Nr 2/08/IND - Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap 21 utsökningsbalken Dnr 801 678-08/121 2008-02-01 Vid invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 UB bör Kronofogdemyndigheten följa det som framgår av sammanfattningen i efterföljande promemorian. Sven Kihlgren Processägare Rättslig promemoria Prövning av invändning mot verkställighet enligt 3 kap 21 utsökningsbalken 1 Sammanfattning När invändning mot verkställighet görs, har Kronofogdemyndigheten befogenhet att avbryta vidare verkställighetsåtgärder under den tid som invändningen mot verkställigheten handläggs. Invändning skall göras av svaranden. Kronofogdemyndigheten ska självmant ta upp frågan om avbrytande av verkställighet under handläggningen av invändningen. Verkställigheten avbryts under handläggningstiden om svarandens invändning inte är obefogad eller obestyrkt. Den normala åtgärden är att medel inte betalas ut under den tid som invändningen prövas. Om risken för rättsförluster är överhängande, kan även andra verkställighetsåtgärder inställas eller avbrytas. Kronofogdemyndigheten har inte någon utredningsskyldighet när det gäller invändning mot verkställighet. Det ligger på parterna att förse kronofogdemyndigheten med beslutsunderlag. Parternas inlagor kommuniceras i den utsträckning som Kronofogdemyndigheten finner behövligt. Helt obestyrkta invändningar kan avslås utan kommunikation. Beslut fattas på det underlag som parterna tillhandahållit. Beslutet behöver inte delges part. Beslutet gäller omedelbart. 2 Bakgrund och frågeställning Om en ansökan om utsökning uppfyller de formkrav som anges i 2 kap. utsökningsbalken, bifalls ansökningen utan att svaranden dessförinnan beretts tillfälle att yttra sig. Bifallsbeslutet är formlöst och gäller omedelbart. Handläggningen inleds i och med beslutet. När handläggningen väl inletts, har svaranden möjlighet att göra invändning mot verkställigheten. En invändning kan göras i alla slags utsökningsmål och kan framställas när som helst under handläggningen. När svaranden gör invändning, är det ofta nödvändigt att förelägga sökanden att yttra sig för att Kronofogdemyndigheten ska kunna ta ställning. Ibland måste svaranden beredas tillfälle att yttra sig över det sökanden anfört. Det kan lätt gå några veckor från det att invändningen kom in till dess att kronofogdemyndigheten kan fatta beslut. Allt sedan utsökningsbalken infördes har frågan om vilken inverkan en invändning kan ha för den fortsatta verkställigheten varit aktuell. Inom exekutionsväsendet finns det olika uppfattningar. En uppfattning är att en invändning inte alls kan ha någon inverkan på verkställigheten. De allra flesta tycks dock anse att verkställigheten kan avbrytas under den tiden som handläggningen av invändningen tar. Frågan är alltså om Kronofogdemyndigheten har befogenhet att inställa eller avbryta verkställighetsåtgärder under den tid som frågan om hinder för verkställigheten handläggs. Nästa fråga är hur handläggningen av invändningen ska gå till.
3 Gällande rätt m.m. 3.1 Författningarna Effekten av kronofogdemyndighetens beslut framgår av 2 kap. 19 utsökningsbalken Kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart. Vite får dock inte utsökas innan det beslut, genom vilket kronofogdemyndigheten har dömt ut vitet, har vunnit laga kraft. Verkställigheten fortgår även om kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i denna balk eller förordnas av en domstol. Bestämmelsen om de invändningar som kan göras mot verkställighet finns i 3 kap. 21 stycke 1 och 2 utsökningsbalken. En invändning enligt bestämmelsen ska avse omständigheter som inträffat efter det att exekutionstiteln meddelades. Bestämmelsen har följande lydelse: Visar svaranden att han har fullgjort betalningsskyldighet eller annan förpliktelse som ansökningen om verkställighet avser, får verkställighet ej äga rum. Detsamma gäller om svaranden till kvittning åberopar fordran, som har fastställts genom exekutionstitel vilken får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och i övrigt förutsättningar för kvittning föreligger. Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellanhavande utgör hinder mot verkställighet och kan invändningen ej lämnas utan avseende, får verkställighet ej heller äga rum. I 3 kap. 17 stycke 1 utsökningsförordningen finns bestämmelse om att kronofogdemyndigheten självmant ska pröva fråga om bl.a. avbrytande av verkställighet. Kronofogdemyndigheten skall självmant pröva frågan om rättelse eller ändring av beslut, när det föreligger anledning till en sådan åtgärd. Detsamma gäller frågan om avbrytande eller hävande av verkställighet i andra fall, om inte annat är föreskrivet i utsökningsbalken. 3.2 Förarbeten I SOU 1973 s. 181 uttalade lagberedningen följande om sitt förslag som kom att ligga till grund för 3 kap. 21 utsökningsbalken: I andra fall kan det vara rimligt att verkställigheten anstår något för att svaranden skall få visst rådrum för att styrka sin invändning. Det kan då finnas anledning för krfm att vidta provisorisk åtgärd (jfr 7 kap.12 och 16 kap.3 ). 3.3 Andra rättskällor Det har inte påträffats något prejudikat som belyser de i slutet av avsnitt 2 ställda frågorna. Det har heller inte påträffats vägledande uttalanden i doktrin. 4 Kronofogdemyndighetens bedömning 4.1 Rådrum för handläggning av invändning mot verkställighet Av 2 kap. 19 stycke 1 utsökningsbalken följer alltså att kronofogdemyndighetens beslut gäller omedelbart, utom vad avser viten. Beslut om att bifalla ansökan om verkställighet fattats formlöst och verkställigheten fortgår till dess att något hinder uppkommer. Två hinder beskrivs i 2 kap. 19 stycke 2 utsökningsbalken, nämligen om det vid överklagande av utsökningsbalken följer att verkställigheten inte får fortgå 1) eller om domstol förordnar om inhibition. I annat fall fortgår verkställigheten trots överklagan. Ett ytterligare hinder är naturligtvis ett beslut enligt 3 kap. 21 stycke 1 och 2 utsökningsbalken om att bifalla en invändning mot verkställighet. Ett sådant beslut innebär att Kronofogdemyndigheten omprövar sitt beslut att bifalla ansökningen om verkställighet. Det finns inte någon uttrycklig regel som anger hur kronofogdemyndigheten ska förhålla sig till fortsatt verkställighet under den tid som en invändning enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken handläggs. I avsaknad av författningsreglering bör man kunna se till syftet med 3 kap. 21 stycke 1 och 2 utsökningsbalken. Syftet är uppenbarligen är att skydda svaranden mot rättsförluster på grund av obefogade ansökningar om verkställighet. Skyddet är så starkt att Kronofogdemyndigheten, om myndigheten beslutar att det föreligger hinder mot verkställighet, kan låta vidtagen åtgärd återgå.
Vidare bör beaktas att beslutet att bifalla ansökningen om verkställighet regelmässigt fattas utan att svaranden fått tillfälle att yttra sig. Följaktligen bör en invändning mot verkställighet, som inte framstår som grundlös, kunna ge Kronofogdemyndigheten befogenhet att med stöd av grunderna för 3 kap. 21 utsökningsbalken avbryta eller inställa verkställighetsåtgärder under den tid som Kronofogdemyndigheten handlägger frågan om hinder 2). 4.2 Handläggningen Utsökningsprocessen är i princip dispositiv så att Kronofogdemyndigheten avgör saken mellan parterna på grundval av det som parterna yrkar och åberopar. Från denna princip finns åtskilliga undantag. 4.2.1 Invändning och verkställigheten Kronofogdemyndigheten får inte självmant ta upp frågan om invändning mot verkställighet enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken 3). Svaranden måste själv göra invändningen skriftligen eller muntligen. I det senare fallet ska Kronofogdemyndigheten göra en tjänsteanteckning om invändningen. Anteckningen görs under den fasta rubriken "Invändning". Under den rubriken görs sedan alla anteckningar som rör handläggningen av invändningen. När svaranden väl gjort invändning, ankommer det på Kronofogdemyndigheten, enligt 3 kap. 17 stycke 1 utsökningsförordningen, att självmant pröva frågan om avbrytande av verkställigheten. Något yrkande behövs inte från svaranden. 4.2.2 Registrering av invändning Uppgift om att svaranden gjort en invändning mot verkställighet ska alltid registreras i INIT under rubriken Invändning. 4.2.3 Verkställighet under handläggning av en invändning Som ovan anförts, bör Kronofogdemyndigheten kunna avbryta eller inställa verkställighetsåtgärder under handläggningen av en invändning. Det avgörande för Kronofogdemyndighetens åtgärder är styrkan i svarandens påstående om hinder och en avvägning av de rättsförluster som svaranden eller sökanden kan riskera genom att verkställigheten fortsätter respektive avbryts. En vidtagen verkställighetsåtgärd kan dock inte återtas annat än efter ett bifallsbeslut enligt 3 kap. 21 stycke 1 eller 2 utsökningsbalken. 4.2.3.1 Obestyrkt invändning i alla slags utsökningsmål En invändning, som inte är underbyggd med bevis eller några stödjande omständigheter, kan inte räcka för att verkställigheten ska avbrytas. I sådant fall noteras i INIT: Invändning enligt 3:21 UB fortsatt verkställighet. Som exempel på invändningar av detta slag kan nämnas att svaranden påstår att skulden är betald, men ger inte in något kvitto eller att han påstår att skulden är preskriberad när preskription med hänsyn till skuldens ålder inte lagligen kan ha inträtt. Ett annat exempel är att svaranden i ett avhysningsmål invänder att han betalat sin hyresskuld efter utslaget om avhysning. I sådana fall bör sökanden inte höras och Kronofogdemyndigheten kan fatta ett avslagsbeslut direkt. Om invändningen är sådan att den kan styrkas, t.ex. med kvitto om betalning i ett utmätningsmål, kan Kronofogdemyndigheten välja att bereda svaranden tillfälle att inkomma med bevisning innan beslut fattas. I sådant fall fortsätter verkställigheten under kommunikationstiden. 4.2.3.2 Obestyrkt invändning i utmätningsmål som kan vara befogad Om invändningen inte kan anses vara obefogad, bör kronofogdemyndigheten i utmätningsmål regelmässigt avbryta verkställigheten så att influtna medel inte betalas ut till sökanden. Denna effekt uppnås genom att man i utsöknings- och indrivningsdatabasen (REX) registrerar E 4) i enskilt mål och KRE i allmänna mål. I sådant fall noteras i INIT: Invändning enligt 3:21 UB ingen redovisning av medel, i övrigt fortsatt verkställighet. I avvägningen mellan borgenärens och gäldenärens intressen är denna åtgärd i regel den lämpligaste.
Ett exempel på detta slags invändning är att svaranden hävdar att en gammal skuld är preskriberad. Om skulden är så gammal att den kan ha preskriberats om preskriptionsavbrott inte skett, har svaranden visat tillräckligt för att invändningen kan antas vara befogad. Bevisbördan faller då på sökanden som bereds tillfälle att visa att preskriptionsavbrott skett. Under den tid som invändningen handläggs bör medel inte redovisas till sökanden men verkställigheten bör fortgå i övrigt. 4.2.3.3 Invändning i utmätningsmål som sannolikt är befogad Om gäldenärens invändning är i det närmaste styrkt, men Kronofogdemyndigheten ändå finner att beslut inte kan meddelas utan att borgenären har fått tillfälle att yttra sig, kan det vara befogat att inte vidta ytterligare åtgärder än att hindra utbetalning. I sådant fall noteras i INIT Invändning enligt 3:21 UB - verkställigheten avbryts tills vidare med...(den åtgärd som är aktuell) Exempel på detta slags invändning kan vara att gäldenären påstår att skulden är betald och visar kvitto på betalning till borgenären. För att försäkra sig om att betalningen inte avser annat än utmätningsfordringen kan det vara lämpligt att kommunicera med sökanden. Om det är aktuellt med åtgärder som kan medföra kostnader eller rättsverkningar till men för part, bör dessa kunna anstå till dess Kronofogdemyndigheten kan fatta beslut med anledning av invändningen. Exempel på åtgärder av detta slag kan vara omhändertagande av utmätt lös egendom, sakkunnig värdering av sådan egendom samt exekutiv försäljning. I avvägningen mellan borgenärens och gäldenärens intressen bör det inte komma i fråga att Kronofogdemyndigheten avstår från att utmäta egendom under den tid som handläggning av invändning pågår. Om det visar sig att invändningen är befogad, återgår utmätningen och gäldenären kan knappast anses ha drabbats av någon skada, i vart fall inte någon för staten skadeståndsgrundande skada. Om däremot invändningen visar sig vara obefogad kan det inte uteslutas att en underlåten utmätning kan leda till skadeståndsskyldighet för staten. Provisorisk åtgärd enligt 6 kap. 12 utsökningsbalken kan vara ett alternativ till utmätning. 4.2.3.4 Invändning i mål enligt 16 kap. utsökningsbalken Om invändning mot verkställighet görs i mål enligt 16 kap. utsökningsbalken bör bedömningen av den fortsatta verkställighet följa principerna ovan och grundas på bedömningen av risken för rättsförluster och av styrkan av den bevisning som läggs fram för invändningen. Grundlösa invändningar kan således avslås genast. Om invändningen bedöms kunna ha fog för sig kan verkställigheten hejdas för utredning om invändningens riktighet. Eftersom det i dessa mål inte är aktuellt att utbetala medel, blir det inte aktuellt att hejda utbetalning. I INIT bör lämplig notering göras enligt följande Invändning enligt 3:21 UB -...(beskrivning av inverkan på verkställigheten) Exempel på sådan invändning kan vara att svaranden i ett avhysningsmål invänder att nytt hyresförhållande uppkommit eller att svarandens maka invänder att hon har rätt att överta hyreskontraktet. 4.2.3.5 Beslut om verkställighet under handläggningen av invändningen Beslutet att avbryta verkställigheten under handläggning av en invändning bör kunna fattas lika formlöst som beslutet att bifalla ansökningen om verkställighet. Oftast manifesteras det bara genom noteringar i utsöknings- och indrivningsdatabasen ( INIT och REX). 4.2.4 Utredning och kommunikation Kronofogdemyndigheten har inte någon utredningsskyldighet när det gäller invändning mot verkställighet. Det finns inte några bestämmelser om kommunikation med parterna vid invändning mot verkställighet. Parternas hörande får anpassas till Kronofogdemyndighetens behov av beslutsunderlag 5).
Allmänt gäller att den som påstår något har bevisbördan för påståendet. I första hand ankommer det på svaranden att visa att hinder mot verkställighet finns. Sedan kan sökanden försöka vederlägga detta. Det kan behövas flera turer mellan parterna. Vid kommunikation med part kan det vara lämpligt att i föreläggandet ange att saken avgörs i befintligt skick om svar inte inkommer inom angiven tid. Om verkställigheten avbrutits under handläggningen av invändningen, är det lämpligt att part får besked om detta vid kommunikation. Även om Kronofogdemyndigheten inte har någon skyldighet att enligt utsökningslagstiftningen utreda omständigheterna kring ett påstått hinder mot verkställighet kan myndigheten ändå, på grund av offentlighetsprincipen tvingas att agera. Om svaranden gör gällande att en fordran är preskriberad och fordringsanspråket har tidigare varit inne hos Kronofogdemyndigheten för verkställighet, kan sökanden begära kopia av handling i det tidigare målet för att styrka preskriptionsavbrott. Enligt offentlighetsprincipen har Kronofogdemyndighet skyldighet att tillhandahålla kopia av handlingen och partsinsynen gör att något sekretesshinder inte finns. 4.2.5 Invändning om förhållanden hänförliga till tiden innan exekutionstiteln meddelades. Som angivits under avsnitt 3. 1 kan invändning enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken endast avse förhållanden som inträffat efter det att exekutionstiteln meddelats. Om invändningen avser omständigheter som är hänförliga till tiden dessförinnan, bör den ses som ett angrepp på exekutionstiteln, vilken Kronofogdemyndigheten i princip inte kan överpröva 6). Det finns inte någon föreskrift om att sökanden ska höras om en sådan invändning och den bör avslås direkt. Beträffande allmänna mål kan påpekas att 2 kap. 30 stycke 2 utsökningsbalken inte innebär någon skyldighet att kommunicera med sökanden i allmänna mål om invändningen rör förhållanden före exekutionstitelns tillkomst. Ofta har en svarande synpunkter på t.ex. TV-avgifter och felparkeringsavgifter som rör grunden för avgifternas påförande. I sådana fall ska Kronofogdemyndigheten inte höra sökanden utan med stöd av 4 förvaltningslagen överlämna invändningen till sökanden i allmänt mål för handläggning. Om gäldenären däremot påstår att han betalat avgiften till sökanden, är det en invändning enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken som ska kommuniceras med sökanden. 4.3 Beslut När parterna har lagt fram sina argument i frågan om det finns hinder mot verkställighet, har Kronofogdemyndigheten att fatta beslut på det underlag som de har presterat. Kronofogdemyndigheten ska ange skälen för beslutet och detta sker lämpligen genom att konstatera vad som är styrkt eller inte styrkt. Man bör undvika att fastställa något sakförhållande, t.ex. att en fordran är preskriberad. I stället bör konstateras att sökanden inte har visat att preskriptionsavbrott ägt rum. Bevis om avbrott kan ju dyka upp senare och i så fall är ju fordringen inte preskriberad. 7) I INIT ska föras in uppgift om vilket beslut Kronofogdemyndigheten fattat med anledning av invändningen. Uppgiften dokumenteras under handläggarnoteringen "Invändning". Beslutet i sin helhet kan kopieras från word-dokument och läggas in i noteringen. Om invändning om betalning eller kvittning godtas som hinder mot verkställighet, finns det i 5 kap. 4 utsökningsförordningen en bestämmelse om att uppgift om detta ska tecknas på exekutionstitel och fordringsbevis. Det finns inte något krav på att ett beslut enligt 3 kap. 21 utsökningsbalken ska delges parterna. Det finns heller inte skäl att regelmässigt göra det. Om Kronofogdemyndigheten får beslutet att vinna laga kraft genom delgivning, är svaranden oförhindrad att göra ny invändning på samma grund och sökanden kan ge in en ny ansökan. Om beslutet inte delges den som det har gått emot, vinner beslutet alltså inte laga kraft och kan överklagas så länge utsökningsmålet inte har avslutats eller förfallit. När beslut med anledning av invändningen har fattats ska Kronofogdemyndigheten vid bifall genast låta vidtagna verkställighetsåtgärder gå åter och redovisa målet. Vid avslag genast fortsätter verkställigheten.
Fotnot 1) Exempel på detta är 13 kap. 14 punkt 3 utsökningsbalken Fotnot 2) I beslut av JK den 2 april 2004, dnr 920-02-40 s. 6 framgår att JK godtagit att utsökningsförfarandet avstannade vad gäller redovisning av medel under den tid som kronofogdemyndigheten handlade frågan om hinder mot verkställighet förelåg. JK fann dock att myndigheten, när beslut med anledning av invändningen hade fattats, inte kunde underlåta fortsatt verkställighet. Fotnot 3) En annan ordning gäller dock enligt 4 kap. 1 a utsökningsbalken. Här finns en officialskyldighet för Kronofogdemyndigheten att beakta preskription av underhållsbidrag. Fotnot 4) Det bör observeras att en E registrering inte hindrar utbetalning av medel som har krediterats i målet. I sådant fall måste handläggaren ta kontakt med medelshanteringen för att utbetalningsspärren ska fungera. Fotnot 5) I 4 kap. 3 utsökningsförordningen finns en allmän bestämmelse om underrättelser. Fotnot 6) I rättsfallet NJA 1984 s 602 har HD funnit att Kronofogdemyndighet ägde underkänna en exekutionstitel meddelad av en förvaltningsmyndighet i form av ett administrativt beslut om det framstod som uppenbart att beslutet var felaktigt. Förhållandena i fallet var mycket speciella. Med hänsyn till detta och till förändringar inom förvaltningsrättens område, bör rättsfallet inte tas till intäkt för att Kronofogdemyndigheten annat än i extrema undantagsfall har möjlighet att underkänna en exekutionstitel. Det finns också i prop. 1980/81:8 s.394 ett resonemang om att utmätning inte ska medges i fall då det framgår att det bakom en formellt korrekt exekutionstitel inte finns någon verklig fordran. Det konstateras dock att det inte torde förekomma ofta att Kronofogdemyndigheten anser sig ha tillräckligt stöd för en sådan vägran. Enligt Kronofogdemyndighetens mening bör heller inte sådana udda fall rubba huvudregeln i riktlinjen om att Kronofogdemyndigheten inte kan vägra verkställa en exekutionstitel. Fotnot 7) Av det ovannämnda JK avgörandet framgår att Kronofogdemyndigheten inte ska vänta på laga kraft på beslutet med anledning av invändningen. Vid avslag ska verkställigheten alltså fortsätta trots att svaranden överklagat beslutet att inte godta hans invändning.