Arkeologisk utredning

Relevanta dokument
FORSSA 46:147 vid grävning för elkabel inom gravfält, fornlämning 35:1 i Borlänge stad och kommun, Dalarnas län 2016

NORR ROMME 7:53 vid schaktning för elkabel inom fornlämningar 190:1 och 414:4, Stora Tuna socken, Borlänge kommun, Dalarnas län 2016

FALU GRUVA vid schaktning för VA och elledning inom RAÄ 109:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

Spruthuset Falun 7:7 vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68:1 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2016

Geschwornern 8. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Boda gård. Arkeologisk utredning vid Svartgarn 2:1 m.fl., Östra Ryd socken, Österåker kommun, Uppland. Rapport 2011:54 Caroline Petersson

Spelstyraren 6. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Västra Falun 7:32 vid schaktning för stödmur genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarnas län 2018

Arkeologisk schaktningsövervakning MÅRDSKINNSSTÖTEN

Arkeologisk schaktningsövervakning

Arkeologisk schaktövervakning ÖVRE ELSBORG 10. stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun Dalarna Rapport dnr 155/12.

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

TUNKARLSBO 8:1 vid schaktning inför uppförande av vägkamera inom RAÄ 4 i Söderbärke socken, Smedjebackens kommun, Dalarna 2016

BJURS 9. Arkeologisk schaktningsövervakning. vid schaktning för fjärrvärme genom stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna 2015

Arkeologisk schaktövervakning vid HEDEMORA KYRKA. stadslager RAÄ 194 i Hedemora socken och kommun, Dalarna Rapport dnr 154/12.

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

FU Söbben 1:19 XX FU. Mattias Öbrink. Arkeologisk förundersökning Torp 114 Söbben 1:19, Torp socken, Orust kommun. Mattias Öbrink.

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

glömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kung Magnigatan

KYRKAN 1 vid schaktning för läckande vattenledning Orsa socken och kommun, Dalarna 2014

Arkeologisk schaktningsövervakning

Edsvikenstråket. En planerad gång- och cykelväg utmed väg 262. Arkeologisk utredning etapp 2. Väg 262 Danderyds socken Danderyds kommun Uppland

Kabelförläggning invid två gravfält

Humlegården 3 (trädgropar) Sigtuna, Uppland 2000

EKEBYHOV RAPPORT 2014:10. Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Ekebyhov, Ekerö socken och kommun, Uppland.

RAPPORT 2009:02. Arkeologisk förundersökning. Gällande fornlämning RAÄ 34 inom fastigheten Hemsjö 8:11, Hemsjö socken, Alingsås kommun, Västergötland.

Parkeringsplats, Helgö

Multisportanläggning i Lunda kyrkomiljö. Rapport 2017:57 Arkeologisk utredning, etapp 2

Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget

Arkeologisk rapport 2013:9. Arkeologisk schaktövervakning BERGSGÅRDEN

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Arkeologisk förundersökning, Sittesta

Västnora, avstyckning

En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås

Trädplantering i Rinmansparken och Rothoffsparken, Eskilstuna

RAÄ 557: 1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanland. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Fiberdragning i kvarteret Koppardosan, Sigtuna

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Vrå Hölö. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning

Hästhage i Mosås. Bytomtsrester och stolphål. Arkeologisk utredning. Mosås 14:2 Mosås socken Närke. Anna Egebäck

Ledningsdragning vid Askeby kloster

WIESELGRENSGATAN. Särskild arkeologisk utredning Tuve 15:208 m fl. Tuve socken, Göteborgs stad. Rapporter från Arkeologikonsult 2007: 2142

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF:

HANRÖLEDEN. Arkeologisk schaktningsövervakning vid. vid schaktning för nytt styrskåp inom gruvområde RAÄ 109 i Falu stad och kommun, Dalarna 2014

Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

Arkeologisk rapport 2014:3. Arkeologisk schaktövervakning HOLMGATAN. vid ledningsgrävning i stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Skogs-Ekeby, Tungelsta

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

FORSA 46:92 vid schaktning för vatten och avlopp i anslutning till gravhög Borlänge 32:1 i Borlänge kommun, Dalarnas län 2017

E18, Västjädra-Västerås

Arkeologisk rapport 2013:2. Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN. vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun

Ledningsdragning vid Torsåkers gamla skola

VID KALKHAGSVÄGEN ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 RAPPORT 2017:16

Ny transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning

Inför jordvärme i Bona

Schaktkontroll Spånga

Härdar och kulturlager på Snipvägen

Rapport 2014:25. Gamla Staden 8:1. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning 2013 vid Kärnan i Helsingborgs stad.

Arkeologisk rapport 2013:15. Arkeologisk schaktövervakning ST KOPPARBERGS. kyrkogård, stadslager RAÄ 68 i Falu stad och kommun, Dalarna

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Borringe 11:1 och Boberg 4:1

Rapport av utförd arkeologisk undersökning

Arkeologisk rapport 2014:2. Arkeologisk schaktövervakning BJÖRNMYRA. schakt genom bytomt RAÄ 203:1 i Sundborns socken, Falu kommun, Dalarna

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Arkeologisk rapport 2014:16. Arkeologisk schaktningsövervakning vid DÅDRANS BRUK. hyttområde RAÄ 106 i Rättviks socken och kommun, Dalarna

Stenig terräng i Kista äng

Omläggning av Riksväg 50 vid Backasand i Ödeshög

Gamla Enköpingsvägen. Förundersökning av del av fornlämning RAÄ 19, Järfälla socken och kommun, Uppland. Lars Andersson Rapport 2005:12

BUSSHÅLLPLATS VÄSTERRÅ

M Uppdragsarkeologi AB B

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

BONDEGATAN. Arkeologisk schaktningsövervakning

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan

Biskopsgatan Badhusgatan, Västerås

Boplats och åker intill Toketorp

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

. M Uppdragsarkeologi AB B

Trädgårdsgatan i Skänninge

Skarphagen. Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland.

M Uppdragsarkeologi AB B

M Uppdragsarkeologi AB B

ANG ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING INOM FASTIGHETEN TORSLUNDA 1:7, TIERP SOCKEN 0CH KOMMUN, LST DNR

Villatomter i Normlösa

. M Uppdragsarkeologi AB B

PM utredning i Fullerö

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Nybyggnation vid Orlunda skola

Transkript:

Arkeologisk utredning TUNA PROSTGÅRD 1:9 vid grävning för service-, cykel- och gångväg sat pupstation nära Stora Tuna kyrka och fornläningarna 417:1 och 508:1 i Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr 114/15 David Fahlberg

Lantäteriet i2014/00618 Dalarnas useu, Falun, 2016 2

Inledning Trafikverket avser att utöka riksväg 70 till fyra filer, en breddning av vägen från 10 eter till 16,5 eter ellan Roeholen och Gyllehesvägen i Stora Tuna socken (bilaga 2 och 3). Breddningen av vägen innebär även en flytt av den befintliga pupstationen vid Stora Tuna kyrka och den serviceväg so leder fra till denna. Utöver detta behöver också gång- och cykelvägar längs riksvägen flyttas. Arbetsorådet ligger ca 300 eter från den edeltida Stora Tuna kyrka ed tillhörande kyrkogård, sat intill två registrerade fornläningar. Fornläning Stora Tuna 508:1 utgörs av en slaggförekost nordöst o riksvägen och fornläning 417:1 en gårdstot hörande till pastorsbostället intill kyrkogården vägen. Inför exploateringen har Dalarnas useu genofört en arkeologisk utredning etapp 2 enligt Länsstyrelsen Dalarnas beslut, dnr 431-9597-2015. Fältarbetet genofördes under två dagar i oktober 2015 och berörde ett oråde söder o bron över Tunaån oedelbart sydväst o riksvägen. Kunskapsläge Tunaslätten utgörs av lättbrukade sedientjordar vilket gör den till Dalarnas viktigaste jordbruksbygd. Tunabygden är också rik på fornläningar och sannolikt finns det fler fornläningar dolda under åkerarken. Kända fornläningar finns från äldsta stenålder till nyare tid och består av allt från boplatser och gårdar till blästplatser och gravhögar. Det aktuella undersökningsorådet ligger på prostgårdens ark intill Stora Tuna Kyrka ed tillhörande kyrkogård. I Stora Tuna skall det ha uppförts en rektangulär gråstenskyrka någon gång efter år 1225. Denna kyrka byggdes sedan ut i början på 1300-talet och den nuvarande kyrkan började byggas vid itten av 1400-talet (Mogren & Svensson 1988). Invid kyrkan har också en tingsplats legat so också troligen varit i bruk även innan den tidigaste kyrkan. Tinget i Tuna otalas ofta i de skriftliga källorna från 1300-talet och fraåt och det är alltid platsen vid Tuna kyrka so onäns. Tingsgården i Tuna onäns först 1480 och har sannolikt legat vid Frostbrunnsbäcken (Mogren & Svensson 1988). Tuna ting frastår under edeltiden so landsting för Dalarnas lagsaga, vilket bör ha otsvarat dagens landskap Dalarna. Idag finns få bevarade förhistoriska gravar i Stora Tuna socken en gravbeståndet från yngre järnåldern i Borlängeorådet antas ha varit betydligt större än vad det nu frastår. Från 1666 finns anteckningar o ett sextiotal gravhögar i Stora Tuna socken (Ståhle 1960) vilka idag inte återfinns i landskapet. Många gravar har troligen grävts av eller bortplöjts under århundraden av jordbruk, vilket påpekades av Abraha Sahlstedt redan på 1700-talet då ett flertal högar ännu fanns bevarade (Hyenstrand 1974: 30; Carlsson 1994: 103). Till stöd för detta antagande har också flera kantrännor efter gravhögar påträffats i Stora Tuna i och ed uppdragsarkeologiska undersökningarna sedan 1990-talet och fraåt 3

(Carlsson 1994:100-101; Paghold & Carlsson 1996; Lögdqvist 2009; Bennströ & Helgesson 2010). Probleet ed bortodling av fornläningar bör också beröra andra fornläningstyper så so slaggvarp en även läningar so inte varit anifesta i landskapet, efterso ploglagren ofta går ned till naturlig ark. Den vanligaste fornläningskategorin i orådet är slaggförekoster. Fornläning 508:1 so ligger invid den norra sidan av riksvägen är registrerat i forninnesregistret so ett eventuellt slaggvarp från järnålder-edeltid, det rör sig est sannolikt o slagg från edeltida bergsbruk och inte äldre blästbruksslagg (FMIS). För en översikt över tidigare arkeologiska undersökningar i orådet hänvisas till Dalarnas useus rapport för utredningen av den aktuella vägsträckan (Wehlin 2015). Syfte Syftet ed utredningen var att ta reda på o eventuella fornläningar berörs av vägbygget, sat att översiktligt fastställa läningarnas karaktär ofattning och ålder. Utredningens resultat ska bilda kunskapsunderlag för Länsstyrelsens beslut o- sat upprättande av en undersökningsplan för, en eventuellt arkeologisk förundersökning. Målgrupp för utredningen var Länsstyrelsen Dalarna och Trafikverket. Metod och genoförande Utredningen utfördes geno sökschaktsgrävning, det vill säga steg 2 i en arkeologisk utredning. Schakten förlades invid och väster o service-, gång- och cykelvägar där de nya vägdragningarna planerats. Det totala utredningsorådet var ca 5400 2 fördelat över två oråden (bilaga 3). Oråde 1 av vilket ca 81 2 av totalt ca 2500 2 undersöktes ed sju schakt, anslöt till servicevägen till det befintliga puphuset och låg i en slänt ned ot Tunaån. Oråde 2 var ca 2900 2 varav 480 2 undersöktes geno fyra indre schakt i parkorådet närast servicevägen och ett längre, ca 130 eter långt schakt geno åkerarken längre åt sydöst. Schakten grävdes ed planskopa skiktvis ned till eller naturlig ark. Schaktens botten och utvalda sidor handrensades, anläggningar och kulturlager dokuenterades i plan och undersöktes när det ansågs befogat. Schakt och anläggningar ättes in ed RTK-GPS. Resultat Schakt, anläggningar och fynd I de tolv sökschakten påträffades vad so bedöts so spår av anläggningar eller kulturlager endast i tre. I oråde 1, och i huvudsak i slänten verkade arken ha banats av och utfyllts ed orörda lager av atjord sand, sten och raseringsassor i saband anläggningen av den 4

befintliga servicevägen, varför endast få rester av äldre lager fanns bevarade ovan den naturligt förekoande leran. Utfyllnadslagren hade längst upp i slänten en tjocklek okring 1 eter och längre ned okring 0,5 eter. Under utfyllningslagret i schakt 6 ovan slänten fanns ett äldre arklager eller odlingslager under de sentida utfyllnaderna. I schakt 4 i slänten fanns ovanför bottenleran en koncentration av sten, tegel och slagg A2 ed fynd av stenkol (bilaga 4). Direkt nedanför slänten fanns ett lager ed atjord, okring 0,1-0,3 eter tjockt, över den naturliga leran. I schakt 2 fanns även en recent utfyllnad av stenkross och under denna frako fläckvis spår efter ett äldre kulturlager A1, innehållande slaggkross, bränd lera, stenkol och enstaka djurben. I schakt 1 (bilaga 5) längst i nordväst var lagerföljden under atjorden påverkad av åvattnet eller en äldre bäckfåra och bestod av utfyllnader av atjord och lera sat svälager ned till ett djup av 2,3 eter innan den naturliga leran tog vid. I de nedre lagren fanns fynd av recent karaktär, varför utfyllnaderna tolkas so sentida. Den större delen av utredningsorådet har brukats hårt av senare tids jordbruk och även delvis utjänats och anlagts so parkoråde (bilaga 6 och 7). Lagerföljden i oråde 2 var därför uteslutande atjord ner till ett djup av 0,1-0,45 eter följt av den naturliga silten eller leran. Spår efter recenta plogfåror syntes i bottenleran i åkerstycket (bilaga 8), vilket tyder på att eventuella äldre lager grundligt genoplöjts. Inga anläggningar eller kulturlager kunde urskiljas ino orådet. I ploglagret i det långa schaktet hittades enstaka lösfynd av slagg av olika typer, sat ugnsväggsfragent, eller ässjafodring av bränd och delvis förglasad lera. Slutsatser och utvärdering De grävda sökschakten visar att arken i utredningsorådet geno jordbruk och arkanläggningar störts ned till naturligt förekoande nivå. Endast sporadiska spår efter kulturlager eller anläggningar kunde ses i kontaktytan till bottenlagret i två schakt i utredningsoråde 2. Dessa utgjordes av slaggförekoster ed inslag av stenkol och härrör troligen från sidesverksahet efter 1850. Dalarnas useu anser inte att arbetsföretag ino angivet oråde riskerar att göra åverkan på några fornläningar och förordar inga ytterligare arkeologiska insatser. Saanfattning Med anledning av Trafikverkets planerade breddning av riksväg 70 till fyra filer ellan Roeholen och Gyllehesvägen i Stora Tuna socken har arkeologer från Dalarnas useu utfört en arkeologisk utredning etapp 2, så kallad sökschaktsgrävning, enligt beslut från Länsstyrelsen Dalarna. Undersökningen bestod av 12 sökschakt, so delades upp på två huvudoråden, ett i anslutning till den slänt so vätter ot Tunaån, och ett so korsar park- och åkerarken längre åt sydöst. Endast sporadiska 5

spår efter kulturlager eller anläggningar fanns närast det naturliga bottenlagret i det norra orådet en bedös inte vara tillkona innan 1850. I övrigt är orådena grundligt genogrävde ned till naturlig nivå vid sentida arkarbeten. Dalarnas useu anser inte att det aktuella arbetsföretaget riskerar att göra åverkan på några fornläningar och förordar därför inga ytterligare arkeologiska insatser. Referenser Bennströ, Greger & Helgesson, Charlotta (2010). Arkeologiska undersökningar Sör Roe, gravfält och kolningsanläggning, Stora Tuna 372:2 och 969, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2010:2. Dalarnas useu. Falun. Carlsson, E. (1994). Med vindens hjälp koer han fortare till paradiset. Dalarna, 64, ss. 95-106. Hyenstrand, Åke (1974). Järn och bebyggelse: studier i Dalarnas äldre kolonisationshistoria. Dalarnas useu. Falun. Lögdqvist, Anna (2009). Arkeologiska undersökningar, Islingby, inför byggandet av infartsväg till SSAB Tunnplåt, raä nr 22:1, 218:1 och 223:1, Borlänge stad och koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2009:1. Dalarnas useu. Falun. Mogren, Mats & Svensson, Kenneth (1988). Bondeplågarens borg: o och kring undersökningen av fogdefästet Borganäs i Dalarna. Stockhol: Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieäbetet (UV) i saarbete ed Borlänge koun och Dalarnas useu. Pagoldh, Monika & Carlsson, Eva (1996). Roeholen, bytot och gravfält. Arkeologisk undersökning av raä 413A och 780 i Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 1996:8. Dalarnas useu. Falun. Ståhle, C, I (red.) (1960). Rannsakningar efter antikviteter. Bd 1, Uppland Västanland, Dalarna, Norrland, Finland, H. 1, Text. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. Stockhol. Wehlin, Joaki (2015). Arkeologisk utredning Roeholen-Gyllehesvägen breddning av riksväg 70, Stora Tuna socken, Borlänge koun, Dalarna. Arkeologisk rapport 2015:8. Dalarnas useu. Falun. Arkiv FMIS. Riksantikvarieäbetets forninnesinforation. www.fis.raa.se 6

Tekniska och adinistrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienuer: 431-9597-2015 Socken: Stora Tuna Fornläning, raä nr: 417:1; 508:1 Fastighet: Tuna Prostgård 1:9 Koordinater, centralt i UO: N 6702030 (SWEREF99 TM) E 526464 Höjd (RH 2000): 109,5-128,1 öh Inätning: RTK-GPS Utförandetid: 2015-11-05 2015-11-06 Total yta (undersökt): 561 kvadrateter DM projektnuer: A1594 DM diarienuer: 114/15 DM fotoaccession: 2015/13 Arkeologisk personal: Jiy Axelsson Karlqvist, David Fahlberg Fältarbetsledare: Jiy Axelsson Karlqvist Projektansvarig: Joaki Wehlin Dokuentationsaterialet förvaras på Dalarnas useu. Inga fynd tillvaratogs. Bilagor 1. Schaktbeskrivning 2-3. Kartor 4-8. Foton 7

Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt Längd Bredd Djup Riktning Lagerföljd Anl./fynd/övrigt 1 7 2,3 2,3 NÖ-SV Matjord 0,1-0,3 Utjäningslager 0,45-1 Utjäningslager 0,07-0,1 Vattenavsatt lager 0,5 Lerlager 0,3-0,4 Naturlig lera I alla lager uto den naturliga leran föreko enstaka kolbitar. Det vattenavsatta lagret hade flera horisonter av lera. I den undre delen hittades recenta fynd av flaskglas och ett teroslock, sat en bit skivad lättrunnen slagg. 2 0,25 Matjord 0,1 Utfyllnadslager 0,05 Naturlig lera 0,05 3 4,5 2,2 1,3 NÖ-SV Matjord 0,3 Naturlig lera 1,10 4 0,55 Utfyllnadslager 0,5 Naturlig lera 0,05 5 3,4 2 1 NV-SÖ Matjord 0,15 Utjäningslager 0,4 Utfyllnadslager 0,3 Utjäningslager 0,13 Marklager 0,12 Naturlig lera 0,1 6 4 2 1,10 NÖ-SV Matjord 0,3 Utjäningslager 0,45 Odlingslager/ arklager 0,35 Direkt under atjordslagret låg en recent utfyllnad av stenkross ovan den naturliga leran. Enstaka fläckar fanns kvar efter kulturlager A1 innehållande slaggkross, stenkol och ben. Ovan den naturliga leran fanns en koncentration av sten, tegel och slagg A2, fynd av vad so ev. är stenkol Schaktet innehöll recenta utfyllnader och utjäningar so bildar en terrass i slänten för servicevägen. I schaktet fanns en 0,5 bred och 0,2 djup nedgrävning. 8

Naturlig lera 7 1,2 Utfyllnadslager 0,75 Marklager 0,1 Matjordslager 0,35 Naturlig lera 8 3,6 2 0,9 NV-SÖ Matjord 0,1 Naturlig silt 0,8 9 4,2 2 0,35 N-S Matjord 0,1 Naturlig silt 0,25 10 10,3 2-3 0,5 NV-SÖ Matjord 0,8 Naturlig silt 0,45 11 130 2 0,45 NV-SÖ Ploglager/atjord 0,45 Naturlig silt Den understa delen av utfyllnadslagret bestod av 0,03 raseringsaterial, est kalkbruk, tegel och sot. Det underliggande arklagret innehöll fynd av 1900- talskaraktär, t.ex porslin. Silten var örkbrun ned till ca 0,5 djup, därefter beige. Silten var örkbrun ned till ca 0,1-0,15 djup, därefter beige. Silten var örkbrun ned till ca 0,3 djup, därefter beige. I NV delen av schaktet frako en örkfärgning efter en rotvälta. Fyra utstickare, ellan 5-10 långa gjordes från huvudschaktet ot GC-vägen i nordöst, lagerföljden överensstäde ed övriga schaktet. 12 6,1 2 0,4 NV-SÖ Matjord 0,4 Naturlig silt 9

Bilaga 2. Utdrag ur fastighetskartan ed utredningsorådet arkerat. Skala 1:50 000. 10

Bilaga 3. Utdrag ur fastighetskartan ed utredningsoråden, planerade vägdragningar och schakt. Skala 1:2500 11

Bilaga 4. Slaggkoncentration (A2) i schakt 4. Fotograf: David Fahlberg. Bilaga 5. Översiktsbild över svälager i schakt 1, från norr. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist. 12

Bilaga 6. Översiktsbild över schakt 10 i parkorådet, från nordväst. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist. Bilaga 7. Översiktsbild över schakt 11 i åkerstycket, från nordväst. Fotograf: David Fahlberg. 13

Bilaga 8. Plogfåror i bottenlagret i schakt 11, från norr. Fotograf: Jiy Axelsson Karlqvist 14