KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Relevanta dokument
Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Kärnavfallsavgift för reaktorinnehavare

Finansiering av kärnkraftens restprodukter

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Ny kärntekniklag - med förtydligat ansvar

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Informationsmöte. Riksgäldens förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning

Beräkning av framtida kostnader drygt 40 år fram till nu

SERO.s yttrande över förslag till höjd kärnavfallavgift

Kommittédirektiv. Översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet. Dir. 2017:76. Beslut vid regeringssammanträde den 29 juni 2017

Regeringens proposition 2016/17:199

Utredningen om en samordnad reglering på kärnteknikoch

Förslag till nya avgiftsnivåer i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till

Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge

Utredningen om översyn av lagen om kärnteknisk verksamhet

Svensk författningssamling

Utökad mellanlagring 1

Svensk författningssamling

FÖRSLAG TILL AVGIFTER OCH SÄKERHETSBELOPP FÖR ÅR 2001 ENLIGT LAGEN (1992:1537) OM FINANSIERING AV FRAMTIDA UTGIFTER FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE M.M.

Prognos över användningen av medel ur kärnavfallsfonden 2016

Dispenser för Oskarshamn 1

Rivning. av kärnkraftverk Nov Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring. Lena Ingvarsson (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)

Rivning av nedlagda kärntekniska anläggningar i Sverige

Redovisning av Plan 2008

Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel

Underlagspromemoria 1

Förslag till förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Forsmarks historia Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.

Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

Svensk författningssamling

Dispens med anledning av nya och ändrade föreskrifter för Oskarshamn 2

NyhetsblAD nr. 2012:2

Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

3. Ekonomistyrningsverket Har inga synpunkter på förslagen.

Plan Kostnader från och med år 2012 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren

6 Uttag av fondmedel. 6.1 Uttagsprocessen

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Resa till Barsebäck och Risø, April

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Förslag på kärnavfallsavgifter, finansierings- och kompletteringsbelopp för 2015

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Författningskommentar till avgiftsförordningen

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Regeringsuppdrag att utreda effekterna av den s.k. Studsvikslagens upphävande

&edmontering och rivning av kärnkraftsreaktorerna Oskarshamn 1 och 2

Tillståndsprövning av slutförvar för använt kärnbränsle i Sverige

Inledande bestämmelser

Naturskyddsföreningens remissvar på delbetänkandet Kärnkraft nya reaktorer och ökat skadeståndsansvar, SOU 2009:88

Yttrande avseende förslag till säkerheter i finansieringssystemet för kärnavfall

Antagna driftstider vid beräkning av kärnavfallsavgifter

Regeringens proposition 2005/06:183

Förslag på kärnavfallsavgifter, finansieringsoch kompletteringsbelopp för 2015

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Finansieringen av kärnavfallets slutförvaring

Ringhals historia från 1965 till 2014

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Regeringens proposition 2008/09:76

Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige

Regeringens skrivelse 2017/18:141

en granskningsrapport från riksrevisionen Finansieringssystemet för kärnavfallshantering rir 2017:31

K Ä R N AV FA L L S F O N D E N

Inledande sammanfattning... 2 Grunder för våra ställningstaganden... 3 Statens och skattebetalarnas risk... 5 Sammanfattning... 7

Innehåll. Sid. Omslagsbilden föreställer HM-cellen i Studsvik, sedd genom drygt 1 m tjocka blyglasfönster och en manipulatorarm.

Förslag till finansiering av kärnkraftsmyndigheternas kostnader

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Plan Kostnader från och med år 2015 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Underlag för avgifter och säkerheter åren

REAKTORINNEHAVARNAS FÖRSLAG TILL SÄKERHETER FÖR ÅR 2002

Förändringar i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet Information

Stockholms Tingsrätt Miljödomstolen Box Stockholm

Avgift enligt Studsvikslagen

Till: Svensk kärnbränslehantering AB, SKB Stora Asphällan Östhammar. sfr.samrad@skb.se

Innehållsförteckning:

Ett lands lagar reflekterar de värderingar och den politik som förs i landet.

!"#$%&'() *+,-$#./0%102$%+34%5/.%20%&'(6%170% 890$80#1-/$,%0#.:+#8-:;#%0/,-<0+.=8-/0

Granskning för tillståndsprövning av nytt bolag i Studsvik

NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 435. Presentation MMD m

Regeringens proposition 2009/10:172

Ett uppdrag för miljön

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Fördelning mellan Studsvik Nuclear AB och Cyclife Sweden AB av tidigare beslutad kärnavfallsavgift för 2016 samt finansieringsbelopp

Högre säkerhet i svenska kärnreaktorer

Maria Svenningsson, kommunsekreterare Martin Andersson, näringslivsdirektör. Sekreterare Maria Svenningsson Paragraf

6 Fortum SSMLJ J_/,^ Ш <ОлЬ 1(7) 29 August Strålsäkerhetsmyndigheten Stockholm

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

Kostnaderna för kärnavfallet TAR VI VÅRT FULLA ANSVAR FÖR KOMMANDE GENERATIONER?

Stockholm M2013/1587/Ke

Betalningsansvaret för kärnavfallet (SOU 2004:125)

Plan Kostnader från och med år 2010 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter. Svensk Kärnbränslehantering AB.

Verksamhetsplan 2017 för Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG

Fud-program 2010: Program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript:

Om skyldigheter och ansvar vid avveckling och rivning av kärnkraftsreaktorer Drift av kärnkraftsreaktorer är kärnteknisk verksamhet som kräver tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). - att riva och avveckla kärnkraftsreaktorer innefattas i begreppet drift av kärnkraftsreaktorer. För drift av kärnkraftsreaktorer krävs det även tillstånd enligt miljöbalken. - miljöbalken kräver dessutom ett särskilt tillstånd för att få påbörja avveckling och rivning av reaktorn från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört (22 kap 1 miljöprövningsförordningen). Det är straffbart att bedriva att bedriva någon av verksamheterna utan tillstånd. 1

Tillståndshavarna Fyra bolag har tillstånd enligt kärntekniklagen och miljöbalken att driva kärnkraftsreaktorer i Sverige. - Forsmark Kraftgrupp AB, som driver 3 stycken kärnkraftsreaktorer i Östhammars kommun, - OKG AB, som driver 3 stycken kärnkraftsreaktorer i Oskarshamns kommun, - Ringhals AB, som driver 4 stycken kärnkraftsreaktorer i Varbergs kommun och - Barsebäck Kraft AB, som driver 2 stycken kärnkraftsreaktorer i Kävlinge kommun Tillståndet enligt kärntekniklagen med rättigheter och skyldigheter - gäller enbart tillståndshavaren och ingen annan. 2

Begreppet permanent avstängd kärnkraftsreaktor Kärnkraftsreaktor som varaktigt stängts av och är under avveckling ska definieras permanent avstängd kärnkraftsreaktor. - verksamheten med elproduktion har upphört och inte kommer att återupptas eller en reaktor som inte har levererat el till elnätet de senaste fem åren (2 4 kärntekniklagen). Det kan alltså vara fråga om två händelser nämligen 1. att tillståndshavaren (bolagets styrelse) har fattat ett aktivt beslut om att reaktorn ska stängas permanent eller 2. att reaktorn av olika skäl inte har levererat el till elnätet under fem år utan att tillståndshavaren fattat något beslut om att stänga reaktorn. Någon möjlighet att göra undantag från femårsregeln finns inte. En permanent avstängd reaktor får inte tas i kommersiell drift. 3

Skyldigheten enligt kärntekniklagen att vidta avvecklingsåtgärder I tillståndshavarens skyldigheter ingår att kärnkraftsreaktorn avvecklas och rivs på ett säkert sätt när den är permanent avstängd. Det är fråga om en fullständig demontering och bortforsling av reaktorn och övriga anordningar som ingår i reaktoranläggningen och som är radioaktivt kontaminerade. Skyldigheten att avveckla och riva reaktorn kvarstår tills dess att: "all verksamhet vid anläggningarna har upphört och allt kärnämne och kärnavfall placerats i ett slutförvar som slutligt förslutits. Begreppet "slutligt förslutits" anges som en bortre gräns. 4

Tillståndet enligt miljöbalken Tillståndshavaren är skyldig att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att få påbörja avveckling och rivning. Tillståndet gäller för verksamhet: varigenom en kärnkraftsreaktor eller annan kärnreaktor monteras ned eller avvecklas, från det att reaktorn stängs av till dess att reaktorn efter avställningsdrift, servicedrift och rivning har upphört genom att allt kärnbränsle och annat radioaktivt kontaminerat material varaktigt har avlägsnats från anläggningsplatsen Enligt ordalydelsen i författningen har reaktorn alltså upphört att existera i och med att anläggningsplatsen är fri från alla radioaktivt kontaminerade restprodukter från verksamheten. Det är miljödomstolen som beslutar om tillstånd enligt bestämmelserna i miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning som beskriver direkta och indirekta effekter ska bifogas ansökan till miljödomstolen. 5

Avveckling av kärnreaktorer Begreppet avveckling kan delas in i följande faser: - Avställningsdrift - den del av avvecklingsperioden då kärnbränsle finns kvar i kärnkraftverket eller i reaktorn - Servicedrift - den period då allt kärnbränslet avlägsnats från platsen där reaktorn är belägen o - Rivning 6

Barsebäcks kärnkraftverk, ett exempel på avveckling Kärnkraftsreaktorerna vid Barsebäcks kärnkraftverk i Kävlinge kommun strax söder om Landskrona togs ur drift 1999 och 2005 efter beslut av regeringen med stöd av den då gällande lagen (1997:1320) om kärnkraftens avveckling. Mark- och miljödomstolen i Växjö lämnade den 4 december 2012 tillstånd till Barsebäck Kraft AB ( Mål nr M 2842-11) - att bedriva fortsatt servicedrift och partiell nedmontering inkluderande segmentering och lagring av interndelar - att uppföra en lagerbyggnad för lagring av interndelarna samt - till fortsatt tillstånd för hamnverksamheten vid kärnkraftverket. Mark- och miljödomstolen bedömde att det inte fanns tillräckliga skäl att tidsbegränsa tillståndet Verksamheten med servicedrift måste fortsätta tills dess att ett slutförvar är klart. 7

Om finansieringen av avveckling och rivning För att garantera att resurser finns tillgängliga för avveckling, rivning och slutförvaring är en tillståndshavare skyldig att betala en särskild avgift kärnavfallsavgift. Kärnavfallsavgiften är baserad på den totala kostnaden och betalas i förhållande till antalet levererade kilowattimmar el vid en anläggning. En förutsättning, vid kostnadsberäkningen är att varje reaktor har en total driftstid om 40 år. Avgiften fastställs rullande vart tredje år och är för innevarande treårsperiod i genomsnitt cirka 4 öre/kwh vilket är en historiskt hög avgift. Avgiftsmedlen betalas in till en statlig myndighet, Kärnavfallsfonden, som också fonderar medlen. Utöver kärnavfallsavgiften ska tillståndshavarna ställa finansiella säkerheter som är av två slag - en för kostnader som ännu inte täcks av de avgifter som har betalats samt - en för kostnader till följd av oplanerade händelser. Säkerheterna ställs i form av proprieborgen som utfärdas av respektive moderbolag. 8

Osäkerheter i finansieringssystemet Kärnavfallsavgifterna baseras på det antal kilowattimmar el som kärnkraftsanläggningarna totalt levererar. E.ON har beslutat att - Oskarshamn 1 (O1) ska ställas av någon gång under 2017 2019 i stället för 5 februari 2022. - Oskarshamn 2 (O2) återstartas inte utan övergår till att vara en permanent avstängd reaktor. Minskningen av planerad el-produktion blir 145,1 TWh. Vattenfall AB har beslutat att stänga reaktorerna Ringhals 1 och Ringhals 2 c:a 5 år tidigare än planerat. - Ringhals 2 ska tas ur drift den 13 juli 2019 - Ringhals 1 den 14 juni 2020. Minskningen av planerad el-produktion från de båda reaktorerna blir 72 TWh. Kärnavfallsavgiften för OKG AB behöver höjas från nuvarande 4,1 till 6,7 öre per producerad kilowattimme (kwh) kärnkraftsel och för Ringhals Kraftgrupp AB från 4,2 till 5,5 öre per kwh. 9

Slutsatser Moderbolagen äger i finansiella termer kärnkraftsreaktorerna men det ekonomiska ansvaret vilar på de enskilda tillståndshavarna. Moderbolagen innehar inte något tillstånd att inneha och driva kärnkraftreaktorerna och har inga rättigheter när det gäller drift av kärnkraftreaktorerna och inte några skyldigheter när det gäller avveckling och rivning av dessa. De fyra reaktorinnehavarna är renodlade reaktorföretag. Tillgångarna i företagen är i allt väsentligt kärnkraftsreaktorerna När elproduktionen från reaktorerna upphör, och därmed försäljningen av el, har dessa företag därför i princip inte längre något positivt värde. Det möjligt att reaktorinnehavarna som genererat kärnavfallet - kan komma att upphöra att existera innan arbetet med att ta om hand det använda kärnbränslet och kärnavfallet slutförts. Principen är att förorenarna ska betala. Denna princip kanske inskränker sig till en förhoppning om att de säkerheter som moderbolagen hjälpt sina dotterbolag, tillståndshavarna, att ställa, ska täcka de resterande kostnaderna i en sådan situation. 10