Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo

Rasspecifik avelsstrategi för Lagotto Romagnolo Innehåll Bakgrund och Svenska Lagotto Romagnoloklubbens (SLRK) arbete med RAS. SLRK:s Avelskommittés arbete med RAS Sid 2 Rashistorik Sid 4 Nulägesbeskrivning Population - avelsstruktur avelsmål strategi Sid 6 Hälsa avelsmål strategi Sid 8 Mentalitet avelsmål - strategi Sid 14 Exteriör avelsmål strategi Sid 15 Allmänna strategier för att nå målen: Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp fysiskt, mentalt sunda och rastypiska hundar. Uppfödarna skall sträva efter en bred avelsbas med en mångfald sunda och rastypiska individer i avel. Detta för att på så sätt minska riskerna och framförallt värna om den genetiska variationen. Bilagor Nedanstående underlag finns på hemsidan, www.lagotto.org, och kan även rekvireras via rasklubbens sekreterare. Rasstandard och färgbeteckningar. Sammanställning SLRKs höftledsenkäter Om lagottons mentalitet av Gilberto Grandi, f.d. vice ordförande CIL. Kommentarer angående rastypiskt beteende. "Lagottons mentalitet och personlighet" 2006 av Lars Fält Avelsanalys av Per-Erik Sundgren 1

Svenska Lagotto Romagnoloklubbens (SLRK) RAS Lagotto romagnolo är en vattenhundsras i grupp 8, sektion 3 med STDN nr 298. Rasen erkändes av Italienska kennelklubben ENCI 1993 och interimistiskt av FCI 1995 samt definitivt av FCI 2005. Inledning År 2001 beslutade Svenska Kennelklubben att för varje hundras skall en så kallad rasspecifik avelsstrategi (RAS) utarbetas. RAS ska vara ett kontinuerligt arbete anpassat efter vederbörande ras situation och behov för att främja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring av svensk hundavel. RAS innehåller en handlingsplan för avelsarbetet. Strategierna ska vara lättförståeliga för såväl nya, som erfarna uppfödare. Uppfödare är man i och med sin första uppfödda valpkull. Aveln ska bedrivas för att säkerställa mentalt och fysiskt friska djur och på ett långsiktigt sätt så att rasen inte utarmas på genetisk variation. Strategierna fastställs av SKK:s Avelskommitté. Det huvudsakliga arbetet med framtagandet av bakgrundsdata, analys och diskussioner sker i rasklubben i dialog med SKK:s AK. Lagotto Romagnolo är en förhållandevis ung ras, här finns ännu inte någon omfattande dokumentation att utgå från. SLRK:s AK tackar Fredrika Rönnquist och Renée Sporre-Willes för det engagemang och arbete som är lagt för underlag till detta RAS. SLRK:s avelskommittés arbete med Ras SLRK:s styrelse tillsatte år 2001 en avelskommitté som arbetar med kartläggning av rasen. Arbetet omfattar löpande insamlande av data ur bland annat populations-, hälso- och mentalitetsaspekter, detta sker löpande. Medlemmar ombeds rapportera fall av ohälsa, medfödda defekter, beteendeproblem och stora exteriöra avvikelser. I detta arbete används programmet LatHunden och de officiella uppgifterna i SKK:s databaser samt försäkringsbolagens statistik. Dialog förs med de övriga nordiska lagottoklubbarna om problem och förtjänster i rasen. 2

Träffar, möten och konferenser År 2003 och 2004 hölls uppfödarträffar. Vid den senare medverkade Katarina Ferm, SLU, som föreläste om populationsanalys i allmänhet och de speciella förhållanden som råder för en ras under uppbyggnad. 2004 hölls en hanhundsägarträff där hanhundsägarens möjligheter att påverka aveln och det moraliska ansvaret diskuterades. 2005 arrangerade klubben ett medlemsmöte där Per-Erik Sundgren föreläste om genetisk variation. 2006 arrangerades tre medlemsmöten för diskussioner om RAS. Vid medlemsmötet i augusti 2006 deltog SKK:s avelskonsulent Karin Drotz, då bland annat resultaten från Hälsoenkäten redovisades och ett första förslag till RAS presenterades. 2007 anordnades fyra RAS-möten på olika platser i landet. 2008 avhölls klubbens första Avelskonferens. Där föreläste bland andra Lars Audell och Katarina Ferm. Referat från samtliga dessa möten har publicerats i Lagotto Nytt. Populationsanalys gjord av Per-Erik Sundgren har, tillsammans med statistik och information för avelsintresserade medlemmar, funnits tillgänglig via klubbens hemsida och från sekreteraren. SLRK:s AK har informerat om MH, Mentalbeskrivning Hund. Detta har skett genom artiklar i klubbens årsbok samt genom föreläsning vid årsmötet 2005 samt vid avelskonferensen 2008. Kontinuerlig publicering över MH-beskrivna hundar har skett i årsboken. Vid 2008 års slut var 158 hundar mentalbeskrivna. Enkäter År 2003 ombads samtliga ägare till lagotto med höftledsstatus D eller E att besvara en enkät. 2006 sändes Enkät om Funktion och Hälsa hos lagotto romagnolo till lagottoägare. Resultaten presenterades på medlemsmötet augusti 2006 och finns sedan dess tillgängliga på klubbens hemsida. 2009 sändes en enkät avseende hanterbarhet, öron, hud och päls till hundfrisörer och till de som klipper många lagotto. 3

Rashistorik Lagotto romagnolo har sitt ursprung från vattenhundar, vilka varit kända i nordöstra Italien i Romagnaregionen sedan 1500-talet. Existensen av oftast krullhåriga vattenhundar finns belagd i skrifter från flera västeuropeiska länder sedan 1500-talet. De ofta citerade verken av Dr Johannes Caius, (egentligen John Kayes of Kayes 1510 1573) beskriver vattenhundarnas arbete och utseende. De främsta kännetecknen för vattenhundar i historisk tid var den antingen hårdlockiga, krusiga och ulliga eller oljigt, vågiga pälsen. I Gervase Markhams bok Arte of Fowling by Water and Land, först utgiven år 1621, beskrivs vattenhunden med ett utseende som helt överensstämmer med dagens lagotto romagnolo. Vattenhundar används till apportering av vilt i vatten. Lagotto användes av träskfolk i Italien till att hålla efter sumpråttor, vattenorm och att apportera sjöfågel. Hundarna var vanligt förekommande i delta- och sumpmarker, de kallades Càn de Lagó (sjö-/vattenhund) på gammal-italienska, vilket senare omvandlats till lagotto. Under senare hälften av 1800-talet utfördes genomgripande utdikningar av Italiens omfattande sumpmarks- och deltaområden. Vattenområden som krävt många människors liv i malaria blev odlingsbar mark. Det så kallade träskfolket och deras hundar trängdes undan, men det kom att visa sig att lagottons utmärkta vittringsförmåga skulle bli dess räddning! Lagotton, med sin fina "näsa", visade sig vara en utmärkt tryffelhund. Sedan lång tid tillbaka är tryffelsvampen attraktiv och den aromatiska knölen betingar fortfarande ett mycket högt pris. I Italien talar man om den rustika, naturliga hunden som utvecklades från vattenhund till skogshund för sök efter jordens guld, dvs. tryffel. Under mellankrigstiden användes uteslutande typiska lagotto till allt tryffelsök i Romagna-området. Det anses att den förvandling rasen genomgick var mer eller mindre slutförd på 1920 talet. De egenskaper man tog hänsyn till i sin selektion var förutom sökförmågan rasens frånvaro av viljan att driva vilt. Tiden efter andra världskriget medförde dock nya värderingar. Tryffelletare, som trodde sig kunna ta genvägar mot större tryffelfynd och därmed större inkomster, korsade in både setter, pointer och andra raser i hopp om att få hundar som arbetade och rörde sig snabbare. Risken för att den genuina lagotton skulle försvinna fick ledande hundkännare att under 1970-talet börja en inventering av rasen genom mönstringar lokalt i Romagnaområdet. Man lyckades övertyga tryffelletarna att återgå till att para krulliga, typiska lagotto med varandra. Tack vare att detta 4

hörsammades och det dessutom visade sig att avkommorna till dessa hundar hade så god tryffelsökförmåga, räddades rasen till eftervärlden. Tryffelhund från Romagna med lockig päls Lagotto romagnolo tidigare känd som "cane da tartufi a pelo riccio romagnolo". Rasen skall ha mycket tjock underull som är täckt av korta, hårt ringlade lockar. Den korrekta pälsen är i ofriserat skick ett utmärkt skydd mot väder, vind, vegetation och vatten. Pälsen skall vara naturlig, tämligen kort över hela kroppen och endast något längre på huvudet. Vanligtvis klipps den ner helt ca två gånger årligen. En friserad, utkammad lagotto skall inte premieras på utställning. Pälskvalitén hos lagotto är mycket viktig och är direkt kopplad till funktionalitet. Rasen skall vara sunt byggd med smidig kropp och lediga rörelser. Hunden skall vara vänlig mot allt och alla, arbetsvillig och energisk. Ha snabb reaktionsförmåga och vara synnerligen lättlärd. Lagotton är känd för sin ihärdighet att hitta tryffel, och för att vara oöm och uthållig. Rasen erkändes i Italien 1993 och blev permanent godkänd av FCI 2005. Lagotto har haft en snabb utveckling där Sverige är det land utanför Italien som har störst antal registreringar. Milstolpar för SLRK och lagotto romagnolo i Sverige År 1995 Första lagottona importeras till Sverige. 1996 Första svenskfödda kullarna registreras hos SKK. 2000 Rasklubben bildas och första numret av Lago Nytt utges. 2001 Första svenska Raduno (klubbutställning). Första Aktivitetsdagarna. Första Årsboken utkommer. 2003 Klubben arrangerar en uppfödarträff och en avelshundsträff. 2004 Policy, gällande känd HD-status hos avelsdjur, införs. Uppfödarträff med Katarina Ferm. 2005 Medlemsmöte med Per-Erik Sundgren. 2006 Tre medlemsmöten arrangeras inför RAS. Första Int Ch o Lydnads Ch. 2007 Första officiella svenska Raduno. Första domarkonferensen för rasen arrangeras. 2008 Första tryffeltävlingen. Första avelskonferensen. Vid årets slut fanns 124 uppfödare med kennelnamn. Totalt fanns 3543 svenskfödda lagotto och medlemsantalet var 1182. 5

Population/Avelsstruktur Under de tretton år som avel bedrivits har rasen nått en tillgänglig avelsbas som vid 2008 års utgång var närmare 2580 hundar i ålder 0 5 år. Under samma period importerades 120 hundar varav hälften från Italien. De senaste fem åren har det i genomsnitt fötts drygt 500 valpar årligen. Inflödet av avelsdjur från framför allt Italien och Norge har varit stort. Under perioden 2003 2007 nådde den sin kulmen. Antalet individer som kommit att användas i avel har snabbt nått nivåer som brukar anses vara en förutsättning för hållbar avel. Utnyttjande av avelsdjur Genom att hålla en låg inavelsgrad och att inte överanvända enskilda individer skapas bättre förutsättningar för fler hundar att bli bra avelsdjur. Tabell 1 Sammanställning över avelstillskott 1996 2008. Genomsnittlig ålder för avelsdebut har de senaste åren varit ca 2,5 år. Barnbarn Konsekvenserna av så kallad matadoravel, då några få hanhundar används till många tikar, ger negativa effekter på många sätt. Förutom att den genetiska variationen minskar drastiskt så uppstår även efter några år uppenbara problem för många uppfödare, att till sina tikar finna lämpliga hanhundar som inte är för nära 6

besläktade. Följderna kan bli ödesdigra om och när en överanvänd hanhund visar sig vara bärare av någon sjukdom, som vi ännu inte känner till. Att studera olika hanhundars antal barnbarn är en metod för att avläsa enskilda hanhundars dominans. Slutresultatet, antalet barnbarn, påverkas dels av hur många barn avelshunden själv har, som går vidare i aveln, dels av hur många av dessa barn som i sin tur blir avelshundar, och i vilken grad de sedan används. Det finns en riktlinje som säger att antalet barnbarn inte bör överstiga dubbla antalet barn. Tabell 2. Hanhundars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 juli 2008. Tabell 3. Tikars antal barnbarn i förhållande till deras barn 1996 juli 2008. 7

Avelsmål och strategi - population Genom utnyttjande av avelsdjur med olika genetisk bakgrund ges förutsättningar för en så bred avelsbas som möjligt. Att i populationen bibehålla den låga inavelsgraden (idag 2,0 % i genomsnitt), genom rekommendation till uppfödare att i varje ny kombination inte överskrida inavelsgrad 2,5 %. Att ta del av uppföljning av SKK:s avelsdata, som redovisats i Lagotto Nytt och på hemsidan. Att öka kunskaper bland uppfödare och hanhundsägare om avelsprinciper i allmänhet och rasens situation i synnerhet genom återkommande träffar/utbildningsdagar. Att uppmuntra användandet av genetiskt obesläktat avelsmaterial för en så bred avelsbas som möjligt. Att informera om möjligheten att nyttja klubbens avelskommitte för beräkning av inavelsgrad. Att låta avelsdjur uppnå lägst två års ålder, gärna tre, innan avelsdebut. Detta för att främja mental mognad och att eventuella sjukdomsanlag ska hinner ge sig till känna. Hälsa Nuläge Så långt klubben idag känner till är Lagotton en förhållandevis frisk ras. Svaren från hälsoenkäten 2006 visar att ca 94 % av lagottoägarna skattar sin hunds hälsotillstånd som gott eller mycket gott. Rapport från försäkringsbolag Vid granskning av sjukdomsstatistik för åren 2004-2008 från Agria (vilka försäkrar uppskattningsvis ca 60 % av alla lagotto i landet) kan vissa trender utläsas. Man bör dock vara medveten om att det är, totalt sett, förhållandevis få lagottohundar försäkrade. Vid jämförelse med alla andra raser, har veterinärvårdsersättning utgått i betydligt större omfattning för lagotto avseende: 8

- Mag- och tarmproblem - Klåda och håravfall - Klokapselbrott - Öroninflammation samt främmande föremål i hörselgång - Trafikskadade hundar Tolkning av resultatet ska göras med försiktighet, men till stor del överensstämmer sjukdomsfrekvensen väl med svaren på hälsoenkäten från 2006. Agria arbetar med att sammanställa en så kallad Breed Profile för de vanligaste hundraserna, där sjukdoms- och skadefrekvens jämförs med landets övriga hundpopulation. Det kommer även att bli möjligt att se prognoser för livslängd, samt sjukdomar som eventuellt kan förkorta den. Då Agria sammanställt en Breed Profile för lagotto, kommer SLRK att prenumerera på denna publikation. AK har även kontaktat övriga försäkringsbolag för att få del av liknande sjukdomsstatistik, men har inte erhållit någon sådan. Speciella hälsotillstånd som uppmärksammats i rasen. Kramper av epileptisk form hos unga valpar, BFJE - Benign Familjär Juvenil Epilepsi BFJE har rapporterats i begränsad omfattning på Lagotto Romagnolo. Ett DNA-test kan göras när som helst under hundens levnad och resultatet är livslångt. BFJE är en störning i valpens lillhjärna. Symtomen visar sig vid 5-9 veckors ålder och upphör då valparna är 7-13 veckor gamla. Symptomen kan vara rörelsestörningar och/eller vinglighet. Även olika sorters kramper kan förekomma, valparna är då vid fullt medvetande. Nedärvningen sker recessivt. Två fria föräldrar kan inte få annat än fria avkommor. En anlagsbärare i kombination med en fri förälder ger statistiskt sett 50 % fria respektive 50 % anlagsbärare. Observera att det är slumpen som avgör hur fördelningen i varje specifik kull blir. Vi hänvisar till klubbens hemsida www.lagotto.org för mer information. Nuläge I juli 2009 fanns i Europa totalt 561 DNA-testade hundar med kända resultat av vilka 76 var svenska. Fria Anlagsbärare Affekterade Totalt 66,5 % 28,7 % 4,8 % Svenska 71,0 % 22,4 % 6,6 % 9

Avelsmål och strategi - BFJE Att rekommendera uppfödare att före parning låta testa (resultatet livslångt) sina tilltänkta avelsdjur, för att begränsa spridningen av BFJE-anlaget. Att till avel endast använda undersökta individer och aldrig använda affekterade hundar. Att vid användandet av en bärare, para med en fri. Att AK skall verka för publicering i Lagotto Nytt och på hemsidan av DNA-resultat, som lagottoägare valt att dela med sig av. Diskussioner har inletts runt kartläggning (screening) om förekomsten av BFJE i rasen. Rasklubben har kallats till möte med SKK:s AK i september 2009. Höftledsdysplasi - HD Dysplasi är en felaktig utveckling av höftleden och är en relativt vanlig skelettrubbning hos många hundraser. Anlaget är medfött, men rubbningen i ledens utveckling äger rum under hundens uppväxttid. Först när skelettet vuxit färdigt, kan man med god säkerhet med hjälp av röntgen bedöma höftledernas utseende. Röntgenplåtarna avläses centralt på SKK. Riskerna för att utveckla HD är till stor del ärftligt betingade. Belastade individer producerar mer ofta avkomma med dysplasi än hundar med normala höftleder. En generell rekommendation är därför att inte använda drabbade hundar i avel. I flera hundraser är ett sådant förfarande förenat med registreringsförbud. Även hundar med normala höftleder kan ge avkomma som utvecklar HD. Risken för att en hund med A eller B ska lämna avkomma med HD, ökar om dess föräldrar och/eller syskon är drabbade. Användande av C-hundar i avel genererar fler D- och E-höfter. Normal motion påverkar inte ledutvecklingen negativt. En större risk är övergödning med en för snabb tillväxt som följd samt häftig lek med större, tyngre hundar. Gradering Gradering av höftledsstatus sker enligt normer fastställda av FCI. Normerna bygger på dels passformen mellan lårbenshuvud och ledskål, dels på djupet av ledskålen (det vill säga hur djupt lårbenshuvudet ligger i ledskålen). 10

Gradering HD A = normala höftleder grad A B = normala höftleder grad B C = lindrig dysplasi D = måttlig dysplasi E = höggradig dysplasi Inför rasens erkännande i Italien 1993 konstaterades att 66 % av 280 röntgade lagotto var fria från HD. I Sverige valde många att från början röntga sina hundar. Nuläge Genomsnittsålder vid HD-röntgen är 2,6 år. Ca 50 % av hundarna är röntgade. Av röntgade hundar födda 2006 2008 är i genomsnitt 69 % avlästa med A eller B. En förhållandevis hög andel, ca 11 %, har resultat D och E. Sedan 2008 rekommenderas att avel sker med endast A och B-hundar. Tabell 4. Visar HD-status i de olika årskullarna 1996-2008. Tabell 5. Visar avkommans HD-grad beroende av vilken parningstyp föräldrarna kommer ur. Underlaget är alla svenskfödda lagotto (ca 1300) 1996-2008 vars båda föräldrar har kända HD-resultat. 11

Avelsmål och strategi HD Ögon Att bedriva avel på endast HD-fria hundar, vilket sedan 2008 är rasklubbens avelsrekommendation. Att verka för en ökande andel röntgade hundar, såväl hela kullar som individer. Målet är att 60 % av de årliga kullarna skall röntgas. Att genom en ökande medvetandegrad för det aktuella läget i rasen, sänka andelen D- och E-höfter under nuvarande nivå 11 %. Katarakt, grå starr, är en grumling av ögats lins. Linsgrumling kan orsakas av olika former av yttre påverkan och är långtifrån alltid ärftlig. Katarakt kan också utvecklas sekundärt till andra ögonsjukdomar, till exempel PRA, PPM och PHTVL/PHPV. Hos lagotto kommer ofta katarakterna förhållandevis sent upp i åldern, 4 5 år. Det skall påpekas att främre Y-sömskatarakt hos lagotto inte följer samma mönster som hos till exempel flat coated retriever, vilket man inledningsvis antog, då ögonproblem först konstaterades hos lagotto 2004. Vi känner också till att flera lagotto har opererats för totala katarakter, utan att dessa hundars diagnoser har registrerats hos SKK. Katarakt ÖP, där ÖP står för övrig partiell, är en slaskterm för förändringar i linsen, som vid det aktuellt undersökningstillfälle inte gått att diagnostisera närmare. Till och med 2008 fanns 876 officiella ögonlysningsresultat hos SKK. 92,8% var utan anmärkning. Endast hälften av andelen hundar med olika anmärkningar har bedömts vara drabbade av de ärftliga formerna av katarakt. Avelsmål och strategi ögon Att samtliga individer som används i avel ska ha ett i SKK officiellt ögonintyg, som inte är äldre än ett år vid parningstillfället. Att individer drabbade av bakre polär och ärftlig total katarakt, likaså deras avkomma, inte skall användas i avel. Att hundar som fått diagnos katarakt ÖP (övrig partiell katarakt) skall undersökas på nytt, för att om möjligt få en tillförlitlig diagnos. Att SLRK ger regelbunden information till uppfödare om förekomst av ärftliga ögonsjukdomar via hemsidan och medlemstidningen. 12

Öron Ymnig hårväxt i hörselgången kan orsaka problem med öroninflammation (otitis externa). Detta kan delvis undvikas genom regelbunden ansning av päls ur hörselgången. En trång hörselgång höjer ytterligare risken för problem. Här finns anledning för uppfödare att ställa höga krav på föräldradjuren och inte använda individer med återkommande problem. Hud Problem med klåda/dermatit (hudinflammation) förekommer i rasen. Även atopi (luftburen allergi), demodex (hårsäcksskabb) och pyodermi (hudinflammation) har inrapporterats. Drabbade hundar bör ej användas i avel. Om problem uppträder hos flera individer inom en familjegrupp och misstänks vara ärftliga bör dessa hundar inte användas i avel. Päls Problem förekommer med bland annat kala fläckar (follikulär dysplasi). Även mycket gles och tunn behåring över stora delar av kroppen förekommer. Arvsgången är ännu ej fastställd varför försiktighet bör iakttagas. Avelsmål och strategi öron/hud/päls Att SLRK ska verka för att valpköpare får förbättrad information om öron-, hud- och pälsvård från sin uppfödare. Att SLRK genom ökad insikt hos uppfödarna får till stånd en förbättrad information till valpköpare om hud-, päls- och öronvård. Att genom kontinuerlig bevakning av aktuell forskning medverka till minskad andel hundar med klåda, hud och öronproblem. Att defekta och/eller kroniskt sjuka hundar ej skall användas i avel. Att till avel undvika hundar med sjukdomar som är orsakade av recessiva gener. 13

SLRK följer försäkringsbolagens statistik och har kontakt med veterinärkårens hudspecialister i Skinnklubben för att hitta orsakerna till klåda, öronproblem och pälsproblem hos lagotto. Pälsenkäten 2009 bekräftar Agrias statistik över förekommande hud- och öronproblem. Mentalitet och arbetslust Nuläget Lagotto är en ursprunglig arbetshund och det är klubbens och uppfödarnas uppgift att bevara rasens arbetsegenskaper och värna om dess typiska mentalitet. Arbetslust och behov av mental stimulans kan tillgodoses på många olika sätt. Lagotto deltar i olika former av tävlingsverksamhet. I rasen finns svenskfödda viltspårchampions och över 100 hundar har startat vid lydnadsprov. Hundarna har erövrat lydnadsprovsdiplom i klass I, och i klass II. Flera lagotto tävlar i agility, bruksprov och freestyle. Vid rasens första tryffelprov 2008 startade ett 20-tal tränade tryffelhundar. Av dessa bedömdes 3 vara av internationell standard i fråga om arbetet. Bland de egenskaper som anses rastypiska och främjar tryffelsökförmågan nämns ofta: snabb associationsförmåga, följsamhet mot sin förare, förmåga att arbeta självständigt, uthållighet, ihärdighet och bra luktsinne. Den italienska domaren vid tryffelprovet 2008 påpekade att bland startande Lagotto har intensitet och glädje i arbete gått förlorat och det fanns individer som visade, för rasen otypisk aggressivitet, mot andra hundar. En lagotto ska aldrig visa aggressivitet mot andra hundar eller människor. Antalet lagotto som tilldelats kvalitetspris 0 på utställning på grund av aggressivitet eller uttalad skygghet är hittills 20 individer. Mentalbeskrivning I april 2009 har MH resultat för 167 lagotto redovisats hos www.genetica.se. Därutöver finns 5 % ofullständiga prov varav 3 % har avbrutits av beskrivaren och 2 % har avbrutits av ägaren. Anmärkningsvärt är att 11 % av hundägarna har begärt att få avstå skottprov. 14

Avelsmål och strategi - mentalitet Lagottoklubben rekommenderar uppfödarna att utesluta rädda hundar ur aveln. Även om hundägaren inte tycker att rädslorna är besvärande, så bör man tänka på hur hundarna mår. Att minska andelen lagotto som uppvisar oönskade reaktioner vid kontakt med människor, hundar eller är otrygga i miljöer. Även minska andelen hundar som är ljud- och/eller skottkänsliga. Detta sker via artiklar i medlemstidningen och på hemsidan, genom att utbilda uppfödare och ägare om önskade arbetsegenskaper och beteende hos hunden. Att motivera aktivitetsombuden att erbjuda aktiviteter och studiecirklar. Att öka intresset för MH genom till exempel utbildning av MH-funktionärer inom klubben. Att genom uppmuntran till deltagande vid tryffelsök/anlagsprov och tävling stimulera att tillvarata rasens arbetsegenskaper. Att genom föreläsningar och studiecirklar (till exempel SKK:s uppfödarutbildning) öka kunskapen hos framförallt uppfödare och hanhundsägare om hundars beteende (etologi). SLRK arbetar med förslag till ett anlagstest, som kan komma att underlätta för uppfödarna att bättre förstå, bevara och utveckla de arbetsegenskaper och beteenden som är typiska för en lagotto. Anlagstestet skall utformas så att typiska beteenden, med förhoppningsvis hög arvbarhet, tydliggörs. Testets utformning ska vara sådant att det kan genomföras i hela landet, och utan egentlig träning av hunden. Exteriör Nuläget Med underlag från SLRK:s årsböcker och SKK:s domarkritiker från officiella utställningar kan konstateras att domare påpekar nedanstående: Hundens proportioner avseende höjd, längd och djup. För smal skalle i förhållande till huvudets längd. Ögonform och inplacering. Skuldrans position och vinkel mot överarmen. Överarmens läge mot skuldran. Bröstkorgens djup. Korsets lutning och avrundning samt svansens ansättning. Trånga instabila hasleder och kohasiga bakställ. Knappa vinklar i knä- och hasled. I rasen finns hundar vilka har tilldelats kvalitetspris 0 på utställning på grund av 15

otypiskt utseende, överstorlek, felaktig pälskvalitet (saknar lockar, slät päls) och felaktig pälspresentation (kort hårlag). Avelsmål och strategi - exteriör Att bevara den rustika, funktionella exteriör som rasstandarden föreskriver och motarbeta alla tendenser till förändring av hundarnas exteriör, genom till exempel frisering. Att bearbeta statistik över utställningskritiker. Att genom information på hemsidan och i tidningen samt genom utbildning vid lokala och centrala klubbträffar, öka kunskapen hos uppfödare och lagottoägare om vad rasstandarden föreskriver och hur denna ska tolkas. Att uppmana till deltagande vid SKK:s studiecirklar i anatomi. Att framhålla att varje del i rasstandarden har lika hög prioritet, till vilket hänsyn skall tas, i avelsarbetet. Allmänt om avelsmål Det är för alla ett gemensamt och självklart mål att föda upp rastypiska hundar som är fysiskt och mentalt sunda. Uppfödarna ska sträva efter en bred avelsbas med många goda individer i avel, för att på så sätt sprida riskerna, och framförallt värna om den genetiska variationen. Allmänt om strategier för att nå målen Grundförutsättningen för att nå ovanstående mål är ett gott samarbete, där uppfödare/hanhundsägare/valpköpare visar varandra respekt och välvilja. Detta är betydelsefullt för att skapa den öppenhet, som gör det naturligt att utbyta erfarenheter. Fundamentet är kompetensutveckling. Ingen blir någonsin fullärd. SLRK:s avelskommitte i augusti 2009 16

Underlaget för RAS bygger på uppgifter från: SKK Avelsdata SKK Hunddata SKK Rasdata Genetica AB SLRK:s Avelskommitténs registerföring 1995-2009 SLRK:s årsböcker Statistik från försäkringsbolaget Agria Domarkritiker från officiella utställningar SLRK:s Hälsoenkät 2006 SLRK:s Pälsenkät 2009 Glöm ej bilagorna som ligger på klubbens hemsida www.lagotto.org. 17