KULTURUTSKOTTETS BETÄNKANDE 1/2007 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 15 maj 2007 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd (RP 6/2007 rd) till kulturutskottet för beredning. Lagmotionerna I samband med propositionen har utskottet behandlat följande lagmotioner: en lagmotion med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd LM 36/2007 rd Paavo Arhinmäki /vänst en lagmotion med förslag till lag om ändring av 11 i lagen om studiestöd LM 7/2007 rd Minna Sirnö /vänst m.fl. en lagmotion med förslag till lag om ändring av 19 i lagen om studiestöd LM 41/2007 rd Miapetra Kumpula-Natri /sd som remitterades till utskottet den 29.5.2007, 1.6.2007 och 6.6.2007. Sakkunniga Utskottet har hört - konsultativ tjänsteman Leena Koskinen, undervisningsministeriet - jurist Jukka Laukkanen, Folkpensionsanstalten - socialpolitisk sekreterare Elina Laavi, Finlands studentkårers förbund FSS - ordförande Hannu Murisoja, Förbundet för Studentföreningar vid Yrkeshögskolorna i Finland rf - ordförande Kati Kokkonen, Finlands Yrkesstuderandes Centralförbund SAKKI rf - ordförande Antti Melander, Förbundet för Gymnasisterna i Finland rf - styrelseledamot Ilkka Sasi, Suomen Opiskelija-Allianssi - OSKU ry. PROPOSITIONEN OCH LAGMOTIONERNA Regeringens proposition I denna proposition föreslås att lagen om studiestöd ändras. Föräldrarnas inkomstgränser, som tillämpas när studiestöd beviljas, föreslås bli höjt med 30 procent på det sätt som riksdagen förutsätter i statsbudgeten för år 2007. Utöver det förslås en justering av begränsningarna för beviljande av studiestöd, rätten till bostadstillägg, ansökan och beviljande av studiestöd samt en översyn av de bestämmelser som omfattar justering av studiestöd utan ansökan. Lagen avses träda i kraft den 1 november 2007. Lagmotionerna Lagmotion LM 36/2007 rd är en parallellmotion till regeringens proposition och i motionen före- RP 6/2007 rd LM 7/2007 rd LM 36/2007 rd LM 41/2007 rd Version 2.1
slås en höjning av studiepenningen, utbetalning av bostadstillägg året runt, att beloppet av studiestödet för studerande som bor själv inte ska vara beroende av föräldrarnas inkomster samt att studiestödsförmånerna binds vid levnadskostnadsindex. I lagmotion LM 7/2007 rd föreslås att studiepenningen höjs med ca 15 procent. I lagmotion LM 41/2007 rd föreslås att effekten av föräldrars inkomster enligt 19 i lagen om studiestöd slopas i fråga om myndiga studerande på andra stadiet som bor själv. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Enligt utskottet är det viktigt att de inkomstgränser för föräldrars inkomster som tillämpas när studiestöd beviljas höjs med 30 procent, på det sätt som föreslås i propositionen. Utskottet förordar lagförslaget med följande anmärkningar och ändringsförslag. Propositionen baserar sig på riksdagens ståndpunkter i samband med behandlingen av statsbudgeten för 2007. Avsikten med förslaget är att korrigera problemet med skärpt behovsprövning och det faktum att studiestödets realvärde har sjunkit när det gäller studerande från familjer med små inkomster. Utskottet anser att de riktlinjer för studiestödet som framgår av regeringsförklaringen är viktiga. De studerandes utkomst måste förbättras samtidigt som systemet ska vara uppmuntrande och tydligt. Studiestödet förbättras nu utifrån den gällande strukturen så att det tryggar utkomsten vid heltidsstudier, främjar ett effektivt studerande och gör det möjligt att avlägga examen planenligt. Under den pågående regeringsperioden ska studiepenningen höjas med 15 procent på alla utbildningsstadier och de studerandes inkomstgränser med 30 procent. Samtidigt följer man hur studielånsavdraget fungerar i praktiken. Enligt den justerade redogörelsen om ramarna för statsfinanserna 2008 2011 allokeras 79 miljoner euro av anslagen för kompetensutveckling till studiestödet. Studiepenningen höjs med 15 procent på alla utbildningsstadier höstterminen 2008 och inkomstgränserna för studerande med 30 procent från början av 2008. Studiestödet för studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år påverkas av föräldrarnas inkomster. Enligt utskottet bör beroendet av föräldrarnas inkomster när det gäller studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år men som bor själva fortsättningsvis minskas så att man i framtiden helt kan slopa bundenheten till föräldrarnas inkomster. Det är även skäl att komma ihåg att utglesningen av nätet för gymnasie- och yrkesutbildning ökar antalet studerande som bor själva. Också de som inte kan bo hemma under studietiden bör ha jämbördiga möjligheter att studera. Allt längre skolresor och det ökade antalet studerande på andra stadiet som bor själva ska likaså beaktas. Förslag till beslut Med stöd av det ovan anförda föreslår kulturutskottet att lagförslaget i propositionen godkänns utan ändringar och att lagmotionerna LM 36/2007 rd, LM 7/2007 rd och LM 41/2007 rd förkastas. 2
Helsingfors den 8 juni 2007 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Raija Vahasalo /saml vordf. Tuomo Hänninen /cent medl. Claes Andersson /vänst Merikukka Forsius /gröna Timo Heinonen /saml Anneli Kiljunen /sd Sanna Lauslahti /saml Jukka Mäkelä /saml Mikaela Nylander /sv Sekreterare var utskottsråd Marjo Hakkila. ers. Lauri Oinonen /cent Tuomo Puumala /cent Leena Rauhala /kd Tommy Taberman /sd Jutta Urpilainen /sd Mirja Vehkaperä /cent Henna Virkkunen /saml Tuula Peltonen /sd. 3
Reservation 1 RESERVATION 1 Allmän motivering I utskottets betänkande fästs på goda grunder avseende vid att det studiestöd som betalas till andra stadiets studerande under 20 år påverkas av föräldrarnas inkomster. Enligt utskottets uppskattning borde beroendet av föräldrarnas inkomster när det gäller studerande under 20 år på andra stadiet som bor själva fortsättningsvis minskas. Samtidigt konstaterar utskottet att nätet av gymnasier och yrkesutbildning blir allt glesare, vilket ökar antalet studerande som bor själva. Även de som inte kan bo hemma under studierna bör ha jämbördiga möjligheter till utbildning. Avseende bör också fästas vid att skolresorna blir allt längre och att antalet studerande på andra stadiet som bor själva hela tiden ökar. Trots detta var representanterna för regeringspartierna i utskottet inte beredda att ändra regeringens proposition och stryka kopplingen mellan föräldrarnas inkomster och studiestödet till andra stadiets studerande under 20 år som bor själva. Reservationens huvudsakliga innehåll Under debatten i utskottet föreslog jag: att studiestödet höjs med ca 15 procent, att bostadstillägget till studerande betalas året om, att studiestödsbeloppet till självständigt boende studerande under 20 år på andra stadiet som inte har familj frikopplas från föräldrarnas inkomster och att minimibeloppet för studiestödet till studerande under 18 år som bor hemma höjs till samma nivå som barnbidraget, dvs. för närvarande 100 euro per månad och att stödet utbetalas dubbelt till låginkomsttagare. För närvarande ligger stöden på nivån 21,86 84,09 euro per månad. Dessutom föreslog jag att studiestödets penningbelopp binds till levnadskostnadsindex. Mina förslag bygger på parallellmotionen LM 36/2007 rd till regeringens proposition med förslag till ändring av lagen om studiestöd (RP 6/2007 rd). De förslag som läggs fram i lagmotionen kompletterar propositionen. Detaljmotivering Nivåförhöjning av studiepenningen 11 1 mom. 3 punkten, studiepenningens belopp. Studiepenningen för högskolestuderande och studerande i andra läroinrättningar som bor själva höjs med 15 procent. Vi föreslår att 11 1 mom. ändras så att studiepenningen höjs med ca 15 procent. För högskolestuderande föreslår vi en studiepenning om 300 euro per månad och för studerande vid andra läroinrättningar 255 euro per månad. Antalet personer som får studiestöd beräknas 2007 uppgå till 231 000 studerande, av vilka 146 000 är högskolestuderande och 85 000 andra studerande. För närvarande varierar studiepenningen beroende på utbildningsstadium, ålder och boendeform mellan 21,86 259,01 euro per månad. Studiepenningen motsvarar inte levnadskostnadsnivån vilket gör det omöjligt för studerande att på heltid koncentrera sig på sin huvuduppgift, nämligen att studera. Nivån på studiepenningen har efter 1995 släpat efter prishöjningarna med nästan 17 procent och förtjänstnivåjusteringarna med 35 procent åren 1994 2005. När studiepenningens nivå släpar efter försätts studerandena i en ojämlik situation eftersom deras levnadsstandard blir allt mer beroende av föräldrarnas förmögenhet, möjligheten att få jobb samt prisnivån på studieorten. Den låga nivån på studiepenningen är en av de viktigaste orsakerna till att studierna drar ut på tiden efter- 4
Reservation 1 KuUB 1/2007 rd RP 6/2007 rd som de studerande tvingas förvärvsarbeta vid sidan av sina studier. När studerandena tvingas skaffa sig extra inkomster bidrar det också till att förvränga arbetsmarknaden. Det starka inslaget av studerande särskilt i serviceyrken i restaurang-, butiks- och fastighetsservicebranscherna har dumpat lönenivån i dessa branscher, försämrat anställningsvillkoren och därmed äventyrat såväl sysselsättningen som levnadsstandarden för dem som är fast anställda i branscherna. Minimibeloppet av studiepenningen för studerande under 18 år som bor hemma bör höjas till barnbidragsnivå 11 1 mom. 1 2 punkten, studiepenningens belopp: Studerande som bor hemma och studerande under 18 år. Vi föreslår att minimibeloppet av studiepenningen för studerande som bor hemma och studerande under 18 år som bor själva är 100 euro i månaden och att dess nivå även senare kopplas till barnbidragets belopp. Om föräldrarna är låginkomsttagare betalas stödet till dubbelt belopp. De inkomstgränser som ligger till grund för att fastställa föräldrarnas inkomstnivå justeras regelbundet utifrån den allmänna förtjänstnivåns utveckling. Denna reform gäller särskilt studerande på andra stadiet samt en liten grupp studerande i högskolor. Kostnaderna belöper sig på ca 50 miljoner euro per år. Höjningen av basbeloppet till 100 euro skulle kosta 32 miljoner euro och höjningen på basis av föräldrarnas låga inkomster (högst 100 euro per månad) kostar 18 miljoner euro. Höjningen av små studiepenningsbelopp till 100 euro samt fördubblingen av detta belopp med högst 100 euro per månad beroende på föräldrarnas inkomster skulle gälla ca 56 000 studerande på andra stadiet och 1 200 högskolestuderande. Delegationen för studiestödsärenden lägger i sitt program för utveckling av studiestödet (Undervisningsministeriets publikationer 2007:10) motsvarande förbättringsförslag. Bostadstillägg året runt 14 Bostadstillägg. Vi föreslår att studiestödets bostadstillägg betalas ut året runt så att de studerande har möjlighet till ett sådant åretruntstöd om hans eller hennes inkomster inte överstiger det belopp som bestäms i 17 i lagen om studiestöd. Studiestödets nivå är inte tillräcklig och studiestödet behöver förbättras och höjas på olika sätt. När studenterna inte får bostadstillägg för sommarmånaderna ställs de inför nya utkomstbekymmer bl.a. eftersom allmänt bostadsstöd inte beviljas för så korta perioder. De studerande blir ofta tvungna att ansöka om utkomststöd för sommarmånaderna. Utbetalning av bostadstillägget året runt skulle förbättra de studerandes situation som inte lyckas få sommarjobb. Samtidigt skulle färre studentbostäder stå tomma under sommaren och kommunernas utkomststödsutgifter skulle minska. Studiepenningsbeloppet för studerande på andra stadiet och föräldrarnas inkomster 19 1 mom. Beaktande av föräldrarnas inkomster. Vi föreslår att det i 19 1 mom. föreskrivs att föräldrarnas inkomster inte beaktas vid beviljande av studiestöd för i denna lag avsedda studerande på andra stadiet, högskolestuderande och studerande som är berättigade till vuxenutbildningsstöd. Vi föreslår därför att 19 2 och 3 mom. upphävs. 19 2 och 3 mom. Vi föreslår att 19 2 och 3 mom. upphävs. Regeringens proposition (RP 6/2007 rd) minskar effekten av föräldrarnas inkomster på studiestödet för studerande på andra stadiet. Denna åtgärd går i helt rätt riktning men eliminerar ändå inte ojämlikheten mellan olika studerandegrupper när det gäller rätten till studiestöd. Vi föreslår därför att rätten till studiestöd för studerande under 20 år som inte har någon familj helt frikopplas från föräldrarnas inkomster. Riksdagens finansutskott tog upp denna fråga i sitt betänkande om statsbudgeten 2005 (FiUB 41/2004 rd). 5
Reservation 1 Det knappa ekonomiska stödet till studerande på andra stadiet och deras beroende av föräldrarnas inkomster har en negativ effekt på vem som inleder studier, hur studierna fortskrider och hur de studerande mår under studietiden. Ungefär hälften av studerandena på andra stadiet får inget studiestöd alls på grund av föräldrarnas inkomster (Utvecklingsprogrammet för studiestöd 2007, Undervisningsministeriets publikationer 2007:10, s. 17). Systemet tvingar de studerande att arbeta under studietiden och leder till att i synnerhet barn från familjer med små inkomster framskrider långsammare i sina studier. Inkomstgränserna är mycket låga och systemet har därför en diskriminerande effekt. Enligt lagen om studiestöd beaktas föräldrarnas inkomster vid beviljande av studiestöd till studerande under 20 år som inte har någon familj. Bostadstillägget påverkas av föräldrarnas inkomster endast om sökanden är under 18 år, studerar någon annanstans än vid en högskola och är ogift och barnlös. Studiepenningens belopp kan höjas om föräldrarna är låginkomsttagare. Föräldrarnas inkomster beaktas inte alls om den studerande är gift eller har underhållsskyldighet. För att de studerande på olika utbildningsstadier ska bemötas jämlikt är det motiverat att slopa den behovsprövning som grundar sig på föräldrarnas inkomster och som gäller myndiga studerande som bor själva. Studerande på högskolenivå och studerande på andra stadiet skulle då försättas i en jämlik ställning och systemet skulle inte uppmuntra studerande på andra stadiet att flytta bort hemifrån. Om man helt frångår behovsprövningen i fråga om studerande i åldern 18 och 19 år som bor själva skulle kostnaderna uppgå till ca 22,4 miljoner euro. Enligt undervisningsministeriets utvecklingsprogram för studiestödet bör behovsprövningen utifrån föräldrarnas inkomster trappas av och slopas helt när det gäller myndiga studerande som bor själva (Undervisningsministeriets publikationsserie 2007:10, s. 17). Slopandet av behovsprövningen i fråga om studerande som är 18 eller 19 år och bor själva skulle gälla ca 18 000 studerande på andra stadiet. Antalet nya stödtagare skulle vara ca 15 400. Sambandet mellan studiestödsförmåner och bestämningsgrunder och levnadskostnadsindex 48. Höjning av förmån. De förmåner som avses i lagen om studiestöd samt grunderna för dem är för tillfället inte bundna vid något som helst index. Alla höjningar av förmånerna bestäms särskilt genom lag. Studiestödets realvärde har därför försämrats klart under de gångna 15 åren. Det är av betydelse också för den enskilda studerande hur stödiestödets realvärde utvecklas. Studiestödet kan under många år vara den studerandes viktigaste inkomstkälla trots att ändringar i prisnivån inte alls påverkar stödet. Realnivån på högskolestuderandes studiepenning i relation till priserna försvagades 1994 2005 med nästan 17 procent. Samtidigt sjönk studiepenningens realnivå i förhållande till förtjänstnivån med 35,1 procent. Vi föreslår att man på samma sätt som i folkpensionssystemet tar i bruk ett indexskydd för studiestödsförmåner och deras bestämningsgrunder. Ikraftträdande Vi föreslår att lagförslagen sätts i kraft så snart som möjligt. Förslag Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi att riksdagen godkänner följande lagförslag: 6
Reservation 1 KuUB 1/2007 rd RP 6/2007 rd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen av den 21 januari 1994 om studiestöd (65/1994) 6 1 mom., 10, 11 1, 3 och 4 mom., 14, 19 (utesl.), 23 och 25 a 2 mom. och 48, av dem 6 1 mom. och 11 1 mom. sådant det lyder i lag 345/2004, 11 3 och 4 mom. i lag 399/2006, 14 sådan den lyder i lag 1427/2001, 19 sådan den lyder i nämnda lagar 1427/2001, 345/2004 och 399/2006, 23 sådan den lyder delvis ändrad i lag 1277/2000 (utesl.), 25 a 2 mom. sådan den lyder i lag 691/2002 och 48 sådan den lyder i lag 734/2001, som följer: 6 och 10 (Som i KuUB) 11 Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av (utesl.) 17, 19, 19 a eller 20 22 är studiepenningen per månad 1) för en studerande som bor hos sin förälder 100 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 20 år, samt 121,85 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 20 år, 2) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 145,06 euro i högskolor och 100 euro i andra läroanstalter, om den studerande är yngre än 18 år, 3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 300 euro i högskolor och 255 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap eller är underhållsskyldig, Om föräldrarnas sammanlagda nettoförvärvs- och nettokapitalinkomster enligt 30 i inkomstskattelagen (1535/1992) är högst 20 700 euro per år, kan studiepenningen höjas enligt följande: 1) en studiepenning på 100 euro med högst 67,70 euro, 2) en studiepenning på 100 euro med högst 48,37 euro, 3) en studiepenning på 121,85 euro med högst 145,06 euro, 4) en studiepenning på 100 euro med högst 96,70 euro, 5) en studiepenning på 145,06 euro med högst 145,06 euro, 6) en studiepenning på 100 euro med högst 96,70 euro. (4 mom. som i KuUB) 14 Bostadstillägg (1 3 mom. som i KuUB) Utan hinder av det som föreskrivs i 7 c om antalet stödmånader per läsår kan bostadstillägg betalas även för läroinrättningens semestermånader på det sätt som det behöriga ministeriet närmare bestämmer. (Nytt 4 mom.) 19 Beaktande av föräldrarnas inkomster Föräldrarnas inkomster beaktas inte när studiestöd beviljas i denna lag avsedda studerande på andra stadiet, högskolestuderande eller den som är berättigad till vuxentubildningsstöd. (Nytt 1 mom.) (3 mom. utesl.) 23 och 25 a (Som i KuUB) 7
Reservation 1 48 (Ny) Höjd förmån De förmåner som avses i denna lag samt grunderna för fastställande av dem justeras på det sätt som föreskrivs i lagen om folkpensionsindex (456/2001). De belopp som bestäms ovan i 2 kap. motsvarar det poängtal för folkpensionsindex enligt vilket de folkpensioner som utbetalades i januari 2001 har räknats ut. (Nytt 2 mom.) Ikraftträdandebestämmelsen (Som i KuUB) Helsingfors den 8 juni 2007 Claes Andersson /vänst Leena Rauhala /kd 8
Reservation 2 KuUB 1/2007 rd RP 6/2007 rd RESERVATION 2 Motivering Jag anser att studiestödet för den som är underhållsskyldig ska höjas med 50 euro utöver den allmänna förhöjning om 15 procent av studiestödet som föreslås i den första reservationen. Stödet ska dessutom betalas ut året runt. Detta leder till att studiestödet för underhållsskyldiga högskolestuderande bör höjas till 350 euro och motsvarande stöd för studerande i andra läroinrättningar till 305 euro. Jag förenar mig om reservationerna 1 och 3 men föreslår beträffande 11 3 och 4 mom. en egen formulering där barnförhöjningen beaktas. Årligen får ca 170 000 kvinnor studiestöd. Av studerande kvinnor i åldern 19 34 har ungefär 8 procent barn, vilket innebär att antalet underhållsskyldiga studerande kvinnor är 13 000 enligt en grov uppskattning. Det finns inga uppgifter om antalet underhållsskyldiga manliga studerande men man kan uppskatta att 5 procent av de manliga studerandena har barn. Årligen får ca 125 000 män studiestöd och av dem är ca 6 000 underhållsskyldiga. Antalet stödmånader per år är ett tiotal. Om 20 000 studerande föräldrar skulle komma i åtnjutande av den föreslagna barnförhöjningen om 50 euro skulle kostnaderna för det uppgå till 10 miljoner euro per år. I denna summa beaktas inte den allmänna nivåförhöjningen om 15 procent. För närvarande påverkas inte studiestödet av om den studerande är underhållsskyldig för barn. Utgångspunkten har ändå varit att de kostnader som följer av att den studerande bildar familj hänförs till de familjepolitiska stöden medan studiestödet finns till för att stödja den enskilda individen i dennes studier. Å andra sidan beaktar exempelvis arbetslöshetsdagpenningen underhållsskyldighet även om arbetslöshetsdagpenningen inte är ett familjepolitiskt stöd. Av befolkningspolitiska skäl vore det motiverat att tumma på principen även i fråga om studerande och stödja studerande med familj genom en förhöjd studiepenning. En ansvarsfull befolkningspolitik förutsätter att man tar tag i orsakerna till att de studerande inte har lika goda möjligheter som andra att skaffa barn. Hoppet om barn ska stödjas i den ålder när det ännu är möjligt att skaffa barn. Förstagångsföderskornas medelålder har småningom klättrat uppåt och är nu 28 år. För högskolestuderandenas vidkommande, dvs. ungefär en tredjedel av hela åldersgruppen, håller genomsnittsåldern på att gå över 30 år vilket innebär problem med hälsan i samband med graviditeter samt barnlöshet. Antalet förstagångsföderskor över 35 år har på tio år ökat med nästan 50 procent. Den optimala åldern för att föda det första barnet är ungefär 25 år. Ungdomarna har i dag tid och råd med barn i ett alltför sent skede. Det är av betydelse såväl för föräldrar, barn som samhället när unga människor skaffar barn. De ekonomiska möjligheterna att skaffa barn i en allt tidigare ålder bör stödjas med snabba åtgärder. Även stödet till flerbarnsfamiljer bör förbättras. Av familjebarometern framgår att unga kvinnor som fått familj i ett tidigt skede anser att det effektivaste samhällsstödet som bäst främjar familjebildning och barnfamiljernas välfärd är höjning av studiestödets barntillägg, höjning av moderskapsdagpenningen till samma nivå som grunddagpenningen för arbetslösa samt en betydande höjning av barnbidraget. Barnfamiljerna är samhällets bästa investeringsobjekt eftersom en satsning på barnfamiljer i längden tryggar finansieringsbasen för samhällets konkurrenskraft, kontinuitet och välfärd. Förslag Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag att 11 1 mom. i lagförslaget godkänns med följande formulering: 9
Reservation 2 11 Studiepenningens belopp Om inte något annat följer av (utesl.) 17, 19, 19 a eller 20 22 är studiepenningen per månad (1 och 2 punkten som i reservation 1) 3) för en studerande som bor någon annanstans än hos sin förälder 300 euro i högskolor och 255 euro i andra läroanstalter, om den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap, 4) för en studerande som är gift eller underhållsskyldig 350 euro i högskolor och 305 euro i andra läroanstalter. (Ny) Helsingfors den 8 juni 2007 Leena Rauhala /kd 10
Reservation 3 KuUB 1/2007 rd RP 6/2007 rd RESERVATION 3 Motivering I vårt studiestödssystem har studerande på andra stadiet som är under 20 år och bor själv försatts i en ojämlik ställning jämfört med motsvarande högskolestuderande. Studerande på andra stadiet som inte fyllt 20 år får studiestöd endast av prövning och beroende av föräldrarnas inkomstnivå trots att de bor själv och är myndiga. Detta gäller inte högskolestuderande. De får fullt studiestöd oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är principiellt fel att upprätthålla en konstgjord skillnad som bygger på föräldrarnas inkomster och som berör 18 och 19 år gamla studerande som bor själv. Andra stadiets studerande i denna ålder kan bli helt utan stöd och tvingas avbryta sina studier. Den ledande principen för hela studiestödssystemet är rätten att studera på heltid och denna rätt bör utsträckas till att omfatta också andra stadiets studerande i åldern 18 19 år som bor själv. Bestämmelsen i lagen om studiestöd om föräldrarnas inkomster och deras betydelse för den studiepenning som beviljas 18 och 19 år gamla studerande bör strykas i 19. Förslag Med stöd av det som anförs ovan föreslår vi att 19 i lagförslaget i utskottets betänkande godkänns med följande ändringar: 19 Beaktande av föräldrarnas inkomster Föräldrarnas inkomster då det gäller andra studerande än högskolestuderande beaktas när studiepenning beviljas, om den studerande inte har fyllt 18 eller 19 år och bor hemma, samt när studiepenning och bostadstillägg beviljas, om den studerande inte har fyllt 18 år. (Nytt) (3 mom. som i KuUB) Helsingfors den 8 juni 2007 Jutta Urpilainen /sd Anneli Kiljunen /sd Tommy Taberman /sd Tuula Peltonen /sd Leena Rauhala /kd 11