Sida 1 av 7 Internationellt MARKNADSNYTT 2016-03-13 Så fick vi äntligen en vecka med uppgångar för alla noteringar på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar. Frågan är om detta kommer att fortsätta, eller om det är ett hack uppåt i nedgångarna vi sett under lång tid. Vad som talar för fortsatta uppgångar är finansiella placerares stora innehav av sålda kontrakt som man kanske önskar att köpa tillbaka och väderoro inför vårens ankomst. Mot detta står välfyllda till mycket välfyllda världslager och ett ljummet köpintresse. Utfallet för veckan blev: Vete på Paris + 1,6% till 154,75/ton och på Chicago + 3,2% till 475,75c/b= 156,3/ton. Majs på Paris +1,5% till 154,00/ton och på Chicago + 1,9% till 365,00c/b = 128,45/ton. Raps på Paris + 1,4% till 355,00/ton och soja på Chicago + 2,0% till 895,75 c/b= 294,35/ton. Raps (canola) på Winnipeg + 2,6% till CAD 463,4/ton= 313,3/ton. Euro/USD +1,6% till 1,1188. Den gångna veckans betydande händelse för lantbruk var USDA:s publicering av de månatliga uppdateringarna över produktion/konsumtion och lager av spannmål och oljeväxter i världen. Produktionen av vete sänktes med 3,5 milj. ton, huvudsakligen i Indien och Australien. Trots sänkningen är produktionen 8 milj. ton större än föregående år och 18 milj. ton större än säsongen 2013/14. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager minska med drygt 1 milj. ton till drygt 237 milj. ton. Mot föregående år är lagren 23 milj. ton större och mot skördeåret 2013/14, 43 milj. ton större. Vad som har inverkat på den stora ökningen av lagren är en uppskrivning av lagren i Kina med cirka 20 milj. ton. Kina är ingen köpare av betydelse på världsmarknaden och kunskapen om vad som egentligen finns i Kina är osäkert. Marknaden hade räknat med oförändrat lager. För majs beräknas produktionen till knappt 970 milj. ton vilket är 0,5 milj. ton lägre än föregående månad. Produktionen förra året anges till 1009 milj. ton och skördeåret 2013/14 till 991 milj. ton. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager till 207 milj. ton, 2 milj. ton lägre än föregående månad. Lagren är 2 milj. ton mindre än föregående år, vilket inte betyder så mycket men hela 32 milj. ton större än skördeåret 2013/14. Marknaden hade räknat med en liten höjning av lagren.
Sida 2 av 7 Produktionen av sojabönor hölls denna månad nästan oförändrad på drygt 320 milj. ton. Mot föregående år är detta 2 milj. ton mer och mot 2013/14 38 milj. ton mer. Efter justeringar beräknas utgående lager till knappt 79 milj. ton vilket är ner 1,5 milj. ton mot föregående månad. Mot föregående år är lagret 2 milj. ton större och mot 2013/14 17 milj. ton större. Marknaden hade räknat med en mindre uppgång av lagren. Rapporten gjorde inga större avtryck på börsens noteringar eftersom det mesta var vad marknaden hade förväntat. Man kan konstatera är att det för närvarande inte finns någon brist på spannmål och oljeväxter i världen. För att lagren skall komma ner på prisdrivande nivåer behövs ordentliga justeringar. Detta innebär en allmänt lägre skördenivå alternativt stora besvärligheter i något betydande produktionsområde för kommande skörd. Förhoppningsvis skall inte detta drabba oss. I Sverige Det är stora problem med maltkornet i Sverige i år, vilket vi ofta berättat om. Det främsta problemet är att proteinhalterna är alltför låga och många partier klarar inte minimikravet på 9,5 % vid leverans till Viking Malt i Halmstad. Mälteriet och handlarna har dock klarat att få fram tillräckliga kvantiteter med hjälp av en relativt stor import, främst från England. Vid export av svenskt maltkorn kan vissa köpare acceptera lägre proteinhalter ned mot 9,0 varför exporten i år är viktigare än någonsin. Stark groningsvila i många partier. Det är en relativt stark groningsvila i årets skörd av maltkorn. Groningsvilan är starkare ju längre norrut man kommer. Detta har medfört att vi ännu inte kunnat lasta någon exportbåt från Mellansverige och vi försöker nu att få köparna att acceptera en senareläggning av leveranserna vilket inte alltid uppskattas när mälterierna har gjort detaljerade planer för sin produktion. Groningsvilan finns endast på vårsådda grödor och är ett skydd som växten bygger upp för att kornet inte skall börja gro redan på fältet innan det har tröskats. Det verkar som att groningsvilan blir starkare när skörden blir sen och grödan blir utsatt för upprepade perioder med regn och fukt innan den tröskas. I odlingsområden med tidig skörd brukar groningsvilan alltid vara ett mindre problem än i områden med sen skörd. Detta är kanske främsta förklaringen till att det sällan är problem med groningsvila i Skåne medan det är mer vanligt förekommande i odlingsområdet norr om Mälaren. Efter en tids lagring så brukar groningsvilan gå över. I Skåne brukar groningsvilan vara över redan innan årsskiftet medan den i Mellansverige ofta dröjer kvar fram till februari-mars. I år har vi fortfarande kvar groningsvila i många partier både i Västergötland, Östergötland och i området norr om Mälaren. För att redan vid skörd kunna analysera groningskapaciteten sätter man till
Sida 3 av 7 väteperoxid till vattnet som gör att man på kemisk väg tar bort groningsvilan. Ett annat sätt att ta bort groningsvilan på är att först kyla ned provet och sedan värma upp det igen. Det gör man alltid när man testar grobarheten på utsäde. Mälteriet kan dock varken sätta till väteperoxid eller kyla ned kornet innan mältning varför de kräver att groningsvilan skall vara över innan man får leverera något. Det är därför viktigt att kolla upp om det finns en eventuell kvardröjande groningsvila innan man leverera. Man skall då begära att laboratoriet skall göra en analys enligt den s.k. aubry-metoden. Man tillsätter då endast vatten och mäter grobarheten på tre eller fem dagar. Om grobarheten inte visar minst 98 % efter tre dagar så läser man även av efter 5 dagar. Om värdena är alltför låga och man är osäker på om det beror groningsvila eller på att grobarheten är skadad, så rekommenderas att även analysera grobarheten med tillsats av väteperoxid. Skillnaden mellan dessa analysvärden är kvardröjande groningsvila. Om det inte är någon skillnad men att grobarheten är lägre än 95% så är partiet skadat och maltkornet bör klassas ned till foderkorn. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2015 i Sverige. Priserna avser fritt gård. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.8) 1357 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,0 % proteinhalt: 1,20-1,30 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,0%. Det medför 1,25-1,35 vid 11,5% och 1,35-1,45 vid 12% proteinhalt. Priset på vete med höga proteinhaltet har den senaste tiden fallit tillbaka mer än vete med låga proteinhalter. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå på cirka 1,70-1,75 fritt gård. Fodervete och etanolvete: 1,18-1,22 Rågvete: 1,12-1,17 Kvarnråg: 1,20-1,25 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,35-1,40 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,18-1,22 och Maltkorn 1,30-1,35 Foderärt 1,80-1,85 samt åkerbönor 1,80-1,90 Linfrö 3,50-3,70 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Pris cirka 3,13 fritt Karlshamn med omgående leverans samt cirka 3,03 för skörd 2016 och skördeleverans.
Sida 4 av 7 Vi är just nu köpare av råg samt foderhavre för relativt omgående leverans till kund. Vi kan även köpa maltkorn av skörd 2016. Meddela oss via mejl till info@bmagri.se vad du har till salu. Börsdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).
Sida 5 av 7 Växelkurs Euro/Sek och USD/Sek I nedanstående diagram har Euro svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Dollar har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Mineralgödsel Diagram: UAN flytande kväve i Frankrike, AN N 34 i England, CAN N27 i Tyskland.
Sida 6 av 7 Urea Med ett lager på urea på 6 milj. ton i de viktigaste asiatiska länderna, är det globalt köparnas marknad. USA håller uppe prisnivån med omedelbara behov. I våra Europeiska trakter är man försiktig och gör affärer hand i mun. Nitrat Priset på flytande kväve har stigit markant under den gångna veckan. I övrigt har vi inte stora överraskningar att bjuda på. Regnigt väder har stoppat spridning i flera Europeiska länder. Irland har dock lyckats bra med försäljning och spridning. Vi förbereder oss nu på olika sätt för att kunna leverera snabbt. BM Agri har fullsortiment av mineralgödsel. BM Agri är förmodligen det företag som ligger närmast Sveriges lantbrukare, eftersom vi har lager på ett 11 platser. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment För närvarande har vi följande produkter att erbjuda: Kommentar: NS 30-7, mycket intressant nitratprodukt! Kväve-produkter: NS 27-4 Falkenberg, Vänersborg, Västerås samt lokala platser i Skåne) NS 30-7 (Västerås) N 34 (Uddevalla) GRANULERD NS 38-8 (Umeå, Västerås) NPK produkter med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK 28-3-5 + S (Umeå) NPK 27-3-5 + S (Norrköping) NPK 24-4-7 + S (Umeå) NPK 21-3-10 + S (Sölvesborg, Västerås, Falkenberg)
BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon E-mail Växel 010-221 69 20 info@bmagri.se Jonatan Wilsson 010-221 69 28 jonatan@bmagri.se Björn Järpemo 0761-88 19 44 bjorn@bmagri.se Jan-Erik Carlsson 0733-87 63 35 jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson 010-221 69 24 magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) 010-221 69 25 kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter 010-221 69 30 jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) 0768-20 13 14 lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) 0708-38 13 15 janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) 0733-46 29 00 johan@bmagri.se Matilda von Rosen 010-221 69 21 matilda@bmagri.se Mats Eriksson 010-221 69 22 mats@bmagri.se Sida 7 av 7