Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON. Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet.

Relevanta dokument
Riksdagsvalet 2014 på karta

Valundersökning 2014: Till dig som blivit intervjuad

Är det partiledarna som avgör valet?

Rubrikerna.

Europavalet 2009: Ett genombrott för nya kampanjmetoder?

TV4/NOVUS VÄLJARBAROMETER

Rapport till Stiftelsen Sverige i Europa och Svensk Tidskrift om EU-valet maj/juni 2014

DN/Ipsos väljarbarometer 7 18 augusti 2014

Väljarkontraktet Karin Nelsson

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2014

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Uppdelning av partianhängare

Rubrikerna.

SKOP:s EU-barometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Appendix 1. Valresultatet i kommuner och landsting

DN/Ipsos väljarbarometer november 2014 Stockholm, 25/

Statsvetenskapliga institutionen

Resultat. Analys av Sverigedemokraternas valresultat. Timbro

Fortsatt kraftigt fall för socialdemokraterna - Skillnaden mellan blocken halverad sedan juni

DN/Ipsos väljarbarometer 22/8 1/9 2014

DN/Ipsos väljarbarometer december 2014 Stockholm, 16/

Dagens parti: Liberalerna 3 juli 2017

Eftervalsundersökning Byggnads Byggnads medlemspanel eftervalsundersökning

Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

DN/Ipsos väljarbarometer augusti 2014

Dagens parti: Kristdemokraterna 6 juli 2017

DN/Ipsos väljarbarometer 24 oktober 2014

Så går det i riksdagsvalet!

Dagens parti: Socialdemokraterna 5 juli 2017

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2015 Stockholm, 24 februari Kontakt:

Almedalen Om ingen vinner valet Kompromisser i politiken

Väljarbarometern CAWI Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder

Startskott inför valet 2018

VILKA PARTIER ÄGER DE VIKTIGASTE FRÅGORNA? 1

Vad avgjorde valet och vad händer nu? 27 september 2010

20 ÅR MED PERSONVAL PRESENTATION STOCKHOLM 26 MAJ 2015

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

DN/Ipsos väljarbarometer april 2015 Stockholm, 29 april Kontakt: David Ahlin,

Januari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Dagens parti: Centerpartiet 4 juli 2017

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Väljarbeteende i 2010 års val. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs Universitet

DN/Ipsos väljarbarometer maj 2015 Stockholm, 26 maj Kontakt: David Ahlin,

Skåningarna om E6 och riksdagsvalet

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Älska din nästa! Partiernas sympatikapital och strukturen i svenska folkets partipreferenser inför 2018 års val

DN/Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

Dagens parti: Vänsterpartiet

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

Väljarkontraktet Karin Nelsson

Rapport: Partiernas sympatikapital, riksdagsvalet 2018

SVT:s vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2014

Rapport 2019:3. Väljarnas viktigaste skäl för röstning Kajsa Evertsson Maja Sörebro. Valforskningsprogrammet

DN/Ipsos väljarbarometer mars 2017 Stockholm, 22 Mars Kontakt: David Ahlin,

Missnöje eller förändringsvilja? Analys av LO-kollektivet i Stockholms läns syn på valet 2014

VILKA PARTIER LÖSER VÄLJARNAS VIKTIGASTE SAMHÄLLSPROBLEM?

Ipsos opinionsmonitor

Opinionsundersökning Järva. Kontakt ABF Stockholm: Katarina Gold Kontakt Novus: Mats Elzén, Liza Pettersson Datum: 9 juni 2017

DN/Ipsos väljarbarometer november 2016 Stockholm, 22 november Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos Sakfrågeägarskap i politiken

Kan Kristdemokraterna räddas av taktikröster. Kristdemokraternas stöd i valmanskåren

Moderaterna tappar. Juli YouGov Sweden AB Holländargatan 17B Stockholm

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Folke Johansson. Röstning i regionval och riksdagsval

SKOP:s väljarbarometer kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Karin Nelsson. Svenskarnas missnöje med olika samhällsproblem

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Medborgarpanelen. Valpanelens åsikter över tid. Titel: Valpanelens åsikter över tid. University of Gothenburg Sweden Box 100, S Gothenburg

Vill ni vinna tjänstemännens röster i valet 2018?

DN/Ipsos väljarbarometer februari 2017 Stockholm, 21 februari Kontakt: David Ahlin,

DN/Ipsos väljarbarometer april 2017 Stockholm, 21 april Kontakt: David Ahlin,

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

Maj DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 22 Maj 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

VALU SVT:s vallokalsundersökning riksdagsvalet 2014

DN/Ipsos: Allmänheten om Nato och Sveriges försvar Stockholm den 22 december

Väljaropinion i samarbete med Metro Juni 2013

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen

Svenska folkets bedömning av Socialdemokraternas, Folkpartiets och Moderaternas politik i skol och utbildningsfrågor

Variabelförteckning Open Opinion Uppdaterad

Nyheter och politik. 1. Hur många dagar i veckan brukar du läsa följande tidningar, i pappers- eller nätutgåva? 6 7 dagar/ vecka.

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

Vikten av vikter: Sammanställning av viktade resultat från SVTs

DN/Ipsos väljarbarometer december 2016 Stockholm, 19 december Kontakt: David Ahlin,

Väljaropinion i samarbete med Metro December 2011

Här bor väljarna. Fokus den 15 september Alliansen

SVT:s vallokalundersökning EUP-valet 2014

Varför tror vi att Värmland lutar åt vänster? Knappast på grund av de stora författarna

Juni Det digitala valet. Följ valåret 2018 i de sociala kanalerna med Notified och Springtime.

Väljaropinion i samarbete med Metro Maj 2011

November DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 November 2017 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

OSKARSON PRESENTATION SNS 13 APRIL Hur väljer vi parti? Maria Oskarson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet

Resultat. Förtroendet för regeringen och de politiska företrädarna. Oktober 2014

Februari DN/IPSOS JANUARI DECEMBER. POLITISK BAROMETER 20 februari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

SVT:s Vallokalsundersökning Riksdagsvalet 2018

Ansvar för valsedlar och valsedlarnas ordning i röstningsoch

DN/IPSOS VÄLJARBAROMETER

Väljaropinion i samarbete med Metro Juli 2011

SKOP. Rapport till Frivärld oktober 2015

Unga väljare i Sverige Mikael Persson & Henrik Oscarsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Om undersökningen. Kvantitativ undersökning i Inizios webbpanel intervjuer Intervjuer genomförda 3-4 januari 2018 Uppdragivare: Timbro

Transkript:

Supervalåret 2014 LINDA BERG HENRIK OSCARSSON Svenska valforskningsprogrammet Göteborgs universitet

Valundersökningar 2014 SCB/Valforskningsprogrammet #26 Europaparlamentsvalundersökningen 2014 #27 Valundersökningen 2014 112 dagar

percent Valresultatet i Europaparlamentsvalet 2014 och Riksdagsvalet 2014 40% 35% 30% 25% 23,3% 31,0% 24,2% 20% 15% 13,7% 15,4% 12,9% 10% 5% 6,1% 6,5% 5,4% 9,9% 4,6% 5,9% 5,7% 6,3% 6,9% 9,7% 3,1% 5,5% 0% Moderate Party Centre Party Liberal People's Party Christian Democrats Social Democratic Party Left Party Green Party Sweden Democrats Feminist Initiative Ofärgade staplar = Europaparlamentsvalet 25 maj 2014 Färgade staplar = Riksdagsvalet 14 september 2014

Varför slutade Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet 2014 så annorlunda? Mobilisering: Inte samma väljarkår Valens karaktär: Inte samma valrörelse Agenda: Inte samma dagordning Ideologi: Inte samma väljarideologi Partikompetens: inte samma bedömningar av partiernas politik Personkompetens: inte samma företrädare

procent Mobilisering: Valdeltagandet ökade för tredje riksdagsvalet i rad Även i Europaparlamentsvalet slog vi nytt nationellt rekord! 100 90 80 86,8 81,4 80,1 82,0 84,6 85,8 riksdagsval 70 60 50 40 41,6 38,8 37,9 51,1 45,5 Europaparlamentsval 30 20 10 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

Mobilisering: Inte samma väljarkår 85,81 procent (6 290 016 personer) jämfört med 51,07 procent (3 758 951) Men endast små effekter på skillnaderna i valutgång. Störst mobiliseringsvinster över sommaren för S, M och SD.

Mobilisering: Inte samma valmanskår! Vilka partier vann/förlorade på att valdeltagandet var högre i riksdagsvalet än i Europaparlamentsvalet 2014? procentenheter +9 +8 +7 +6 +5 +4 +3 +2 +1 +0-1 -2-3 -4-5 Partival i riksdagsvalet 2014: Skillnad mellan icke-röstare och röstare i EP-valet Partival i riksdagsvalet 2014: Mobiliseringsvinster/förluster till följd av tillkommande väljare +8,3 +3,0 +2,4 +2,1 +0,8 +0,7-0,8-0,7-0,7-0,4-0,9-1,3-1,3-2,1-2,0-2,0-2,5-3,6 V S C FP M KD MP SD FI Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen 112 dagar Partival Europaparlamentet Röstningsintention Riksdagsvalet Partival Riksdagsvalet Differens på grund av valens olika karaktär Differens på grund av opinionsförändringar Under valsommaren 2014

Inte samma karaktär på valrörelserna När vann/förlorade partierna sina riksdagsvalröstare? +8 +7 +6 +5 +4 +3 +2 +1 +0-1 -2-3 -4-5 Väljarvinster/förluster till följd av valens olika karaktär Väljarvinster/förluster till följd av utvecklingen mellan maj-september +7,0 +4,6 +2,0 +1,9 +1,3 +0,9 +0,5 +0,8-0,2-0,1-0,6-1,0-1,6-2,1-2,2-2,1-2,7-2,5-2,8-2,8 V S C FP M KD MP SD FI PP Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Valens karaktär: Inte samma valrörelse Väljarnas åsikter: Mer viktigt vem som vinner respektive förlorar i riksdagsval Lättare att se skillnad på olika partiers politik i riksdagsval Mer käbbel men också mer spännande, inför riksdagsval Mer svårbegriplig valdebatt i media inför Europaparlamentsval

Inte samma karaktär på valrörelserna Nyckelindikatorer på valrörelseaktivitet/intresse 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Spelar roll vem som vinner Lätt att se skillnader mellan partierna "för mycket partikäbbel" "alltför koncentrerad på partiledarna" "intressant och spännande" "alltför konfliktfylld och aggressiv" "klara skillnader mellan partierna" "svårbegriplig valdebatt i medierna" "saklig och informativ" Sett TV-reklam Läst valbroschyr/trycksak Besökt partis hemsida Sociala medier på Internet Varit på valmöte Sett filmklipp Läst opinionsundersökningar Försökt övertyga annan Gjorde partitest Såg avslutande SVT-debatt EP14 RD14 Procentandel som instämmer/ har gjort Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Agenda: Inte samma dagordning Val av olika karaktär: Europaparlamentets makt annorlunda än riksdagens olika kompetens och olika sakfrågor i fokus. Valresultaten blev olika bland annat därför att valen handlade om olika saker.

Väljarna motiverar sitt partival. Jämförelse mellan EP och RD Kompetenta personer Bra ideologi Bra politik i EU-frågor Bra framtidsprogram Behövs för min önskeregering Bra politik i nationella frågor Bra partiledare Partiet har skött sig bra Bra valkampanj Ett stort parti Till fördel för mig Bra kandidater Grupptillhörighet i EUP Alltid röstat på partiet Anhängare till partiet Ett litet parti Andra sympatiserar med partiet Riksdagsval Europaparlamentsval 0 10 20 30 40 50 60 Andel av samtliga partiväljare (procent)

Andel av samtliga partiväljare (procent)

Ideologi: Inte samma väljarideologi Opinionsförskjutningar över sommaren inte tillräckligt stora för att förklara skillnader i valutgång Paneldata visar på liten (men signifikant) högerförskjutning Illustreras av frågorna om vinster i välfärden samt ytterligare en pappamånad Även liten förändring i gillande och ogillande av de politiska partierna: tapp för FI, MP och V ökning för Allianspartierna och SD

Ideologi: Förändringar av attityder och preferenser Vilka valvindar under sommaren 2014 kan ha gynnat/missgynnat partier? Vh-placering Förändring av genomsnitt på vänster-högerskala (0-10) respektive ogillar-gillarskala (-5 till +5) -1,0-0,8-0,6-0,4-0,2 +0,0 +0,2 +0,4 +0,6 +0,8 +0,2 Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna Feministiskt Initiativ -0,8-0,6-0,3 +/-0 +0,0 +0,4 +0,4 +0,4 +0,3 +0,6 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Ideologi: Förändringar av attityder och preferenser Vilka valvindar under sommaren 2014 kan ha gynnat/missgynnat partier? Förändring av andel som anser att förslaget är mycket bra/ganska bra (procentenheter) Sverige bör söka medlemskap i NATO +3,1 Minska försvarsutgifterna -3,5 Vinstutdelning ska inte tillåtas -7,2 Kommunerna ska kunna stoppa nya friskolor -3,8 Reservera större del av föräldraledigheten till papporna -5,6-10,0-5,0 +0,0 +5,0 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Kompetens i sakfrågor: Inte samma bedömningar av partiernas politik Små förändringar i väljarnas bedömningar av vilka partier som har en bra politik inom olika sakfrågor mellan maj och september. Ekonomi och sysselsättning: Moderaterna anses bättre i september än i maj. Skola/utbildning: Förtroendekampen mellan S och FP hårdnade men S avgick med knapp seger. Jämställdhet: FI tappade i förtroende mellan maj och september när de andra partierna reagerade och mobiliserade Miljö: ökning för C, minskning för MP i september. Invandring: Dött lopp mellan S, M och SD om vem som har den bästa politiken.

Väljarnas bedömningar om vilka partier som har en bra politik (%) på olika politikområden i maj och september 2014 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Väljarnas bedömningar om vilka partier som har en bra politik (%) på olika politikområden i maj och september 2014 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Väljarnas bedömningar om vilka partier som har en bra politik (%) på olika politikområden i maj och september 2014 Källa: Europaparlamentsvalundersökningen 2014: Sommarpanelen

Kandidatkompetens: Inte samma företrädare Partiledare mer kända än toppkandidater Men toppkandidater är viktigare för röstningsbeteende i EP-val Partier oftast mer populära än partiledare och kandidater.

Skillnader i sympatipoäng mellan partiernas främsta företrädare och partiet bland partiernas egna väljare (medeltalsskillnader) Gillar Starkt (+5) 2,0 1,5 Europaparlamentsvalet 2014 Riksdagsvalet 2014 1,0 0,7 0,8 0,5 0,0 0,1 0,0 0,1-0,5-1,0-0,3-0,6-0,4-1,0-0,9-0,3-0,2-0,6-0,5-0,5-0,6 Ogillar Starkt (-5) -1,5-2,0-1,3-1,4-1,5 V S C FP M KD MP MP2 SD FI

Supervalåret 2014: En framgång för flernivådemokratin? 2014-års Europaparlamentsval och riksdagsval inte annorlunda än andra par av motsvarande val Högre mobilisering men Europaparlamentsvalet blev inte mer likt ett nationellt val av att ligga nära i tid Av de 5 förklaringarna lyfter vi fram Agenda och Kandidatkompetens som de viktigaste Olika valresultat eftersom olika sakfrågor stod högst på dagordningen och bedömningarna av toppkandidaterna hade stor påverkan Rimliga resultat i ljuset av Sverige som en flernivådemokrati.

Tack för uppmärksamheten!