Innehåll 1.1. År 635 till 1516. Från kalifstyre till ottomanvälde... 5 1.2. 1914-1920. Frankrikes och Storbritanniens svek och Syriens grundande... 5 1.3. 1920-1946 Franskt kolonialstyre, härska genom att söndra.... 6 1.4 En fransk kolonialflaggas återkomst... 7 1.5. 1946-2011. USA:s strävan att få kontroll över Syrien och det nationella motståndet.... 8 1.6. Kampen mot det Muslimska brödraskapet.... 10 Villiga ombud för utländska intressen... 10 1.7 Rysslands relation till Syrien... 10 1.8. Syrien: Statsskick, ekonomi och demografi... 11 3.1. USA:s militärmakt... 16 3.2. USA:s styrkor runt Syrien... 19 3.3. USA:s världsomspännande Irreguljära krigföring krig genom ombud och desinformation 20 3.4. Den s.k. arabiska våren... 21 3.5 Libyen våren 2011... 21 3.6. Obamas libyska modell... 23 3.7. Orsaker till missnöje och protester mot den syriska regeringen... 23 4.1 De första protesterna... 25 4.2. Utländsk intervention från början.... 26 4.3. Arabförbundets rapport... 26 4.4. Händelser under 2012... 27 4.5. Händelser 2013... 29 4.5.1. Israel anfaller Syrien... 29 4.5.3. Iran, Hizbollah och Syrien... 33 4.5.4. Relationen mellan Egypten och Syrien.... 34 5.1. NCC - den inhemska demokratiska oppositionen... 36 5.2. Syriska Nationella Rådet (SNC)... 36 5.3. Syriska nationella koalitionen av revolutions- och motståndsstyrkor.... 38 5.4. Oppositionen under 2013 ökad splittring och ökad extremism... 40 5.5. USA:s stöd till oppositionen saknar stöd i befolkningen... 42 6.1. Officiella rapporter om våld av icke oberoende organisationer... 45 9.1. Kofi Annans efterträds som medlare av Lakhdar Brahimi... 55 9.2. Internationellt initiativ för att stoppa kriget i Syrien... 55 9.3. Fredsförslag av Syriens regering i januari 2013... 56 9.4. Fredsförslaget av Rysslands och USA:s utrikesministrar i maj 2013... 57
10.1. Strategin för okonventionell krigföring, en manual för kriget mot Syrien.... 60 10.2. Erfarenheter från Syrien... 62 11.1 Svenskar strider med extremistiska rebeller i Syrien... 70
Förord Konflikten i Syrien är föremål för de mest skiftande bedömningar. Huvudfåran är att dominerande massmedia både i Sverige och utomlands rapporterar att striden står mellan en väsentligen demokratisk opposition bland den syriska befolkningen och en blodig diktatur, som skjutit mot fredliga demonstrationer och oskyldiga medborgare. Enligt FN lever mer än 4 miljoner som flyktingar inom Syrien och är i stort behov av hjälp. Det är en konflikt där världens stormakter är engagerade och delvis står emot varandra.. Denna broschyr är den fjärde versionen som vi sammanställt i vårt arbete med att beskriva och analysera syrienfrågan. Vi beskriver händelseförloppet och analyserar olika aspekter av konflikten mot bakgrund av FN-stadgan, internationell rätt och massmediarapporteringen i kritisk anda. Vi undersöker påståenden om övervåld av den syriska regeringen och oppositionen, samt oppositionens sammansättning, frågan om användning av kemiska vapen, intervention av andra stater, olika fredsförslag, USA:s och EU:s ökade vapenstöd till rebeller och diskussioner i USA:s ledning i slutet av juli om större angrepp på Syrien samt de svenska riksdagspartiernas inställning. Föreningen Syriensolidaritet och vårt arbete presenteras också. Det är svårt att få tillförlitlig kunskap om händelserna i Syrien genom att vanliga massmedia vilka som regel relativt okritiskt har anammat den bild av konflikten som förmedlats av USA och allierade, inklusive den svenska regeringen. Våra studier av massmedia och olika källor, samtal med syrier samt egna resor till Syrien under 2011 och 2012 gör att vi har starkt stöd för att konflikten främst handlar om en sedan länge planerad utländsk intervention från USA:s sida vilken sker genom ombud och inleddes redan våren 2011. Syrien var våren 2011 känd som en sekulär stat fri från det religiösa förtryck som man kan se t.ex. i det USA-skapade Irak och mycket nära förbundna Saudiarabien. Genom sin självständiga hållning visavi USA är Syrien, liksom tidigare Irak och Libyen, ett hinder för USA:s dokumenterade ambition att skaffa sig fullständig dominans i det oljerika Mellanöstern. Även i sin diplomati, och genom att stödet till rebellerna blev officiellt i somras har USA och EU visat att målet inte är fred i Syrien. Konflikten framställs ofta som om en samlad värld står mot Ryssland och Kina. Men det är USA och några andra stater som hittills blockerat en lösning, främst genom ökat stöd till rebeller och genom att motsätta sig Irans medverkan i fredssamtal.. Västvärldens massmedier har genomgående demoniserat Syriens regering samt fördömt Ryssland och Kina som lagt in veto i FN mot aktioner som syftar till att få till en av USA efterlängtad regimändring. Sveriges regering har väsentligen stött USA:s och EU:s linje, men har under 2013 markerat viss kritik. Kriget rasar vidare och bland rebellgrupperna dominerar al-qaida-associerade al-nosra-fronten och liknande grupper. Kampen mot den erkända terrorismen i världen förs idag främst i Syrien och mot de rebeller som stöds av USA & Co. Vi är för att man trots svårigheter ska satsa helt på en fredlig uppgörelse.. Vi hoppas att läsaren av broschyren finner starka skäl att aktivt stödja föreningen och arbeta för följande paroller: För ett fritt, enat och självständigt Syrien! Upphäv sanktionerna mot Syrien! Inget svenskt stöd för krig mot Syrien! Stopp för angreppskriget mot Syrien!
Kapitel 1. Syriens historia fram till år 2011 - imperievälde och motstånd 1.1. År 635 till 1516. Från kalifstyre till ottomanvälde 1 Islam kom till Syrien och Damaskus år 635 med härföraren Khalid el-walid som gjorde Damaskus till rikets huvudstadår 1516 föll staden Damaskus under det Ottomanska imperiets styre och området som utgör dagens Syrien förblev en av det Ottomanska imperiets arabiska provinser i 300 år. Det Ottomanska imperiet, vars efterträdare är dagens Turkiet, hade vid den tiden sin huvudstad i Istanbul. 1.2. 1914-1920. Frankrikes och Storbritanniens svek och Syriens grundande Under det första världskriget (1914-1918) ställde det Ottomanska imperiets härskare upp på Tysklands sida. Ententen (Storbritannien, Frankrike och Ryssland) lovade under krigets gång arabiska nationalister i Syrien att de skulle få självständighet om de gjorde uppror mot det Ottomanska imperiet. Nationalisterna lyckades snabbt samla en liten men effektiv gerillaarmé som attackerade ottomanska utposter och transportleder. Den arabiske ledaren Feisal red 1918 in i Damaskus och Syrien utropades till självständigt kungadöme. Men imperialistmakterna Frankrike och England slöt 1916 det hemliga avtal, Sykes-Picot-fördraget där de hade gjort upp om att stycka upp regionen mellan sig. Mellanöstern delades därmed upp mellan England och Frankrike i koloniala besittningar som godkändes av Nationernas Förbund som mandat. Dagens Syrien och Libanon ockuperades av Frankrike. Feisal, 1920 Frankrike och Storbritannien upprättade gränskontroller i ett område som under hundratals år hade varit ett enat islamiskt territorium där folk och varor fritt rörde sig. Efter Englands och Frankrikes svek mot sina löften riktade nu nationalisterna istället självständighetskampen mot dem. Feisal, kungen av Syrien, ställdes inför ett ultimatum, att accepterade det franska styret eller att krossas.pressades att ta strid mot Frankrike. Några tusen soldater, frivilliga och krigsveteranertog strid men inom några timmar hade de franska kulspruteställningarna förintat den syriska armén. 1 Innehållet i de två första avsnitten i denna text är till största delen hämtade från det första kapitlet i Aron Lunds bok Drömmen om Damaskus, 2010.
Konungariket Syriens omfattning. Den kortlivade staten (8 mars till den 24 juli 1920) som krossades av Frankrike var den första moderna arabiska staten. 1.3. 1920-1946 Franskt kolonialstyre, härska genom att söndra. På det syriska territoriet fanns många olika folkgrupper och majoriteten hade arabiskan som modersmål och självständighetsrörelsen fann arabnationalismen som enande faktor för alla folkgrupper. Frankrike svarade med en beprövad taktik härska genom att söndra. Syrien delades upp i religiöst baserade småstater som skulle hållas beroende av Frankrike och få stöd och beskydd av kolonialmakten. Frankrike klippte ut Libanon ur Syrien och inrättade Libanon som en separat stat Åren mellan 1920 och 1925 kom att präglas av små, lokala, sporadiska uppror mot det franska styret.
1925 utbröt ett större mer allmänt uppror mot det franska kolonialväldet 2 som slagits ned två år senare. I självständighetskampen mot Frankrike och för ett enat Syrien mot de koloniala gränserna växte den arabiska och syriska identiteten sig allt starkare hos befolkningen. Efter många års hård kamp för självständighet lämnade de sista franska trupperna Syrien den 17 april 1946,. Sedan dess firas den 17 april som Syriens självständighetsdag. Bilden visar en gata i Damaskus efter franska bombanfall 1925 I sin bok Drömmen om Damaskus skriver syrienexperten Aron Lund: Religionsfriheten är mer omfattande i Syrien än i nästan något annat arabiskt land. Motståndare till kolonialmakten hängdes offentligt. På bilden tre nationalister som hängdes i Damaskus efter upproret 1925. 1.4 En fransk kolonialflaggas återkomst Den 14 maj 1930 utfärdade Frankrike en ny grundlag för Syrien. Och det beslöts att flaggan skulle ha tre stjärnor. 3. USA, Frankrike och Storbritannien försöker idag erövra Syrien och deras allians använder den franska kolonialflaggan med tre stjärnor som symbol (den riktiga syriska flaggan har två stjärnor och ett rött fält). 2 Michael Provence. The Great Syrian Revolt and the Rise of Arab Nationalism. University of Texas, Austin: University of Texas Press, 2005. 3
I bildens vänstra hörn syns den gamla franska kolonialflaggan. Många blir berättigat arga när de inser att de gamla kolonialmakterna Frankrike och Storbritannien tillsammans med USA vill återerövra Syrien och införa den gamla franska kolonialflaggan igen. 1.5. 1946-2011. USA:s strävan att få kontroll över Syrien och det nationella motståndet. Frankrike lämnade officiellt 1946 över makten i republiken Syrien till en regering som hade formats av kolonialmakten. Då inleds Syriens neokoloniala period vilket betyder att imperialisterna försöker kontrollera Syrien genom ombud. Till stor del på grund av imperialisternas spel hade Syrien mellan 1946 och 1956 tjugo olika regeringar och fyra olika konstitutioner. 1949 störtade USA Syriens nationalistiske president Shukri al- Kuwatli som tillsatts av den valda regeringen Syriens nuvarande flagga är flaggan för unionen med Egypten och de två stjärnorna symboliserar de två länderna. 1947, ett år efter att de sista franska trupperna lämnat Syrien hölls val där nationalisterna som hade kämpat mot Frankrike fick flest röster. Men 1949 störtades regeringen i en USA-stödd CIA-kupp 4. Denna USA-kupp var Syriens första militärkupp och startskottet för den långa rad av kupper som skulle följa. År 1948 deltog Syrien i det arabisk-israeliska kriget mot staten Israel och för att motverka fördrivningen av palestinierna. Den syriska armén pressades under krigets gång ut ur de områden som Israel kontrollerade men höll stånd vid Golanhöjderna. Syrien har utkämpat ytterligare tre större krig mot Israel, 1967, 1973, 1982. Syrien har gett mer än 500 000 palestinska flyktingarna och deras ättlingar sjukvård och annan hjälp under de senaste 65 åren under bättre villkor än i något omgivande länder.syrien uppförde sig inte som USA ville att ett land i Tredje världen skulle göra 5. 1958 beslöt Syrien att ingå i en union med Egypten som leddes av Nasser och som allierade sig med Sovjetunionen prec. Unionen med Egypten sågs som det första steget mot en stor arabisk union. Rörelsen för en arabisk union kallas panarabism. 1961 4 Gendzier, Irene L. 1997. Notes from the Minefield: 5 Stycket är i sin helhet hämtat från William Blums bok, CIA och USA:s verkliga utrikespolitik, s. 115-119.
genomförde en grupp officerare en kupp i Syrien och beslutade att Syrien skulle dra sig ur unionen. 6 Kuppen stöddes av de USA-allierade Jordanien och Saudiarabien 7. I en militärkupp i mars 1963 kom Baathpartiet tog makten, vilket Baathpartiet gjort i Irak en månad tidigare. Arbetet på en panarabisk union blev till ett definitivt misslyckande 1963 Många palestinier som fördrivits eller flytt från Palestina i samband med staten Israels grundande bosatte sig i grannlandet Jordanien. I september 1970 skickade Syriens regering trupper till Jordanien för att stödja palestinsk gerilla när Israel anföll gerillan inne i Jordanien. Jordanska trupper besköt först israelerna men flygbombade syriska trupper och började senare beskjuta palestiniernas huvudkvarter i Jordanien och hotade angripa palestinska centra i andra delar av Jordanien. Dessa strider har senare kommit att kallas Svarta September. 1970 ledde Syriens försvarsminister Hafez al-assad en oblodig kupp mot den ledande fraktionen inom Baathpartiet och han utsågs till Syriens president. 1976 bad Libanons president Elias Sarkis Syrien om att intervenera i Libanon och Syrien skickade 40 000 soldater och kom att ha militär närvaro i Libanon i 30 år. Mellan 1976-1982 förde Muslimska Brödraskapet och andra religiösa grupper en väpnad kamp för att med utländsk hjälp försöka störta Baathregeringen. 1982 försökte det Muslimska Brödraskapet ta över Hama och flera andra städer. Den syriska armén slog ner försöken efter hårda strider. Regeringen stod nu inför ett fullskaligt stadsuppror som de inte hade sett tidigare. Striden om Hama pågick under tre veckor och 12 000 soldater skickades för att återta kontrollen över staden. Islamisterna drog sig tillbaka till stadens äldre kvarter och en tredjedel av stadens gamla centrum raserades i striderna. Antalet döda i striden om Hama beräknas till allt från 3 000 till 20 000, och många flydde utomlands. Efter striderna byggde regeringen snabbt upp nya byggnader. Men den brutala kampen medförde en kvarvarande antagonism mot regeringen hos en del av befolkningen i Hama. 1990-91 deltog Syrien i det FN-stödda kriget mot Irak 1990-91 ( Gulfkriget ). Hafez al-assad dog år 2000 och hans son Bashar al-assad utnämndes till president. Det fanns en stark opinion för större politisk frihet och under år 2000 till 2001 förekom omfattande politiska diskussioner( Damaskusvåren ) (se även avsnitt 2.4.). Syriens utrikesminister sa i det syriska parlamentet efter angreppet på Irak att Syrien har ett nationellt intresse av att angriparna lämnar Irak. Rädd för konsekvenserna av en amerikansk närvaro i grannlandet lanserade Assadregeringen en samlad aktion för att först stödja Iraks armé och därefter upproret mot ockupationen. John Bolton, då statssekreterare för vapenkontroll och internationell säkerhet Vi har sett Syrien vidta en rad fientliga handlingar mot koalitionsstyrkorna i Irak. Syrien tillät att militär utrustning och frivilliga strömmade in i Bashar al-assad Irak på tröskeln och under kriget och de gör det fortfarande.". Trots flera påstötningar, bland från dåvarande utrikesminister Colin Powell, i maj 2003, tilläts exempelvis Hamas att arbeta i Damaskus 8. 2003 bombade Israel nära Damaskus och samma år antog USA:s kongress Syrien Accountability Act med målet att genom internationella sanktioner göra slut på vad USA ser som Syriens inblandning i Libanon, Irak, terrorism och innehav av massförstörelsevapen. Syrien har under mer än två decennier krävt nedrustning av massförstörelsevapen, inklusive kärnvapen, i regionen vilket inte uppskattas av ledningen 6 Seale, Patrick, 1988 The struggle for the middle east, s. 67. 7 För USA:s relation till Saudiarabien, se John Perkins bok Confessions of an economic hit man där han bl.a. beskriver hur de köpte kungafamiljens gunst och hur storbolagen från USA har byggt upp hela landet från grunden. 8 Syria: buying time, Robert Rabil. www.securityaffairs.org/issues/2006/11/rabil.php
för Israel. 2007 bombade Israel Syrien i Deir ez-zorregionen och följande år genomförde USA en militär operation inne i Syrien och dödade åtta civila. 1.6. Kampen mot det Muslimska brödraskapet. Villiga ombud för utländska intressen Muslimska Brödraskapet är en politiskt och religiöst konservativ organisation som bildades i Egypten 192810och är en organisation där lydnad under ledaren (murchid, det arabiska ordet för guide ) och utförande av dennes direktiv är centralt. Demokrati ingår inte i Muslimska Brödraskapets ideologi. Brödraskapets ledarskap består av mycket förmögna personer, delvis till följd av ekonomiskt stöd från den religiösa starkt konservativa diktaturen Saudiarabien samt stöd från USA, Qatar och Israel. Muslimska Brödraskapets ekonomiska program i Egypten innefattar omfattande privatiseringar, t.ex. av vattenförsörjning, elektricitet, sjukvård och järnvägsnät. Dagens syriska Muslimska Brödraskap har för att bli accepterade i väst putsat upp fasaden och säger sig stå för demokrati. De har sedan decennier tillbaka främst existerat utomlands och sagts vara den ledande kraften i Syrian National Council (SNC) som USA-alliansen fram till hösten 2012 försökte strukturera som en framtida regering. ((Numera ingår SNC och därmed Muslimska Brödraskapet i Syrien i USA-alliansens nya projekt National Coalition for Syrian Revolutionary and Opposition Forces (även kallad Den unge Sayyid Qutb Syrian National Coalition). Muslimska Brödraskapet i Syrien ropar i sina uttalanden ständigt efter intervention i Syrien från USA-alliansen11. Fiendenskapet mellan de sekulära Bathpartiet och Muslimska Brödraskapet i Syrien går tillbaka till 1940- talet, och flera sammandrabbningar har skett. Under 1980 klarade sig Baathpartiets ledare Hafez al-assad undan ett mordförsök från Muslimska Brödraskapet. Samma år slog den syriska armén till mot Muslimska Brödraskapets träningsläger i Jordanien i ett försök att bryta den utländska försörjningen av islamisterna. 1.7 Rysslands relation till Syrien Sovjetunionens och Syrien inledde militära relationer1955, då Sovjetunionen erbjöd att ge betydande ekonomiskt och militärt stöd för Syriens vägran att ansluta sig till Bagdad-pakten, en allians som bildats under ledning av Storbritannien och USA. Sovjetunionen etablerade en betydande militär närvaro. Syrien har under de senaste åren köpt avancerad krigsmaterial av Ryssland.. Den syriska hamnstaden Tartus har haft en sovjetisk och senare en rysk flottbas sedan 1971, vilken blivit Muslimska Brödraskapets symbol. De använder samma symbol i Syrien och Egypten, en permanent mellanösternbas för kärnvapenkrigsfartyg. Ryssland har stora ekonomiska intressen i Syrien Ryssland placerade under 2012 sitt enda hangarfartyg på sin militärbas i den syriska hamnstaden Tartus. USA har 19 hangarfartyg. Av de andra länderna som har hangarfartyg har inget land mer än två stycken.
1.8. Syrien: Statsskick, ekonomi och demografi Syrien ligger i det område som har kallats den bördiga halvmånen och där civilisationens vagga en gång sägs ha stått. Landets yta är mindre än hälften av Sveriges men där lever mer än dubbelt så många människor. God nederbörd i väster och floden Eufrats vatten i öster har skapat förutsättningar för ett omfattande jordbruk. Syrien har ofta varit självförsörjande på livsmedel, vilket bidragit till att landet kunnat föra en relativt självständig politik och även utveckla tillverkningsindustrin. Det område som dagens Syrien omfattar har en historia som är belagd i skriftliga källor mer än 5000 år tillbaka. Olika folkslag som amoriter, hettiter, assyrier, perser, romare, araber och turkar har under historiens lopp styrt över det område som i dag utgör Syrien. Socialt har landet utvecklats sedan självständigheten 1946, bl.a. genom en satsning på hälsa och utbildning. Landguiden.se Bördiga fält vid floden Eufrats strand. från Utrikespolitiska institutet skrev: Syrien har ett mer utbyggt utbildningssystem än såväl de flesta låginkomstländer som andra arabländer. Läs- och skrivkunnigheten är jämförelsevis hög. Vid sidan av de vanliga skolorna finns också islamiska skolor, både statliga och privata. De senare har på sistone ställts under skärpt övervakning från myndigheterna för att undvika att extrema tolkningar av religionen sprids. Ekonomin krympte ytterligare 2012 på grund av sanktionerna och minskad inhemsk efterfrågan och produktion skriver CIA i World Factbook Ekonomiska sanktioner, förbjudna enligt FN, infördes långt innan det militära äventyret mot Syrien inleddes och är ekonomisk krigsföring som syftar till att krympa ekonomin och på så sätt minska stödet för landets ledning. Det är en skam att dessa sanktioner stöds av samtliga åtta partier i den svenska riksdagen, när till och med CIA medger att de skadar ekonomin. Några statistiska fakta om Syrien. Namn: Al-Jumhuriya al-arabiya as-suriya/syriska arabiska republiken. Självständighet: 17 april 1946. Nationaldag: 17 april. Statsskick: Republik. Statschef: Bashar al-assad, president sedan 2000, senaste valet 2007 (97,6 procent av rösterna) nästa val 2014. Yta: 185 000 Km 2.
Huvudstad: Damaskus (2,5 milj inv.). Andra större städer: Aleppo (3 milj inv.), Homs (1,3 milj), Hamah (850 000). Befolkning: 21,1 miljoner (FN 2012) Omkring 56 procent bor i städer. Förväntad livslängd: kvinnor 78 år, män 74 år (FN) Spädbarnsdödlighet: 14 per 1000 födslar. Offentliga utgifter för hälsovård: 1,6 procent (% av BNP). Andel barn som börjar skolan: 92,8 procent. Antal år i skolan: 5,7 (genomsnitt för personer över 25 år). Läskunnighet: 84,2 procent. Religioner: Islam, kristendom. Språk: arabiska (officiellt), kurdiska, armeniska, arameiska, kurdiska Viktiga jordbruksprodukter: vete, korn, bomull, linser, kikärtor, oliver, sockerbetor, nöt, lamm, fågel, mjölkprodukter. Viktiga industrivaror: olja, textilier, livsmedel, drycker, tobak, cement, fordon. Valuta: Syriska pund. BNP/inv: 5 100 Us$ (2011) Andelen sysselsatta inom industri: 16 procent (Andel av BNP 22,1 %) jordbruk: 17 procent (16,5 %) service: 67 procent (60,7 %) Tillväxt: 2012 (ingen uppgift), 2011-2,3 procent, 2010 3,4 procent. Källor: World fact book (CIA), Worldbank, UNDP Human Development Report, Utrikespolitiska institutet, BBC, www.landguiden.se.
2. FN-stadgan och folkrätten 13 Enligt en grundläggande regel i FN-stadgan (artikel 2:4) ska FN och alla medlemsstater avstå från hot om våld och användning av våld i internationella relationer. Detta är grunden för den internationella rätten: krig är förbjudna. Från detta förbud finns det bara två undantag: (i) rätt till självförsvar för att avvärja ett väpnat angrepp och (ii) när säkerhetsrådet tar beslut om att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet. Våldsförbudet kompletteras av principen om non-intervention som framgår i (artikel 2:7) av FN-stadgan och förbjuder inblandning i andra staters interna angelägenheter. Förhållandena i Syrien har inte varit sådana att de ger grund för inblandning i landets interna angelägenheter. Syrien hotar inte sina grannar och utgör inte ett hot mot internationell fred och säkerhet. I Syrien pågår en konflikt väsentligen till följd av utländsk intervention. FN-stadgan ger inte säkerhetsrådet rätt att ingripa. Inte heller kan en sådan rätt grundas på så kallad humanitär intervention, som tillbakavisas av en överväldigande majoritet av världens stater. En intervention har inte heller folkrättsligt stöd med hänvisningar till R2P (Responsibility to Protect). President Obama sa i fredspristalet i Oslo 10 december 2009 att Jag tror att våld kan rättfärdigas på humanitära grunder, vilket innebär en reservationslös uppslutning bakom R2P. Den knutna pistolen står staty utanför FNhögkvarteret i New York. Att upprätta flygförbudszoner eller skyddszoner skulle utgöra ett grovt brott mot FN-stadgan och en grov kränkning av Syriens territoriella integritet. Säkerhetsrådet får alltså bara gripa in för att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Vilket statsskick och vilken regim Syrien ska ha är en intern syrisk angelägenhet. USA och andra stater ville i enlighet med sina planer i tidigt skede störta Syriens president Assad, liksom delar av oppositionen i Syrien President Assads regering är av det auktoritära slaget, men det gör den inte särskilt unik. Det finns gott om exempel på sådana regeringar bland världens stater. Är det lagligt att ta till vapen mot den egna regeringen? Nej, det är så klart inte är lagligt. Alla suveräna stater har synnerligen hårda straff för upprorsverksamhet. I Sverige kan det ge upp till livstids fängelse. Det är bara om ett uppror lyckas som det är lagligt, påpekade en gång författaren August Strindberg. Om upproret bara kan lyckas med utländsk hjälp så är det en helt annan sak. Då rör det sig om kränkning av internationell fred och säkerhet. Med folkrätt menar man alla de regler som skall styra relationen mellan olika stater och folkrätten är bra, för den ger inget stöd för manipulationer från utlandet som nu pågår i Syrien. Folkrätten förbjuder helt inblandning i andra staters inre angelägenheter. FN:s generalförsamling har i resolutioner slagit fast att angreppskrig är det allvarligaste av alla brott mot fred och säkerhet i hela världen. De förbrytelser som begås av enskilda personer sedan ett krig har startats, kan straffas enligt lagar som ska gälla i FN:s medlemsländer (alla världens länder utom Vatikanstaten). FNstadgan och Nürnberg-stadgan 9 har samma tydliga fokus mot just angreppskrig och utgör tillsammans en ytterst aktuell plattform för freden. I dag är FN-stadgan omstridd. Denna klara plattform för fred, som USA en gång i tiden var med och utformade, ser västmakter numera som ett problem som begränsar deras handlingsfrihet. De arbetar politiskt för att komma bort från att angreppskriget skall vara det i särklass allvarligaste internationella brottet. Istället lyfter man fram det humanitära. Det är meningen att fokus skall skifta från att ta ställning 9 Upprättades i samband med andra världskriget för att döma krigsförbrytare.
14 mot anfallskrig till att bara behandla ett krigs påstådda humanitära aspekter som t ex att onödigt många civila skadas. Händelseutvecklingen i Syrien aktualiserar alltså centrala frågor om grundläggande principer i FN-stadgan. Händelserna bör också ses mot bakgrund av angreppet på Libyen. I fallet Libyen lyckades de västliga stormakterna driva igenom resolution 1973 i säkerhetsrådet, som öppnade för användning av våld mot landet under förvändning av humanitära hänsyn. Dessa stater, inklusive Sverige, utvidgade sina insatser långt utöver FN-resolutionen, och stor förödelse och kaos blev följden. Säkerhetsrådets beslut att öppna för omfattande våld mot Libyen var inte förenligt med FN-stadgan, då den gick utanför det handlingsutrymme som medlemsstaterna get säkerhetsrådet. Säkerhetsrådet har visserligen rätt att agera och använda våld vid hot mot internationell fred och säkerhet, men konflikten i Libyen var inte av det slaget. Det var en intern konflikt som från början drevs på av USA. Säkerhetsrådets agerande skärpte stridigheterna i landet och omöjliggjorde en fredlig lösning. enligt FN-stadgan. USA-alliansens inblandning i Syriens inre angelägenheter redan i tidigt skede innebar enligt en mängd rapporter att det till Syrien har strömmat in mängder av vapen och militanta aktivister för att förstärka upproret. (se kommande avsnitttill sist. Genom bombkrigen mot Jugoslavien, Afghanistan, Irak och Libyen ifrågasätts en internationell rättsordning som är tänkt att vara bindande för alla stater. Inblandningen i Syrien ställer oss inför samma fråga. Skall laglöshet och godtycke få breda ut sig i de internationella relationerna, där ett antal dominerande västmakter med USA i spetsen kan göra nästan vad som helst?
3. USA:s agenda och konfliktens bakgrund 15 USA har under lång tid arbetat aktivt för att ta kontroll över Syrien. Redan 1996 rekommenderade en grupp neokonservativa 10 (med bl.a. förre statssekreteraren, den kände höken Rickard Perle) Israel att använda våld för att Försvaga, hålla tillbaka och rentav tränga tillbaka Syrien. År 2003 föreslog biträdande försvarsminister Paul Wolfowitz en militär aktion mot Syrien i samband med Irakinvasionen. I boken Inheriting Syria 2005 presenterar statstjänstemannen Flynt Leverett fyra alternativa strategier mot Syrien, där det första alternativet sanktioner redan var infört. Men Flynt avråder från alternativet att genomföra en våldsam regimförändring genom ett militärt ingripande. Washington Post uppger att USA har gett ekonomiskt stöd till en högerinriktad oppositionsgrupp åtminstone sedan 2005. Enligt dokument från Wikileaks 11 har USA:s utrikesdepartement finansierat opposition mot Syriens regering i London sedan 2006. USA:s regering skickade 6,3 miljoner US dollar till Movement for Justice and Development, en London-baserad organisation som driver satellitkanalen Barada TV som sänder regeringsfientliga nyheter in i Syrien. Ytterligare 6 miljoner US dollar skickades för att stödja en utbildning för journalister och aktivister. Att aktivt försöka störta en regering i ett annat land kallas (som vi har sett) enligt FN-stadgan för inblandning i annan stats inre angelägenheter. Man kan fundera på vad som kunde hända om en annan stat ekonomiskt massivt stödde opposition i USA mot regeringen i Washington. Det är väl känt att anfallet mot Irak år 2003 inte var någon plötslig ingivelse. Det gäller även Libyen, Syrien och andra länder. I en intervju 12 under 2007 med Wesley Clark framkommer intressanta uppgifter. Wesley Clark var presidentkandidat för demokraterna i tidigt skede 2008 och har varit högste befälhavare för NATO och var ansvarig för bombningarna av Jugoslavien 1999. Intervjuaren Amy Goodman: Låt oss tala om Iran. Du har en hel web-site med argument mot ett krig i Iran. (www.stopiranwar.com). General. Wesley Clark: Ja, på sätt och vis. Men, General Wesley Clark du vet, historien upprepar sig inte exakt två gånger. När jag vittnade inför kongressen 2002, varnade jag för att om man skulle oroa sig för en stat bör det inte vara Irak utan Iran. Men denna regering ville oroa sig för Irak, inte för Iran. Jag visste varför eftersom jag hade varit i Pentagon direkt efter 9/11 2001. Omkring tio dagar efter 9/11, gick jag igenom Pentagon och jag träffade försvarsminister Rumsfeld och vice försvarsminister Wolfowitz. Jag gick ner bara för att säga hej till några av de personer i försvarshögkvarteret som brukade arbeta för mig. En av generalerna kallade in mig och sa: Sir, du måste komma in och prata med mig en sekund. Vi har fattat beslutet ska gå i krig mot Irak. Jag frågade Varför det? 10 Neokonservatism på engelska neoconservatism är en idépolitisk strömning med sina rötter i USA. 11 www.cbc.ca/news/world/story/2011/04/18/syria-united-states-backing-wikileaks.html 12 www.globalresearch.ca/we-re-going-to-take-out-7-countries-in-5-years-iraq-syria-lebanon-libya-somalia-sudaniran/5166
16 Han svarade: Jag vet inte, men antar att de inte vet vad de annars ska göra. Så jag frågade, har de funnit information om kontakter mellan Saddam och al-qaida? Han sa Nej, nej, det finns inga sådana nyheter. De har bara beslutat att gå i krig mot Irak. Han sa Jag antar att vi inte vet vad vi ska göra med terrorister, men vi har en stark militär och vi kan fälla regeringar. Han sa vidare Jag antar att om det enda verktyg man har är en hammare, måste alla problem se ut som en spik. Jag träffade honom några veckor senare, och då hade vi bombat i Afghanistan. Jag frågade Ska vi fortfarande gå i krig mot Irak? Och han sade: Åh, det är värre än så. Jag fick just ner detta dokument från övervåningen vilket betyder att försvarsministerns kontor. Detta är ett PM som beskriver hur vi ska ta oss an sju länder på fem år, först Irak, och sedan Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan och slutligen Iran. Är dokumentet hemligstämplat? Han svarade Ja, sir.. Visa det inte för mig då, sa jag. Jag träffade honom något år senare. Minns du vårt samtal?. Han svarade: Sir, jag har inte visat dig något PM. Jag visade det inte för dig! 3.1. USA:s militärmakt USA har kraftigt utökat sin militärmakt under 2000-talet och svarar med 5 % av världens befolkning för omkring 40 % av världens totala militärutgifter 13., ungefär lika mycket som de därefter följande sju staternasedan Obama blev president har USA moderniserat sin kärnvapenarsenal. 13 SIPRI, 2011.
17 Många som forskar i ämnet menar att den kraftiga satsningen på militärmakt syftar till att kontrollera så stor del av världen som möjligt. Som ett uttryck för denna strävan har USA byggt upp ett nät av militärbaser som omfattar nära nog hela världen utom Kina och Ryssland samt länder där Ryssland och Kina har stort inflytande. Det finns olika uppgifter om hur många militärbaser de har byggt upp i andra länder men med hänvisning till officiella källor uppgav den förre presidentkandidaten Ron Paul att det fanns mer än 900 militärbaser i fler än 90 länder. Enligt uppgifter som sammanställts på Wikipedia 14 har USA militärbaser i mer än ¾ av jordens knappt 200 stater. Ytterligare en källa uppger att det finns totalt över 700 militärbaser i ett sjuttiotal länder och militär trupp i ungefär lika många länder 15. Svenska utrikespolitiska institutet skriver att amerikanska soldater finns idag i fler än 150 länder på 100-tals basinstallationer 16. Många av dessa militärbaser har under 2000-talet byggts i Mellanöstern och runt Kina och Ryssland. USA:s specialstyrkor I Washington Post skrev ett par journalister 2010 att specialstyrkor från USA opererade i 75 länder, 15 fler än då Obama tillträdde 17. En annan källa uppger att deras specialstyrkor verkar i 120 länder 18. År 1987 bildades US Special Operations Command (SOCOM). Styrkan har ökat från 37 000 personer i början av 1990-talet till 60 000 personer (varav en del även arbetar i andra militär enheter), inklusive US Navy SEAL-trupper, som dödade Osama bin Laden. Budgeten har nästan fyrdubblats efter 2001, till 9,8 miljarder US dollar, om man medtar kostnaderna i Irak och Afghanistan. SOCOM kan beskrivas som presidentens privata armé enligt CIA 19. Drönarattackerna ökat kraftigt under Obama i en artikel med titeln Obama bödeln i Vita Huset. 20. 14 en.wikipedia.org/wiki/united_states_military_deployments#africa_and_the_middle_east 15 John Bellamy Foster, The US imperial triangle and military spending. Monthly Review 2008:60 1-19 16. Ojanen, H. et al. 2011. Vad krävs för att bli vinnare? Om stormakter på tiotalet. Världspolitikens Dagsfrågor 6-7/2012. Stockholm: Utrikespolitiska Institutet, 2011 17 Young & Jafee. US secret wars expands globally. Washington Post 4 June 2010; www.twf.org/news/y2010/0604-secret.html 18 Nick Turse. Secret war in 120 countries. Asia Times 5 August, 2011 19 Turse N. The Pentagon s new power elite. Counterpunch 4 August 2011 www.counterpunch.org/2011/08/04/the-pentagons-new-power-elite 20 www.aftonbladet.se/kultur/article15789457.ab
18 21 21 news.nationalpost.com/2011/10/28/graphic-mapping-a-superpower-sized-military
19 3.2. USA:s styrkor runt Syrien USA har betydande militära styrkor och militära resurser runt Syrien, fast man för främst krig genom ombud, vilket beskrivs nedan. I notisform från tidigare år kan nämnas att i juni 2013 genomfördes en gemensam amerikansk-jordansk övning som kallades Eager Lion 2013 med amerikanska F-16 stridsflygplan och missilsystemet Patriot. Övningen innefattade 15 000 soldater från 18 länder. Amerikanska soldater väntar bredvid patriotmissiler vid en turkisk militärbas i Gaziantep den 5 februari 2013. USA, Tyskland och Nederländerna har skickat soldater för att sätta upp missiler riktade mot Syrien. Washington Post rapporterade i januari 2013 att USA höll på att skicka över 400 soldater till sin militärbas i turkiska Incirlik. Tyskland och Nederländerna skulle även de enligt tidningen leverera två batterier vardera för att stationeras i andra städer längs gränsen till Syrien. Men det är inte bara amerikanska styrkor som opererar i Turkiet. Reuters skrev i juni förra året om att utländska specialstyrkor - särskilt brittiska, men kanske också från USA, Qatar, Frankrike m.fl. är verksamma i Turkiet i provinsen Hatay (som gränsar mot Syrien). I artikeln uppges att brittiska specialstyrkor har tagit sig in på syriskt territorium förmodligen tillsammans med rebellstyrkorna. Israel vars armé finansieras och beväpnas främst av USA har under det senaste året bombat Syrien och låtit pansarvagnar skjuta in över gränsen. Uppgifter finns även som tyder på att Israel låter drönare flyga över Syrien på spaningsuppdrag. Israel har 460 stridsflygplan i aktiv tjänst och ca 3000 pansarvagnar samt ett stort antal kärnvapen. Det amerikanska kärnvapenbestyckade hangarfartyget Eisenhower som varit förankrat utanför Syrien. Medelhavet domineras sedan länge militärt av USA:s sjätte flotta som har sitt högkvarter i den italienska hamnstaden Neapel. Vocie of Russia rapporterade i december 2012 att 17 amerikanska krigsfartyg befann sig utanför Syrien, bl.a. det amerikanska hangarfartyget Dwight D Eisenhower. På kärnvapenbestyckade USS Dwight D Eisenhower fanns enligt Voice of Russia 70
20 bombplan med kärnvapen och totalt 8 000 amerikanska militärer. Sammanfattningsvis: USA har militära styrkor eller kraftigt beväpnade allierade i alla länder som omger Syrien utom möjligen i Libanon. Om Pentagon bestämmer sig för ett anfall mot Syrien så kan det genomföras omgående t.ex. från baserna i Turkiet eller från hangarfartyget Eisenhower i Medelhavet. 3.3. USA:s världsomspännande Irreguljära krigföring krig genom ombud och desinformation En viktig målsättning för USA är, som general Wesley Clark (se även kapitel 3) har avslöjat, att få kontroll över Syrien, Libanon, Somalia, Sudan och Iran och andra länder. För att göra detta utkämpar USA ett världsomspännande Irreguljärt krig, som omfattar 14 olika metoder. Av dessa är Okonventionell Krigföring (Unconventional Warfare) och Strategisk Kommunikation (Strategic Communication) av särskilt intresse. De verksamheter som ingår i USA:s världsomspännande irreguljära krig är: 1. Starta upprorsrörelser. 2. Upprorsbekämpning. 3. Okonventionell krigföring. 4. Anti-terrorism. 5. Inre säkerhet i andra länder. 6. Stabilitet, säkerhets, övergångs och återuppbyggnadsverksamhet. 7. Strategisk kommunikation. 8. Psykologiska operationer. 10. Civil-militära operationer. 11. Informations-operationer. 12. Underrättelse- och kontraspionageaktiviteter. 13. Transnationell brottslig verksamhet, inklusive narkotika- och människohandel, olaglig vapenhandel och olagliga finansiella transaktioner som stödjer eller upprätthåller IW. 14. Brottsbekämpande verksamhet inriktad på att motverka irreguljära motståndare.