Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö
Yrkesregistret traditionellt Antal yrken Vanligaste yrken och antalet yrkesanställda Yrken utifrån ålder Yrken utifrån kön Yrken utifrån inrikes och utrikes födda Bidrar till årlig statistik om yrkesgrupper och yrkesutveckling
Standard för svensk yrkesklassificering Bygger på en internationell yrkesindelning Första version SSYK96 Förhållanden 2001 2013 Från 113 till 355 olika klasser Ersatte FoB insamling av yrke Totalberäknad Individbaserad information
Uppdaterad standard för svensk yrkesklassificering Från 2014 års statistik Uppdaterad och förfinad yrkesstatistik SSYK 2012 ersätter SSYK96 Återspeglar dagens yrkesstruktur Tillgodose internationell rapportering och jämförbarhet Totalt 429 undergrupper Utarbetad av SCB och Arbetsförmedlingen
Insamling 20-tal olika källor Varav en av de största: Officiella lönestrukturstatistiken enkät till arbetsgivare Några kategorier täcks sämre in som projektanställda, betinganställda, lönebidrag, förtroendevalda, under 18 år och över 67 år och egna företagare..
Flera användningsområden Lönestrukturstatistik Klassificering av lediga arbeten Yrkesmedicinsk- och samhällsvetenskapning forskning (exempelvis arbetsskador) Utbildning-, sysselsättning och samhällsplanering Prognoser Hälso- och sjukvårdsplanering Arbetsmarknadens parter Jämnställdhetsaspekt
Yrkesregistret ur perspektivet stad - landsbygd Råder en skevhet mellan stad och land och inte minst uppfattningen om stad och land, så kallad urban norm. Återspeglas denna i yrken och kan vi tala om yrkesöknar och yrkeskluster
Varför? Vi har inte frikopplat yrken från administrativa gränser Vi vet inte var olika yrkesgrupper bor Vi vet inte vilka skillnader som råder mellan stad och land för olika yrkesgrupper Vi kan inte svara på om det finns olika grad av koppling till landsbygd och stad för olika yrken Vi kan inte svara på om kopplingen stad land påverkas av kön Vi vet inte om hur ålderskillnaderna ser ut mellan stad och land
Hur? Register kopplas till geografi Ny svensk yrkesklassificering (SSYK2012) för individer kopplas till befolkningsuppgift med kön och ålder Adressuppgift kopplas på med geografi för adress
Hög detaljeringsgrad i kopplingen för kvalitetshöjning Fastighet Byggnad Adress Lägenhet Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata Lantmäteriet
Hög detaljeringsgrad i kopplingen för kvalitetshöjning Fastighet Byggnad Adress Lägenhet Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata Lantmäteriet
Hög detaljeringsgrad i kopplingen för kvalitetshöjning Fastighet Byggnad Adress Lägenhet Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata Lantmäteriet
Yrkenas Sverige i m iniat yr Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäter
26 kommuner har färre Egna företagare Ant al egna f öret agare 362 Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäter
81 kommuner har färre antal olika yrken Ant al olika yrken 302 Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäter
32 kommuner har färre antal anställda/egenföretagare Anst ällda/ egen f ör 2 875 Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäter
Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäter
Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB Som vi är vana att se landet
Befolkningsstorlek per kommun, 2015 Kommuntillhörighet 1 000 10 000 5 000 50 000 100 000 500 000 1 000 000 Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Markens användning i Sverige Sveriges yta: 407 000 km 2 Därav bebyggd 2,8 procent Tätortsyta 1,3 procent Andel av befolkning 85 procent Foto: Stefan Svanström
Markanvändningen Bebyggd mark 2,8% Jordbruksmark 7,6% Skogsmark 69,4% Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Fördelning av landets tätorter 50 000 100 000 1 000 10 000 100 000 och fler 10 000 50 000 200 1 000 7 14 97 604 1 234 Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB, Lantmäteriet
Urbaniseringen
Klassificering av kommunens mark Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Fördelning av kommunernas totala befolkning 2015 Centralort 157 Övriga tätorter 20 Centralort 100% Landsbygd 20 Heterogena Kommuner 102 Centralort 50% Övriga tätorter 50% Övriga tätorter 100% Utanför tätort 100% Utanför tätort 50% Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Antal yrken inom huvudgrupperna 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0
Fördelning av huvudgrupper yrken Chefsyrken Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande Yrken inom administration och kundtjänst Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Yrken inom byggverksamhet och tillverkning Centralort Övriga tätorter Landsbygd Yrken inom maskinell tillverkning och transport med mera Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion Militärt arbete 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Centralort 100% 167 kommuner Över hälften av anställda i huvudorten Övriga tätorter 50% Centralort 50% Övriga tätorter 100% Landsbygd 100% Landsbygd 50% Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Centralort 100% 66 kommuner där fler anställda bor på landsbygd jämfört med huvudort Övriga tätorter 50% Centralort 50% Övriga tätorter 100% Landsbygd 100% Landsbygd 50% Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Anställda chefer Centralort 100% Centralort 100% 161 kommuner Över hälften av chefer i huvudorten Centralort 50% Centralort 50% Övriga tätorter 50% tätorter 50% Övriga tätorter 100% Övriga tätorter 100% Landsbygd Utanför 100% tätort 100% Landsbygd 100% Landsbygd Utanför 50% tätort 50% Källa: Bearbetningar SCB, övrig geodata SCB
Vilken landsbygd har störst antal boende med anställning
Fördelning av huvudgrupper inom landsbygden Chefsyrken Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande Yrken inom administration och kundtjänst Service-, omsorgs- och försäljningsarbete Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Yrken inom byggverksamhet och tillverkning Yrken inom maskinell tillverkning och transport med mera Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion Militärt arbete Urbaniserad landsbygd Övrig tätortsnära landsbygd Landsbygd 0% 20% 40% 60% 80% 100%
Nerslag i några yrkesgrupper Är vissa yrken mer klustrade mot varandra än andra? Är vissa gatuadresser mer populära än andra för olika yrken? Är det skillnad på olika typer av landsbygd? Är det skillnad på olika storlekar av städer? Finns det regionala och lokala mönster för olika yrken?
Exempel Artikel i kommande Välfärd
Bor som sina grannar
Bor som sina grannar
Skillnader mellan landsbygder Läkare Sjuksköterska Undersköterska /vårdbiträde
Antalet anställda journalister per kvadratmil 80% av journalisterna bor i tätorter med 10 000 invånare eller fler
Antal anställda journalister boende per kommun, 2014 I journalist ingår även anställda bildjournalister men inte egna företagare, SSYK2012 500 och över 100-499 10-99 5-9 Färre än 5 3 kommuner med fler än 500 journalister 99 kommuner med färre än 5 journalister
Södermalm i Stockholm
Sammanfattningsvis: Runt 15% av anställda bor på landsbygd Men stora konstraster i landet Traditionellt kopplade yrken till landsbygd vanligare Vissa yrkesgrupper klustrade ner på kvarter och gatunivå Skillnader mellan olika typer av landsbygd Finns över 400 yrken är man nyfiken på något så kom förbi statistikkiosken
TACK! Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö