fortsätter på måndag sedan är nog den tänkta ytan frilagd. De planerade schakten på andra sidan Frestavägen blir nog inte av i år av tids och kostnadsskäl. Jag tror nog alla är överens om att gravgården inte kan kallas slutundersökt förrän andra sidan undersökts ordentligt, både impedimentet där det finns minst en grav, parkeringsytan samt en bit till. Totalt tror jag vi kan räkna in 10 anläggningar hittills. Hur många av dessa som är gravar återstår att se. På måndag kl 8 är vi på plats för att möta publikanstormningen. Kl 15 är första guidade visningen. Ni som kommer däremellan hoppas jag tar det försiktigt eftersom vi kanske inte hunnit skärma av alla anläggningar. Benfragment och trä verkar dyka upp på många ställen. På måndag förmiddag lägger vi ut alla fantastiska storbilder över de tidigare utgrävda gravarna så i år blir det extra mycket att beskåda. Häng på från början!
Sandra ritar en grav som ligger alldeles nära täckdiket (t.h:) Bakom Sandra hittades ytterligare ett täckdike se stenarna samt den gula raden av pilar. Ytan som ytterligare ska schaktas ligger bakom Richard (i slutet av pilraden). Besök av arkeoosteoligistudenter från Sthlms universitet. Studentkamrater till de grävande studenterna. Aldrig förr har väl benfynd i Broby blivit så analyserade! Bild på tidigare utgrävd grav beundras. Jan Storå lärare på universitetet tittar på en bit skallben. Han talade om något som på skallen hette korset??
En gravbild utlagd på prov. (vi ville inte låta alla ligga obevakade över långhelgen) På måndag morgon lägger vi ut samtliga. Häftigt va? Bilderna är gjorda av täbyföretaget Big Image. Vi ses väl på Estrids gravgård i Broby nästa vecka? BESÖK LÄNSMUSEETS GRÄVDAGBOK PÅ: http://www.stockholmslansmuseum.se/ Där finns det även bilder och små filmer från grävningarna. OBS! BESÖK VÅR NYA HEMSIDA www.hembygd.se/taby Appropå Estrid: Ny artikel av Rune Edberg. För första gången i Fornminnesnytts historia innehåller detta nummer en gästskribent. Och inte vilken skribent som helst! Rune Edberg, Fil dr i arkeologi är bland mycket annat mannen som forskat i broderskapsboken från Reichenau och i denna uppmärksammat namnen Sven, Östen och Estrid Att Rune väljer Fornminnesnytt för att publicera sin nyskrivna artikel i ämnet är enormt hedrande. Stort TACK Rune och välkommen åter!
Östens pilgrimsfärd än en gång För några år sedan gjorde jag ett försök att koppla samman några personer från den i runstensforskningen välkända Jarlabankesläkten från Täby med några namnmotsvarigheter i en sydtysk klosterhandskrift. Artikeln stod i tidskriften Fornvännen (Edberg 2006). Av flera skäl finns det nu anledning att återkomma till ämnet. För det första har mitt inlägg blivit föremål för en erkännsam, utförlig kommentar av Hans-Peter Naumann i Zürich, en forskare som tidigare arbetat med den så kallade broderskapsboken från Reichenau och andra tidiga namnkällor av liknande slag (Naumann 2009). Slutundersökt För det andra kommer de forskningsgrävningar, ledda av Lars Andersson vid Stockholms läns museum, som under flera etapper genomförts vid Broby bro i Täby att avslutas 2012. Vad som sannolikt är ett gravfält med anknytning till Jarlabankesläkten kommer därmed förhoppningsvis att bli slutundersökt. Slutligen, oviktigt i vetenskapligt avseende men ändå noterbart, har mina hypotetiska resonemang i Fornvännenartikeln tämligen okritiskt förvandlats till slutsatser i den populärvetenskapliga boken Vikingaliv (Harrison & Svensson 2007, s. 344 345). Men det får jag väl bjuda på! Tre namnkällor Hans-Peter Naumann påpekar att det bortsett från ortnamn och isländska medeltida källor finns två huvudkällor till svenska personnamn från trosskiftets tid, nämligen runinskrifter och tidiga latinska, huvudsakligen kyrkliga, urkunder. Men vid vikingatidens slut förekommer en tredje källtyp, som hittills varit föremål för mycket begränsade forskningsinsatser trots att den väl förtjänar att uppmärksammas. Det gäller det nordiska namnbeståndet i det anglosaxiska och kontinentala minnes- och broderskapsböckerna. Första försöket Några försök bortsett från mitt att föra samman bestämda runstensnamn med namn i broderskapsböckerna har aldrig tidigare gjorts. Detta beror enligt Naumann till en viktig del på att runnamnsbeståndet, före skapandet av Nordiskt runnamnslexikon, varit så svåröverskådligt. Det bör kanske tilläggas att intresset från skandinaviskt håll för de inte sällan
svårtillgängliga kontinentala källorna aldrig varit utbrett. Webbpublicering ger numera bekväma ingångar i mycket av detta material. Jag visade i min artikel i Fornvännen att namnen Östen och Estrid förekommer tillsammans på sidan 151 i den i original bevarade broderskapsboken från Reichenau, dessutom föregångna av ett namn Sven. Anteckningen har daterats till ca 1084 1100. (Edberg 2006 med där anförd litteratur.) Från Broby bro känner vi från runstenen U 136 namnen på Jerusalemsfararen Östen och hans änka Estrid. På parstenen U 135 namnges tre söner, däribland en Sven. Källkritiska frågor I min text betonade jag att identifikationen är förenad med källkritiska problem. Det gäller främst hur det kronologiska gapet mellan händelser, omtalade på runstenarna, och skriften på pergamentet i Reichenau ska kunna överbryggas. Jag anförde som hjälphypotes möjligheten att namnen upptecknats på koncept som först senare förts in, något som uppenbarligen varit vanligt. Ett annat kanske bättre? förslag var att sonen Sven låtit anteckna sitt och föräldrarnas namn vid en senare, egen pilgrimsfärd. Att föreviga döda på detta sätt var kutym. En enda Östen Det stora antalet nordiska namn i Reichenauhandskriften, drygt 700, lånar sig till jämförande frekvens- och liknande analyser. Naumann drar efter att ha redovisat några sådana undersökningar slutsatsen att besökarna bakom namnen ifråga främst kom från Sydskandinavien / Danmark. Men detta utesluter inte alls, betonar han, existensen av andra skandinaver. Som jag framhöll i min artikel är det ett anmärkningsvärt sammanträffande att namnet Östen förekommer endast en enda gång i handskriften och då omedelbart följt av Estrid. Förhållandet kan omöjligt avfärdas med en axelryckning. Att Östen och Estrid i Reichenauboken är samma personer som vi känner från Täby kan visserligen inte bevisas men heller inte uteslutas. Stark vittring Det finns som bekant rikligt med äldre och nyare runologisk forskning om Jarlabankesläkten. Resultaten från undersökningarna av gravfältet vid Broby bro kommer att kasta nytt ljus över familjens gravkronologi och släktskapsförhållanden. Kanske går det så småningom också att komma vidare med namnuppgifterna från Reichenau? Vittringen är enlig min mening ganska stark.
Referenser Edberg, R. 2006. Spår efter en tidig Jerusalemsfärd. Fornvännen 101. Länk: http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2006_342.pdf Harrison, D. & Svensson, K. 2007. Vikingaliv. Stockholm. Naumann, H.-P. 2009. Die nordischen Pilgernamnen von der Reichenau im Kontext der Runennamenüberlieferung. Analecta Septentrionalia, RGA-E-Band 65. S. 776 800. Berlin & New York. Rune Edberg Svartbäcksgatan 108 A 753 35 Uppsala rune.edberg@yahoo.se Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: lgronwall@tele2.se Tidigare nummer hittar du på www.hembygd.se/taby/fornminnesnytt Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.