Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU1 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Sammanfattning I betänkandet behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (2015/16:1) inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och alternativa förslag till anslagsanvisning inom utgiftsområdet från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Vidare behandlar arbetsmarknadsutskottet regeringens proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen om anslagen för 2016 inom utgiftsområde 13 och regeringens förslag om bemyndiganden. Utskottet tillstyrker också proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks. Utgifterna för utgiftsområde 13 uppgår därmed till totalt 21 070 265 000 kronor för 2016. Utskottet har följt upp regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet och gör bl.a. bedömningen att det finns en tydligare redovisning av samband mellan insatser och resultat än i förra årets resultatredovisning, men utskottet bedömer det vara önskvärt att resultatredovisningen i än högre grad koncentreras till att redovisa och bedöma faktiskt uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen. Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har inte deltagit i beslutet. Dessa partier redovisar sina respektive ställningstaganden i särskilda yttranden. Vänsterpartiet har deltagit i beslutet och har lämnat ett särskilt yttrande. Sverigedemokraterna följer upp sina motioner med en reservation. 1
Innehållsförteckning Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 5 Ärendet och dess beredning... 5 Budgetprocessen i riksdagen... 5 Rambeslutsprocessen... 5 Uppföljning av regeringens resultatredovisning... 6 Betänkandets disposition... 6 Utskottets överväganden... 7 Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13... 7 Anslag inom utgiftsområde 13... 9 Motionerna... 12 Propositionen om avskaffande av systemet med etableringslotsar... 16 Motionerna... 17 Utskottets ställningstagande... 17 Reservation... 26 Anslag inom utgiftsområde 13 (SD)... 26 Särskilda yttranden... 29 1. Anslag inom utgiftsområde 13 (M)... 29 2. Anslag inom utgiftsområde 13 (C)... 31 3. Anslag inom utgiftsområde 13 (V)... 33 4. Anslag inom utgiftsområde 13 (L)... 34 5. Anslag inom utgiftsområde 13 (KD)... 37 Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag... 40 Proposition 2015/16:1... 40 Proposition 2015/16:30... 40 Motioner från allmänna motionstiden 2015/16... 40 Bilaga 2 Regeringens lagförslag... 44 Bilaga 3 Regeringens och oppositionens anslagsförslag... 45 Bilaga 4 Utskottets anslagsförslag... 46 Bilaga 5 Reservanternas anslagsförslag... 47 2
Utskottets förslag till riksdagsbeslut Anslag inom utgiftsområde 13 a) Anslagen för 2016 Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 13 enligt utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 13 punkt 3 och avslår motionerna 2015/16:1304 av Richard Jomshof (SD), 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkandena 1 7, 9, 15 och 16, 2015/16:2237 av Paula Bieler m.fl. (SD), 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5, 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 5, 2015/16:2489 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3, 2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (FP) yrkandena 5 och 16, 2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (SD) yrkandena 14, 15 och 18, 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 7, 10 och 11, 2015/16:3099 av Carina Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 5, 2015/16:3142 av Fredrik Malm m.fl. (FP), 2015/16:3177 av Johanna Jönsson m.fl. (C), 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1 och 3 5, 2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9 och 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 22 och 38. b) Avskaffande av systemet med etableringslotsar Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:30. c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2016 för anslaget 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2017-2026, 2. under 2016 för anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017. 3
UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT Därmed bifaller riksdagen proposition 2015/16:1 utgiftsområde 13 punkterna 1 och 2. Reservation (SD) Stockholm den 26 november 2015 På arbetsmarknadsutskottets vägnar Raimo Pärssinen Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Raimo Pärssinen (S), Elisabeth Svantesson (M) *, Katarina Brännström (M) *, Ann-Christin Ahlberg (S), Sven- Olof Sällström (SD), Hanif Bali (M) *, Patrik Björck (S), Annika Qarlsson (C) *, Marco Venegas (MP), Christian Holm Barenfeld (M) *, Eva-Lena Jansson (S), Paula Bieler (SD), Fredrik Malm (L) *, Ali Esbati (V), Désirée Pethrus (KD) *, Helén Pettersson i Umeå (S) och Magnus Manhammar (S). * Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden. 4
Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning I detta ärende behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2015/16:1 i de delar som gäller utgiftsområde 13 och ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015 som påverkar anslagen för 2016. Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och förslagen i motionerna finns i bilaga 1. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2016 och de avvikelser från dessa som oppositionspartierna föreslår i sina anslagsmotioner. I bilaga 4 finns utskottets förslag till anslagsfördelning och i bilaga 5 finns reservanternas anslagsförslag. I betänkandet behandlas också proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Regeringen föreslår ändringar i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen) med ikraftträdande den 1 januari 2016. Lagförslaget bygger på departementspromemorian Avskaffande av systemet med etableringslotsar (Ds 2015:26) som har arbetats fram av Arbetsmarknadsdepartementet. Regeringen beslutade den 3 september 2015 att begära Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lagrådet har lämnat förslaget utan invändningar. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I anslutning till beredningen av ärendet har information lämnats till utskottet av regeringen genom arbetsmarknadsminister Ylva Johansson regeringen genom barn-, äldre-, och jämställdhetsminister Åsa Regnér regeringen genom kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke Arbetsförmedlingen genom generaldirektör Mikael Sjöberg Statistiska centralbyrån genom enhetschefen Magnus Sjöström med medarbetare Konjunkturinstitutet genom prognoschefen Jesper Hansson med medarbetare. Folkpartiet liberalerna (FP) har under ärendets beredning bytt namn till Liberalerna (L). Budgetprocessen i riksdagen Rambeslutsprocessen Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget i budgetprocessen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp 5
REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 riksdagsordningen). Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2016 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering till 21 070 265 000 kronor (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1). Arbetsmarknadsutskottet lämnade den 22 oktober 2015 ett yttrande till finansutskottet över förslagen till ramar för utgiftsområdena 13 och 14 (yttr. 2015/16:AU1y). I detta ärende ska arbetsmarknadsutskottet föreslå för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 riksdagsordningen). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv behandlas i arbetsmarknadsutskottets betänkande 2015/16:AU2. Uppföljning av regeringens resultatredovisning Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. Redovisningen ska vara anpassad till utgiftsområdet. I utskottens beredning av ärenden ingår uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet. Utskottet har mot den bakgrunden analyserat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13 i budgetpropositionen. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen. Betänkandets disposition Betänkandet är disponerat så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlas förslagen som gäller anslag inom utgiftsområde 13. Det avsnittet inleds med huvudsakliga prioriteringar och mål i propositionen uppdelat på områdena nyanlända invandrares etablering, diskriminering och jämställdhet. Inom respektive område redovisas regeringens förslag till anslag för 2016, samt förslag till bemyndiganden. Sedan redogörs för de motioner som rör anslagen för 2016 inom utgiftsområde 13. Därefter behandlas regeringens proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar. Slutligen redogör utskottet för sitt ställningstagande. 6
Utskottets överväganden Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 13 Budgetpropositionen Riksdagen har beslutat om målen för utgiftsområde 13. Målet för integrationspolitiken är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. För politik mot diskriminering är målet ett samhälle fritt från diskriminering. Jämställdhetspolitikens mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Av regeringens resultatredovisning framgår bl.a. att målet för integrationspolitiken främst uppnås genom generella insatser som når ut till hela befolkningen. Mottagandet av skyddsbehövande har ökat, och etableringstiden är i dagsläget alltför lång, i synnerhet för kvinnor. Regeringen redovisar i en bilaga till budgetpropositionen resultatindikatorer för integrationens utveckling inom områdena arbetsmarknad, utbildning, hälsa och delaktighet samt inflytande. Exempel på resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder är andelen utrikes födda i åldern 20 64 år som förvärvsarbetar viss tid efter folkbokföring och studieresultat efter två år för de som påbörjat en utbildning i svenska för invandrare (sfi) 2012. I budgetpropositionen redovisas en kort sammanfattning av resultaten i bilagan, bl.a. anges att antalet i arbetskraften har ökat bland utrikes födda de senaste åren och att antalet sysselsatta har ökat bland både utrikes födda kvinnor och män. Av resultatredovisningen kan också utläsas att regeringens resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder inom diskrimineringsområdet utgår från bl.a. lagstiftningsarbete inom diskrimineringsområdet och andra statliga insatser för att motverka och förebygga diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter. Regeringen bedömer att det formella skyddet mot diskriminering har fortsatt att stärkas, vilket har lett till förbättrade förutsättningar för att motverka diskriminering. I budgetpropositionen anges vidare indikatorer som används i resultatredovisningen inom jämställdhetsområdet. Exempel på sådana indikatorer är nettoinkomst efter hushållstyp och antal barn, tid för obetalt arbete efter livscykel, ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män och anmäld grov kvinnofridskränkning. I bilaga 3 till budgetpropositionen redovisas bl.a. indikatorer för delmålet om ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Regeringen anför att trots flera positiva insatser har jämställdhetsarbetet utvecklats för långsamt och att mycket återstår att göra för att uppnå målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 7
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Utskottets ställningstagande Som en del i utskottens löpande uppföljning har utskottet analyserat regeringens resultatredovisning i budgetpropositionen för utgiftsområde 13. Analysen har syftat till att vara ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen. Det pågår sedan flera år en dialog mellan riksdagen och regeringen om hur regeringens resultatredovisning kan förbättras. Som exempel på detta kan nämnas att under våren 2015 skedde ett erfarenhetsutbyte mellan Riksdagsförvaltningen och Regeringskansliet för att uppnå en bättre resultatredovisning. En utgångspunkt för utskottets genomgång av regeringens resultatredovisning har varit att det ska vara möjligt att följa kopplingen mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens anslagsförslag. Resultatredovisningen innehåller ett flertal uppgifter om de insatser som har gjorts, bl.a. för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Utskottet noterar med tillfredsställelse att det i årets resultatredovisning, främst vad gäller integrationsområdet, finns en tydligare redovisning av samband mellan insatser och resultat, men utskottet finner det önskvärt att regeringens resultatredovisning i än högre grad koncentreras till att redovisa och bedöma uppnådda resultat av genomförda statliga insatser i förhållande till målen. Utskottet anser nämligen att det är viktigt att sambandet mellan mål, resultat och regeringens budgetförslag tydligt framgår och ser därför fram emot ytterligare utvecklingsinsatser i detta avseende inom hela utgiftsområde 13. Det skulle enligt utskottet också vara betydelsefullt att regeringen gör en sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för de riksdagsbundna målen inom utgiftsområdet. I årets redovisning har förbättringar även gjorts av resultatredovisningens struktur. Utskottet vill i detta sammanhang peka på att resultatindikatorer för integrationens utveckling redovisas i en bilaga till budgetpropositionen medan det i själva budgetpropositionen lämnas en kort sammanfattning av resultaten i bilagan. Vidare presenteras också en faktaruta om nyanlända invandrares etablering. På jämställdhetsområdet redovisas också indikatorer som används i resultatredovisningen i en bilaga till budgetpropositionen. Enligt utskottet underlättar en sådan tydligare och mer logisk struktur förståelsen av resultatredovisningen. Utskottet vill också framhålla att årets resultatredovisning har utvecklats på så sätt att den innehåller fler och tydligare tabeller än förra årets resultatredovisning. Utskottet kan i årets uppföljning av regeringens resultatredovisning sammanfattningsvis konstatera att utvecklingen har varit positiv sedan förra årets redovisning. Utskottet välkomnar detta och ser fram emot att följa fortsatta utvecklingsinsatser vad gäller regeringens redovisning och bedömning i nästa års resultatredovisning. 8
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 Anslag inom utgiftsområde 13 Utskottets förslag i korthet Riksdagen anvisar anslagen för 2016 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Riksdagen antar regeringens lagförslag om avskaffande av systemet med etableringslotsar. Oppositionspartiernas förslag till anslag avslås. Jämför reservation (SD) och särskilda yttrandena 1 (M), 2 (C), 3 (V), 4 (L) och 5 (KD). Budgetpropositionen Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1) innebär i korthet vad som anges nedan för respektive anslag inom utgiftsområde 13 (förslagspunkt 3). Nedan redovisas även regeringens förslag om bemyndiganden att under 2016 ingå ekonomiska åtaganden som innebär behov av framtida anslag (förslagspunkterna 1 2). Nyanlända invandrares etablering För anslagen som gäller nyanlända invandrares etablering föreslår regeringen satsningar för ett hållbart mottagande i hela landet, för snabbare etablering på arbetsmarknaden och för det civila samhället. Regeringen anför att flyktingmottagandet är ett gemensamt ansvar för samhället, och för dem som beviljas uppehållstillstånd är bosättning i en kommun ett viktigt första led i processen för etablering på arbetsmarknaden. För att kunna korta etableringstiden anser regeringen vidare att etableringsinsatserna måste fortsätta anpassas efter individers olika förutsättningar och behov och bedrivas med hög kvalitet. Regeringen anser att det civila samhället är en viktig resurs och tillgång för nyanlända invandrares etablering. I budgetpropositionen anger regeringen att alla kommuner måste ta ansvar för flyktingmottagandet och att den avser att föreslå en ny lag som innebär att samtliga kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända invandrare för bosättning i kommunen. 1:1 Integrationsåtgärder: Anslaget får användas för utgifter för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för uppföljning och utvärdering av integrationen. Regeringen avsätter bl.a. fortsatt ytterligare medel till verksamheter med flyktingguider och familjekontakter. Regeringen föreslår att anslaget för 2016 bestäms till 73 780 000 kronor. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kommuner och landsting för utgifter i samband med mottagandet av nyanlända invandrare. Ersättning betalas ut med stöd av förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. I budgetpropositionen anges bl.a. att medelsberäkningen utgår 9
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN från förändringar i prognoser om fler nyanlända invandrare och ensamkommande barn. Regeringen föreslår en kraftig höjning av den schablonersättning som kommunerna får per mottagen nyanländ invandrare. Samtidigt föreslås den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna helt upphöra. Ersättningen till kommunerna för mottagande av ensamkommande barn görs om för att i större utsträckning bestå av schablonersättningar. Vidare vill regeringen förstärka länsstyrelsernas medel för att skapa beredskap och kapacitet för mottagandet. Regeringen föreslår också medel för fortsatt insats med sfi (svenska för invandrare) i anläggningsboenden. Regeringsförslaget innebär att anslaget bestäms till 12 567 879 000 kronor för 2016. 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget får användas för utgifter för etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Regeringen föreslår bl.a. att möjligheten att få etableringsersättning samtidigt som lön inom etableringsuppdraget tas bort. Regeringen föreslår att anslaget för 2016 bestäms till 5 048 000 kronor. 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare: Anslaget får användas för utgifter för etableringslotsar, program och insatser för personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Regeringen har inkommit till riksdagen med en proposition med nödvändiga lagändringar för att avskaffa systemet med etableringslotsar (prop. 2015/16:30). Avskaffandet av systemet med etableringslotsar beräknas medföra minskade utgifter på anslaget med 481 miljoner kronor 2016. Av dessa medel föreslås för 2016 att 100 miljoner kronor tillförs anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader inom utgiftsområde 14 för att under 2016 finansiera ett ökat resursbehov för etableringsuppdraget. Regeringen föreslår att övriga medel av beräknad utgiftsminskning huvudsakligen används på anslaget för att möjliggöra insatser för deltagande inom snabbspår och förstärkning av andra aktiviteter för att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbetslivet. Vidare avsätts medel för resor till sfi för personer med uppehållstillstånd som vistas i anläggningsboende, förstärkt validering och tidigare insatser i anläggningsboende. Regeringens förslag innebär att anslaget bestäms till 2 682 914 000 kronor för 2016. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor 2017 2026. 1:5 Hemutrustningslån: Anslaget får användas för utgifter för lån till nyanlända invandrare för inköp av hemutrustning. Hemutrustningslånen beviljas med stöd av förordningen (1990:1361) om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 302 120 000 kronor. 10
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 Diskriminering För anslagen som rör diskriminering föreslår regeringen satsningar för förstärkt skydd mot diskriminering, systematiskt och samordnat arbete mot rasism och liknande former av fientlighet samt lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Principen om människors lika värde är grundläggande för regeringen, och regeringens satsningar innebär ett stärkt skydd mot diskriminering på alla nivåer. För att stärka skyddet mot diskriminering aviserar regeringen också ett lagförslag med ändringar i diskrimineringslagen (2008:567) om aktiva åtgärder. Regeringen kommer även att se över hur diskrimineringslagens skydd mot bristande tillgänglighet kan stärkas ytterligare. 2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för Nämnden mot diskriminering. Regeringen anför att den vill förstärka Diskrimineringsombudsmannens (DO) arbete mot diskriminering. Regeringen föreslår att anslaget bestäms till 109 114 000 kronor. 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget får användas för utgifter för insatser mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck samt till verksamheter som förebygger och motverkar diskriminering och verksamheter som arbetar för att motverka rasism och liknande former av intolerans. Anslaget får vidare användas för administrativa kostnader som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området. Regeringen vill stärka arbetet mot diskriminering på regional och lokal nivå för att förebygga och motverka rasism och liknande former av fientlighet samt förstärka statsbidraget till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet eller uttryck. Regeringens förslag innebär att anslaget bestäms till 47 919 000 kronor. Jämställdhet Regeringen föreslår satsningar för jämställdhetsintegrering och satsningar för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen anför att jämställdhetsintegrering är en av de viktigaste prioriteringarna för att utveckla och genomföra jämställdhetspolitiken. Regeringen anför vidare att mäns fysiska, psykiska och sexuella våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet och kvinnors fulla åtnjutande av mänskliga rättigheter. Att förebygga och motverka våld och andra former av övergrepp mot kvinnor har därför hög prioritet i regeringens jämställdhetsarbete. 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget får användas för utgifter för särskilda jämställdhetsåtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja 11
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Anslaget får även användas för administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet hos berörda myndigheter. Regeringen avsätter medel för att utvärdera och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering. Vidare avsätts medel för att stärka de ideella kvinno- och tjejjourernas arbete. Regeringen avser också att i oförändrad omfattning satsa på Arbetsmiljöverkets arbete med förebyggande insatser för kvinnors arbetsmiljö. Regeringens förslag innebär att anslaget bestäms till 238 539 000 kronor. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2016 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför ett behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2017. Motionerna Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har var för sig presenterat alternativa anslagsförslag för 2016. Motionerna innehåller förslag om andra anslagsnivåer för några av de anslagsposter som finns i budgetpropositionen. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 3. Moderaterna I motion 2015/16:3214 av Elisabeth Svantesson m.fl. anförs att Sveriges enskilt största utmaning är det nya utanförskap som nu växer fram och som drabbar bl.a. utrikesfödda särskilt hårt. Det är en förlust både för den enskilde och för Sverige när samhället misslyckas med att tillvarata människors potential. För att bryta detta utanförskap anser Moderaterna att det för utgiftsområde 13 behövs reformer för att bl.a. rusta nyanlända invandrare med kunskap, kompetens och drivkrafter för att skapa fler vägar till arbete och göra det mer lönsamt att ta det första arbetet. Förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2016 lämnas i yrkande 1 i motionen och återges i bilaga 3. Förslaget innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 1 025 000 kronor och att fyra av anslagen inom utgiftsområdet bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit enligt nedan. 1:1 Integrationsåtgärder: Förslaget i motion 2015/16:3214 innebär att anslaget minskas med 30 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget ska enligt förslaget vara 793 000 000 kronor lägre än vad regeringen föreslår. Moderaterna anser att det fortsatt bör finnas en prestationsbaserad ersättning för att uppmuntra kommuner som tar ett stort ansvar. Liknande förslag framförs i motion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (yrkande 22). Vidare föreslås i motion 2015/16:3214 att differentierade schabloner för mottagande av ensamkommande barn ska införas för att öka kostnadseffektiviteten, förenkla regelverket och minska den administrativa bördan för 12
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 kommunerna (yrkande 4). Motsvarande förslag finns i motion 2015/16:2489 av Johan Forssell m.fl. (yrkande 3). 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget är enligt motionsförslaget 188 000 000 kronor högre än regeringens förslag. Moderaterna är kritiska till att regeringen avskaffar jobbstimulansen, dvs. att en person kan få etableringsersättning samtidigt som hon eller han har ett arbete med lön inom etableringsplanen. I stället föreslår Moderaterna en förstärkt jobbstimulans innebärande att tiden utökas från sex månader till ett år (yrkande 3). Liknande förslag om jobbstimulans presenteras i motion 2015/16:3241 av Anna Kinberg Batra m.fl. (yrkande 38) och i motion 2015/16:2277 av Elisabeth Svantesson m.fl. (yrkande 5). 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare: Förslaget i motionen innebär att anslaget minskas med 390 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: I motion 2015/16:3214 föreslås att satsningen på kvinnors arbetsmiljö ska förlängas, varför 15 000 000 kronor avsätts för detta ändamål (yrkande 5). Liknande förslag framförs i motion 2015/16:3225 av Anna Kinberg Batra m.fl. (yrkande 9) och i motion 2015/16:2276 av Elisabeth Svantesson m.fl. (yrkande 5). Sverigedemokraterna I motion 2015/16:2237 av Paula Bieler m.fl. föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 13 för 2016 som sammanlagt understiger regeringens förslag med 10 404 366 000 kronor. Förslaget innebär att anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande är avsevärt mycket lägre än regeringens förslag och att fyra anslag tas bort. En sammanställning som visar hur motionsförslaget avviker från regeringens förslag finns i bilaga 3. Sverigedemokraterna anför i motionen att partiet under lång tid har påtalat brister i de områden som utgiftsområde 13 omfattar. Sverigedemokraterna bygger i stället sin politik på att skapa ett samhälle för samtliga invånare, där den som kommer till Sverige också förväntas och ges möjlighet att bli en del av samhället. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande minskas enligt Sverigedemokraternas förslag med 2 262 218 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta är i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av Sverigedemokraternas politik på det migrationsrättsliga området. Sverigedemokraterna föreslår vidare att anslagen 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare, 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare och 1:5 Hemutrustningslån tas bort i sin helhet. Förslag om att avskaffa hemutrustningslån framförs också i motion 2015/16:1304 av Richard Jomshof. Sverigedemokraterna vill även avskaffa anslaget 2:1 Diskrimineringsombudsmannen eftersom partiet anser att myndigheten fungerat bristfälligt och bidragit till rättsosäkerhet. 13
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder står kvar oförändrat med avsikt att fokusera anslagets användning till jourverksamhet för att hjälpa de som utsatts för våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2813 av Richard Jomshof m.fl. (yrkandena 14, 15 och 18) samt av Carina Herrstedt m.fl. i motion 2015/16:3099 (yrkande 5). Centerpartiet Förslaget i motion 2015/16:3177 av Johanna Jönsson m.fl. om anslagen för 2016 inom utgiftsområde 13 innebär att de sammanlagda anslagen understiger regeringens förslag med 101 000 000 kronor. Centerpartiets förslag innebär att sju anslag inom utgiftsområdet bestäms till en annan nivå än vad regeringen har föreslagit enligt nedan. En sammanställning som visar hur motionsförslaget avviker från regeringens förslag finns i bilaga 3. Den närmare motiveringen av Centerpartiets anslagsanvisning framgår av partiets budgetmotion 2015/16:3223 av Anders W Jonsson m.fl. 1:1 Integrationsåtgärder: Anslaget ska enligt förslaget utökas med 270 000 000 kronor. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Förslaget i motionen innebär att anslaget minskas med 71 000 000 kronor. 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Anslaget höjs enligt motionsförslaget med 128 000 000 kronor. 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare: Anslaget föreslås minskas med 408 000 000 kronor. 2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Centerpartiet föreslår att detta anslag minskas med 10 000 000 kronor. 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget föreslås bli 9 000 000 kronor lägre än i regeringsförslaget. 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Motionärerna föreslår att anslaget minskas med 1 000 000 kronor. Liberalerna Liberalerna anför i motion 2015/16:3142 av Fredrik Malm m.fl. att det för utgiftsområde 13 krävs viktiga och brådskande reformer för att ge människor verkliga möjligheter att komma in i det svenska samhället, bl.a. genom snabbare etableringsinsatser och kortare tid i anläggningsboenden. Liberalerna framhåller att alla ska ha samma möjlighet att nå sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Det liberala jämställdhetsuppdraget tar sikte på kvinnors och mäns lika rätt till frihet, ansvar och makt. I motionen föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 13 för 2016 som sammanlagt är 669 000 000 kronor lägre än regeringens förslag. Förslaget innebär ändringar av fyra av anslagen inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. I bilaga 3 finns en sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag. 14
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 1:1 Integrationsåtgärder: I motionen anges att det civila samhället även i framtiden bör ha möjlighet att ansöka om statliga medel för att främja nyanlända invandrares etablering. Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (yrkande 16). 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget föreslås minskas med 710 000 kronor i förhållande till regeringsförslaget. Besparingen förklaras med att Liberalerna vill se ett system som innehåller både ett reformerat prestationsbaserat stöd till kommunerna och en höjd schablonersättning per nyanländ invandrare. Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2782 av Jan Björklund m.fl. (yrkande 5). 2:1 Diskrimineringsombudsmannen: Anslaget föreslås minskas med 10 000 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Partiet anser att det är viktigt att säkerställa att DO:s verksamhet bedrivs rättssäkert och effektivt, samt att fler individer som utsätts för diskriminering kan få upprättelse. För att möjliggöra finansiering av andra prioriterade reformer avvisar partiet emellertid regeringens höjning av anslaget. 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.: Anslaget höjs med 1 000 000 kronor enligt motionsförslaget. Partiet framhåller vikten av att arbetet med hbtq-strategin fortsätter men avvisar regeringens förslag till höjning av anslaget för att finansiera andra satsningar i partiets budgetmotion. 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder: Anslaget ska enligt förslaget utökas med 50 000 000 kronor. Medlen ska användas till att skapa reella förutsättningar att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering inom den offentliga sektorn och öka kraften i det statliga jämställdhetsarbetet. Kristdemokraterna Utgiftsområde 13 behandlas i motion 2015/16:2018 av Désirée Pethrus m.fl. Kristdemokraterna framför att utgångspunkten för integrationspolitiken är att ge människor förutsättningar att kunna ta ansvar för sitt eget liv, och att de så snabbt som möjligt ska få verktyg att komma in i samhället. Det förutsätter enligt Kristdemokraterna politiska förslag som gör det möjligt för fler nyanlända invandrare att få arbete och som förbättrar mottagandet. Långsiktigt leder det till en mer effektiv integrationspolitik. Förslag om en annan fördelning av anslagen inom utgiftsområde 13 för 2016 lämnas i yrkande 1 i motionen. En sammanställning som visar hur motionsförslagen avviker från regeringens förslag finns i bilaga 3. Partiet föreslår i motionen att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 13 för 2016 som sammanlagt är 1 176 000 000 kronor lägre än i regeringens förslag. Förslaget innebär ändringar av tre av anslagen inom utgiftsområdet i förhållande till regeringens förslag. 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande: Anslaget föreslås minskas med 570 000 000 kronor i förhållande till regeringsförslaget. Kristdemokraterna vill förstärka kommunernas möjligheter att ta emot nyanlända invandrare och föreslår därför en höjning av schablonersättningen 15
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN (yrkande 6). Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (yrkande 7 i denna del). Vidare föreslås i motion 2015/16:2018 att kommuner med högt mottagande får en prestationsbaserad ersättning (yrkande 7). Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (yrkande 7 i denna del). 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare: Kristdemokraterna föreslår att detta anslag minskas med 352 000 000 kronor genom att etableringsersättningen sänks (yrkande 9). Förändringen innebär enligt partiet starkare incitament till arbete. 1:4 Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare: Förslaget i motionen innebär att anslaget minskas med 254 000 000 kronor i förhållande till regeringsförslaget. Kristdemokraterna ställer sig bakom regeringens beslut att avveckla etableringslotsarna (yrkande 3). Partiet vill i likhet med regeringen anslå medel för tidiga insatser i anläggningsboenden (yrkande 4), exempelvis i form av kompetenskartläggningsinsatser och medel för svenska från dag ett i anläggningsboenden (yrkande 5). Förslaget innebär vidare att medel avsätts för att erbjuda studieformer för sfi som passar barnfamiljer och föräldralediga (yrkande 15). Liknande förslag framförs i motion 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (yrkande 10). Vidare föreslås i motion 2015/16:2018 att sfx (svenskundervisning med fokus på yrkesspråket) ska erbjudas nationellt som en påbyggnad till den kursplan kommunerna är skyldiga att tillhandahålla för sfi (yrkande 16). Motsvarande förslag presenteras i motion 2015/16:2978 av Andreas Carlson m.fl. (yrkande 11). Av motion 2015/16:2018 framgår vidare att Kristdemokraterna vill att civilsamhället ges ökade förutsättningar att bidra till en snabbare etablering och integration, och tillför därför, i likhet med regeringen, anslaget 1:1 Integrationsåtgärder 30 000 000 kronor för civilsamhällesorganisationer att söka i detta ändamål. Mot denna bakgrund föreslås stöd till det civila samhällets arbete med flyktingguider och familjekontakter (yrkande 2). Propositionen om avskaffande av systemet med etableringslotsar Rättslig bakgrund Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen) innehåller bestämmelser om insatser som syftar till att underlätta och påskynda vissa nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet. Etableringslagen innehåller också bestämmelser om ansvaret för att genomföra insatserna. Av 3 framgår att Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt etableringslagen och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Enligt 11 etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända invandrare rätt att välja en leverantör av tjänster som är godkänd och kontrakterad av Arbetsförmedlingen, en s.k. etableringslots. Etableringslotsen är en kompletterande aktör, dvs. en privat aktör som Arbetsförmedlingen anlitar för leverans av vissa kompletterande 16
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 arbetsförmedlingstjänster. Denna arbetsförberedande insats infördes för att ge nyanlända invandrare professionellt stöd för en snabbare etablering. Av 11 etableringslagen framgår vidare att Arbetsförmedlingen inte behöver tillämpa samma valfrihetssystem för alla nyanlända invandrare. Enligt 12 och 13 etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem när den tillhandahåller valfrihetssystem och vara upphandlande myndighet enligt 2 kap. 7 lagen om valfrihetssystem. Etableringslotsarna avskaffas I proposition 2015/16:30 Avskaffande av systemet med etableringslotsar föreslår regeringen att kravet i etableringslagen om att Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända invandrare rätt att välja en leverantör av tjänster som är godkänd och kontrakterad av Arbetsförmedlingen (etableringslots) ska upphöra att gälla. Förslaget innebär vidare att bestämmelserna som anger att Arbetsförmedlingen ska vara upphandlande myndighet och tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem när den tillhandahåller valfrihetssystem också upphör att gälla. Som skäl för ändringen anför regeringen att ett flertal granskningar har konstaterat brister med etableringslotsar. Enligt regeringen motverkar det syftet med etableringsinsatserna och riskerar att undergräva legitimiteten för etableringsuppdraget i sin helhet. Regeringen konstaterar att etableringsuppdraget omfattar stora offentliga utgifter och att det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att nyanlända invandrare får relevant stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Regeringen framhåller att även om etableringslotsarna avskaffas har Arbetsförmedlingen möjlighet att anlita kompletterande aktörer för att få arbetssökande i arbete. Arbetsförmedlingen kan även fortsättningsvis enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos Arbetsförmedlingen upphandla insatser inom ett eller flera valfrihetssystem. Regeringen anser vidare att det inte behövs någon särskild insats som ersätter tjänsten etableringslots. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Förslaget innebär minskade utgifter för staten. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av förslaget redovisas i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1), se ovan. Motionerna Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Utskottets ställningstagande Nyanlända invandrares etablering Den rådande flyktingkrisen med den snabba och dramatiska ökningen av antalet asylsökande gör att Sverige nu befinner sig i ett exceptionellt läge och 17
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN genomgår en stor prövning som kräver en politisk kraftsamling. Sverige är det land i Europa som tar emot flest ensamkommande barn och flest asylsökande i förhållande till vår befolkningsstorlek. Under 2015 beräknas Sverige ta emot 160 000 asylsökande, vilket är 1,6 procent av vår befolkning. Utskottet anser att det är nödvändigt att i detta svåra läge samla Sverige och vill poängtera att oavsett hur många människor som söker skydd i vårt land ska mottagandet av nyanlända invandrare vara värdigt och innebära möjligheter till en effektiv och ändamålsenlig etablering i Sverige. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet att de ansvarsfulla partierna i riksdagen har fört intensiva samtal om insatser för att hantera flyktingsituationen. Den 23 oktober 2015 nåddes en överenskommelse om en rad insatser som syftar till att skapa bättre ordning och reda i flyktingmottagandet, en bättre etablering så att nyanlända invandrare snabbare kommer in i arbete och till en dämpning av kostnadsökningarna. Med anledning av flyktingsituationen överlämnade regeringen den 12 november 2015 en ändringsbudget till riksdagen som innebär att 9,8 miljarder kronor tillförs kommuner och landsting och ca 200 miljoner kronor det civila samhället (utgiftsområde 25). Dessa extra medel var en del av överenskommelsen den 23 oktober 2015. Utskottet uppmärksammar vidare att regeringen i oktober 2015 anordnade den nationella samlingen Sverige tillsammans för att skapa ännu bättre förutsättningar för nyanlända invandrare som kommer till Sverige. Den nationella samlingen kommer att fortsätta under 2016 med regionala konferenser. Vidare noterar utskottet att regeringen den 5 november 2015 fattade beslut om kommittédirektiv om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända invandrare (dir. 2015:107). Utskottet vill betona att Sverige ska stå upp för asylrätten. Det är en grundläggande mänsklig rättighet som det finns bestämmelser om i internationella konventioner. I tider av kris är asylrätten viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige. Samtidigt är det angeläget att upprätthålla ordning och reda i asylprocessen. Därutöver vill utskottet liksom regeringen framhålla den potential och den möjlighet att investera i framtiden som den ökade invandringen innebär. Den samlade forskningen ger vid handen att invandring bidrar till Sverige bl.a. genom att stärka arbetsmarknadens kompetensförsörjning, sänka den demografiska försörjningskvoten, öka importen och exporten av såväl varor som tjänster samt öka mångfalden, kreativiteten och innovationsförmågan (se t.ex. Strömbäck 2015). Utskottet poängterar att Sverige behöver invandring, och ju bättre integrationen fungerar, desto bättre för både samhället och den enskilda individen. Det är därför viktigt att alla Sveriges kommuner tar ansvar för ett hållbart mottagande i hela landet, och utskottet välkomnar regeringens aviserade förslag om ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända invandrare. Utskottet avser att snabbt bereda den kommande proposition och räknar med ett brett stöd i riksdagen. 18
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2015/16:AU1 Utskottet välkomnar de satsningar regeringen presenterar i budgetpropositionen och som arbetsmarknadsminister Ylva Johansson redogjorde för vid utskottets sammanträde den 29 september 2015. Satsningar görs för ett hållbart mottagande av nyanlända invandrare, bl.a. genom att skapa bättre förutsättningar för länsstyrelsernas arbete för ökat kommunmottagande och införandet av differentierade schabloner för olika placeringsformer vid mottagandet av ensamkommande barn. Enligt utskottet är ett väl fungerande mottagande i kommunerna avgörande för att nyanlända invandrare ska kunna etablera sig. Utskottet ser vidare positivt på regeringens förslag om höjd schablonersättning till kommunerna samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen tas bort. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det skulle öka kommunernas möjligheter att ta emot nyanlända invandrare och bl.a. skapa bättre förutsättningar att ge praktisk hjälp och stöd i anslutning till mottagande och bosättning. Utskottet avvisar därmed Moderaternas, Centerpartiets, Liberalernas respektive Kristdemokraternas förslag som alla innebär ett lägre anslag för kommunersättningar vid flyktingmottagande. Utskottet ifrågasätter starkt Sverigedemokraternas kraftiga minskning av anslaget och anser att det, främst med beaktande av den rådande flyktingkrisen, är ett oansvarigt ingrepp i integrationspolitiken. Utskottet vill framhålla att arbete är den främsta nyckeln till etablering eftersom arbete ger möjligheter att utveckla språket, få kunskap om det svenska samhället och få ett utökat nätverk. Utskottet betonar att etableringsuppdraget står inför stora utmaningar. Etableringsinsatserna behöver bli effektivare genom ökad kvalitet och individanpassning. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om ytterligare resurser till Arbetsförmedlingen, förstärkta valideringsinsatser och kortare kompletteringsutbildningar inom etableringsuppdraget. Utskottet är också mycket positivt till att regeringen prioriterar fortsatta insatser med svenska för invandrare (sfi) i anläggningsboende. I detta sammanhang vill utskottet även lyfta fram regeringens satsning på s.k. snabbspår, dvs. snabbare vägar in på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. Utskottet stöder vidare regeringens förslag om att avskaffa systemet med etableringslotsar. Förslaget är väl motiverat eftersom systemet inte har fungerat ändamålsenligt och effektivt. Utskottet anser att regeringens bedömningar av insatser för vissa nyanlända invandrare är väl avvägda och att förslagen bidrar till en förbättrad etablering. Utskottet instämmer därför inte i Kristdemokraternas förslag om anpassad sfi för föräldralediga samt sfx (svenskundervisning med fokus på yrkesspråket) som påbyggnad till sfi. Utskottet avvisar sammantaget oppositionspartiernas förslag om lägre anslagsanvisning. Liksom regeringen anser utskottet att det är viktigt att det finns starka incitament inom etableringsuppdraget att välja arbete, samtidigt som det är viktigt att ersättningssystemet uppfattas som legitimt. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens bedömning att det inte är rimligt att full 19
UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN etableringsersättning betalas ut för samma tid som den enskilde har förvärvsinkomster. Mot denna bakgrund är utskottet positivt till förslaget om att ändra bestämmelserna om möjligheten till etableringsersättning vid arbete inom ramen för etableringsplanen och avvisar därmed Moderaternas förslag om en förstärkt jobbstimulans. Utskottet noterar att förvärvsinkomst från ett arbete utanför etableringsplanen inte heller fortsättningsvis kommer att påverka etableringsersättningen. Utskottet uppmärksammar i detta sammanhang Riksrevisionens slutrapport Nyanländas etablering är statens insatser effektiva? (RiR 2015:17). Riksrevisionen redovisade resultatet av granskningen vid ett besök i utskottet den 17 september 2015. Riksrevisionen bedömer att statens insatser för nyanlända invandrares etablering inte är tillräckligt effektiva och att det krävs förändringar inom såväl integrationsområdet som angränsande politikområden. Rapporten har överlämnats till regeringen, och utskottet kommer framöver att bereda regeringens skrivelse med anledning av rapporten. Ett sätt att effektivisera statens insatser inom ramen för etableringsuppdraget är att se över hur regelverket kan förenklas. Utskottet välkomnar att detta är en av de insatser som omfattas av överenskommelsen med anledning av flyktingkrisen. Arbetsförmedlingens generaldirektör lyfte inför utskottet den 10 november 2015 särskilt fram behovet av att förenkla regleringen kring etableringsersättningen. Utskottet vill vidare notera att det pågår en anpassning av arbetsmarknadspolitiken till effekterna av flyktingkrisen för att integrera utrikes födda på arbetsmarknaden. Utskottet har förtroende för att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att minska arbetslösheten bland utrikes födda och kommer noga att följa utvecklingen på området. Utskottet delar regeringens uppfattning om att det civila samhället är en viktig resurs och tillgång för nyanlända invandrares etablering. I det civila samhället finns många goda idéer och en stark vilja att engagera sig och bidra positivt till nyanlända invandrares etablering. Utskottet välkomnar regeringens förslag att avsätta ytterligare medel till verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Av Centerpartiets budgetmotion (2015/16:3223) framgår att partiet föreslår att omfattande resurser omfördelas från Arbetsförmedlingens anslag för etableringsuppdraget till ett systematiskt stöd för civilsamhället. Utskottet delar inte denna prioritering utan anser att regeringens förslag är väl avvägt och medför att det skapas mer långsiktiga förutsättningar för att bidra till nyanlända invandrares etablering i Sverige. Utskottet vill avslutningsvis särskilt bemöta Sverigedemokraternas förslag inom integrationsområdet eftersom dessa skiljer sig markant från regeringens och övriga oppositionspartiers förslag. Sverigedemokraterna föreslår att flera anslag tas bort i sin helhet alternativt skärs ned. Utskottet anser att Sverigedemokraternas kraftiga besparingar inom utgiftsområdet är anmärkningsvärda, orealistiska och direkt stötande, särskilt med hänsyn till de exceptionella förhållanden som nu råder. I motsats till Sverigedemokraterna välkomnar utskottet att människor med andra erfarenheter och kunskaper ges 20