Vår vision Brottspåföljdsmyndigheten ska göra en inflytelserik, pålitlig och betydelsefull insats för tryggheten i samhället.
Brottspåföljdsmyndigheten Brottspåföljdsmyndigheten (Rise) svarar för verkställighet av straff och häktning i Finland. Myndigheten lyder under justitieministeriet och för kriminalpolitik enligt ministeriets riktlinjer. Brottspåföljdsmyndighetens primära uppgift är att ha hand om att de straff som dömts ut av domstolarna verkställs lagenligt och tryggt i landet. Myndigheten har särskilt till uppgift att främja säkerheten i samhället genom att minska risken för att de dömda återfaller i brott. Brottspåföljdsmyndighetens organisation Intern inspektion Generaldirektör Centralförvaltningen Södra Finlands brottspåföljdsregion Västra Finlands brottspåföljdsregion Östra och Norra Finlands brottspåföljdsregion JUSTITIEMINISTERIET Kriminalpolitiska avdelningen Ledningens stödenhet Överdirektör Enheten för verksamhetsutveckling och -kvalitet Utvecklingsdirektör Förvaltningsenheten Förvaltningsdirektör Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 6 Byråer för samhällspåföljder 2 Utvärderingscentrum Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 8 Byråer för samhällspåföljder 6 Utvärderingscentrum Regioncentrum Regiondirektör Fängelser 12 Byråer för samhällspåföljder 7 Utvärderingscentrum Verkställighetsenheten Direktör Hälsovårdsenheten Ledande överläkare Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum Direktör 3
Det genomsnittliga antalet samhällspåföljdsklienter och fångar under perioden 2005 2014 5000... 4000... 3000... 2000... 1000... 0... 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Samhällspåföljdsklienter i medeltal Fångar i medeltal
En aktör på riksplanet Brottspåföljdsmyndighetens centrala förvaltningsenhet är belägen i Helsingfors. Grundenheterna i organisationen består av byråer för samhällspåföljder (15) och fängelser (26) på olika håll i landet. Av fångplatserna finns 70 procent på slutna fängelser och 30 procent på öppna fängelser eller avdelningar (situationen 15.3.2015). Finland är indelat i tre brottspåföljdsregioner. Huvudkontoret för Södra Finlands brottspåföljdsregion är beläget i Helsingfors, för Västra Finlands region i Tammerfors och för Östra och Norra Finlands region i Kuopio. I varje brottspåföljdsregion finns ett utvärderingscentrum som svarar för placering på anstalter, utvärdering av de dömda som anländer till fängelserna efter att ha varit häktade och planering av strafftiden utifrån utvärderingen. Förvaltningen har koncentrerats till regioncentrumen. Ansvarig för den formella verkställigheten är den rikstäckande verkställighetsenheten. Hälsovårdsenheten har hand om fånghälsovården. Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum i Vanda ordnar utbildning av väktare och fortbildning i branschen. Mot öppnare verkställighet Strafftiden syftar till att vägleda de dömda så att de lär sig föra ett liv utan kriminalitet. Strafftiden planläggs och genomförs så att de dömda kan utveckla sin förmåga att inleda ett nytt liv efter att straffet avtjänats. Under strafftiden kan de dömda öva färdigheter som stödjer deras livshantering, och därmed har de bättre möjligheter att anpassa sig som fullvärdiga medlemmar i samhället. I Brottspåföljdsmyndighetens strategi betonas övergången mot en mer öppen straffverkställighet. Det betyder i praktiken att öppna anstalter och samhällspåföljder ska i högre grad tillämpas. Samtidigt intensifieras insatserna vid frigivningsskedet, detta för att stödja de frigivnas strävan att föra ett liv utan kriminalitet. Införandet av övervakad frihet på prov och inrättandet av frigivningsenheter stödjer mera öppen verkställighet. Stegvis frigivning under kontroll är en grundtanke i fängelselagen. Också tryggheten i samhället talar för att frigivningen ska ske via öppna anstalter och övervakad frihet på prov. Straff enligt brott De straffrättsliga påföljderna indelas i fängelsestraff som avtjänas på slutna eller öppna anstalter och i samhällspåföljder som avtjänas i frihet. De allmänna straffen för brott omfattar böter, ordningsbot, villkorligt eller ovillkorligt fängelse, övervakningsstraff, samhällstjänst, ungdomsstraff och övervakning som tilläggspåföljd för villkorligt dömda unga (ungdomar i åldern 15 20 år). Fängelserna svarar för verkställighet av ovillkorliga fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter. Fängelserna svarar också för verkställighet av häktning tillsammans med polisen. Byråerna för samhällspåföljder svarar för verkställighet av samhällspåföljder och övervakning av villkorligt frigivna. FÄNGELSESTRAFF Ett fängelsestraff är antingen tidsbundet eller på livstid. Ett straff för viss tid varar minst 14 dagar och högst 12 år. På en och samma gång kan högst 15 år fängelse dömas ut. Om livstids fängelse har dömts ut kan den dömde friges tidigast efter 12 år i fängelse. Om den dömde begick brottet innan han eller hon hade fyllt 21 år är motsvarande tid 10 år. Helsingfors hovrätt beslutar om villkorlig 5
frigivning av livstidsfångar. Frigivning av livstidsfångar kan också ske genom benådning av republikens president. VILLKORLIGT FÄNGELSE Fängelsestraff som inte överskrider två år kan ådömas villkorligt. Vid sidan av villkorligt straff kan den dömde påföras böter eller samhällstjänst. En prövotid på 1 3 år bestäms för villkorligt dömda. Om den dömde begår ett nytt brott under prövotiden kan straffet verkställas i fängelse. Den som begått ett brott innan han eller hon fyllt 21 år kan vid sidan av villkorligt straff ställas under övervakning under prövotiden. Över hälften av fängelsestraffen döms ut villkorligt. ÖVERVAKNINGSSTRAFF Övervakningsstraff är en straffart mellan samhällstjänst och ovillkorligt fängelse. Straffet ersätter vissa korta ovillkorliga fängelsestraff på högst sex månader. Straffet kan dömas ut för högst sex månader. Övervakningsstraffet innebär att den dömde avtjänar straffet hemma där han eller hon övervakas genom tekniska anordningar. Principen är att övervakningsstraff kan utdömas om det främjar gärningsmannens anpassning i samhället och bidrar till att förebygga återfall i brott. Den som dömts till övervakningsstraff har en hel rad skyldigheter, bland annat måste han eller hon samtycka till att leva under kontinuerlig övervakning, avstå från alkohol och droger, och delta i en mängd olika rehabiliterande aktiviteter. Förutom den dömda personen måste den som han eller hon bor med ge sitt samtycke till verkställighet av övervakningsstraffet och dessutom måste den dömdes bostad vara sådan att den lämpar sig för detta. SAMHÄLLSTJÄNST Ovillkorliga fängelsestraff på högst åtta månader kan förvandlas till 14 240 timmar samhällstjänst. Samhällstjänst består av oavlönat arbete som utförs under övervakning. Samhällstjänst kan också dömas ut som tilläggsstraff till villkorliga fängelsestraff som överskrider åtta månader. Då ska längden av samhällstjänst vara högst 90 timmar. UNGDOMSSTRAFF Ungdomsstraff är avsett för gärningsmän som inte fyllt 18 år. Det kan ådömas ungdomar i åldern från 15 till 17 år, om böter anses vara ett otillräckligt och ovillkorligt fängelse ett alltför strängt straff. Ett ungdomsstraff varar högst 12 månader. Verkställigheten planläggs i samarbete med gärningsmannen och hans eller hennes vårdnadshavare. Brottspåföljdsmyndigheten ska verkställa och övervaka ungdomsstraff. ÖVERVAKNING AV VILLKORLIGT FÄNGELSE FÖR UNGA Unga som inte fyllt 21 år och som dömts villkorligt kan vid sidan av det villkorliga straffet dömas till övervakning, om det anses främja social anpassning och förebygga nya brott. Byråerna för samhällspåföljder svarar för övervakning av unga personer. Systematisk straffverkställighet Verkställigheten av påföljder är en systematisk process som ska framskrida kontrollerat. Verkställighet av fängelsestraff inleds med en utvärdering som ska utföras tillsammans med den dömde. Därefter avtjänar han eller hon straffet och friges slutligen. Utifrån utvärderingen utarbetas en plan för strafftiden som syftar till att öka den dömdes förmåga att föra ett liv utan kriminalitet. Den dömdes förläggningsanstalt beror på de aktiviteter och typer av rehabilitering han eller hon är i behov av, återfallsbenägenhetet och säker- 6
Huvudbrott hos dömda fångar under perioden 2005 2014 % 50... 45... 40... 35... 30... 25... 20... 15... 10... 5... 0... Rån Egedomsbrott Våldsbrott Rattfylleri Narkotikabrott Övriga 2005 2008 2011 2014
Det genomsnittliga antalet och andelen utländska dömda fångar och häktade i relation till det totala genomsnittliga antalet fångar under perioden 1999 2014 500... 450... 400... 350... 300... 250... 200... 150... 100... 50... 0... 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Utländska dömda fångar i genomsnitt Utländska häktade i genomsnitt Andelen utländska dömda fångar och häktade av samtliga fångar (i procent)
hetsbehovet, och hotet mot hans eller hennes trygghet. I regel försöker man få den dömde placerad så nära bostadsorten som möjligt. Utvärderingscentrumet i brottspåföljdsregionen beslutar om förläggningsanstalt. Enligt fängelselagen ska fängelsestraff verkställas utan dröjsmål. Om den dömde inte förklaras häktad i samband med domen, ska han eller hon invänta straffverkställigheten i frihet. Den dömde kan ansöka om uppskov med verkställighet av fängelsestraff av sociala, hälso- eller ekonomiska skäl. Innan en samhällspåföljd döms ut ska Brottspåföljdsmyndigheten utarbeta en påföljdsutredning åt domstolen. Också vid samhällspåföljder utarbetas en plan för strafftiden enligt vilken domen verkställs. Syftet med planen är att främja den dömdes färdigheter att klara sig i samhället och förebygga återfall i brott. Planen ska utarbetas i samverkan med gärningsmannen. Den bestämmer de mål som ska uppnås under strafftiden. Det kan till exempel gälla att åtgärda missbruksproblem, skaffa en bättre utbildning eller förbättra den dömdes läge på arbetsmarknaden. SLUTET FÄNGELSE ELLER ÖPPEN ANSTALT? En fånge ska avtjäna straffet antingen i ett slutet fängelse eller på en öppen anstalt. Fångar som anses kunna anpassa sig till friare förhållanden än i slutna fängelser placeras på öppna anstalter. Det krävs att de fångar som placeras på öppna anstalter ska förbinda sig att avstå från berusningsmedel. Också i slutna fängelser kan fångarna om de så önskar bo på en avdelning där de förbinder sig att avstå från berusningsmedel och delta i nödvändiga tester för kontroll av rusmedelsfrihet. På dessa s.k. kontraktsavdelningar tillämpas diverse program som ska stödja avhållsamhet. Årligen genomförs över 30 000 drogtest och ca 30 specialgranskningar i fängelser och på öppna anstalter för att påträffa förbjudna ämnen och föremål. Alla slutna fängelser har en hund som är tränad i drogspaning. Manliga och kvinnliga fångar ska placeras på separata boendeavdelningar i fängelserna. I Vånå öppna fängelse finns det en familjeavdelning där dömda fångar kan bo tillsammans med ett litet barn. För häktade och deras barn finns en mindre avdelning i Tavastehus fängelse. FÄNGELSETIDEN VARAR I GENOMSNITT 10 MÅNADER Antalet fångar var allra högst i Finland i mitten av det första årtiondet av 2000-talet, då antalet växte på grund av skärpt straffpraxis och ökad vålds- och narkotikabrottslighet. Därefter har antalet gått ned, och det genomsnittliga fångtalet är idag ca 3 100. Antalet livstidsfångar har efter millennieskiftet fördubblats och uppgår till drygt 200. Den genomsnittliga fängelsetiden för de frigivna är knappt tio månader. ANTALET DÖMDA FÖR VÅLDSBROTT HAR STIGIT Fångpopulationens struktur har också förändrats efter millennieskiftet. Antalet dömda för egendomsbrott har stadigt sjunkit, medan antalet dömda för våldsbrott, särskilt för misshandel, har ökat. Andelen dömda för brott mot liv är ca en femtedel av samtliga fångar. Andelen långtidsfångar har gått upp, och andelen intagna för mindre än ett år har sjunkit. Andelen utländska fångar har överstigit 15 procent. Genomsnittsåldern för samtliga fångar är ca 37 år. 9
Samhällspåföljder avtjänas i friheten En avsevärd del ca en fjärdedel av de straff som antecknats i domsregistret avtjänas som samhällspåföljder i friheten. Samhällstjänst är den vanligaste samhällspåföljden. De som dömts till samhällstjänst har vanligen gjort sig skyldiga till grovt rattfylleri. Andra samhällspåföljder är övervakningsstraff, övervakning av villkorlig frihet och övervakning av villkorligt dömda unga. Det sistnämnda straffet är en tilläggspåföljd som kan dömas ut vid sidan av villkorligt fängelse. ALLMÄNNYTTIGT ARBETE FÖR SAMHÄLLET Den som dömts till samhällstjänst ska utföra allmännyttigt arbete under fritiden. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för ordnandet av tjänstgöringsplats och övervakar att samhällstjänsten utförs. Samhällstjänst utförs vanligen hos kommuner, diverse föreningar eller församlingar. Samhällstjänst kan exempelvis bestå av underhåll av idrottsplaner eller parker. Arbetstiden är vanligen två gånger per vecka, 3 4 timmar åt gången. Genom rehabilitering mot ett liv utan kriminalitet Rehabiliteringsprogram spelar en viktig roll både i verkställigheten av fängelsestraff och i verkställigheten av samhällspåföljder. FÅNGARNA REHABILITERAS MÅNGSIDIGT I fängelserna genomförs flera rehabiliteringsprogram. De kan indelas i program för missbrukare, program som ska förebygga återfallsbrottslighet och annan social rehabilitering. Rehabiliteringen av missbrukare spelar en framträdande roll i fängelserehabiliteringen eftersom en stor del av fångarna har missbruksproblem. Genom kortvariga program för missbrukare ska fångarna motiveras att föra ett liv utan alkohol och droger. Genom mera långvariga program som genomförs i grupper ska ett levnadssätt utan kriminalitet och droger stödjas mera mångsidigt. Återfallsförebyggande program är antingen program av allmän karaktär eller specifika program som riktar sig till personer som begått brott av vissa typer, till exempel vålds- eller sexualbrott. Dessa program syftar till att öka de dömdas färdigheter i problemlösning, förbättra deras kommunikationsförmåga och påverka deras tänkande och därmed beteende. Det primära syftet med social rehabilitering av fångar är att upprätthålla och utveckla deltagarnas sociala färdigheter och livskompetens. Program som utvecklar sociala färdigheter spelar en stor roll i förebyggandet av återfallsbrottslighet. Fångsysselsättning ordnas också i samarbete med kommuner och aktörer i den tredje sektorn, bl.a. församlingar och diverse frivilligorganisationer. REHABILITERINGEN I SAMHÄLLS- PÅFÖLJDER ÄR INDIVIDINRIKTAD De åtgärdsprogram som tillämpas i arbetet med samhällspåföljder är mera kortvariga än fängelseprogrammen och omfattar individinriktade motiverande element. I arbetet med samhällspåföljder fokuserar rehabiliteringsprogrammen med hänsyn till det aktuella brottet på ändringar i livsföringen, hantering av vrede eller drogfrihet vid förande av fordon. Fördelen med program för samhällspåföljdsklienter är att de dömda kan omedelbart praktisera de inlärda färdigheterna i samhället. När programmen genomförs ska det beaktas att samhällspåföljdsklienterna kan under strafftiden använda de allmänna vård- och rehabiliteringstjänster som erbjuds i samhället. 10
Huvudbrott hos samhällspåföljdsklienter under perioden 2008 2014 % 50... 45... 40... 35... 30... 25... 20... 15... 10... 5... 0... Brott mot liv Narkotikabrotbrotbrott Rattfylleri Trafik- Egendoms- Sexual- Övriga och hälsa brott 2008 2010 2012 2014
Hur fångarna använde tiden på vardagar 2014 39 % 8 % 13 % 9 % 6 % 3 % 7 % Produktion Fastighetsvård Arbete på öppna anstalter och civilarbete Hushåll Utbildning Övrig aktiv sysselsättning Sjukdom Ej placerade i någon sysselsättning 4 % 11 % Övrig passiv tid
Det finns en vardag också i fängelset Fångarna får sin dagliga mat och klädsel på anstalten. Fångarna kan också använda sina egna kläder men detta kan begränsas på grund av anstaltsordningen eller arbetarskyddet. Om en fånge använder sina egna kläder ska han eller hon själv vårda kläderna. På öppna anstalter använder fångarna alltid sina egna kläder. Under fritiden ska fångarna sörja för renligheten i de egna boendelokalerna och andra rum där de vistas. Dessutom ska de sköta om annan renhållning och hushållsarbete. En fånge kan tillbringa fritiden tillsammans med andra fångar t.ex. i biblioteket eller i hobby- och motionsverksamhet. Fångarna kan bedriva motion utomhus minst en timme per dag. Det finns också lokaler för religionsutövning i fängelset. I slutna fängelser finns det en anstaltsbutik där fångarna kan köpa föremål som de behöver för personligt bruk, såsom artiklar för personlig hygien, livsmedel och tobak. På öppna anstalter kan fångarna skaffa de varor de behöver i en butiksbuss eller i en närbutik under övervakning. BETEENDEREGLER SKAPAR TRYGGHET Fångarna ska iaktta fängelsets ordningsstadga och personalens uppmaningar och befallningar. De ska också uppträda korrekt mot de anställda, andra fångar och utomstående. En fånge som överträder fängelseordningen eller -reglerna kan påföras disciplinstraff. Allvarliga förseelser överförs till polisen. FÅNGARNA KAN HA KONTAKT MED YTTERVÄRLDEN Fångarna får på vissa villkor stå i telefonkontakt och brevväxla med personer utanför anstalten. På slutna anstalter får fångarna inte använda sina egna mobiltelefoner, och på öppna anstalter bara i begränsad utsträckning. Fångarna kan ta emot besökare i fängelsets besökslokaler eller lokaler för familjebesök vid särskilda fastställda tidpunkter. Merparten av besöken genomförs under övervakning. Fångarna kan beviljas permission på vissa villkor. Permission kan i regel beviljas när två tredjedelar av fängelsetiden har avtjänats. Permission beviljas för högst tre dygn under en period av två månader. Permission kan också beviljas under eskort. Livstidsfångar kan beviljas permission när minst 8 år har avtjänats i fängelse, i särskilda situationer tidigare. Fångarna jobbar eller studerar Fångarna är förpliktade att jobba, studera eller delta i någon annan sysselsättning på anstalterna. Syftet med aktiviteterna är att främja fångarnas färdigheter att föra ett liv utan kriminalitet, förbättra deras arbets- och handlingsförmåga och stödja drogfrihet. ATT JOBBA I FÄNGELSET ELLER UTANFÖR Syftet med det arbete som utförs i fängelserna är att upprätthålla och utveckla fångarnas yrkeskunnighet och arbetsförmåga. Fångarbetet spelar en viktig roll i rehabiliteringen och är en kontinuerlig del av dagsprogrammet. Fångarna kan på vissa villkor jobba utanför anstalten eller jobba i fängelset för egen räkning. De som jobbar civilt eller utför eget arbete ska betala skatt på inkomsterna och en avgift för kost och logi till fängelset. På öppna anstalter betalas fångarna lön för arbetet. Lönen är skattepliktig inkomst. Traditionella branscher i fängelseproduktionen är trävaruindustri, metallindustri och 13
jordbruk. Också en stor del av underhållet och skötseln av fängelsefastigheterna utförs av fångar. Varor som tillverkats av fångar är till salu i affärer för fängelseprodukter. Sådana affärer finns på olika håll i landet. MÅNGA STUDIEALTERNATIV Fångelserna ordnar mångsidig utbildning i samarbete med läroinrättningar i omnejden. Fångarna erbjuds yrkesinriktad, förberedande och allmänbildande utbildning. Fångarna kan bedriva högskole- och universitetsstudier som distansstudier. Fångarna kan på vissa villkor också studera på dagarna vid en läroinrättning utanför anstalten. Studier utanför fängelset genom studietillstånd ordnas i regel på öppna anstalter. Ungefär var tionde fånge studerar dagligen. Betyg utfärdas av läroanstalten, och det framgår inte att studierna har slutförts i fängelse. FÅNGARNA HAR RÄTT TILL HÄLSOVÅRD Fångarnas hälsotillstånd och arbetsförmåga utvärderas i placeringsstadiet. Fångarna har många hälsoproblem. Bara hälften är helt arbetsförmögna. Hälsovårdstjänster för fångarna ordnas lagenligt enligt bestämmelserna om vårdgaranti. Den riksomfattande hälsovårdsenheten med huvudkontor i Tavastehus svarar för fånghälsovården. Hälsovårdsenheten sysselsätter över 200 professionella i hälsovården. De jobbar på fängelsernas polikliniker och sjukhusen för fångar. Merparten av fängelserna har en poliklinik i anslutning till anstalten. Sjukhuset för fångar som finns i anslutning till Tavastehus fängelse vårdar och rehabiliterar främst somatiskt sjuka patienter. Psykiatriska sjukhuset för fångar är verksamt i Åbo och Vanda. Stegvis mot frihet VILLKORLIG FRIHET Den som har dömts till fängelsestraff kan friges villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet. När det gäller gärningsmän som begick brottet innan de hade fyllt 21 år är den motsvarande tiden hälften av det avtjänade straffet. Om en fånge inte har varit intagen under tre års tid omedelbart före brottet kan han eller hon friges villkorligt efter att ha avtjänat hälften av straffet. För gärningsmän under 21 år är motsvarande tid en tredjedel. PRÖVOTID OCH ÖVERVAKNING En prövotid på maximum tre år bestäms för villkorligt frigivna. Brottspåföljdsmyndigheten svarar för ordnandet och genomförandet av övervakning. Om den villkorligt frigivne begår ett nytt brott under prövotiden ska en domstol avgöra om den dömde samtidigt ska förverka den villkorliga friheten. ÖVERVAKAD FRIHET PÅ PROV En fånge kan friges på prov tidigast ett halvt år före villkorlig frigivning. Frihet på prov kräver att fången ska avhålla sig från berusningsmedel och iaktta övriga fastställda villkor. En verkställighetsplan ska göras upp för friheten på prov. Att den dömde iakttar villkoren för övervakad frihet på prov kontrolleras på ett antal olika sätt. FÖRBEREDANDE INSATSER FÖR ETT LIV I FRIHET Utöver förläggning på öppen anstalt kan en fånge under fängelsevistelsen ges möjlighet att ta ansvar och öva sig i att föra ett normalt liv genom att han eller hon får plats i en frigivningsenhet eller enhet som ger vägledning för ett liv i frihet. I frigivningsenheten ligger betoningen på intensifierade 14
Vår grundläggande uppgift Brottspåföljdsmyndigheten svarar för verkställighet av häktning, samhällspåföljder och fängelsestraff.
Våra värden Respekt för människovärdet Rättvisa Övertygelse om att människan kan förändras och växa Trygghet
insatser inför övergången till frihet, med stöd eller på egen hand. Intensifierade insatser inför frigivning utförs också i samarbete med utomstående institutioner. Inom brottpåföljdsregionerna fungerar stödpatruller som har i uppgift bl.a. att verkställa övervakningsstraff, utföra övervaknings- och stöduppgifter under övervakad frihet på prov, övervaka de som har placerats i övervakad frihet på prov och fångar som studerar med studietillstånd, jobbar civilt eller är placerade i frigivningsenheter. Stödpatrullerna stöder och vägleder den dömde i hans eller hennes strävan mot ett liv utan kriminalitet och följer framstegen. Patrullerna kontrollerar också var de dömda rör sig, håller kontakt och kontrollerar att de håller sig fria från alkohol och droger. BARA NÅGRA FÅ HAMNAR IN I EN OND CIRKEL AV INTAGNINGAR Ungefär 30 procent av fångarna är första gången intagna. För över hälften (60 procent) förblir den första gången också den sista, och de återvänder aldrig till fängelset. Bara ett fåtal av fångarna hamnar in i en ond cirkel av intagningar. SAMHÄLLSPÅFÖLJDERNA HAR EN FÖRMEDLANDE FUNKTION Samhällspåföljderna verkställs i regel i det civila livet och de dömda har därmed möjlighet att upprätthålla sina sociala nätverk. De dömda styrs att söka sig till samhällets tjänster. Tanken är att den dömde ska efter avtjänat straff vid behov kunna fortsätta att använda kommunala tjänster som klient, i exempelvis missbrukarvården. En jämställd bransch Brottspåföljdssektorn är en jämställd bransch. Under de senaste åren har andelen kvinnor stigit till över 40 procent av personalen. I ledningen för fängelserna och byråerna för samhällspåföljder är andelen kvinnor ännu större. Över hälften av fängelsedirektörerna är för närvarande kvinnor. Genomsnittsåldern av samtliga anställda vid Brottspåföljdsmyndigheten är ca 45 år. Brottspåföljdssektorn sysselsätter totalt knappt 3 000 personer. Knappt hälften jobbar med vakthållning och övervakning. Ungefär 9 procent av de anställda sysslar med administration och 8 procent med rehabilitering. Ungefär 7 procent, dvs. drygt 200 anställda, jobbar med samhällspåföljder. Hälsovården sysselsätter 7 procent och underhållsarbete och fastighetsvård likaså 7 procent. Ungefär 6 procent av personalen sysslar med fängelseproduktion, 3 procent tjänstgör i ledande ställning och 2 procent jobbar med utvärdering. BRA SYSSELSÄTTNINGSLÄGE INOM BROTTSPÅFÖLJDSSEKTORN Sysselsättningssituationen inom den förnyade brottspåföljdsektorn är bra. Övervakningspersonalen får ofta jobb omedelbart efter avlagd grundexamen i brottspåföljdsbranschen. Ungefär en femtedel av övervakningspersonalen i fängelserna är för närvarande kvinnor. Ungefär en tredjedel av de studerande i fångvårdsbranschen är numera kvinnor vilket betyder att kvinnornas andel av övervakningspersonalen antagligen kommer att växa i framtiden. Examensinriktad utbildning och utbildning som upprätthåller, kompletterar och utökar yrkesfärdigheter ges vid Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum som finns i Vanda och lyder under Brottspåföljdsmyndigheten. 17
Centrumet grundades 1976 och har ett specialiserat vetenskapligt bibliotek med kriminologisk inriktning. Brottspåföljdssektorns utbildningscentrum deltar aktivt i utvecklingen av arbetslivet och sysslar med utbildning, utveckling och utvärdering av återfallreducerande program. Centrumet fungerar också som nordiskt informationscentrum på fackområdet och deltar aktivt och systematiskt i internationellt samarbete med anknytning till utbildning inom brottspåföljdssektorn. Då grundutbildning inom sektorn enbart organiseras av en läroanstalt, kan utbildningsvolymerna anpassas till rådande sysselsättningssituation. Flera tiotal nya studerande inleder årligen studier i brottspåföljdssektorn. Den som vill fortsätta studierna i branschen kan göra det vid yrkeshögskolan Laurea i Vanda där yrkeshögskoleexamen i brottspåföljdssektorn (socionom) kan avläggas. Examen ger kompetens för krävande expert- och chefsuppdrag i branschen. De som jobbar med samhällspåföljder har i regel yrkeshögskoleexamen. Öppen verkställighet är förmånligare än sluten Brottspåföljdsmyndigheten använder årligen ca 243,3 (netto 226,7) miljoner euro på straffverkställighet. Ungefär 16,6 miljoner euro i intäkter kommer årligen in genom bl.a. försäljning av olikartade fängelseprodukter. Kostnaderna för samhällspåföljder är avsevärt lägre än kostnaderna för fängelsestraff. Priset för en dag i fängelse uppgår till drygt 208 euro på slutna anstalter, vilket är ca 15 gånger mera än kostnaderna för verkställighet av samhällstjänst. Fyra femtedelar av beloppet består av löne- och lokalkostnader. Verkställigheten av samhällstjänst kostar ca 15 euro per dag. Kostnaderna för en dag i fängelse uppgår till något över 147 euro (netto) på öppna anstalter, dvs. ca en tredjedel mindre än en dag på sluten anstalt. Kostnaderna per dygn för övervakad frihet på prov uppgår till ca 75 euro. Brottspåföljdsmyndigheten i siffror Kostnader för straffverkställighet per år ca 243,3 (netto 226,7) milj. e Intäkter per år ca 16,6 milj. e Antal anställda i genomsnitt 2 900 Antal fångar i genomsnitt per dag 3 097 av vilka kvinnliga fångar 239 utländska fångar 483 livstidsfångar 203 Antal samhällspåföljdsklienter i genomsnitt per dag 3 137 Pris för en dag i fängelse på sluten anstalt ca 208 e Pris för en dag i fängelse på öppen anstalt ca 147 e Pris för en dag i övervakad frihet på prov ca 75 e Pris för samhällstjänst per dag ca 15 e Källa: Brottspåföljdsmyndighetens årsrapport 2014 18
Fängelser och byråer för samhällspåföljder FÄNGELSER 1. Helsingfors 2. Tavastehus 3. Jokela 4. Juuka 5. Kervo 6. Kestilä 7. Kuopio och Kuopio frigivningsenhet 8. Kylmäkoski 9. Käyrä 10. Laukas 11. S:t Michel 12. Naarajärvi 13. Uleåborg och Uleåborg frigivningsenhet 14. Pelso 15. Pyhäselkä 16. Riihimäki 17. Satakunta (Kjulo och Vittis) 18. Sukeva 19. Sulkava 20. Sveaborg 21. Åbo 22. Vasa 23. Vånå (Vånå och Ojoinen) 24. Vanda 25. Vilppula 26. Övertorneå 26 26 37 37 37 37 37 37 BYRÅER FÖR SAMHÄLLSPÅFÖLJDER OCH DERAS VERKSAMHETSSTÄLLEN 27. Helsingfors 28. Tavastehus 29. Joensuu 30. Jyväskylä 31. Kouvola (Kouvola och Villmanstrand) 32. Kuopio (Kuopio, Idensalmi och Kajana) 33. Lahtis 34. S:t Michel (S:t Michel och Nyslott) 35. Uleåborg (Uleåborg och Karleby) 36. Björneborg 37. Rovaniemi (Rovaniemi, Kemi och Kuusamo) 38. Tammerfors 39. Åbo (Åbo och Åland) 40. Nyland (Esbo och Vanda) 41. Vasa (Vasa och Seinäjoki) 39 42 4122 22 36 39 21 17 9 44 41 SÖDRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION VÄSTRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION ÖSTRA OCH NORRA FINLANDS BROTTSPÅFÖLJDSREGION 35 35 38 8 10 10 12 30 30 12 25 25 23 28 2 33 33 16 3 5 41 40 41 40 24 27 1 20 3513 35 13 6 6 14 14 32 32 18 18 32 32 44 32 3277 34 3411 11 31 31 31 31 36 34 19 19 29 29 15 15 fängelser byråer för samhällspåföljder och deras verksamhetsställen
Fågelviksgränden 4 00530 Helsingfors Telefon: 029 56 88500 Fax: 029 56 65444 E-mail: viestinta.rise@om.fi www.rikosseuraamus.fi