STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:7 Trädgårdsundersökningen er och värde avseende års produktion Horticultural survey Sammanfattning Något minskat produktionsvärde i den svenska trädgårdsodlingen mellan och Under perioden 1995 har produktionsvärdet i den svenska odlingen av trädgårdsväxter beräknats uppgå till mellan 2,6 och 3,3 miljarder kronor i löpande priser, vilket framgår av digrammet på nästa sida. ionsvärdet av växthusodlingen har under perioden varierat mellan 1,4 och 1,7 miljarder kronor medan produktionen av frilandsodlingen varierat mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor. Uppgången mellan 1998 och 1999 för frilandsodlingen beror till stor del på ändrad redovisningsmetod för plantskoleväxter. Mellan och har värdet av både friland- och växthusodlingen beräknats minska med ca 5 %. Daniel Persson, 036 15 50 39 Gunilla Thorsell, 036 15 59 49 statistik@sjv.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk. Utkom den 28 november 2005.
2 Statistikrapport 2005:7 Utvecklingen av värdevolym 1995 Mkr 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Frilandsodling Växthusodling Totalt 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
3 Statistikrapport 2005:7 Innehållsförteckning Utvecklingen av värdevolym 1995, Mkr 2 Statistiken med kommentarer 5 Frilandsodling 5 Köksväxter 5 Frukt 5 Bär 5 Plantskoleväxter 5 Frilandsodling, Mkr 5 Växthusodling 6 Köksväxter 6 Snittblommor 6 Krukväxter 6 Utplanteringsväxter 6 Växthusodling, Mkr 6 Tabeller 7 Teckenförklaring 7 1a. Utvecklingen av värdevolym 1995-1999 7 1b. Utvecklingen av värdevolym 2000-7 2a. Köksväxter på friland 8 2b. Frukt 8 2c. Bär 8 2d. Plantskoleväxter 9 3a. Köksväxter i växthus 9 3b. Snittblommor i växthus 9 3c. Lökblommor/snitt i växthus 9 3d. Lökblommor (i kruka) i växthus 10 3e. Krukväxter 10 3f. Utplanteringsväxter 10 3g. Sticklingar och småplantor 10 4. Sammanfattning på produktgrupp 11 5. Arealer och kvantiteter enligt statistiskt meddelande Skörd av trädgårdsväxter 11 Fakta om statistiken 12 Fakta om statistiken 12 Jämförbarheten mellan åren 12 Undersökningsmetod 13
4 Statistikrapport 2005:7 In English 15 Summary 15 List of tables 16 List of terms 16
5 Statistikrapport 2005:7 Statistiken med kommentarer Frilandsodling Köksväxter Värdet av köksväxtodlingen på friland ökade med 5 % mellan år och. De relativt största värdemässiga ökningarna var för gurka, lök, vitkål, morötter och annan sallat. Värdet ökade för gurka, morötter och vitkål till följd av både högre priser och större produktion och för lök till följd av större produktion. Samtidigt minskade värdet på blomkål, salladskål och isbergssallat. Den till värdet största produkten av frilandsodlade köksväxter är morötter som står för drygt 40 % av det totala produktionsvärdet. Frukt ionen och kilopriset på äpplen minskade jämfört med vilket också medförde en minskning av värdet med drygt 15 %. ionen av päron och körsbär ökade år medan produktionen av plommon låg kvar på ungefär samma nivå som. Bär Bärsidan domineras av jordgubbsproduktionen som ökade med ca 25 % mellan och medan priset minskade kraftigt år. För hallon och svarta vinbär ökade däremot priserna. Totalt ökade värdevolymen för bär med knappt 1 %. Plantskoleväxter Den totala produktionen av plantskoleväxter ökade något mellan och. För lövfällande träd, som är den största gruppen, minskade genomsnittspriset kraftigt vilket innebar att det totala produktionsvärdet för plantskoleväxter minskade med nästan 25 %. Lövfällande träd är en växtgrupp som varierar kraftigast i värde mellan åren eftersom priserna är baserade på trädens ålder och hur många gånger de är kultiverade. Frilandsodling, Mkr Köksväxter Frukt Bär Plantskoleväxter Mkr 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900
6 Statistikrapport 2005:7 Växthusodling Det totala värdet av växthusodlingen har med undantag för år 1999 ökat kontinuerligt från 1996 fram till 2002. År och blev det dock en nedgång med knappt 5 % per år. De största förändringarna står framförallt köksväxter och krukväxter för, som mellan åren 2002 och minskat med 20 resp 10 % i värde. Köksväxter ionsvärdet av köksväxter minskade med 8 % mellan och. Största nedgången fanns i produktionen av gurka som minskade med 10 %. Trots att produktionen av tomater ökade, så minskade produktionsvärdet med 18 % år beroende på att priset sjönk kraftigt. Snittblommor ionen av snittblommor i växthus har minskat kontinuerligt mellan 1995 och, totalt med drygt 60 %. För rosor, som utgör mer än 90 % av det totala värdet på snittblommor, var värdet i stort sett oförändrat mellan och trots minskad produktion. Flera svenska rosodlare har fått lägga ner sina odlingar p.g.a. ökad konkurrens från utlandet (främst Afrika) som pressat priserna och därmed lönsamheten. För Krysantemun och övriga snittblommor är osäkerheten i uppgifterna stor vilket beror på att beräkningen är baserad endast på ett fåtal uppgiftslämnare ionen av tulpaner ökade med 9 % mellan och. Även priset ökade något. Det totala produktionsvärdet ökade därmed med 13 %. Tulpaner utgör över 96 % av produktionsvärdet för gruppen lökblommor/snitt. Krukväxter Det totala produktionsvärdet av krukväxter har, efter en stadig minskning under 1990- talets senare hälft, ökat sedan början av 2000-talet. År uppgick produktionsvärdet till 411 miljoner kronor vilket var en minskning med 15 % jämfört med. erna minskade nästan genomgående, med undantag av Saintpaula, Impatiens och Marguerit. Pelargon är den största produkten bland krukväxterna och står för drygt 25 % av det totala produktionsvärdet. Utplanteringsväxter ionsvärdet totalt för utplanteringsväxter minskade med 5 % mellan och, främst beroende på lägre priser. Växthusodling, Mkr Köksväxter Snittblommor Lökblommor/snitt Lökblommor/kruka Krukväxter Utplanteringsväxter Sticklingar och småplantor Mkr 0 100 200 300 400 500 600 700
7 Statistikrapport 2005:7 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available.. osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1a. Utvecklingen av värdevolym 1995-1999 1a. Development of production value 1995-1999 1995 1996 1997 1998 1999 Köksväxter på friland 535 200 504 300 534 300 563 900 575 300 Frukt 96 800 102 200 111 700 104 000 128 100 Bär 194 100 204 700 207 800 199 500 216 900 Plantskoleväxter 185 000 178 200 200 600 200 600 394 300 Snittblommor på friland 29 400 33 100 29 800 27 600 11 700 Summa frilandsodling 1 040 500 1 022 500 1 084 100 1 095 600 1 326 300 Köksväxter i växthus 573 000 470 700 537 600 570 800 499 600 Snittblommor i växthus 79 100 75 200 70 500 70 200 62 500 Lökblommor i växthus 1 264 700 251 000 237 600 237 000 185 000 Lökblommor i kruka i växthus 1........ 88 200 Krukväxter 488 700 433 100 426 500 429 400 422 700 Utplanteringsväxter 161 000 163 500 173 200 175 400 151 400 Summa växthusodling 1 566 800 1 393 500 1 445 300 1 482 200 1 409 300 TOTALT 2 607 300 2 416 000 2 529 400 2 577 800 2 735 600 Sticklingar och småplantor 274 100 110 100 124 600 131 900 273 800 1 Lökblommor i kruka, i växthus, redovisas före 1999 i gruppen lökblommor i växthus. 1b. Utvecklingen av värdevolym 2000-1b. Development of production value 2000-2000 2001 2002 Köksväxter på friland 564 000 633 500 667 300 2 748 300 786 700 Frukt 127 700 124 900 118 200 152 600 143 300 Bär 202 700 187 100 155 200 258 600 260 300 Plantskoleväxter 404 300 400 700 423 900 447 600 338 700 Snittblommor på friland 1 10 400 10 000...... Summa frilandsodling 1 309 100 1 356 200 1 364 600 1 607 100 1 529 000 Köksväxter i växthus 643 700 650 600 713 600 629 500 575 600 Snittblommor i växthus 57 900 58 800 38 000 2 29 000 29 300 Lökblommor i växthus 2 200 700 218 100 227 300 240 900 270 200 Lökblommor i kruka i växthus 2 92 400 100 400 115 300 125 300 132 400 Krukväxter 401 900 416 100 458 600 475 900 408 000 Utplanteringsväxter 148 700 150 300 165 300 174 800 165 700 Summa växthusodling 1 545 300 1 594 300 1 718 100 2 1 675 400 1 581 200 TOTALT 2 854 400 2 950 500 3 082 100 2 3 282 500 3 110 200 Sticklingar och småplantor 273 200 284 300 216 400 135 500 158 500 1 ion av snittblommor på friland har i princip upphört. 2 Lökblommor i kruka, i växthus, redovisas före 1999 i gruppen lökblommor i växthus.
8 Statistikrapport 2005:7 2a. Köksväxter på friland 2a. Kitchen-garden plants on open ground kr/kg kr/kg ton ton Gurka 24 400 29 500 2,60 2,70 9 100 10 800 Lök 55 000 64 900 2,30 2,00 23 400 31 500 Purjolök 12 500 12 600 5,40 5,20 2 300 2 400 Morötter 275 600 331 600 2,90 3,00 95 700 109 900 Rödbetor 8 200 6 300 0,90 0,70 9 200 9 100 Kålrötter 8 800 24 200 2,80 2,10 3 100 3 500 Blomkål 30 600 24 200 5,90 4,30 5 200 5 600 Vitkål 31 500 37 600 1,80 1,80 17 700 20 800 Salladskål 5 000 3 100 3,10 2,50 1 600 1 200 Isbergssallat 128 300 111 200 5,80 4,80 22 100 23 300 Annan sallat 8 900 18 800 13,50 19,80 700 900 Majs 1 200 3 100 2,30 12,10 500 400 Övriga köksväxter 158 300 134 300........ Summa köksväxter 748 300 786 700........ 2b. Frukt 2b. Fruit kr/kg kr/kg ton ton Äpple 126 600 105 900 5,90 5,70 21 500 18 500 Päron 5 200 8 000 7,70 7,50 700 1 100 Plommon 3 900 4 100 9,80 12,10 400 300 Körsbär 16 900 25 300 30,00 32,00 600 800 Summa frukt 152 600 143 300 6,60 6,90 23 200 20 700 2c. Bär 2c. Berries kr/kg kr/kg ton ton Jordgubbar 248 400 247 600 27,00 21,50 9 200 11 500 Hallon 5 900 7 300.... 150 100 Svarta vinbär 3 400 4 500 7,50 9,00 400 500 Övriga bär 900 900........ Summa bär 258 600 260 300........
9 Statistikrapport 2005:7 2d. Plantskoleväxter 2d. Nursery plants Rosor 12 800 12 500 20,70 22,10 600 600 Jordgubbsplantor 20 100 18400 4,00 3,90 5 000 4 700 Fruktträd 36 700 36 400 84,90 87,20 400 400 Lövfällande träd 217 300 108 900 265,20 169,30 800 600 Bärbuskar 4 500 4 400 17,10 19,00 300 200 Prydnadsbuskar 36 000 34 700 22,90 23,40 1 600 1 500 Perenner 57 100 62 900 9,70 8,80 5 900 7 200 Barrväxter 15 400 13 400 56,30 53,80 300 200 Klängväxter 6 900 6 900 31,00 33,60 200 200 Häck- och landskapsv. 28 600 28 800 4,40 4,40 6 500 6 500 Övriga plantskolev. 12 200 11 400.... 3 100 3 100 Summa plantskoleväxter 447 600 338 700 18,10 13,40 24 700 25 200 3a. Köksväxter i växthus 3a. Kitchen-garden plants in greenhouses kr/kg kr/kg ton ton Gurka 161 000 149 800 7,30 7,60 21 900 19 600 Tomat 209 100 172 800 11,60 8,90 18 100 19 400 Melon 2 000 1 300 20,00 19,70 100 100 Huvud- & annan sallat 1 17 600 20 700 4,00 3,50 4 400 6 000 Kruksallat 1 74 800 65 000 5,90 5,10 12 700 12 700 Kryddväxter 1 135 000 139 900 5,70 5,90 23 700 23 800 Jordgubbar 11 800 10 800 48,60 49,80 200 200 Övriga köksväxter 18 200 15 300........ S:a köksväxter i växthus 629 500 575 600........ 1 Krukväxter, kryddväxter, huvudsallad och annat sallat anges i resp. pris/st. 3b. Snittblommor i växthus 3b. Cut flowers in greenhouses Rosor 27 300 27 000 3,10 3,30 8 700 8 200 Krysantemum 200 400 2,00 2,20 100 200 Alstroemeria 1 300 1 200 3,30 3,40 400 400 Övriga snittblommor 200 700 3,00 2,50 100 300 Summa snittblommor 29 000 29 300 3,10 3,20 9 300 9 100 3c. Lökblommor/snitt i växthus 3c. Bulbous flowers/cut flowers in greenhouses Tulpaner 229 000 259 800 1,90 2,00 119 800 130 600 Narcisser 3 300 4 900 3,10 4,70 1 100 1 000 Övriga Lökblommor 8 600 5 500 3,40 3,20 2 600 1 7000 Summa lökblommor 240 900 270 200 1,90 2,00 123 500 133 300
10 Statistikrapport 2005:7 3d. Lökblommor (i kruka) i växthus 3d. Bulbous flowers (in pots) in greenhouses Hyacinter 40 400 41 400 5,10 5,10 7 900 8 200 Amaryllis 46 700 49 200 22,60 22,60 2 100 2 200 Narcisser 25 900 25 300 8,60 8,30 3 000 3 100 Övriga Lökbl. i kruka 12 300 16 500 7,60 8,00 1 600 2 000 S:a lökblommor i kruka 125 300 132 400 8,60 8,50 14 600 15 500 3e. Krukväxter 3e. Pot plants Begonia 41 500 27 900 1030 10,00 4 000 2 800 Krysantemum 29 900 34 300 6,90 6,80 4 300 5 000 Cyklamen 15 300 11 300 13,40 12,40 1 100 900 Julstjärna 60 900 59 900 10,90 10,70 5 600 5 600 Pelargon 109 200 106 300 10,40 10,30 10 500 10 300 Saintpaula 11 400 5 200 6,60 6,70 1 700 800 Kalanchoe 32 100 27 900 7,10 6,30 4 600 4 400 Impatiens 19 300 14 500 9,50 10,10 2 000 1 500 Praktpetunia 16 900 15 800 15,00 14,30 1 100 1 100 Primula 7 700 7 800 5,00 5,60 1 500 1 400 Marguerit 18 600 15 000 7,70 7,90 2 400 2 000 Gröna växter 9 800 1 9 500 9,20 9,20 1 100 1 000 Övriga krukväxter 103 300 72 100 16,30 14,50 7 600 5 000 Summa krukväxter 475 900 408 000 10,00 9,80 47 600 41 700 1 Trots en pris;kning minskar värdevolymen beroende på en kvantitetsminskning på 24 000 st som inte syns p.g.a. avrundning. 3f. Utplanteringsväxter 3f. Bedding plants Petunia 19 500 19 100 2,70 2,50 7 200 7 500 Tagetes 11 500 11 600 2,60 2,50 4 400 4 600 Penseer 72 800 75 200 2,50 2,60 28 900 29 300 Lobelia 15 400 13 000 2,70 2,50 5 700 5 300 Impatiens 6 100 5 900 3,20 3,20 1 900 1 800 Övriga utplanteringsv. 49 500 40 900 2,60 2,10 19 100 19 300 S:a utplanteringsväxter 174 800 165 700 2,60 2,40 67 200 67 800 3g. Sticklingar och småplantor 3g. Cuttings and small plants Summa sticklingar och småplantor 135 500 158 500 1,20 1,30 112 400 121 300
11 Statistikrapport 2005:7 4. Sammanfattning på produktgrupp 4. Summing up in groups of products 1 1 1 1 Köksväxter på friland 748 300 786 700........ Frukt 152 600 143 300 6,60 6,90 23 200 20 700 Bär 258 600 260 300........ Plantskoleväxter 447 600 338 700........ Summa frilandsodling 1 1 607 100 1 529 000........ Köksväxter i växthus 629 500 575 600........ Snittblommor i växthus 29 000 29 300 3,10 3,20 9 300 9 100 Lökblommor/snitt i växthus 240 900 270 200 2,20 2,00 123 500 123 300 Lökblommor i kruka i växthus 125 300 132 400 8,60 8,50 14 600 15 500 Krukväxter 475 900 408 000 10,00 9,80 47 500 41 700 Utplanteringsväxter 174 800 165 700 2,60 2,40 67 200 67 800 Summa växthusodling 1 1 675 400 1 581 200........ TOTALT 3 282 500 3 110 200........ Sticklingar och småplantor 135 500 158 500 1,20 1,30 112 400 121 300 1 För vissa grupper redovisas ej några priser eller kvantiteter då dessa grupper består av produkter som mäts med olika kvantietsmått. 5. Arealer och kvantiteter enligt statistiskt meddelande Skörd av trädgårdsväxter 5. Areas and quantities in accordance to the report Production of horticultural products Area Medelfel, % Skörd Medelfel, % Växthusodling Tomater 505 300 m 2 2 19 400 ton 1 Gurka 471 300 m 2 3 19 600 ton 2 Kryddväxter 71 800 m 2 4 23 800 (1000 st) 3 Kruksallat 38 700 m 2 0 12 700 (1000 st) 0 Frukt och bär Äpple 1 380 ha 13 18 500 ton 8 Jordgubbar 2 001 ha 10 11 500 ton 12 Frilandsodling av köksväxter Gurka 205 ha 23 10 800 ton 25 Matlök 915 ha 14 31 500 ton 18 Morötter 2 060 ha 7 109 900 ton 8 Blomkål 351 ha 15 5 600 ton 17 Vitkål 474 ha 20 20 800 ton 23 Isbergssallat 926 ha 14 23 300 ton 15 Purjolök 122 ha 14 2 400 ton 10
12 Statistikrapport 2005:7 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Jordbruksverket genomför årligen en undersökning avseende trädgårdsnäringen där beräkningar görs av produktion, pris och värdevolym för enskilda produkter och totalt för trädgårdssektorn. Uppgifterna samlas in från ca 70 aktörer på den svenska marknaden, framförallt från odlarföreningar, konservföretag och grossister. Beräkningen ligger bl.a. till grund för Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar samt kalkyler över jordbrukets intäkter och kostnader (EAA-kalkylen) vilka i sin tur ligger till grund för jordbrukets andel i nationalräkenskaperna. Jordbruksverket genomför följande tre statistiska undersökningar avseende trädgårdssektorn: Trädgårdsinventeringen( eller Trädgårdsräkningen) görs med 3 års mellanrum (den senaste genomfördes och avsåg förhållandena 2002). Denna undersökning riktar sig till alla odlare av trädgårdsprodukter och redovisar arealer och skördar för alla viktigare trädgårdsprodukter. En mindre undersökning om arealer och skördar för de viktigaste trädgårdsprodukterna genomförs under mellanliggande år. Trädgårdsundersökningen, som redovisas i denna rapport, görs varje år och avser i huvudsak att beräkna värdet av trädgårdsproduktionen. Med ledning av denna undersökning beräknas även nya produktionsvolymer för vissa produkter de mellanliggande år då ingen Trädgårdsinventering eller Trädgårdsräkning görs. Jämförbarheten mellan åren Jordbruksverket har gjorts vissa förändringar i Trädgårdsinventering jämfört med föregående inventeringar/räkningar. Vissa produkter redovisas nu separat efter att vid tidigare inventeringar/räkningar redovisats under gruppen övriga medan andra produkter som redovisats separat nu ingår i gruppen övriga. Dessa förändringar gör att värdena för 2002, och i denna rapport inte alltid är helt jämförbara med tidigare års värden. Föjande förändringar har gjorts i Trädgårdsinventering ; Snittblommor som odlas på friland är borttaget då produktionen numera är försumbar Odling av Hyacinter till snittt redovisas numer under övriga lökblommor. Endast odling av Hyacinter i kruka efterfrågas i enkäten. Detta på grund av att odlingen av Hyacinter till snitt är försumbar och att många företag av misstag tidigare redovisade Hyacinter till snitt fastän de avsåg odling i kruka. Under posten Praktpetunia i gruppen krukväxter har stor- och småblommig Petunia tillkommit. Denna har tidigare ingått i gruppen övriga krukväxter.
13 Statistikrapport 2005:7 Undersökningsmetod Som underlag för kvantiteterna som redovisas i denna rapport används den tidigare nämnda Trädgårdsinventering (med uppgifter avseende 2002), som har redovisats i statistiskt meddelande JO 33 SM 0301. I trädgårdsinventeringen uppskattas produktionen i kg eller styck samt arealer för ett stort antal produkter vart tredje år. För vissa viktigare produkter har Jordbruksverket gjort en specialundersökning för år, vars resultat redovisas i statistiskt meddelande nr JO 37 SM 0501, Skörd av trädgårdsväxter. Uppgifter från denna har använts för de produkter som ingår i denna och dessa redovisas tillsammans med osäkerhetsmått i tabell 5. För att beräkna värdet till denna trädgårdsundersökning insamlas prisuppgifter från ett antal aktörer på marknaden. Dessa priser ligger till grund för beräkningen av värdevolymen avseende års produktion. De aktörer som ingår i denna undersökning är inte valda enligt någon statistiskt slumpmässig urvalsmetod. Köksväxter I insamlingsförfarandet avseende köksväxter görs i denna trädgårdsundersökning en åtskillnad mellan den produktion som går till konservindustrin och den produktion som går till färskvarumarknaden. Anledningen är den prisskillnad i produktionen som kan uppstå mellan dessa grupper en prisskillnad som kan bero på andra kvalitetskrav eller effektivare produktion. Jordbruksverket går i denna undersökning ut till samtliga konservföretag eller föreningar som är knutna till konservföretagen varför det i beräkningarna antas att hela denna marknad fångas in. Den del av produktionen som gick till färskvarumarknaden 2002 antas därför vara skillnaden mellan den totala produktionen enligt trädgårdsinventeringen (JO 33 SM 0301) och summan av konservindustrins produktion enligt trädgårdsundersökningen. Eftersom det inte finns någon trädgårdsinventering för räknas färskvarumarknadens produktion upp med den relativa förändringen för produktion enligt trädgårdsundersökningen för de produkter som inte ingår i den särskilda undersökning som gjorts för (JO 37 SM 0501 Skörd av trädgårdsväxter ). De formler som använts för att beräkna värden, kvantiteter och priser för års produktion redovisas sist i detta avsnitt. I denna undersökning har priser på köksväxter erhållits för kvantiteter som uppgår till mellan 25 % och 95 % av motsvarande av kvantiteter i trädgårdsinventeringen (JO 33 SM 0301) beroende på produkt. Frukt och bär För frukt och bär har också utgåtts från trädgårdsinventeringens arealer och kvantiteter frånsett de produkter som ingår i den särskilda undersökning som gjorts för (tabell 13). För frukt har prisuppgifter erhållits för över 55 % av hela produktionen, frånsett för körsbär där endast 2 % av marknaden nåtts. et är beräknat inklusive sortering, packning och emballage. För bär har prisuppgifter erhållits för endast en mycket liten del av den totala produktionen varför undersökningens resultat inte på ett tillfredställande sätt kan användas för att uppskatta värdet av produktionen. Uppskattningar av pris och produktion av jordgubbar, svarta vinbär och hallon utgår därför i högre utsträckning från bedömningar av olika marknadsaktörer. Blommor Väredet av snitt- och lökblommor beräknas på samma sätt som för frukt, dvs. för varje enskild produkt. För Rosor, Krysantemum och Alstromeria har prisuppgifter erhållits för motsvarande 59, 48 resp 50 % av trädgårdsinventeringens kvantitet. För lökblommor är motsvarande andel över 50 % av produktionen och för lökblommor i kruka mellan 30 och 45 % av produktionen. För krukväxter och utplanteringsväxter beräknas värdet på samma sätt som för köksväxter med den skillnaden att Mäster Grön behandlas på motsvarande sätt här som konservföretagen vid beräkning av värdet på köksväxter. För dessa grupper är de insamlade kvantiteterna mellan 24 och 100 % med en generellt sett högre andel för krukväxter.
14 Statistikrapport 2005:7 Plantor som säljs till konsumenter redovisas under Utplanteringsväxter medan plantor som säljs till andra företag redovisas under Sticklingar och småplantor. Eftersom det är värdevolymen för den produktion som lämnar sektorn som beräknas, ingår inte gruppen Sticklingar och småplantor i totalsammanställningen. Detta görs för att undvika dubbelräkning. För plantskoleväxter gjordes en förändring i insamlingen till år 1999 så att skördad kvantitet togs in i SCBs Trädgårdsräkning från att tidigare uppskattats genom en insamling av växtinspektionen på Jordbruksverket. Detta medför att jämförelser med tidigare år är något osäkra. Gruppen övriga För ett flertal produktgrupper finns en övriggrupp där de produkter som ej specificerats i undersökningen ingår. För beräkning av värdet på dessa produkter utnyttjas de arealuppgifter som finns i Trädgårdsinventering för övriga produkter inom samma produktgrupp. Värdet per arealenhet för övriggruppen antas vara ungefär lika stor som för de andra produkterna inom samma produktgrupp. Detta gäller dock inte för grupperna lökblommor, krukväxter och utplanteringsväxter där inga arealvärden finns att tillgå. För dessa grupper används istället värdet per styck. Formler Följande formler visar hur värdevolym, kvantitet resp pris beräknas för på varje produkt inom gruppen köksväxter; = k kon04 + ( k inv02 k kon02 k ) *( k fv04 fv02 k fv04 Värdevolym = ( kkon04 * pkon04 ) + (( kinv02 kkon02 ) *( ) * p fv02 ) k Värdevolym Pr is = där p kon p fv k kon ) = Genomsnittspris för produktion som går till konservindustrin enligt undersökningen = Genomsnittspris för produktion som går till färskvarumarknaden enligt undersökningen fv02 = Producerad kvantitet av/för konservindustrin enligt undersö k fv = Producerad kvantitet för färskvarumarknaden enligt undersökningen k inv = Jordbruksverkets Trädgårdsinventering för 2002
15 Statistikrapport 2005:7 In English Summary The production value has decreased slightly between and During the period 1995 the value of the horticultural production has been estimated to between 2.6 and 3.3 billion SEK in current prices, which is shown in the following graph. The value of greenhouse cultivation has varied between 1.4 and 1.7 billion SEK during the period 1995 while the cultivation on open ground has varied between 1.0 and 1,5 billion SEK. A decrease with 5 percent is estimated both in the value of greenhouse cultivation and cultivation on open ground between and. Value of horticultural production 1995-, in current prices, million SEK Million SEK 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 Cultivation on open ground Greenhouse cultivation Total 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
16 Statistikrapport 2005:7 List of tables Explanation of symbols 7 1a. Development of production value between 1995-1999 7 1b. Development of production value between 2000-7 2a. Kitchen-garden plants on open ground 8 2b. Fruit 8 2c. Berries 8 2d. Nursery plants 9 3a. Kitchen-garden plants in greenhouses 9 3b. Cut flowers in greenhouses 9 3c. Bulbous flowers/cut flowers in greenhouses 9 3d. Bulbous flowers (in pots) in greenhouses 10 3e. Pot plants 10 3f. Bedding plants 10 3g. Cuttings and small plants 10 4. Summing up in groups of products 11 5. Areas and quantities in accordance to the report Production of horticultural products 11 List of terms Alléträd Alstromeria Amaryllis Andel Annan sallat Areal Bark Barrväxter Begonia Blomkål Bär Bärbuskar Container Cyklamen Friland Frukt Fruktträd Företag Gröna växter Gurka Hallon Avenue tree Alstromeria Amaryllis Share Lettuce Area Bark Coniferous plants Begonia Cauliflowers Berries Berry-bushes Container Cyclamen Open ground Fruit Fruit trees Holding Green plants Cucumber Raspberry
17 Statistikrapport 2005:7 Hektar (ha) Hela riket Hyacinter Häck- och landskapsväxter Impatiens Isbergssallat Jordgubbar Jordgubbsplantor Julstjärna Kalanchoe Klängväxter Kruksallat Krukväxter Kryddväxter Krysantemum Kålrötter Köksväxter Körsbär Lobelia Lökblommor Lövfällande träd Majs Marguerite Matlök Medelfel Melon Morötter Narcisser Naturgas Pelargon Pensé Perenner Petunia Planteringsår Plantskoleväxter Plommon Praktpetunia Primula Prydnadsbuskar Hectare Whole country Hyacinth Hedge and landscape plants Impatiens Iceberg lettuce Strawberries Plants of strawberries Piontsettia Kalanchoe Cimbers Pot lettuce Pot plants Aromatic plants Chrysanthemum Swede Kitchen-garden plants Cherries Lobelia Bulbous flowers Deciduous trees Maize Marguerite Onions Standard error Melon Carrots Narcissus Natural gas Pelargonium Viola Perennials Petunia Year of planting Nursery plants Plums Petunia Primula Ornamental bush
18 Statistikrapport 2005:7 Purjolök Päron Rosor Rödbetor Saintpaulia Salladskål Skörd Småplantor Snittblommor Spån St (styck) Sticklingar Storleksgrupp Summa Svarta vinbär Tagetes Tomater Ton Totalt Tulpaner Utplanteringsväxter Ved Vitkål Växthus Växthusodling Växthusyta Växtslag Äpple Örtväxter Övrigt Leeks Pears Roses Beetroots Saintpaulia Brasica pekinensis Yield Small plants Cut flowers Chips Pieces Cuttings Size group Total Black currants Tagetes Tomatoes Tons Total Tulips Bedding plants Wood fuel Cabbage Greenhouse Greenhouse cultivation Greenhouse area Plant type Apples Herbs Other