Predikan Palmsöndagen den 1 april 2007, Carlskyrkan, Umeå. Joh 12:1-16 1 Sex dagar före påsken kom Jesus till Betania, där Lasaros bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. 2 Man ordnade där en måltid för honom; Marta passade upp, och Lasaros var en av dem som låg till bords med honom. 3 Maria tog då en hel flaska dyrbar äkta nardusbalsam och smorde Jesu fötter och torkade dem sedan med sitt hår, och huset fylldes av doften från denna balsam. 4 Men Judas Iskariot, en av lärjungarna, den som skulle förråda honom, sade: 5 Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga? 6 Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv; han hade hand om kassan och tog av det som lades dit. 7 Men Jesus sade: Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag. 8 De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid. 9 En stor mängd judar fick reda på att Jesus var där, och de kom dit inte bara för hans skull utan också för att få se Lasaros, som han hade uppväckt från de döda. 10 Översteprästerna bestämde sig då för att döda Lasaros också, 11 eftersom så många judar för hans skull gick ifrån dem och trodde på Jesus. Intåget i Jerusalem 12 Nästa dag, när de många som hade kommit till högtiden fick höra att Jesus var på väg till Jerusalem, 13 tog de palmkvistar och gick ut för att möta honom. Och de ropade: Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn, han som är Israels konung. 14 Jesus fick tag i en åsna och 1
satte sig på den, som det står skrivet: 15 Frukta inte, dotter Sion. Se, din konung kommer, sittande på en ungåsna. ( 16 Lärjungarna förstod först inte detta, men när Jesus hade förhärligats kom de ihåg att som det stod skrivet om honom, så hade man gjort med honom.) Påskintro Snart är det påsk, inte bara hos oss, utan också i dagens evangelietext. En del kanske har planerat in något speciellt i påskhelgen, om vi inte måste arbeta Vi kanske planerar att umgås med familj eller vänner? Vara i fjällen? Äta påskgodis? Gå i gudstjänst oftare än vanligt? Njuta av vårväder, om det blir något? Jesus hade också påskplaner... inbokade sedan länge. Det var för den här påsken som Han hade kommit De sista dygnen i livet tillbringar Han hos sina goda vänner: hos Lasaros, Marta och Maria. De bodde i Betania sådär 3 km utanför Jerusalem. Kanske är det bara några veckor sedan Jesus uppväckte Lasaros från de döda? Men Jesus ska snart dö. Han vet det. Han har försökt berätta för lärjungarna, men de förstår inte hur Han skulle kunna dö, åtminstone inte nu. Jesus ska ju förändra världen Smörjelsen Jesus, Lasaros och några andra ligger till bords. Maria återgår till platsen vid Jesu fötter. En liten passande kuriosa-detalj som jag har fått veta är att EFS i Västerbotten vill vara en Mariarörelse.. att lyssna till Jesus så som Maria valde att sitta vid Jesu fötter och lyssna. 2
Jaja, till skillnad mot förra gången Maria satt vid Jesu fötter sitter hon inte där bara för att lyssna. Det hörde till god sed att värden tvättade, eller i alla fall ordnade vatten åt sina gäster att tvätta sina smutsiga och illaluktande fötter med. Vägarna i Israel var sandiga och man hade bara enkla sandaler på fötterna. Hur som helst var det ingen som hade bemödat sig med vatten åt Jesus. Maria tar en flaska nardusbalsam [ta flaskan och vrid av korken. Det var en välluktande olja från Indien, och hon smörjer Jesu fötter. Flaskan innehöll ungefär 3 dl olja, som våra läskbacksflaskor. Den var värd en hel årslön i pengar, för en vanlig jude. Nardusbalsamens väldoft som hörde hemma i mäktiga kungars palats började sprida sig i Lasaros, Marias och Martas lilla hus. Hur hade Maria fått tag på nardusbalsam? Det var ju ingen vanlig fotkräm från apoteket det Jesus och de fattiga Om nu nardusbalsam var så dyrt, så satsar Maria en förmögenhet. Kanske flaskan med nardusbalsam hade kostat nästan alla Marias besparingar för resten av livet? Lite nardusbalsam kan ju vara fint för stunden, men sen då? Dessutom slösade hon den på någon som själv kämpade för de fattiga. Det låter ganska vettigt när Judas säger: Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga? Jesus brukade ju bry sig om de fattiga, som en god jude bör. I Gamla testamentet kan vi läsa att Gud själv ska skipa rätt åt de fattiga, vilka nu de fattiga är? Är det bara är de som saknar pengar och bekvämligheter? Eller de 3
ensamma och utstötta, kanske även de som förlorat hoppet eller tron? Borde inte Jesus vilja ge en årslön i pengar åt de fattiga? Istället säger Han något oväntat: Låt henne vara, hon har sparat sin balsam till min begravningsdag. 8De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid. Nähe, nu brydde sig Jesus inte om de fattiga eller gjorde han det? Vad menar Jesus? Vadå begravningsdag? Inte ska Jesus dö? Han är ju Messias! Messias kan ju inte dö, han har ju inte ens börjat regera än? Vår rädsla att inte be mottagna/älskade Maria tar en stor risk när hon smörjer Jesu fötter med något så ovanligt och exklusivt som nardusbalsam. Hur skulle Jesus reagera? Skulle han ta emot hennes stora gåva, hennes kärlek, henne själv, hennes närvaro och hennes omsorg? Eller skulle Han be henne sluta? Kanske var det ungefär som när vi tar mod till oss för att visa någon annan en djupnivå till av vår kärlek? Skulle Jesus ta emot den, eller skulle Maria skamsen få stå med sitt hjärta, sin själ i handen, som en skör liten fågelunge? [visa med händerna] Och vad skulle lärjungarna säga? Skulle de håna henne? Hon var ju bara en kvinna dessutom en kvinna som gjorde en rent dåraktig handling. Jesu lärjungar försökte ju vara så rationella och kloka att svara rätt på Jesu frågor. Medan Maria satt och smorde Jesu fötter frågade Judas: Varför sålde man inte oljan för trehundra denarer och gav till de fattiga? Detta sade han inte för att han brydde sig om de fattiga utan för att han var en tjuv. 4
Försöker Judas imponera på Jesus? Kanske händer det att också du och jag försöker visa oss duktiga och starka inför andra, i församlingen eller inför Gud själv? inte erkänna fel, inte gråta, inte be om hjälp. En klok man jag mötte en gång sade: Självförsvaret är den tyngsta bördan i livet, inte korset. Så snart man börjar försvara sig har man redan fallit i äregirighetens källare. Tänker du och jag att om vi bara visar oss duktiga så behövs vi och risken att råka ut för andras ogillande och domar minskar? Älskar någon den lilla människan? Hur vill vi att vår gemenskap ska vara? Kanske någon tänker: Inte kan jag vara med i den här församlingens utskott och grupper med min lilla ork, möjlighet eller lust att städa och planera, att fixa fika och leda grupper? Alla är ju så duktiga och driftiga. Inte vill ni verkligen att jag ska vara med? Något som jag vill bära med mig från mina två veckor som praktikant här med er är det fina i att få ta emot. Kanske har du också ibland fått ta emot andras kärlek och omsorg utan att kunna förtjäna den eller betala för den Att bara få? Det kan vara svårt men fint. Nådens och kärlekens väsen är att ge utan förväntan att få igen, men också att få ta emot utan motprestation, utan betalning. Därför handlar den verkliga kärleken och nåden om att vara sårbar. Jesus blev sårbar för att ge sitt liv vi behöver bli sårbara inför Honom när vi ber Honom om hjälp i våra liv. Maria vågade riskera det lilla anseende hon hade och vända blicken från sig själv Hon vågade 5
visa sin sårbara kärlek och tillit till Jesus, inför lärjungarna och Jesus tog emot henne Försvarade henne, hennes handling, hennes kärlek. Ingen skulle säga att hon gjorde fel när hon gav sin rikedom, sin kärlek sin egen bekvämlighet och sitt anseende när hon smorde Jesu fötter med den dyra balsamen och torkade fötterna med sitt hår. Gamla testamentet På Gamla testamentets tid smordes kungar till sina ämbeten men även överstepräster och profeter smordes. Kungen i Gudsfolket, Herrens smorde, var den som hade uppdraget att regera i Guds kraft och enligt Guds vilja. Israels folk hade ju även uttryckligen blivit lovade en fredsfurste som skulle sitta på den gode kung Davids tron för evigt (Jes 9) Vid Jesu tid var uttrycket den smorde hebreiska mashiach Messias - en beteckning som syftade på Israels utlovade räddare. Det verkar som om Marias smörjelse av Jesu fötter vill visa att Jesus är den Smorde, Messias. Intåget Nästa dag är tiden inne. Jesus går från Betania, mot Jerusalem, trots att Jerusalem är en livsfarlig plats för Jesus De judiska ledarna ska försöka döda Honom. Jesus möts i Jerusalem av folkskaror viftande med palmgrenar: en kungahyllning eller segrarhyllning. Folket ropar Hosianna! Fräls oss! Rädda oss! Trots sitt ödmjuka inridande tas Jesus emot som en kung. Den kung som Herren, Gud, har sänt. Välsignad är Han som kommer i Herrens namn! 6
Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst och vidare Han skall förkunna fred för folken, och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände. (Sak 9:9,10b) Folket tar emot Jesus som Israels utlovade kung, Herrens Smorde, Messias, men deras bilder av en politisk ledare, en segrar-messias stämde inte med den väg till korset som Jesus skulle gå. Men Jesus är kung, smord inte bara till att regera utan också till att dö för sitt folk fången och fastnaglad vid ett romerskt kors. Tiden var inne för Guds stora plan: att rädda människorna från den onde, ondskan i sig själva och varandra, till ett gott och evigt liv i relation med Honom själv. Jesu påskplaner var inbokade i Guds kalender sedan länge Summering Vad kan vi då bära med oss från den här predikan? Vi kan förstå att Maria uttrycker något stort när Hon smörjer Jesu fötter. Jesus försvarar Maria Det är rätt tid. Maria smörjer hans fötter med balsam värdig en kung. Jesus är Marias kung och Herre. Och hon torkar Hans fötter med sitt hår. Jesus är verkligen kung, Herrens Smorde, Messias, fridsfursten, som ska träda fram för att skipa rätt åt de fattiga Vi i vår materiella rikedom våra pengar och kontokort, fullmöblerade rum, vindar och klädkammare 7
har ofta svårt att våga vara sårbara: att ge av oss själva. Att låta den lilla människan som bor inuti få komma fram som Maria gjorde när hon vågade komma till Jesus, trots att lärjungarna var där. Maria kan vara en modig förebild för oss det är den ena poängen jag vill lyfta fram. Den andra poängen handlar om att Jesus är de fattigas kung som genom att ge sitt eget blod betalar ett större pris och vinner en större frihet för världens fattiga än 300 denarer skulle kunna köpa. Men pengar kan köpa bättre jordiska levnadsförhållanden för våra syskon som saknar vatten och mat. I dagens kollekt: Lutherhjälpens stora fasteinsamling, har vi en chans att göra en insats genom att skänka pengar som går t ex till att bedriva gott och långsiktigt jordbruk, att borra brunnar och bygga utedass. Vi kan den här veckan, den stilla veckan, öva på att våga ge och ta emot kärlek från varandra utan motprestation. Men allra mest kanske vi behöver öva på att ta emot Guds kärlek, till dig och mig, när Jesus rider in i Jerusalem för att ge sitt liv för oss. 8