RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 1(14) MILJÖRAPPORT LULEÅ AIRPORT 2011 Organisationsnummer: 556797-0818 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport för tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter; NFS 2006:9 Swedavia AB Luleå Airport Ann-Christin Viklund Flygstationschef
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 2(14) Innehåll 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön... 4 2 TILLSTÅND... 5 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 5 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 5 5 TILLSYNSMYNDIGHET... 5 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 5 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 7 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 8 9 SAMMANFATTNING RESULTATEN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 8 9.1 Utsläpp till luft... 8 9.2 Utsläpp till mark och vatten... 10 9.2.1 Halkbekämpning... 11 9.2.2 Avisning flygplan... 11 9.3 Kontroll av dagvatten... 11 9.4 Kontroll av flygplansavisningsanläggning... 12 9.5 Kontroll av brandövningsplats... 12 9.6 Kontroll av buller och flygvägar... 12 9.7 Kontroll av köldmediaförbrukning... 12 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 12 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, BROTT, OLYCKOR MM... 12 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI... 13 13 ERSÄTTNING KEMISKA PRODUKTER MM... 13 14 FALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH FALLETS MILJÖFARLIGHET... 13 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 13
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 3(14) 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 14 17 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR.... 14
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 4(14) 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING Denna Miljörapport är för år 2011 och gäller för Luleå Airport. Luleå Airports verksamhet lyder under Försvarsmaktens miljötillstånd för F21. Den civila verksamheten bedriv i enlighet med ett avtal mellan Försvarsmakten och Swedavia. Swedavia (fd Luftfartsverket) äger och driver Luleå Airport. Swedavias uppgift som infrastrukturhållare är att driva och utveckla Luleå Airport och tillhörande verksamhet för att på ett företagsekonomiskt effektivt sätt tillgodose regionens medborgare och näringslivs behov av flygresor och godstransporter. Förutom förvaltning, operativ ledning, underhåll och utveckling av enheterna, har även Swedavia verksamhetsansvaret för den civila flygsäkerheten och luftfartsskyddet. Miljöansvaret för flygstationens verksamhet har delegerats till flygstationschefen. Den operativa verksamhetens huvudsakliga uppgifter är passagerarservice, safety och security-tjänster, ramptjänst, flygplanstankning, avisning och städ. Bland övriga uppgifter som ingår i Swedavias verksamhet kan nämnas lokalförvaltning, parkeringsservice. På flygstationen verkar 11 stycken företag bland annat flygbolag, speditörer, biluthyrningsföretag, taxibolag, restaurang - och kioskföretag. Totalt på flygstationen arbetar ca 200 personer varav Swedavia har 88 stycken årsarbetare. Huvuddelen av verksamheten sker under dagtid och den civila flygverksamheten består av: Inrikestrafik; linjefart och charter Utrikestrafik; charter Allmänflyg Övrig verksamhet som förekommer vid flygstationen är: Drift och underhåll av terminalområdet och parkeringar. Tjänster åt flygföretag bland annat tankning av flygplan Drift av bilparkering och en mindre fordonsverkstad Restaurangverksamhet 1.1 Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön Inom den civila delen av flygplatsområdet finns det i dag en passagerarterminal, drift- och fraktområden. Verksamheten vid Luleå Airport påverkar miljön på många sätt bland annat genom utsläpp till luft, vatten, mark samt störningar genom buller. Verksamheten genererar även avfall samt farligt avfall som en konsekvens av att många olika kemikalier och produkter används i verksamheten.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 5(14) Utsläpp till luft kommer från flygtrafiken, fordonstrafiken, uppvärmning av lokaler som inte är fjärrvärmeanslutna, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon. Utsläppen består främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ). Utsläpp av freoner (HFC) kan förekomma vid fel i kylanläggningarna. 2 TILLSTÅND Den tillståndspliktiga verksamheten avser produktion av start och landningstjänster. Försvarsmakten har tillstånd för 39 000 civila rörelser per år i enlighet med Koncessionsnämndens beslut daterat 1995-04-03. 3 ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET - 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT - 5 TILLSYNSMYNDIGHET Tillsynsmyndighet enligt Miljöbalken är Generalläkaren. 6 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Verksamheten vid flygstationen har inte förändrats nämnvärt under året. SAS och Norweigan är de stora operatörerna av passagerartrafiken på flygstationen. Deras vanligaste flygplanstyper är, Boeing 737-600-800, MD80, West Air Sweden transporterar post och opererar morgon och kvällstid med flygplanstyp, SAAB 340. Produktionen år 2011 var ca 17 688 rörelser och 1 066 839 passagerare. Tabell 1 och Figur 1 beskriver antal landningar och passagerare.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 6(14) Tabell 1. Landningar och antal passagerare År Antal landningar Antal passagerare x) Linjefart och charter Taxioch allmän -flyg Militärtrafik Totalt Inrikes Utrikes Totalt Inr Utr 2007 5 912 263 2 557-8 732 871 047 59 133 930 180 2008 6 385 213 2 926-9 524 937 432 58 231 995 663 2009 6 246 215 2 500-8 961 895 788 58 657 954 445 2010 6 161 292 2 426-8 879 910 369 72 825 983 194 2011 6 516 273 2 055-8 844 992 599 74 240 1 066 839 x) (ankommande + avresande passagerare) Figur 1. Antal passagerare per år
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 7(14) 7 GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND Flygplatsen innehar tillstånd enligt Koncessionsnämndens beslut 1995-04-03 och 11 följdbeslut. Nedan följer en sammanställning av villkorsuppföljandet under året av de villkor som är hänförliga till den civila verksamheten: Villkor Villkorstext nr: 1 Verksamheten bedriv i huvudsaklig överensstämmelse med vad Försvarsmakten uppgivit eller åtagit sig. 3 Från och med den 1 april 2002 får reguljär linjetrafik ske endast med flygplan som uppfyller kraven i ICAO Annex 16, kapitel 3. 4 Från och med den 1 juni 1999 får reguljär linjetrafik under kvällar (kl 19-24) under perioden juni-augusti ske endast med flygplan som uppfyller kraven i villkor 3. 5 Motorprovning av civila flygplan skall genomföras vardagar dagtid (kl 07-18). Undantagsvis får motorprovning även ske vid andra tidpunkter. Av den årliga miljörapporten skall framgå hur många gånger motorprovning skett under andra tider än som föreskrivits. Kommentar Den civila verksamheten bedrivs enligt villkoret. Inga motorprovningar har utförts vid andra tidpunkter. 6 Bullerbegränsande åtgärder. Militärt buller är styrande. 8 För avisning av flygplan skall den fasta avisningsanläggningen användas om det inte på grunda av flygplanens storlek eller av andra orsaker inte är möjligt att använda den. 8 98-11-11 8 99-06-10 Förebyggande och effektförlängande behandling, s.k. anti-iceing, av delar av trafikflygplan med små mängder avisningsmedel får dock ske utanför den fasta avisningsanläggningen på den civila plattan, från vilken dagvattenavlopp vintertid ansluts till spillvattennätet. En mätarbrunn som möjliggör provtagning skall installeras på befintligt spillvattennät. Avisning skall ske i huvudsak på det sätt och med de mängder som framgår av ansökan. Spill av glykol från avisning av flygplan skall, när avisning inte sker vid den fasta avisningsanläggningen, samlas upp till minst 85 procent. 9 Oljehaltigt avloppsvatten från verkstäder skall behandlas i oljeavskiljare. Halten mineralolja i utgående vatten får uppgå till högst 100 mg/l. 10 Dagvattenavlopp skall senast den 1 januari 1998 vara utrustade med oljefällor. En mätarbrunn är installerad.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 8(14) 11 För samråd i frågor angående flygplatsverksamhet skall finnas ett samarbetsorgan. Tilläggs Start av flygfraktverksamhet -beslut 99-06-10 Swedavia har övertagit Luftfartsverkets roll. Flygfraktverksamheten har inte kommit igång. 8 NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer. NFS 2002:26 Avfallsförbränning NFS 2002:28. Aktuell Ej aktuell Nej Nej Nej Nej Nej 9 SAMMANFATTNING RESULTATEN MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR Avsnittet sammanfattar de mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. 9.1 Utsläpp till luft Driften av Luleå Airport ger upphov till utsläpp i luften främst av koldioxid (CO 2 ), kolväten (HC), kväveoxider (NO x ), svaveldioxid (SO 2 ) och freoner (HFC). Utsläpp kommer främst från flygtrafiken, fordonstrafiken, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon. Utsläppen från flygplanen beräknas enligt LTO 1 -cykel, dvs. de rörelser flygplanen gör på en höjd av 900 meter och lägre samt deras markrörelser vid start och landningar. Tabell 2 visar LTO utsläppen för 2011. Under 2011 ökade antalet starter och landningar för linjefart och charter med mer än 4 % jämfört året innan. Hanterad mängd flygbränsle redovisas i Tabell 3. 1 Förklaring till LTO-beräkningarna: Beräkningarna av utsläppen under LTO-cykeln utförs av Totalförsvarets Forskningsinstitut, avdelning Flygteknik FFA, institutionen för Vindenergi och Flygteknisk miljöforskning
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 9(14) Tabell 2. Utsläpp från flygtrafik baserat på LTO-cykel. Parameter \ År 2011 2010 2009 2008 2007 Antal LTO (L) 25 269 28 313 29 451 26 385 27 108 CO 2 (ton) 9 587 10 184 9 565 8 515 8 215 CO (ton) 57,2 58,4 50,6 43,0 40,2 NO x (ton) 37,5 41,4 43,8 40,2 38,0 HC (ton) 6,3 7,3 5,8 4,5 4,7 Tabell 3. Hantering av flygbränsle. Parameter \ År 2011 2010 2009 2008 Jet-A1 (m 3 ) 14 422 13 845 14 238 14 573 Avgas 100-LL (m 3 ) 44 48 68 47 Utsläpp till luften från den egna verksamheten 2 baseras på förbrukningsmängder av bränslen, Tabell 4. Förbrukningen av bränslen 2011 har ökat jämfört med 2010. Swedavia tog över flygplanstankningen från april 2011 vilket föranlett ökad förbrukning av diesel. Tabell 4. Förbrukning av bränsle i egen verksamhet. Parameter \ År 2011 2010 2009 2008 2007 Blyfri bensin 95 (m 3 ) 2,9 1,7 0,7 0,8 0,6 Etanol (m 3 ) 0 0 0 0,3 0,3 Diesel MK1 (m 3 ) 36,5 27,7 24,9 19,0 13,0 Utsläppen från den egna verksamhetens sammanfattas i Tabell 5. Koldioxidutsläppen och NOx från den egna verksamheten har ökat jämfört med 2010. Utsläppen har ökat från egen fordonstrafik. (Figur 2). 2 Egen verksamhet är fordonstrafiken, uppvärmning av lokaler, köldmedier i kylanläggningar och hanteringsförlusterna vid tankningar av flygplan och fordon.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 10(14) Tabell 5. Sammanfattning av övriga utsläpp i verksamheten. Utsläppsslag \ Ämne HC (kg) NO x (kg) CO 2 (ton) SO 2 (kg) HFC (kg) Utsläpp från egen 97 1 259 99,0 1 - fordonstrafik (53) (838) (59,7) (0) - Utsläpp från 775 - - - - drivmedelshanteringen (767) - - - - Utsläpp från 0 0 40,1 0 - uppvärmning (0) (0) (44,9) (0) - Utsläpp från - - - - 9,0 kylaggregat - - - - (6,0) Totalt 2011 872 1 259 191 429 1 9,0 Totalt 2010 (820) (838) (104,6) (0) (6,0) 160 Koldioxidutsläpp från egen verksamhet (ton) 140 120 100 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 Figur 2. Koldioxidutsläpp från egen verksamhet (ton). 9.2 Utsläpp till mark och vatten Fordonstrafik Uppvärmning Reservkraft Verksamheten vid Luleå Airport ger utsläpp till mark och vatten. Utsläppen kommer främst från avisning av flygplan och fordonstvätt i tvätthallar. Utsläppen består del övervägande del av monopropylenglykol, vilket har en syreförbrukande effekt vid nedbrytning.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 11(14) 9.2.1 Halkbekämpning För halkbekämpning på plattan används i varm sand. Tabell 6 visar den totala mängden förbrukning av halkbekämpningsmedel och avisningsmedel. Tabell 6. Årsförbrukning av material och kemikalier för halkbekämpning och avisning. Parameter/År 2011 2010 2009 2008 2007 Sand (ton) 43,6 37,9 41,4 43,8 Glykol typ 1 100% (m 3 ) b) 127 112 53 44 Glykol typ 2 100% (m 3 ) 20 17 9 8 Villkor 8 (vintersäsong) 2010/11 2009/10 2008/09 Glykol typ 2 (50%) 1,4 9,6 9,6 9.2.2 Avisning flygplan Utsläpp till mark och vatten kommer framförallt från avisning av flygplan som utförs av Swedavia och görs med glykol. För avisning av flygplan används avisningsvätska huvudsakligen bestående av monopropylenglykol (C 3 H 8 O 2 ) och vatten. Glykollösning typ 1 levereras med halten 80 % som späds ut till en brukslösning som innehåller 70 % monopropylenglykol och glykollösning typ 2 levereras och används med halten 50 %. Skillnaden mellan typerna består främst i olika viskositet och vidhäftningsförmåga. Typ 1 är den dominerande typen med låg vidhäftning medan typ 2 har en hög vidhäftning. Hur stor mängd glykolspill som uppstår vid en avisning varierar med väderlek och utförande av avisningen. En viss mängd glykol vidhäftar på flygplanet och avgår därför ej som spill. Vid problematiska väderförhållanden åtgår det en större mängd glykol för att avlägsna isbildning vilket resulterar i mer spill. Uppskattat spill till marken är 70 % av typ 1 och 10 % av typ 2. Vid mer gynnsam väderleken kan uppskattningen av spillet vara för hög och vice versa. Merparten av all avisning sker på den fasta avisningsplattan där glykolen samlats upp och förs via ett dräneringssystem till återvinningsanläggningen. Förebyggande och effektförlängande behandling, s.k. anti-iceing, av delar av trafikflygplan med små mängder avisningsmedel sker utanför den fasta avisningsanläggningen på den civila plattan, från vilken dagvattenavlopp vintertid ansluts till spillvattennätet. Utlagda mängder glykol typ 2 per säsong redovisas i tabell 6. 9.3Kontroll av dagvatten Kontroll av dagvatten sköts av F21.
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 12(14) 9.4 Kontroll av flygplansavisningsanläggning Leverantören av glykolåtervinningsanläggen har under året arbetat med att färdigställa steg 2 av processen där koncentrationen ska ökas från ca 50 % från steg 1 till när 100 %. Arbetet är ej avslutat. Vid 14 tillfällen har avisning skett utanför den fasta avisningsplattan på grund av flygplanet storlek. Glykolspillet samlas upp och transporteras till glykol återvinningsanläggningen. 9.5 Kontroll av brandövningsplats Kontroll av brandövningsplats sköts av F21. 9.6 Kontroll av buller och flygvägar Kontroll av buller och flygvägar sköts av F21. 9.7 Kontroll av köldmediaförbrukning Ett auktoriserat företag (Friginor Kylmontage & Service AB, cert C675) har kontrollerat anläggningar med köldmedia. I Tabell 10 redovisas Swedavias och restaurangens förbrukning av köldmedia. Rapporter är insända till Luleå kommun. Tabell 10. Förbrukning av köldmedia Köldmedia 2011 2010 2009 HFC (kg) 9,0 6,0 0 10 ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Flygstationen har sedan 2003 ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. I mitten av december 2011 genomfördes en internrevision. Inga större avvikelser noterades, 6 mindre avvikelser och 12 observationer hamnade i revisionsrapporten. Ett gemensamt system för drifthandbok på mindre flygstationer, QDHB, används inom Swedavia. Syftet är att personalen lättare och snabbare kan hålla sig uppdaterad kring driftinstruktioner och rutiner. 11 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, BROTT, OLYCKOR MM -
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 13(14) 12 ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING RÅVAROR OCH ENERGI Luleå Airport jobbar kontinuerligt med att minska energianvändningen. Flygstationen har minskat den interna el och värmeförbrukningen sedan 2005 jämfört med 2011 med 3,7 % samtidigt som antalet passagerar ökat med 18 %. 13 ERSÄTTNING KEMISKA PRODUKTER MM Swedavia har ett koncerngemensamt kemikalieregister med syftet att bland annat underlätta produktjämförelser och riskbedömningar på de enskilda flygstationerna. Samtliga produkter ska miljöbedömas och godkännas av Swedavias kemikaliegrupp innan de tas in i verksamheten. Produkterna registreras därefter i ett gemensamt centralt kemikalieinformationssystem, som alla anställda har tillgång till via dator. Här finns SDB, skyddsblad och annan information kring hantering. Riskbedömning av alla kemikalier från arbetsmiljösynpunkt pågår. Kemikaliegruppen granskar alla produkter mot bl.a. Kemikalieinspektionens prioriteringsguide och begränsningsdatabas i syfte att fasa ut olämpliga produkter och minska miljöpåverkan. Det skarpa brandsläckningsskummet AFFF som innehöll miljögiftet PFOS, har ersatts med ett nytt brandsläckningsskum, MOUSSOL FF 3/6. Brandbilarnas skumtankar vid byte till det nya brandskummet sanerats. 14 FALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH FALLETS MILJÖFARLIGHET Swedavia arbetar kontinuerligt med att följa upp det avfall som alstras på flygstationen genom arbete med att: Öka andelen avfall som går till återvinning Minska mängden avfall Minska mängden avfall till deponi Mängden avfall ökade med 20 % mellan 2010 och 2011, från 117 ton till 140 ton. Deponidelen minskade från 23,4 ton 2010 till 2,1 ton år 2011. Andelen avfall som gick till återvinning ökade från 80 % till 99 % mellan 2010 och 2011. Utöver nämnda avfall tömdes och slamsögs en sedimenteringsbassäng/oljeavskiljare på drygt 300 m 3. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA -
RAPPORT 2012-04-13 01.00 D 2012-001348 14(14) 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Punkten är inte tillämplig på flygstationen eftersom verksamheten i första hand går ut på att generera tjänster. Någon tillverkning av varor sker inte. 17 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR. -