Redovisning av Plan 2008

Redovisning av Plan 2008 Per-Arne Holmberg projektledare för planprojektet Kort om SKB Inlämnad dokumentation en översikt SKB:s kalkylmodell SKB:s kalkylmetod Årets utfall 1

Uppdraget 2

SKB:s ägare Fortum Generation AB 37,5 % E.ON Kärnkraft Sverige AB 54,5 % E.ON Sverige AB 100 % Värmlands Kraft OKG Delägarna AB 8 % OKG Aktiebolag 22 % E.ON Kärnkraft Sverige AB 12 % Vattenfall AB 36 % Svenska staten 100 % E.ON Kärnkraft Sverige AB 8,5 % Mellansvensk Kraftgrupp AB 25,5 % Forsmarks Kraftgrupp AB 30 % Vattenfall AB 66 % 3

SKB:s organisation 4

Definitioner 1 I förordningen avses med reaktorinnehavare: den som har tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet att inneha eller driva en eller flera kärnkraftsreaktorer som inte permanent har ställts av, (anm. omfattar Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Barsebäck är en övrig avgiftspliktig tillståndshavare) grundkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för åtgärder och verksamhet som avses i 4 1 3 finansieringslagen, (anm. i SKB:s redovisning benämns framtida kostnader från och med 2010 återstående grundkostnad ) merkostnaden: summan av de förväntade kostnaderna för verksamhet som avses i 4 4 9 i finansieringslagen, (anm. avser statens, kommunernas och ideella föreningars kostnader vilka uppskattas av SSM) 5

Definitioner 2 I förordningen avses med finansieringsbelopp: ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de återstående grundkostnaderna och merkostnaderna för restprodukter som har uppkommit då beräkningen görs och de medel som har fonderats för dessa kostnader, (anm. avser kostnader för omhändertagande av de restprodukter som finns vid kommande årsskifte, 2009-12-31) kompletteringsbelopp: ett belopp som motsvarar en skälig uppskattning av de kostnader som avses i 4 1 3 finansieringslagen och som kan uppkomma till följd av oplanerade händelser (anm. Barsebäck i egenskap av övrig avgiftspliktig tillståndshavare har ingen skyldighet att redovisa detta belopp) 6

Vad ska SKB och kärnkraftföretagen redovisa enligt finansieringsförordningen 3 En reaktorinnehavare ska, i samråd med övriga reaktorinnehavare, upprätta en kostnadsberäkning och ge in den till SSM senast den 7 januari vart tredje år. I kostnadsberäkningen ska 1. anges den totala grundkostnaden för samtliga reaktorinnehavare, 2. anges del av den totala grundkostnaden som är gemensam för samtliga reaktorinnehavare, 3. för varje reaktorinnehavare anges a) den del av grundkostnaden som är hänförlig till reaktorinnehavarens reaktorer, och b) hur stor andel av den totala mängden uppkomna och förväntade restprodukter som utgörs av restprodukter från reaktorinnehavarens reaktorer, och c) den del av den totala grundkostnaden som bör läggas till grund för reaktorinnehavarens finansieringsbelopp, 4. anges det kompletteringsbelopp som bör gälla för varje reaktorinnehavare, 5. anges hur mycket energi som varje reaktorinnehavare planerar att leverera under de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för 6. anges de kostnader som förväntas uppkomma under vart och ett av de närmast kommande tre kalenderåren efter det att kostnadsberäkningen senast ska ha givits in för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt kärnbränsle, b) avställnings och servicedrift, specificerat för varje reaktor, och c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen, specificerat för varje reaktor. Motsvarande gäller Barsebäck förutom pkt 4 och 5 (9 förordningen avseende övrig tillståndshavare). 7

Inlämnade dokument Plan 2008 Plan 2008 Plan 2008 Kostnader från och med år 2010 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter Projekt PM Plan 2008 - Supplement Projekt PM Plan 2008 Underlag för kostnadsberäkningar December 2008 December 2008 December 2008 Tillhörande brev: Brev till SSM från SKB den 7 januari 2009, Redovisning av kostnader för perioden 2010-2011 enligt förordning (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet Brev till SSM från Barsebäck den 17 december 2008, Kostnader för Barsebäck Kraft AB gällande 2009-2011 enligt förordning (2008:715) Brev till SSM från SKB den 7 januari 2009, Plan 2008 redovisning av kostnader enligt Finansieringslagen Brev/e-post till SSM från kärnkraftsföretagen, Prognos över kommande energiproduktion för åren 2009-2011 enligt förordning (2008:715) 8

Var i dokumentationen återfinns det som ska redovisas enligt finansieringsförordningen 1. den totala grundkostnaden för samtliga reaktorinnehavare, 2. den gemensamma delen av den totala grundkostnaden, 3. varje reaktorinnehavares a) del av grundkostnaden, b) andel av den totala mängden uppkomna och förväntade restprodukter, c) del av den totala grundkostnaden som bör läggas till grund för reaktorinnehavarens finansieringsbelopp, 4. kompletteringsbelopp för varje reaktorinnehavare, 5. energileverans under de närmast kommande tre kalenderåren (övergångsregler) 6. Kostnader under vart och ett av de närmast kommande tre kalenderåren för a) behandling, mellanlagring och slutförvaring av använt kärnbränsle, b) avställnings och servicedrift c) rivning, inklusive mellanlagring och slutförvaring av kärnavfall från rivningen. Planrapporten - tabell 3-3, Suppl. tabell 3-1 Supplement - tabell 3-3 Supplement - tabell 3-1 Supplement - tabell 1-2 Supplement - tabell 4-1 Supplement - Kapitel 5 Brev/e-post från kärnkraftföretagen Brev från SKB, Brev från BKAB Ej aktuellt 9

Utöver specificerade krav enligt finansieringsförordningen redovisar SKB följande A. Varje reaktorinnehavares andel av den gemensamma delen av den totala grundkostnaden baserade på avtalade fördelningsprinciper enligt beskrivning i Supplementet avsnitt 1.6 (konsortialavtal respektive intressentavtal) B. Marginalkostnader enligt Supplementet avsnitt 3.5, C. Känslighetsanalys med avseende på osäkerheter enligt Supplementet avsnitten 3.3 och 3.4 10

Fondering Kostnadsberäkningar vart tredje år av framtida kostnader 1. grundkostnad 2. underlag för finansieringsbelopp 3. uppskattning av kompletteringsbelopp Förslag avgifter och säkerheter vart tredje år SKB SSM Regeringen Beslut avgifter och säkerheter vart tredje år KAF Avgifter och säkerheter Reaktorinnehavare Övrig tillståndshavare kkv 11

Utbetalningar SSM administration forskning Budget SSM Godkänd budget KAF KAF Kärnavfalls rådet Staten, Kommuner Frivilligorg. inspektion merkostnader finansieringsfrågor Barsebäck servicedrift SKB Kostnader (kvartalsvisa utbetalningar) kkv/skb SKB centralt Fud anläggningar 12

Planprojektets organisation 13

SKB:s kalkylmodell 14

Skedeskalkyler kontra faktiska utgifter För Plan 2008 gäller: Tidsaxel Plan 2008 Nedlagda kostnader Budgeterade framtida kostnader Prognostiserade framtida kostnader Skedeskalkyl (upprättad i prisnivå jan 2008) ~1975 2008 2009 2010 2062 2084 (varierar) 16

Nu 2008 Direktiv och förutsättningar Slut 2085 Fud 2008-2013 Handlingsplan 17

Nu 2008 Direktiv och förutsättningar Slut 2085 Handlingsplan Fud 2008-2013 VP 2008-11 B P P P Instruktion för kalkylansvariga 2010 2085 Plan - referenskalkylen VP 2009-13 B P P P P 18

SKB:s system 19

Restprodukter och annat radioaktivt avfall att omhänderta 20

Bränslets avklingning en svårhanterlig styrande parameter Inkapslings- och deponeringstakt i Plan 2008 för referensscenariot med 6000 kapslar Diagram ej uppdaterat för åren 2020-27 22

Fördelning av kostnader 1 För den totala kostnaden måste vi särskilja sådana kostnader som enligt lag ska finansieras genom kärnavfallsfonden och de som ska betalas direkt av respektive delägare. De förra går vidare i hanteringen med erforderlig riskanalys för att utgöra underlag till myndigheten. Huvudprincipen är att kostnader som är att betrakta som driftkostnader vid reaktoranläggningarna ska betalas direkt. Av den totala framtida kostnaden utgör denna del 3 4 %. Avgår kostnader som betalas direkt. Huvudsakligen: SFR 1 Den andel av totala transportkostnaden som motsvarar transporter till SFR 1 (ca 25 % idag) Tillhörande administrativa kostnader för SKB (ca 6 % idag av totala administrativa kostnader) 23

Fördelning av kostnader 2 Nästa steg är att avskilja sådana kostnader som skall täckas av andra än delägarna för tjänster som SKB tillhandahåller. Idag är det främst Studsvik som har sådant kostnadsansvar. Totalt rör det sig om mindre än 0,5 % av den totala kostnaden. Det är viktigt att komma ihåg att reduceringen görs baserat på marginalkostnaden för dessa tjänster och utan avseende på vilket avtal som ligger till grund för ersättningen eller som kommer att ligga till grund för detta (d v s affärsuppgörelsen). Avgår kostnader som betalas direkt. Avgår kostnader som betalas av andra än delägarna. Idag huvudsakligen: Utrymme i slutförvar för låg- och medelaktivt avfall (även långlivat) 24

Beräkningsmodellens fyra huvudsteg Referensscenario baserat på 50/50/60 års drift av reaktorerna F/ R/O. Scenario i enlighet med finansieringslagen (baserat på bland annat 40 års drift av reaktorerna) Värdering av osäkerheter samt montecarlosimuleringar (en för varje relevant real kalkylränta) Fördelning av kostnaderna på delägarna 25

Varför en sannolikhetsbaserad kalkylmetod 1 Före 1996 Under perioden 1993-95 utredde SKI och SKB frågan om vilken metod som var lämpligast för att ge en uppskattning av säkerheten för oplanerade händelser. Från och med 1996 Referenskostnad plus ett mindre påslag för oförutsett Riskpåslag för oplanerade händelser Allt fonderas Referenskostnad plus ett mindre påslag för oförutsett Fonderas Säkerheter i form av borgensförbindelser för oplanerade händelser samt för ej ännu inbetalda avgifter 27

Vald metod för riskanalys 1 28

Vald metod för riskanalys 2 Definiera omfattning Strukturera Generella villkor Ytterligare detaljering Trepunktskattning Beräkna (MC-sim) Resultat 29

Vald metod för riskanalys 3 SKB:s ledning Analysgruppen i sin helhet, 16 personer varav - 9 från SKB/kraftverken-sfären - 7 från verksamheter utan väsentlig beröring med kärnkraftsindustrin Inventerar och beslutar om osäkerheter och variationer SKB:s ledning i samförstånd med SKI (bl a genom FUD-programmet) inventerar och beslutar om de fasta förutsättningar som skall gälla för kalkylen direktdeponering KBS3 etc 30

Vald metod för riskanalys 4 Objektspecifika osäkerheter Övergripande osäkerheter Bästa kostnadsuppskattning av basscenariot + + = Kostnader i Plan 2008 Kalkylens omfattning med alla anläggningar och andra verksamheter bryts ner i 64 kalkylobjekt (2008) Etc. Samhälle Genomförande Referenskostnaden för varje objekt tas fram inom SKB:s olika ansvariga enheter. Referenskostnader innefattar ej påslag för osäkerheter Kalkylering Ekonomi Teknik Organisation Analysgruppen gör dessa bedömningar 31

De fasta förutsättningarna och osäkerheter en överblick 1 32

De fasta förutsättningarna och osäkerheter en överblick 2 Exempel på känslighetsanalys med avseende på de osäkerheter som analysgruppen identifierar och värderar Relativ påverkan på återstående grundkostnad 33

Resultat av riskanalysen (Plan 2008) 1 Resultatet erhålls som en sannolikhetsfördelning 34

Resultat av riskanalysen (Plan 2008) 2 Resultatet erhålls som en sannolikhetsfördelning - diskonterat 35

Fördelning av kostnader 1 Struktur i intressentavtalet Två bilagor Ett ramavtal Sex tillämpningsavtal Bilaga 1 Detaljerad beskrivning av tillämpningsprinciper Bilaga 2 Sammanställning av avtalsgrundande bränsleoch avfallsmängder 37 Ramavtal Begreppsdefinitioner Huvudprinciper Allmänna villkor Avtalstid Tvist etc. Tillämpningsavtal T1 - FUD, inkapsling, djupförvar T2 - CLAB T3 - SFR 1 T4 - Transporter T5 - Slutförvar för långlivat låg- och medelaktivt avfall T6 - Rivning av kkv och slutförvar för rivningsavfall 1

Fördelning av kostnader 2 Intressentavtalet bygger på principen att alla kostnader som är att hänföra till 25 års drift av reaktorerna fördelas enligt i avtalet stipulerade fasta procenttal. Dessa procenttal framräknades baserat på antaganden om bränsle- och avfallsmängder. Dessa kostnader benämns i avtalet baskostnader. Kostnader för att omhänderta bränsle- eller avfall från drift utöver 25 år beräknas som marginalkostnader och betalas fullt ut av den delägare som producerat avfallet. Dessa kostnader benämns i avtalet merkostnader. Idag beräknas merkostnaderna bli i storleksordningen 25 % av den totala framtida kostnaden vid drift i 50/50/60 år och 15 % vid drift i 40 år. Merkostnaden för Barsebäck är i det närmast noll. Forsmark baskostnader merkostnader Oskarshamn Ringhals Barsebäck 38

Fördelning av kostnader 3 Slutligen, som en följd av det nya regelverket, ska även uppdelning göras i s k samkostnader och särkostnader. Samkostnader är sådan kostnader som ska täckas gemensamt av delägarna, huvudsakligen aktiviteter utförda av SKB. Särkostnader är sådan kostnader som var och en står för på egen hand, huvudsakligen kostnader för avveckling och rivning av reaktoranläggningarna. Omhändertagandet av rivningsavfallet ingår dock i samkostnaderna (utförs av SKB i gemensamma anläggningar). samkostnader särkostnader Forsmark baskostnader merkostnader Oskarshamn Ringhals Barsebäck 39

Utfall Plan 2008 Tidsaxel Nedlagda kostnader Budgeterade framtida kostnader Prognostiserade framtida kostnader Plankalkyl (upprättad i prisnivå jan 2008) ~1975 2008 2009 2010 29 miljarder prisnivå januari 2008 1,4 miljarder Grundkostnad 75,6 miljarder Underlag för finansieringsbelopp 69,0 miljarder Kompletteringsbelopp 12,4 miljarder 80% konfidensgrad 40

Förändringar jämfört med Plan 2007 : Kostnader ref 40 65,8 (57,2) miljarder kronor Påslag för oförutsett och risk 9,8 (11,8) Totalt 75,6 (69,0) Förändringar, se Supplement kapitel 2 : beroende på nytt första år för kalkylen med hänsyn till genomförandet med hänsyn till ny kunskap med hänsyn till förändrad kravbild i riskanalysen 41

Vad var det för sifferunderlag som DI använde i sin artikel? Plan 2008 med 50-60 års drift av reaktorerna Totala 107 miljarder Framtida 78 miljarder Nedlagda 29 miljarder Budget 1,4 miljarder Fonden 39,5 miljarder (bokfört värde) Plan 2007 med 50-60 års drift av reaktorerna Framtida 67 miljarder prisnivå januari 2007 (schabloniserad 40 års kalkylen) Plan 2006 med 40 års drift av reaktorerna Framtida 55 miljarder, prisnivå januari 2008 42