Ka l m län ar s e t a i g s n o k n e c s Regionförbundet i Kalmar län 1 4 1 0 2 2 1 0 2 r t ts Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
Omslag: Foto 1 Ur Byteaterns pjäs Lockfågeln. Regionförbundet Fotograf: i Kalmar Peder län Nabo. 2 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 Foto 2 Geza Polony, från Länsmusiken Kalmar län. Fotograf: Katarina Malmberg.
s cenkonststrategins syfte är att ge länets medborgare möjlighet att bättre ta del av professionell scenkonst och till ett eget skapande. Den ska också beskriva länskulturens utvecklingspotential inom scenkonsten, kopplad till statlig regional och kommunal nivå. Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 3
bakgrund: ett fortlöpande handlingsprogram under 2012-2014 Scenkonststrategin antogs av Regionförbundets styrelse 2011. Den ska ses som ett fortlöpande handlingsprogram under 2012-2014. Därefter bör den revideras med hänsyn till förändrade ekonomiska villkor och utvecklingen inom området. Scenkonststrategin har utformats utifrån de nya nationella kulturpolitiska målen som beslutades av riksdagen i december 2009. Målen styr den statliga kulturpolitiken men ska även vägleda kulturpolitiken i kommuner och landsting. Enligt de nationella målen ska, kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken bland annat främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, ett levande kulturarv, internationellt och interkulturellt utbyte samt särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. I uppdraget har scenkonstområdet definierats som dans, teater och musik. Även film och media har inkluderats. Arbetet med scenkonststrategin har utförts i samarbete med Kalmar kommun, i egenskap av värdkommun för scenkonsten, samt i dialog med representanter från länets övriga kommuner, länskulturen inom scenkonsten, folkbildningen, länsturismen och representanter för amatörverksamheten. (Se bilaga). Scenkonststrategin omfattar tio insatsområden. I anknytning till varje område finns ett antal åtgärdsförslag. 10 insatsområden 1) Regionens kulturprofil inom scenkonstområdet kopplat till attraktivitet och besöksnäring Ett attraktivt kulturutbud bidrar till ett attraktivt län när det gäller inflyttning, besöksnäring och tillväxt. Dessa slutsatser stöds av Regionförbundets genomförda studie av flyttströmmar över länsgränsen. Kulturen bidrar även till att förlänga säsongen för besöksnäringen och skapa sysselsättning sommartid. Scenkonsten är viktig när det gäller att skapa kreativa platser och en intressant kulturell Regionförbundet i Kalmar län 4 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
profil. Det är därför angeläget att det i regionen finns en scenkonst som är både nyskapande och intressant. Här spelar länsinstitutionerna en viktig roll. Enligt länets kulturchefer är Kalmars kulturella profil extra betydelsefull. Om denna stärks blir hela länet mer attraktivt och kvaliteten på kulturverksamheten höjs även i övriga kommuner i länet. åtgärder Regionförbundet ska genomföra en studie kring hur länets kulturprofil kan stärkas. I arbetet ligger också att ta fram utbildningsförslag kring marknadsföring och paketering av länets besöksmål. Länets kulturinstitutioner, kommunernas turistbyråer, länskulturkonsulenterna och andra aktörer inom kultur och turism ska involveras i arbetet. Regionförbundet ska undersöka möjligheterna att - inom ramen för South Balticprogrammet - utveckla besöksnäringen med fokus på kultur. I första hand ska arbetet inriktas på samarbeten mellan Kalmar län, Tyskland samt Polen. 2) Marknadsföring Marknadsföring av kulturutbudet i Kalmar län har länge varit ett problem. Det är svårt för publiken att hitta information om kulturutbudet i regionen, eftersom det finns få länstäckande informationskanaler. Unga människor hittar allt oftare sin information via sociala medier. Dessutom har de ideella scenkonstföreningarna och kulturinstitutionerna små resurser till marknadsföring. Alltfler informationskanalerna förstärker problemet eftersom det krävs större resurser för att nå igenom mediebruset. Ett informationssystem baserat på sociala medier bedöms vara ett effektivt och billigt sätt för arrangörer och publik att nå varandra. åtgärdsförsslag Regionförbundet tillsätter en speciell arbetsgrupp som ska ta fram förslag hur sociala medier kan användas för information om länets kulturutbud. Arbetet ska ske i samarbete med länets kommuner, kulturinstitutioner och arrangerande föreningar. 3) Omvärldsbevakning internationellt I kulturutredningens betänkande framhålls att det internationella arbetet inom kulturområdet är prioriterat. Vidare sägs att detta arbete mer ska handla om samarbete än utbyte. Diskussionen inom EU-gemenskapen går i samma riktning. För att utvecklas och hitta nya lösningar är det viktigt att få inspiration utifrån. Att tänka internationellt ökar möjligheten att höja kvalitén i den egna verksamheten och blir allt viktigare i en alltmer globaliserad värld. För att få personliga kontakter och bygga kontaktnät är det nödvändigt med studie- och besöksresor. Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 5
åtgärdsförsslag Regionförbundet ska öka informationen till länets kulturinstitutioner om möjligheten att skapa EU-projekt. I arbetet ingår att undersöka om det är rimligt att initiera ett samarbete mellan regionen och parter i Europa inom ramen för EU-samarbetet. 4) Scenkonstkonsulenternas verksamhetsområde I Kalmar län arbetar kulturkonsulenter för att sprida kunskap om och väcka intresse för olika konstarter. De är anställda av olika, ibland flera, huvudmän och baserar sin verksamhet på offentliga uppdrag och anslag. Målgruppen barn och ungdom är politiskt prioriterad. I länet finns scenkonstkonsulenter inom teater och musik (producent och konsulent). Tillsammans med Region Blekinge och Regionförbundet södra Småland finns även konsulenter inom dans och film. Konsulenternas uppdrag är att stärka scenkonsten regionalt. De ska bredda intresset inom scenkonstområdet, höja kvalitén, förmedla program och uppdrag, samt skapa förutsättningar för samarbete och konstnärlig utveckling. åtgärdsförslag Kulturkonsulenterna ansvarar för att en samordningsgrupp tillsätts som ska ta fram konkreta förslag på ett närmare samarbete regionalt och inom ramen för sydostsamarbetet. Möjliga samordningsvinster ska redovisas. Konsulenterna får också ansvar för att förankra förslagen hos sina respektive huvudmän. Kulturkonsulenterna får i uppdrag att initiera och stödja utveckling av arbetsmetoder för estetiska lärprocesser. Samarbete kring forskning och utveckling av estetiska lärprocesser föreslås ske tillsammans med Linnéuniversitetet och andra aktörer inom universitet och forskarvärlden. Kulturkonsulenterna ska även ta fram en kunskapsbank för estetiska lärprocesser. Regionförbundet får i uppdrag att genomföra en översyn av subventionssystemet i dialog med scenkonstinstitutionerna. Även här bör sydostsamarbetet beaktas. Scenkonstkonsulenterna får i uppdrag att följa deltagarkulturens utveckling och även initiera och bidra till projekt. Regionförbundet får i uppdrag att ta fram en gemensam skolkulturstrategi, liksom att undersöka om det går att fördela Skapande skola-pengar regionalt. På sikt bör scenkonstkonsulenterna förstärkas med en tjänst med särskilt ansvar för samarbetet mellan kulturliv och skola. Regionförbundet i Kalmar län 6 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
5) Byteatern Kalmar läns teater Byteatern Kalmar läns teater har skapat en både nationellt och internationellt stark profil där man blandar traditionella teatrala uttryck med musik, masker, dans och bild. På teatern finns också traditionen att använda dockor. Byteaterns mål är att vara ett regionalt nav kring vilket både amatörteatern och den mest nyskapande professionella teatern kretsar. Verksamhetsområdet är i främsta hand Kalmar län och Byteatern spelar i länets alla tolv kommuner. Varje år ges cirka 170 föreställningar för 16 000 besökare, varav 10 000 är barn. Barn och ungdom är prioriterade målgrupper. Regionförbundet och staten ansvarar för medel till teaterns verksamhet och Kalmar kommun för lokalerna. Teatern har idag 21 årsverken. Utvecklingsområden för Byteatern är ett ökat samarbete med skolan inom ramen för estetiska lärprocesser samt dans. Teatern strävar efter att öka inslaget av danskonst i sina föreställningar. I samarbete med danskonsulenten står Byteatern numera som arrangör för dansföreställningar. åtgärder Regionförbundet föreslår att Kalmar kommun samarbetar med länets övriga kommuner och andra berörda aktörer när man planerar en ny teaterbyggnad för Byteatern. På så sätt vill Regionförbundet säkerställa Byteaterns funktion som regionalt nav. Den nya teaterbyggnaden ska även anpassas för dans. Byteatern ska utveckla sitt påbörjade arbete kopplat till estetiska lärprocesser och i dialog med scenkonstkonsulenter, akademi och skola. Med stöd av Regionförbundet ska Byteatern genomföra minst två dansföreställningar per år, i egen regi eller som gästspel. Regionförbundet ska stödja Byteatern i arbetet med att skapa en återkommande crossover-festival, det vill säga en nyskapande blandning av teater, dans, musik och film. Byteatern ser över förutsättningarna att fungera som en samlande kraft för länets amatörverksamheter inom scenkonstområdet. 6) Dans Dansintresset i landet ökar. År 2004 uppmanade Kulturrådet länen att ta fram ett handlingsprogram för den professionella dansen i Sverige. Sedan år 2007 har en danskonsulent arbetat inom ramen för sydostsamarbetet - ett samarbete mellan regionförbunden i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Genom danskonsulentverksamheten vill de tre regionförbunden utveckla en stabil bas för dansen. Konsulentens uppdrag är att stärka dansens ställning och utveckling, bredda intresset för dans och främja samarbetet mellan olika intressenter inom området. Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 7
åtgärder Regionförbundet framhåller vikten av att Kalmar kommuns tilltänkta nya teaterhus planeras även för dans. Danskonsulenten får i uppdrag att bygga nätverk för dansen inom ramen för sydostsamarbetet. Danskonsulenten ska även vara med och utveckla dansen i skolan som ett medel i estetiska lärprocesser. Vidare ska danskonsulenten utveckla dansen för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Också detta ska ske inom ramen för sydostsamarbetet. Regionförbundet gör en översyn av subventionssystemet för dans i dialog med berörda parter. Regionförbundet stöder ett utvecklat samarbete mellan kulturkonsulenterna och kulturinstitutionerna. Här har danskonsulenten en viktig roll. 7) Länsmusiken - Kalmar läns musikstiftelse Länsmusiken - Kalmar läns musikstiftelse är ett serviceorgan för musiklivet, och producerar konserter till skolor, föreningar, studieförbund, kommuner, församlingar, företag och andra arrangörer i länet. Verksamheten består av tre områden: barn- och ungdomsverksamhet, samverkan/service till det lokala och regionala musiklivet samt kammarorkestern Camerata Nordica. Av de tre områdena är det barn- och ungdomsverksamheten som är prioriterad. Organisationens verksamhet förutsätter ett aktivt nät av arrangörer i regionen. Musikstiftelsen består av 12 fast anställda som ger uppdrag åt cirka 400 frilansande musiker per år. Länsmusiken har verksamhet i länets samtliga 12 kommuner, och genomför och förmedlar cirka 300 konserter för barn och ungdom, 200 offentliga samt ett 50-tal interna konserter. Cirka 60 000 människor besöker konserterna varje år. Problem och möjligheter Ett problem idag är att varumärket Länsmusiken upplevs som svagt, vilket beror på att man saknar en egen arena. Länsmusikens förmedlande roll innebär att det är arrangörerna och artisterna som lyfts fram, inte Länsmusiken. Ett starkare varumärke för Länsmusiken skulle stärka institutionens profil och göra den till en tydligare kulturpolitisk aktör. Det finns inte någon samlad bild av musiklivet och dess utvecklingsbehov i regionen. En samlad bild kan öka samarbetet mellan de olika aktörerna och leda till ett rikare musikliv. Inom ungdomsmusiken dominerar rockmusiken. Ungdomar som är intresserade av annan musik kan ha svårt att få sina intressen tillgodosedda. Unga vuxna, 20 30 år, kan ha svårt att hitta sin plats som musikpublik och utövande musiker. Ett bredare musikliv, där all slags musik får plats, även för målgruppen unga vuxna, bidrar till en attraktivare region. Musikverksamheten på länets förskolor är omfattande, men personalen har, enligt Länsmusikens uppfattning, inte alltid rätt utbildning för musikverksamheten. Även inom skola, särskola, och fritidsverksamhet finns det ett utbildningsbehov. Riktad utbildning till dessa personalgrupper kan ge musiken en starkare plats i verksamheterna, vilket i sin tur bidrar till barns och ungdomars utveckling. Regionförbundet i Kalmar län 8 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
Det är svårt att hitta och identifiera unga talanger inom musikområdet, och det kan vara svårt för unga talanger att ta sig vidare till rätt utbildningar. Länsmusiken genomför ett talangcoaching-projekt för ungdom inom musiklivet. Avsikten är att stötta blivande musiker, tekniker och arrangörer inom alla musikgenrer. En möjlighet är att folkhögskolor och andra aktörer knyter an med lämpliga utbildningar. åtgärdsförslag Länsmusiken tar fram förslag på åtgärder som kan stärka institutionens varumärke. Regionförbundet ansvarar för en musikutredning som ska klargöra Länsmusikens roll i det regionala musiklivet. Ungdoms- och amatörmusikens, musik- och kulturskolornas samt folkbildningens behov ska speciellt beaktas. Länsmusiken inventerar behoven och medverkar till att det finns spelmöjligheter för ungdomar och unga vuxna inom alla slags musikstilar i regionen. Länsmusiken får också i uppdrag att arrangera nätverksträffar mellan folkhögskolor, kultur-/musikskolor, ungdomsföreningar, studieförbund och andra aktörer inom musiklivet. Länsmusiken undersöker möjligheten att erbjuda personal inom förskola, skola och fritidsverksamhet en kontinuerlig fortbildning i musik Länsmusiken ska, inom ramen för talangcoaching-projektet, undersöka möjligheterna till lämpliga yrkesutbildningar. Folkhögskolorna kan till exempel vara lämpliga anordnare. 8) Film och media Utvecklingen inom rörlig media - film, spel, webb och mobilteknik - går snabbt och mot allt större interaktivitet. Inte minst är detta en viktig del av barn- och ungdomskulturen. Estetiska lärprocesser är ett aktuellt begrepp i sammanhanget, där estetisk verksamhet används både för lärande och som uttrycksform. Kommunerna saknar ofta en sammanhållen kulturpolitik inom den rörliga bildens område som omfattar bland annat skola, särskola, förskola och biografutveckling. Aktörer inom scenkonstområdet måste förhålla sig till den förändrade bilden vad gäller möjliga plattformar för gestaltande konst. Problem och möjligheter Visning av biograffilm kommer inom en snar framtid att ske digitalt. De biografer som inte kan göra nödvändiga investeringar kommer svårligen eller inte alls att kunna visa ny film. Detta kan leda till utslagning av de biografer i länet som de kommersiella kedjorna inte väljer att satsa på. Digital bio ger möjlighet att utveckla en form av lokala kulturhus, där det inte bara visas film utan även direktsända evenemang som dans, opera eller idrott. Anläggningarna kan även användas för utbildning, föreläsningar och debatter. Digital bio ger till exempel ungdomar möjlighet att visa sina arbeten inom film med professionell visningsutrustning. Film är viktigt för ungdomars identitetsskapande. Den snabba utvecklingen inom digitala medier, och hur unga människor använder dem, gör att skolan och olika fritidsverksamheter ofta har svårt att svara upp mot behoven. Det blir allt lättare och billigare att berätta med film eftersom det räcker med en mobiltelefon och tillgång till Internet för att spela in och redigera filmer. Utvecklingen gör det enklare att arbeta med film inom till exempel Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 9
kulturskolor och fritidsverksamheter. Det saknas etablerade former för att arbeta med film och media tillsammans med äldre människor, till exempel inom omsorgen. Sambandet mellan kulturutövning och god hälsa är fastslaget av forskningen. Arbete med film och media skulle kunna ha goda effekter även inom omsorgsverksamheten. Användandet av estetiska lärprocesser är ett sätt att nå fördjupat lärande. Lärarutbildningarna förmedlar inte denna metod i tillräckligt hög grad. Ett positivt exempel är dock Reaktor Sydosts samarbete med lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet i projektet Ung kommunikation. åtgärdsförslag Reaktor Sydost gör en förstudie som undersöker om en gemensam regional digital biosatsning är rimlig och ekonomiskt möjlig, i relation till den tekniska utvecklingen och till lokala kulturpolitiska mål. Reaktor Sydost ser över hur kulturskolor och fritidsverksamheter bedriver berättande verksamhet kopplat till film och digitala medier, samt tar fram utvecklingsförslag. Reaktor Sydost ska utveckla digitala medier inom omsorgerna i samarbete med kommuner och landsting. Arbetet ska även kopplas till sydostsamarbetet. Reaktor Sydost ska, i samarbetet med kulturens företrädare och Linnéuniversitetet, förbättra lärarutbildningen så att även de estetiska språken i högre grad kan användas för lärande. I uppdraget ingår också att försöka bygga en utbildning där kulturföreträdare och skolföreträdare möts kring lärandefrågor. 9) Skapande skola Skapande skola är regeringens särskilda satsning på kultur i skolan. Målet är att långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete genom en ökad samverkan med kulturlivet. Skapande skola omfattar årskurserna 1-9, och anslaget uppgår till 150 miljoner kronor 2011. Problem och möjligheter Medlen för Skapande skola söks av varje kommun hos Kulturrådet. Detta system försvårar användandet av medlen i ett långsiktigt regionalt utvecklingsarbete kring kultur i skolan. Om Skapande skola-medlen i stället kan sökas och fördelas regionalt innebär det större möjlighet att utveckla nya och långsiktiga samarbetsstrukturer mellan kulturliv och skola i regionen. åtgärdsförsslag Regionförbundet får i uppdrag att förhandla om en regional fördelning av Skapande skolamedel. Regionförbundet i Kalmar län 10 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
10) Folkbildning Folkbildningen vilar av tradition på tre ben; bildning, kultur och demokratiutveckling. Idén om individens eget skapande är en grund för folkbildningen. Till folkbildningen räknas vanligtvis bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och föreläsningsföreningar. I scenkonststrategin avses studieförbund och folkhögskolor. Studieförbunden är en av de viktigaste stöd- och organisationsformerna för amatörkulturen. På statlig nivå har statsbidragen till folkbildningen delegerats till Folkbildningsrådet. På regional nivå samordnas folkbildningen av Kalmar läns bildningsförbund. Studieförbundens regionala uppdrag är att verka i hela länet samt att främja och delta i regionens utveckling i enlighet med det regionala utvecklingsprogrammet. Ett av statens syften med att stödja folkhögskolorna är att bredda kulturintresset och öka delaktigheten i kulturlivet, det vill säga skolorna ska vara en arena där man både upplever och skapar kultur. Det är därför viktigt att kulturinstitutionerna har ett utåtriktat arbete och bidrar till mötet med kultur, även utanför föreställningar och arrangemang. Problem och möjligheter Amatörverksamheten inom scenkonstområdet har idag svårt att hitta utbildade cirkelledare. Folkbildningen kan medverka till att utbilda cirkelledare för barn, unga och vuxna som arbetar med amatörverksamhet. Samarbetet mellan folkbildningen och länets kulturinstitutioner är inte särskilt omfattande idag, men ett samarbete kan berika båda parter. Andra problem är att det saknas arenor, offentliga rum, där ungdomar kan uppträda inför publik, vilket många utbildningar inom folkbildningen kräver. En möjlighet är att använda biblioteken, länets institutioner och offentliga platser utomhus som arenor där ungdomar kan möta sin publik. Det är en viktig demokratifråga att ge ungdomar möjlighet att uttrycka sina kunskaper och åsikter, särskilt med tanke på att stora grupper inte tar del av scenkonsten. åtgärdsförslag Folkbildningen undersöker möjligheterna att utveckla cirkelledarutbildningar inom scenkonstområdet för amatörer. Folkbildningen undersöker om man kan anordna cirkelledarutbildningar för arbetslös ungdom tillsammans med Arbetsförmedlingen. Regionförbundet tar reda på om det går att koppla eventuella cirkelledarutbildningar till sydostsamarbetet. Intresserade folkhögskolor undersöker möjligheterna att skapa YH-utbildningar tillsammans med institutionerna inom kulturområdet, till exempel inom ljus- och ljudteknik, mask och kostym samt manusproduktion. Kulturinstitutionerna och folkbildningen ska samarbeta mer. Folkbildningens kontaktnät, fackliga organisationer, hembygdsföreningar med mera kan vara kanaler för att nå nya målgrupper. Studieförbundens cirkelledare får möjlighet att göra praktik på länets kulturinstitutioner. Scenkonstkonsulenterna ska, tillsammans med länets kommuner och institutioner, göra en kartläggning över tänkbara arenor där ungdomar kan uppträda inför publik. Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 11
Bilaga 1 Personer som medverkat i arbetet att ta fram scenkonststrategin: Kommuner Borgholms kommun Maria Johanson, administrativ slottschef/kultursekreterare Emmaboda kommun: Birgit Ekblad, kulturchef Nanna Johannisson, kulturhandläggare Hultsfreds kommun: Christina Brandt, kultur- och fritidschef Erica Holmwall, kultursekreterare Högsby kommun. Christina Dahlén, kultur- och fritidschef Kalmar kommun: Louise Weidolf, kultur- och fritidschef Kyrre Dahl, utvecklingschef Björn Samuelsson, kulturutvecklare Mönsterås kommun: Carina Eskelin, biblioteks- och kulturchef Mörbylånga kommun: Kerstin Olofsson, kultur- och fritidschef Jutta Swärd, kultursekreterare Nybro kommun: Barbro Hedenmalm, kultursekreterare Oskarshamns kommun: Lars Ljung, kulturchef Torsås kommun: Karin Seebass, enhetschef, kultur och fritid Vimmerby kommun: Anders Eriksson, kultur- och fritidschef Anna Olausson, kultursekreterare Västerviks kommun: Lars Danielsson, kultur- och fritidschef Ann-Sofie Pettersson, kultursamordnare Peter Andersson, rektor kulturskolan Regionala aktörer inom scenkonst Byteatern Kalmar läns teater: Stephan Holmström, ordförande Karin Parrot-Jonzon, chef Regionförbundet i Kalmar län 12 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
Länsmusiken - Kalmar läns musikstiftelse Kjell Lindström, chef, Katarina Malmberg, producent, konsulent Bo Falk, producent/informatör Per-Göran Olsson, orkesterchef Riksteatern Kalmar län Ulf Bexell, ordförande Katarina Ellborg, konsulent Charlotte Aaby-Hertzman, konsulent Dans i Sydost Tanja Mangalanayagam, konsulent, Anne Lindblad, konsulent, Lena Kimming, danspedagog Reaktor Sydost Martin Eneborg, verksamhetsledare Magnus Engwall, konsulent Regionförbundet Kalmar län Christina Torstensson, projektledare, projekt Vinst RockCity Putte Svensson, vd Södra Ölands Musikteater Lif Henell, styrelseledamot Folkbildning Kalmar läns bildningsförbund: Sven-Åke Johansson, ordförande Ingmar Svensson, vice ordförande Folkhögskolor Behnn Edwinsson, rektor, Ölands folkhögskola Tomas Forssell, verksamhetsledare musikteaterlinjen, Ölands folkhögskola Gull-Britt Johansson, rektor, Högalids folkhögskola Thomas Hertzman, verksamhetsledare, Högalids folkhögskola Kontaktperson för scenkonststrategin Thomas Bjerkman Regionförbundet i Kalmar län thomas.bjerkman@rfkl.se 0480 44 83 45 070 673 88 57 Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 13
Regionförbundet i Kalmar län 14 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014
Regionförbundet i Kalmar län Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014 15
Regionförbundet en samlande kraft för regional utveckling Regionförbundet i Kalmar län är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utvecklingsfrågor. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets tolv kommuner samt landstinget. www.rfkl.se Regionförbundet i Kalmar län 16 Scenkonst-strategi för Kalmar län 2012-2014