Ur församlingstidningen Brännkyrkabladet oktober 2009 Presentation av ny läktarorgel i Brännkyrka kyrka
Hösten 2008 tillsattes en orgelkommitté i församlingen. Kommittén fick uppdraget att utreda förutsättningarna för att bygga en ny läktarorgel i Brännkyrka kyrka. Nu har vi kommit så långt att kontrakt har skrivits med orgelfirman Åkerman och Lund. Leverans av den nya orgeln är beräknad till fjärde kvartalet 2012.
Ett förnämligt orgel Det är nu bestämt vilken firma som ska få bygga vår nya läktarorgel. Det blir en alltigenom hantverksmässigt byggd orgel som man ska kunna spela alla sorters musik på Orgelkommittén, som arbetat fram underlagen till beslutet om den nya orgeln, sattes samman av representanter från församlingens ledning, kyrkoråd och kyrkomusiker. En nyckelperson i en orgelkommitté är orgelkonsulten, vilken i vårt fall blev Ulf Oldaeus, arkitekt och upphovsman till cirka 200 orgelfasader i Skandinavien. En kontrollant måste man också ha, och det blev bitr. domkyrkoorganist Mattias Wager, som också var konsult och kontrollant till Vantörs orgelprojekt som resulterade i en ny stor orgel i Vantörs kyrka 2008. Vid kommitténs första möten var perspektivet vidöppet: ombyggnation, tillbygge, nybygge, kororgel med elektrisk koppling till läktaren, med mera. Vi enades snart om behovet att bygga helt nytt. Kyrkan förtjänar en orgel av yppersta kvalitet som kommer att vårdas ömt av generationer. Den nuvarande orgeln byggdes 1978 av Walter Thür och är inte en dålig orgel. Den är på 20 stämmor fördelat på två manualer och pedal. Den har några fina flöjtstämmor och en fin Trumpet 8, den är lättspelt och har stor plats för kör på läktaren mellan orgelhus och spelbord. Men den har också svagheter: den saknar fundament, alltså mörka stämmor, och den är väldigt sliten. Renoveringsbehov har funnits en längre tid. Minst 700 speltillfällen varje år Brännkyrka kyrka är en väl använd kyrka. Varje år spelar vi organister på mer än 350 begravningsgudstjänster i kyrkan, något hundratal dopgudstjänster och vigslar. Till det kommer cirka hundra huvudgudstjänster och konserter. Det blir alltså cirka 700 speltillfällen årligen då läktarorgeln används. De 700 årliga spelningarna i Brännkyrka kyrka kommer inte att försvinna. Det är till och med bra om de ökar, till exempel om fler väljer att fira begravningsgudstjänster i hemkyrkan istället för i kapellen på stadens kyrkogårdar. Inför framtiden vill
bygge vi rusta kyrkan för dagens och morgondagens krav på kyrkan som samhällsinstitution och andligt centrum, och därför vill vi kunna erbjuda det bästa kyrkorummet och den bästa musiken som möjligt är. Det är en god investering att förbättra inventarierna i Brännkyrka kyrka eftersom dagens 41 000 invånare i församlingen förväntas öka kraftigt under det kommande decenniet. Denna stora församling ska naturligtvis ha en attraktiv kyrka som sitt centrum. Till storleken kommer vi att bli jämförbara med Visby stift! Dessutom är kyrkan fortfarande hemkyrka för många som är födda och uppvuxna i grannförsamlingarna som för inte så länge sedan tillhörde Brännkyrka, vilket betyder ett geografiskt område med en kvarts miljon människor. Enig kommitté Under hösten 2008 träffade församlingens orgelkommitté representanter för Stockholms Stadsmuseum och Länsstyrelsen vilka måste godkänna en rivning av den gamla orgeln samt byggnation och utformning av den nya, vilket också blev godkänt. Under våren 2009 gjorde orgelkommittén studiebesök i kyrkor där nya orglar nyligen har byggts. Offerter begärdes in från ett antal orgelfirmor på en orgel där ritningar framtagits av Ulf Oldaeus och disposition utformats av Mattias Wager. Dessa offerter granskades sedan av orgelkommitténs medlemmar var för sig. Vid återsamlingen i september visade det sig att orgelkommittén var enig kring vilken offert som var bäst, som dessutom råkade vara den billigaste. Den nya orgeln beräknas kosta cirka sex miljoner kronor och kommer alltså att stå på plats i slutet av 2012. Den långa väntetiden är fullt normal i branschen och beror på att varje orgel är ett unikt hantverk som skräddarsys för den plats den ska stå på. Själva byggnationen tar ett halvår på verkstad och någon månad på plats i kyrkan. Tiden fram till att bygget påbörjas är helt enkelt en köplats tills det blir vår tur. Robert Zelizi
? Hur funkar Orglar finns i alla storlekar. Om de är små kallas de positiv, kororgel eller kistorgel. Sådana används till exempel med orkester i äldre musik. Körmusik av Bach, Händel och Mozart ska alltid åtföljas av en orgel. Ibland har de pedal. En större orgel består av flera orglar, så kallade verk. Varje verk spelas på en egen manual. Därför har stora orglar ett spelbord med flera våningar. Om en vanlig kyrkorgel har två manualer så består den av tre självständiga verk, eftersom pedalen också är ett eget verk. Upp till fem manualer och pedal är inte helt ovanligt, även om det då handlar om mycket stora orglar i en stor akustik. Det finns några sådana i Stockholm, men här finns faktiskt ovanligt fina instrument. Vanligast är två eller tre manualer. Det hela börjar med en fläktmotor som blåser in luft i ett magasin eller direkt i den låda som piporna står på, luftlådan. Från luftlådan ska luften in i piporna som låter. Dels ska man då välja vilken sorts pipor som ska låta, vilka register, och dels ska man spela på tangenterna så att
en orgel? ventilerna till piporna öppnas. Hur detta görs beror på vilken typ av orgel det är. Den äldre tekniken använder trästänger och ståltråd för att öppna ventilerna. Från slutet av 1800-talet blev det poppis att använda tryckluft eftersom man då kunde bygga orgeln mycket större utan att det blev tungt att spela. Ventilerna kan också öppnas elektriskt. Man kan också kombinera olika tekniker. När luften väl har nått fram till pipan kan det låta nästan hur som helst eftersom det finns myriader av olika piptyper. Varje tangent på manualen, och varje tast (pedaltangent) i pedalen, spelar på var sin pipa inom en stämma. Om man använder till exempel en stämma (=register) som kallas Trumpet 8 så finns det 56 sådana pipor, en för varje tangent. Den mörkaste är väldigt stor, den ljusaste väldigt liten. Använder man Flöjt 8 så finns det 56 sådana pipor också. Och man kan spela på flera register samtidigt. Om vi säger att vi drar ut alla register i en orgel med 30 stämmor och kopplar ihop alla manualer med varandra och spelar ett ackord med bägge händerna på 8 tangenter, helt normalt, så låter alltså 30x8 pipor, det vill säga 240 pipor. Det är alltså lätt för organisten att få orgeln att låta starkt precis när som helst. En stor orgel har flera tusen pipor! Förutom luftförsörjning, spelmekanik, regerverk (registerhantering) så har de flesta orglar också andra hjälpmedel. Svällare är en lucköppningsmekanism som organisten styr med en gaspedal. Ett eller flera verk kan stå inne i varsitt skåp som är försedda med luckor som antingen stänger inne ljudet eller släpper ut det. Tremulant får luften att vibrera så att tonhöjden dallrar upp och ner, som en sångares vibrato. Fria kombinationer är ett datoriserat hjälpmedel för att snabbt registrera en förutbestämd kombination av stämmor. Med en knapptryckning går orgeln från superstarkt till supersvagt. Eller helst ännu starkare! Robert Zelizi
orgeln som Orgeln vi har beställt kommer att byggas av Åkerman och Lund orgelbyggeri i Knivsta. Den kommer att få 36 stämmor fördelat på tre manualer och pedal, samt ett extra spelbord på kyrkgolvet. Det fristående spelbordet kommer att vara helt elektroniskt och innebär att man kommer att kunna spela från vilken plats som helst i kyrkan, antingen med radiosändare eller kabel. En sådan fjärrkontroll är ganska ovanlig men oerhört praktisk. Om organisten samarbetar med andra musiker eller en kör som befinner sig i koret eller på golvet slipper han eller hon att springa upp och ner från läktaren hela tiden, vilket vi gör idag. Orgeln kommer att ha helmekanisk traktur (spelmekanik) men elektriska koppel och registratur (de stämmor som används). Det innebär att man har exakt kontroll på tonerna man spelar medan alla andra hjälpmedel görs så enkla och tysta som möjligt, alltså elektriska. Mekaniska koppel eller registratur slamrar och kostar dessutom mer. Pedalens sju stämmor består egentligen av tre gamla stämmor från rivna orglar men som förlängs uppåt eller neråt, till exempel Untersats 32 som består av Subbasens pipor plus 12 nybyggda femmeters-pipor. Den nya orgeln kommer klangligt att påminna om Pehr Zacharias Strands förromantiska orglar från 1830-talet. Det är en orgeltyp som kommer från Silbermanntraditionen i Tyskland. Det finns stämmor av PZ Strand bland annat i Lunds domkyrka. Vissa andra stämmor är mer typiskt franska eller romantiska. Sammantaget ska det gå att spela alla typer av musik på denna orgel och allt ska låta bra. RZ
vi har beställt Huvudverk, manual I Borduna 16 Principal 8 Flûte Harmonique 8 Oktava 4 Kvinta 2 2/3 Oktava 2 Mixtur III Trumpet 8 Svällverk, manual III Borduna 8 Fugara 8 Flauto traverso 8 Salicional Piffaro 8 (svävande) Flûte octaviante 4 Gambetta 4 Piccolo 2 Mixtur III Corno 8 Clairon 4 Fagott-Oboe 8 Tremulant Positiv, manual II (i svällskåp) Flauto doppio 8 Viola di Gamba 8 Flauto amabile 8 Principal 4 Flauto cuspido 4 Nazard 2 2/3 Quarte de nazard 2 Tierce 1 3/5 Flauto du Pan 1 Dulcian 8 Tremulant Pedal Untersats 32 Violon 16 Subbas 16 Voloncell 8 Gedackt 8 Basun 16 Trumpet 8 Disposition: Hans-Petter Schröder
Orgelns historia 250 f Kr Ktsebios uppfinner maskiner som använder lufttryck, bland andra orgeln. Han är kollega till Arkimedes, Euklides och Eratosthenes på Akademien och biblioteket i Alexandria. Han kallar sin uppfinning Organon hydraulikon (ung. Redskap som använder vatten och låter som blåsinstrumentet aulos ). Ordet hydraulik kommer från instrumentet. 90 f Kr Antipatros från Eleuthernes vinner den första kända orgeltävlingen i Delfi. Vinsten belönas bland annat med fri tillgång till oraklet och skattebefrielse. Hur det lät när han spelade vet vi inte. 228 e Kr Den äldsta bevarade orgeln byggs. Den hittades i nästan komplett skick vid utgrävningar av Aquinqum på 1930-talet, den romerska stad som idag heter Budapest. Den hade tretton toner och fyra stämmor. Det finns många skriftliga källor som beskriver hur vanlig och uppskattad orgeln var under antiken. Kejsar Nero till exempel skall ha varit en hängiven orgelspelare och det verkar som om orgeln ofta ackompanjerade gladiatorspel. 757 e Kr Östromerske kejsaren Konstantin sänder en last med diplomatiska gåvor till den frankiske kungen Pippin, bland annat en orgel. Förmodligen var orgeln bortglömd i väst vid den har tiden. 1170 Leoninus, den förste organisten i Notre Dame de Paris, revolutionerar den västerländska musiken genom utvecklingen av flerstämmig sång, den så kallade Notre Damestilen. Den gotiska arkitekturen, polyfonin och orgeln sprider sig snabbt till andra katedraler och kloster runt om i Europa. Det sägs att det finns en obruten tradition av till namnet kända organister i Notre Dame från Leoninus till idag. 1380 Världens äldsta bevarade moderna orgel, den så kallade Norrlandaorgeln från Gotland, byggs detta år. Den är komplett med tangenter, vällbrädor och pedalklaviatur, endast pipor och bälgar saknas. Finns på Historiska museet i Stockholm. 1500-talet Den italienska och holländska renässansen driver på utvecklingen till stora orglar, fast i olika riktning. Den italienska är enmanualig, fast stor, och når snabbt en fulländning som sedan inte förändras på flera hundra år. Den holländska utvecklas till flermanualig med stämmor som härmar orkesterinstrument. 1600-talet Orgelns guldålder. I den germanska musikvärlden byggs stora orglar med praktfullt yttre. Orgelvirtuoser spelar för en hänförd publik som ofta består av borgare och handelsmän. Orgeln är ett självklart gudstjänstinstrument bland lutheraner
som sjunger sina koraler till orgeln, men bland reformerta puritaner är den ett djävulens påfund. På vissa håll där den puritanska väckelsen drar fram förstör man alla orglar och kyrkutsmyckningar, bland annat i England. I Frankrike utvecklas orgeln till ett standardiserat instrument, där vissa klanger och stämmor alltid skulle användas på rätt ställe i mässan. Många självklara stämmor i dagens orglar kommer från denna tid. 1700-talet Uppgång och fall. Orgeln och kyrkomusiken utvecklas till att låna mer och mer från andra länders traditioner och andra musikgenrer, till exempel operan. Upplysnings-tiden flyttar fokus från kyrkan till det världsliga. Orgeln och dess musik stagnerar. 1800-talet Ny spelteknik och nya tekniska lösningar lägger grunden till den romantiska orgeln. Tidens viktigaste instrument är inte orgeln, som tidigare, utan symfoniorkestern. Särskilt i Frankrike går utvecklingen mot en symfonisk orkesterorgel där musiken böljar fram och tillbaks. 1900-talet Intresset för den egna historien ökar. Både orgelbyggare och kompositörer söker sig till äldre tider, under namn som nysaklighet, neo-barock, orgelrörelse, men bara i den germanska världen, i den latinska håller man hårt på traditionerna. 2000-talet Postmodernism, i betydelsen att alla orgeltyper och genrer får samsas bredvid varandra, utan att någon dominerar. Rekonstruktioner av gamla instrument för att det ska låta helt rätt. Orgelpark där olika kyrkor har instrument från olika epoker. Robert Zelizi Spelbord från 1768, i Saint- Gervais i Paris. Orgeln undgick, i motsats till de flesta andra, att förstöras under franska revolutionen genom att organisterna turades om att bemanna den och spela Marseljäsen och andra kampsånger för massorna.