Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2009



Relevanta dokument
Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2012

Sammanfattning...5. Bakgrund...6. Däckrisk...6. Mönsterdjup...6. Lufttryck...6. Finsk förebild...6. Kampanj däckrazzia i Sverige...6. Genomförande...

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2015

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2013

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2016

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2017

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2008

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med däckrazzior 2014

Innehåll. Innehåll...2. Sammanfattning...3. Bakgrund...4. Däckrisk...4. Mönsterdjup...4. Lufttryck...4. Finsk förebild...4. Mindre kampanj

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2013 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2012 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2018 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2016 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2014 (januari mars)

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

sommardäck på sommaren

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Comenius fortbildning, april 2013

DÄCKRATSIA UTGÅNGSPUNKTER:

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Däckratsia 2016 SÄKERHETSKAMPANJ

Däckratsia 2017 INFORMATIONSKAMPANJ

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

För att se sjukhusens resultat per åtgärd år för år, se Swedehearts årsrapporter:

HKI - Holmbergs kommunindex och KPNI - kommunpolitiskt nöjdhetsindex Sören Holmberg

Företagarpanelen Q Hallands län

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Företagsamheten 2018 Västmanlands län

Krydda med siffror Smaka på kartan

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Företagsamheten 2018 Kronobergs län

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

RSV-rapport för vecka 18-19, 2017

Comenius fortbildning omg 2, april 2012

RSV-rapport för vecka 13, 2018

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Västmanlands län Månad

Statens inköpscentral Box Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

RSV-rapport för vecka 13, 2017

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Influensarapport för vecka 3, 2015 Denna rapport publicerades den 22 januari 2015 och redovisar influensaläget vecka 3 (12-18/1).

Comenius fortbildning januari 2012

RSV-rapport för vecka 9, 2018

Företagarpanelen Q Kalmar län

Kvalitetsindex sjukhusens resultat 2012 och 2011

RSV-rapport för vecka 8, 2018

Företagsamhetsmätning - Örebro län. Johan Kreicbergs

Statistikbilder. för december 2016

RSV-rapport för vecka 21, 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

RSV-rapport för vecka 16-17, 2018

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2014

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Influensarapport för vecka 11, 2015 Denna rapport publicerades den 19 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 11 (9/3-15/3).

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

Arbetsmarknadsläget i Örebro län november månad 2014

RSV-rapport för vecka 16, 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av september månad 2012

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2014

Deltagande enheter BORIS

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Lokalt företagsklimat Ranking 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

RSV-rapport för vecka 6, 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari 2015

RSV-rapport för vecka 9, 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version

Företagsamheten 2018 Södermanlands län

Företagsamhetsmätning - Dalarnas län. Johan Kreicbergs

Ranking av företagsklimatet Läs mer på

RSV-rapport för vecka 8, 2017

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun

Åklagarmyndighetens författningssamling

Partipolitiska aktiviteter

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Influensarapport för vecka 15, 2015 Denna rapport publicerades den 16 april 2015 och redovisar influensaläget vecka 15 (6/4-12/4).

Företagsamheten 2018 Värmlands län

Västmanlands länmånad

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Transkript:

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2009 1 Olagligt mönsterdjup alla bilar 8% 6% 4% 6,5% 5,3% 4,5% 4,5% 2% www.polisen.se www.trafikverket.se www.dackinfo.se www.ntf.se www.bilprovningen.se

Sida 2 av 20 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Däckrisk...4 Mönsterdjup...4 Lufttryck...4 Finsk förebild...4 Kampanj däckrazzia i Sverige...4 Genomförande...5 Syfte...5 Resultat...6 1. Förares kön och bilarnas ålder...6 2. Slitna däck...6 3. Omedvetna om slitna däck...8 4. Olagligt mönsterdjup...10 5. Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket...12 6. Dålig koll på lufttrycket...14 7. Punktering eller på gränsen till punktering...16 8. Var finns de bästa och sämsta däcken i Sverige?...18

Sida 3 av 20 Sammanfattning 32,6% av de undersökta bilarna hade minst ett däck med 3 mm eller mindre mönsterdjup. Detta är en klar försämring jämfört med resultat från 2008 och är en tillbakagång till nivåer från 2007 och 2005 års mätningar. De uppmätta värdena, om de är representativa för hela Sverige, innebär att cirka 1,4 miljoner bilar på Sveriges vägar har minst ett däck med 3 mm eller mindre mönsterdjup. Av dem som hade minst ett slitet däck bedömde de flesta att mönsterdjupet var tillfredsställande eller bra. Om de uppmätta värdena är representativa innebär det att drygt var fjärde bil på Sveriges vägar (25,7%) kördes av en förare som hade minst ett slitet däck på bilen utan att vara medveten om detta. Detta är en klar försämring jämfört med resultatet 2008 och på en motsvarande nivå som 2005 och 2007. En större andel kvinnor kör med minst ett slitet däck utan att vara medvetna om detta jämfört med manliga förare. Äldre bilar hade generellt mer slitna däck än nyare bilar, men skillnaden mot nyare bilar har minskat klart 2009 jämfört med vid tidigare mätningar. 4,5% av alla undersökta bilar hade minst ett olagligt däck (<1,6 mm mönsterdjup), vilket är samma som vid 2008 års mätningar. En större andel kvinnliga än manliga förare körde på däck med olagligt mönsterdjup. På bilar 10 år och äldre var det betydligt vanligare med olagligt mönsterdjup än på bilar som var yngre än 10 år. Medelmönsterdjupet på det mest slitna däcket på undersökta bilar var 4,1 mm. Nästan två av tre tillfrågade förare (67,4%) hade inte kontrollerat lufttrycket i däcken den senaste månaden eller visste inte när det gjordes senast. Detta motsvarar resultatet från tidigare års däckrazzior. Kvinnliga förare hade generellt sämre koll på lufttrycket än manliga förare. Nästan var tionde bil (9,4%) hade minst ett däck med så lågt lufttryck att det kan jämföras med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre). Om alla län där däckrazzior genomfördes rangordnas efter resultat i respektive undersökt moment hamnar Värmland överst i rangordningen. 86 däckrazzior genomfördes under perioden 28 augusti till 4 september 2009. Totalt kontrollerades 3 740 bilar i 14 län. Länen var Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Västmanland, Södermanland, Örebro, Värmland, Gotland, Västra Götaland, Kronoberg och Blekinge. Efter Polisens obligatoriska kontroll erbjöds bilisterna en frivillig mätning av däckens mönsterdjup och lufttryck samt att få information om mönsterdjupets och lufttryckets betydelse för trafiksäkerheten och miljön. Bakom kampanjen står Polisen, NTF, Bilprovningen, Däckbranschens Informationsråd och Trafikverket (tidigare Vägverket).

Sida 4 av 20 Bakgrund Däckrisk När det gäller aktiv säkerhet, att undvika att en trafikolycka inträffar, spelar bra däck en avgörande roll. Enligt undersökningar i Finland 1 fanns någon däckrisk med i 15% av alla de 1871 dödsolyckor som inträffade i trafiken under perioden 2000 2007. I olycksundersökningen antecknas en med däck relaterad brist som riskfaktor endast när däcket anses ha inverkat på händelseförloppet. I 47% av fallen har det varit fråga om däck i dåligt skick, i 31% fråga om olämpliga däck och i 14% fråga om däck med felaktigt lufttryck. Övriga däckriskers andel är 9%. Motsvarande undersökningar har inte gjorts i Sverige, men det antas att resultaten i Finland är relevanta även för svenska förhållanden. Mönsterdjup När däcken slits under 3 millimeter ökar, vid vått väglag, bromssträckan och risken för vattenplaning betydligt. Sommardäcken är olagliga när de slits under 1,6 mm. Minsta tillåtna mönsterdjup när krav på vinterdäck gäller är 3 mm. Lufttryck För lågt lufttryck gör att däcken slits ut i förtid och ökar bränsleförbrukningen. Rätt lufttryck är också en fråga om trafiksäkerhet. Med för lite lufttryck kan bilen bli svår att hantera i en kritisk situation. Dåligt pumpade däck kan också bli för varma och då ökar risken för punktering. Finsk förebild I Finland startade en motsvarande kampanj 1997 och pågår fortfarande. Genomslaget där har varit mycket stort och andelen i Finland som kör med slitna däck har minskat betydligt under kampanjperioden. Kampanj däckrazzia i Sverige Däckrazzior har under 2004, 2005, 2007, 2008 och 2009 genomförts vid 346 tillfällen i alla Sveriges län. Totalt har över 15 000 bilar kontrollerats. 2006, 2007, 2008 och 2009 genomfördes även informationsaktiviteter i samband med MHF:s Tylösandsseminarium. 2010 planeras däckrazzior genomföras i en motsvarande omfattning som 2005, 2007, 2008 och 2009. 1 Person- och paketbilars däckrisker på 2000-talet (Bildäcksförbundet rf, 2007)

Sida 5 av 20 Genomförande Från den 28 augusti till den 4 september 2009 genomfördes 86 däckrazzior fördelade över 14 län. Efter Polisens ordinarie trafikkontroll, där föraren bland annat fick visa körkort och genomgå nykterhetsprov, erbjöds föraren att få bilens däck undersökta. Däckkontrollen var frivillig. Under tiden som däckspecialister mätte mönsterdjup och lufttryck berättade en trafiksäkerhetsexpert från NTF om varför det är viktigt att ha bra mönsterdjup och rätt lufttryck i däcken. Föraren fick också svara på ett par frågor. När däckkontrollen var klar fick föraren en mönsterdjupsmätare, en blankett med uppmätt mönsterdjup och lufttryck på bilens däck samt ett informationsblad. Totalt kontrollerades 3 740 bilar. Den regionala fördelningen var följande: Norrbottens län:... 310 bilar Luleå, Piteå Västerbottens län:... 274 bilar Skellefteå, Umeå Jämtlands län:... 196 bilar Östersund Västernorrlands län:... 145 bilar Sundsvall Dalarnas län:... 287 bilar Borlänge, Hedemora Gävleborgs län:... 80 bilar Gävle Västmanlands län:... 362 bilar Fagersta, Köping, Västerås, Sala Södermanlands län:... 390 bilar Nyköping, Flen, Eskilstuna Örebro län:... 324 bilar Örebro, Laxå, Kopparberg, Kumla Värmlands län:... 342 bilar Karlstad, Grums, Kristinehamn Gotlands län:... 361 bilar Visby (kommun) Västra Götalands län:... 203 bilar Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Vänersborg Kronobergs län:... 385 bilar Alvesta, Växjö Blekinge län:... 81 bilar Ronneby Uppmätta värden på mönsterdjup och lufttryck på bilens däck antecknades tillsammans med uppgifter om huruvida bilen hade vinterdäck, bilens årsmodell, förarens bedömning av kvaliteten på däckets mönsterdjup samt svar på frågan när lufttrycket i däcken kontrollerades senast. Denna rapport redovisar resultaten från de däckrazzior som genomfördes 2009 samt även vissa resultat från däckrazziorna 2005 och 2007 (2006 genomfördes inga däckrazzior) och 2008. Syfte Syftet med kampanj Däckrazzia är att öka bilisternas kunskap om mönsterdjupets betydelse för trafiksäkerheten och om lufttryckets betydelse för miljön, trafiksäkerheten och privatekonomin. Syftet är också att påminna om bilistens ansvar att hålla koll på sina däck. Resultatet av däckundersökningen används som underlag för planering av framtida motsvarande kampanjer. Däckundersökningen görs också för att få underlag för kommunikation till olika målgrupper och för att ha underlag för utvärderingar av effekter av kampanjen.

Sida 6 av 20 Resultat 1. Förares kön och bilarnas ålder Av de kontrollerade bilarna kördes 35,5% av kvinnor. Av bilarna som undersöktes var 36,4% 10 år eller äldre, 29,1% var 5 till 9 år och 34,5% var nyare än 5 år. 2. Slitna däck Däck med ett mönsterdjup under 3 mm får längre bromssträcka vid vått väglag, dessutom ökar risken för vattenplaning betydligt. 32,6% av de undersökta bilarna hade minst ett däck med 3 mm eller mindre mönsterdjup. Detta är en klar försämring jämfört med resultat från 2008 och är en tillbakagång till nivåer från 2007 och 2005 års mätningar. 2006 genomfördes inga däckrazzior. Se även figur 1. De uppmätta värdena, om de är representativa för hela Sverige, innebär att cirka 1,4 miljoner bilar på Sveriges vägar har minst ett däck med 3 mm eller mindre mönsterdjup. 5 Slitna däck alla bilar 4 3 33,1% 32,5% 28,8% 32,6% 2 1 Figur 1: Andel av alla undersökta bilar med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) 2005, 2007, 2008 och 2009 Andelen kvinnliga förare med minst ett slitet däck var större (35,3%) än andelen manliga (31,1%). Detta är en större skillnad än vid 2008 års mätningar, men stämmer väl överens med resultat från 2005 och 2007. Se även figur 2. 5 Slitna däck kvinnor och män 4 3 2 35,3% 31,8% 34,8% 31,3% 30,4% 28,1% 35,3% 31,1% Kvinnor Män 1 Figur 2: Andel bilar med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) skillnad med avseende på kön 2005, 2007, 2008 och 2009.

Sida 7 av 20 Andelen bilar med slitna däck var, liksom vid tidigare undersökningar, tydligt större på äldre bilar än nyare bilar. Av de undersökta bilarna som var 10 år eller äldre hade 38,4% minst ett däck med 3 mm mönsterdjup eller mindre. 31,5% av bilar 5 till 9 år samt 27,3% av bilar nyare än 5 år hade minst ett slitet däck. Andelen bilar med slitna däck har vid 2009 års mätningar ökat främst bland bilar nyare än 5 år. Se även figur 3. Slitna däck ålder på bil 5 4 3 41,3% 34,7% 40,7% 34,6% 36,9% 31,1% 38,4% 31,5% 27,3% Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla 2 23,3% 23,6% 20,3% Bilar nyare än 5 år 1 Figur 3: Andel bilar med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) skillnad med avseende på ålder på bil 2005, 2007, 2008 och 2009. Största andel som körde med minst ett däck med 3 mm eller mindre mönsterdjup var det i Västra Götalands län (42%) och minst andel i Värmlands län (26%). Resultatet i respektive län redovisas i figur 4. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. 5 4 3 26% Slitna däck regionala skillnader 3 3 3 31% 31% 33% 33% 33% 33% 35% 35% 37% 37% 42% 2 1 Figur 4: Andel 2009 med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) skillnad med avseende på län.

Sida 8 av 20 3. Omedvetna om slitna däck Förare som stannades i däckrazziorna fick svara på hur de ansåg att kvaliteten på bilens däck var med avseende på mönsterdjup. Alternativen som föraren fick välja mellan var slitna (3 mm och mindre), tillfredsställande (mellan 3 och 5 mm) samt bra (5 mm och mer). Av dem som hade minst ett slitet däck bedömde de flesta att mönsterdjupet var tillfredsställande eller bra. Om de uppmätta värdena är representativa innebär det att drygt var fjärde bil på Sveriges vägar (25,7%) kördes av en förare som hade minst ett slitet däck på bilen utan att vara medveten om detta. Detta är en klar försämring jämfört med resultatet 2008 och på en motsvarande nivå som 2005 (25,1%) och 2007 (25,9%). Se även figur 5. Den ökande andelen som är omedvetna om att de kör på slitna däck beror sannolikt inte på en förändrad insikt om däckkvaliteten, utan istället på att antalet som faktiskt kör på slitna däck har ökat (se figur 1). 5 4 Omedveten om slitna däck alla bilar 3 2 25,1% 25,9% 21,7% 25,7% 1 Figur 5: Andel av alla undersökta bilar med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) och där föraren är omedveten om detta 2005, 2007, 2008 och 2009. En större andel kvinnor kör med minst ett slitet däck utan att vara medvetna om detta (28,3%) jämfört med manliga förare (24,4%). Detta stämmer väl överens med resultat från tidigare undersökningar, då andelen också var högre bland de kvinnliga bilförarna. Andelen som kör med minst ett slitet däck utan att vara medvetna om detta har vid 2009 års mätningar ökat jämfört med året innan, både bland kvinnliga och manliga förare. Se även figur 6. Ökningen för både kvinnor och män som kör med minst ett slitet däck utan att vara medvetna motsvarar andelen kvinnliga och manliga förare som faktiskt kör på slitna däck (redovisat i figur 2). Mätningarna pekar således inte mot någon förändrad insikt hos varken de kvinnliga eller manliga förarna, som kör på minst ett slitet däck. 5 Omedveten om slitna däck kvinnor och män 4 3 2 27,9% 23,5% 30, 23,9% 23,7% 20,7% 28,3% 24,4% Kvinnor Män 1 Figur 6: Andel med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) och där föraren är omedveten om detta skillnad med avseende på kön 2005, 2007, 2008 och 2009.

Sida 9 av 20 En större andel av förarna av äldre bilar hade minst ett slitet däck utan att vara medveten om detta, jämfört med förare av nyare bilar. 29,8% av förarna av bilar av 10 år eller äldre körde både på minst ett slitet däck och angav att mönsterdjupet var bra eller tillfredsställande. Motsvarande andel för bilar 5 till 9 år var 26,3% och för bilar nyare än 5 år 21,1%. Skillnaden beror på att andelen slitna däck faktiskt är mindre på nyare bilar (se figur 2) och inte på en större insikt om hur slitna däcken är hos förare av nyare bilar. Ökningen för förare av bilar 5 till 9 år och bilar äldre än 10 år är större än ökningen i den faktiska andelen slitna däck för dessa kategorier (redovisat i figur 3). Mätningarna pekar således mot en minskad insikt hos förare av bilar 5 år eller äldre som kör på minst ett slitet däck. Däremot är ökningen i andelen förare av bilar 5 år eller nyare som kör på minst ett slitet däck utan att vara medveten om detta mindre än ökningen i andelen som kör på ett slitet däck (redovisat i figur 3). Mätningarna pekar således på att insikten om att bilen har slitna däck har ökat bland förare av nyare bilar som kör på minst ett slitet däck. 5 Omedveten om slitna däck ålder på bil 4 3 2 1 30, 26,8% 18,1% 32,2% 26,8% 19,1% 26,7% 23,2% 16,1% 29,8% 26,3% 21,1% Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla Bilar nyare än 5 år Figur 7: Andel med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) och där föraren är omedveten om detta skillnad med avseende på ålder på bil 2005, 2007, 2008 och 2009. Störst andel förare som både körde på minst ett slitet däck och samtidigt ansåg att mönsterdjupet var bra eller tillfredsställande fanns i Västra Götalands län (32%) och minst var denna andel i Värmlands län (19%). Resultatet i respektive län redovisas i figur 8. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. 5 Omedveten om slitna däck regionala skillnader 4 3 2 19% 21% 22% 23% 25% 25% 26% 26% 26% 26% 27% 27% 29% 3 32% 1 Figur 8: Andel med minst ett slitet däck (0 3 mm mönsterdjup) och där förare är omedveten om detta skillnad med avseende på län.

Sida 10 av 20 4. Olagligt mönsterdjup Andelen som körde på minst ett däck med olagligt mönsterdjup (<1,6 mm mönsterdjup) var 4,5% vilket är samma som vid 2008 års mätningar, se figur 9. Detta trots att den uppmätta andelen med slitna däck har ökade under samma period, vilket redovisas i figur 1 ovan. 1 Olagligt mönsterdjup alla bilar 8% 6% 4% 6,5% 5,3% 4,5% 4,5% 2% Figur 9: Andel av alla undersökta bilar med minst ett däck med olagligt mönsterdjup (mindre än 1,6 mm) 2005, 2007, 2008 och 2009. Andelen kvinnliga förare med minst ett däck med olagligt mönsterdjup var större (5,6%) än andelen manliga (3,9%). Detta stämmer överens med resultat från tidigare mätningar, då andelen med olagligt mönsterdjup även då var högre bland de kvinnliga bilförarna. Andelen med olagligt mönsterdjup har vid 2009 års mätningar minskat något bland manliga förare och ökat i motsvarande grad bland kvinnliga förare. Se även figur 10. 1 Olagligt mönsterdjup kvinnor och män 8% 7,8% 6% 4% 5,7% 5,7% 5,1% 5,3% 4,1% 5,6% 3,9% Kvinnor Män 2% Figur 10: Andel med minst ett däck med olagligt mönsterdjup (mindre än 1,6 mm) skillnad med avseende på kön 2005, 2007, 2008 och 2009. På bilar 10 år och äldre var det betydligt vanligare med olagligt mönsterdjup (6,1%) än på bilar som var 5 9 år eller yngre än 5 år (3,8% respektive 3,3%). Jämfört med 2008 har andelen bilar med olagligt mönsterdjup 2009 ökat bland äldre och nyare bilar, medan det skett en minskning i gruppen 5 9 år. Se även figur 11.

Sida 11 av 20 1 8% 6% 4% 2% Olagligt mönsterdjup ålder på bil 9,1% 7,9% 5,8% 5,6% 6,4% 5,5% 6,1% 4,3% 3,8% 3,3% 2,7% 2,4% Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla Bilar nyare än 5 år Figur 11: Andel med minst ett däck med olagligt mönsterdjup (mindre än 1,6 mm) skillnad med avseende på ålder på bil 2005, 2007, 2008 och 2009. Största andel förare som körde på minst ett däck med olagligt mönsterdjup fanns i Blekinge län (9,9%) och minst andel i Dalarnas län (2,1%). Resultatet i respektive län redovisas i figur 12. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. 10, Olagligt mönsterdjup regionala skillnader 9,9% 8, 6, 4, 2, 6,2% 6,4% 3,4% 3,7% 3,8% 4,5% 4,8% 5,3% 5,4% 5,6% 4,9% 2,1% 2,2% 2,6% 0, Figur 12: Andel med minst ett däck med olagligt mönsterdjup (mindre än 1,6 mm) skillnad med avseende på län.

Sida 12 av 20 5. Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket Efter en positiv trend när det gäller medelmönsterdjupet på det sämsta däcket, från 2005 till 2008, visar resultaten 2009 på stabilisering vid 4,1 mm. Se även figur 13. Undersökta bilar har ofta inte samma mönsterdjup på alla fyra däcken. Medelmönsterdjupet på alla undersökta däck låg 0,8 mm över medelmönsterdjupet på det mest slitna däcket och var således 4,9 mm. (mm) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Figur 13: Mönsterdjup sämsta däcket alla bilar 3,9 4,0 4,1 Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket på alla undersökta bilar 2005, 2007, 2008 och 2009. 4,1 Mätningarna visar på att manliga förare i genomsnitt har något mer mönsterdjup på det mest slitna däcket jämfört med kvinnliga förare. Se även figur 14. (mm) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mönsterdjup sämsta däcket kvinnor och män 3,9 4,0 4,1 4,2 3,9 3,7 3,9 4,0 Kvinnor Män Figur 14: Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket skillnad med avseende på kön 2005, 2007, 2008 och 2009. Äldre bilar hade, liksom 2005, 2007 och 2008, ett lägre medelmönsterdjup på det mest slitna däcket jämfört med nyare bilar. Mätningarna visar att det är i kategorierna bilar 10 år och äldre samt bilar 5 9 år som en förbättring av medelmönsterdjupet på det mest slitna däcket har skett. Se även figur 15.

Sida 13 av 20 (mm) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mönsterdjup sämsta däcket ålder på bil 4,3 4,3 4,4 4,3 3,8 3,9 3,9 4,1 3,5 3,6 3,8 3,9 Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla Bilar nyare än 5 år Figur 15: Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket skillnad med avseende på ålder på bil 2005, 2007, 2008 och 2009. Minst medelmönsterdjup på det mest slitna däcket fanns i Blekinge län (3,5 mm) och störst i Gävleborgs län (4,4 mm). Resultatet i respektive län redovisas i figur 16. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. (mm) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Mönsterdjup sämsta däcket regionala skillnader 3,5 3,6 3,8 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 4,3 4,4 Figur 16: Medelmönsterdjup på det mest slitna däcket skillnad med avseende på län 2005, 2007, 2008 och 2009.

Sida 14 av 20 6. Dålig koll på lufttrycket Nästan två av tre tillfrågade förare (67,4%) hade inte kontrollerat lufttrycket i däcken den senaste månaden eller visste inte när det gjordes senast. Detta motsvarar resultatet från tidigare års däckrazzior. Se även figur 17. 10 8 6 4 2 Ej koll på lufttrycket alla bilar 66,7% 69,1% 69, 67,4% Figur 17: Andel förare av alla tillfrågade som inte har kontrollerat däckens lufttryck den senaste månaden eller inte vet när det skedde senast 2005, 2007, 2008 och 2009. Kvinnorna var sämre på att ha koll på lyfttrycket i däcken. Av kvinnorna hade 74,2% inte kollat lufttrycket den senaste månaden eller visste inte när det skett senast. Motsvarande andel för männen var 63,9%. Skillnaden mellan manliga och kvinnliga förares koll på lufttrycket var motsvarande vid tidigare års däckrazzior. 10 Ej koll på lufttrycket kvinnor och män 8 6 4 74,9% 77,4% 76,2% 62,7% 64,8% 65,2% 74,2% 63,9% Kvinnor Män 2 Figur 18: Andel förare som inte har kontrollerat däckens lufttryck den senaste månaden eller inte vet när det skedde senast skillnad med avseende på kön 2005, 2007, 2008 och 2009. Det går inte i mätningarna att utläsa någon skillnad mellan förare av bilar 5 år eller nyare samt bilar 5 9 år när det gäller att hur stor andel som inte har koll på lufttrycket. Förare av bilar 10 och äldre förefaller ha något mindre dålig koll på lufttrycket. Se även figur 19.

Sida 15 av 20 10 8 6 4 2 Ej koll på lufttrycket ålder på bil 69,2% 70,9% 69,7% 66,1% 70,5% 68,9% 69,7% 68,6% 67,8% 62,9% 63,9% 65,2% Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla Bilar nyare än 5 år Figur 19: Andel förare som inte har kontrollerat däckens lufttryck den senaste månaden eller inte vet när det skedde senast skillnad med avseende på årsmodell 2005, 2007 och 2008. I Blekinge län var andelen som inte kollat lufttrycket den senaste månaden eller inte visste när det skett senast högst (75%) och i Jämtlands län lägst (55%). Resultatet i respektive län redovisas i figur 20. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. 100, 80, 60, Ej koll på lufttrycket regionala skillnader 55% 61% 62% 66% 67% 68% 68% 68% 68% 7 71% 72% 74% 75% 75% 40, 20, 0, Figur 20: Andel förare som inte har kontrollerat däckens lufttryck den senaste månaden eller inte vet när det skedde senast skillnad med avseende på län.

Sida 16 av 20 7. Punktering eller på gränsen till punktering Nästan var tionde bil (9,4%) hade minst ett däck med så lågt lufttryck att det kan jämföras med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre). Se även figur 21. Lufttrycksmätningar genomfördes även tidigare år då däckrazzior genomförts, men 2009 användes lufttrycksmätningsinstrument av högre kvalitet än tidigare. Kvaliteten på tidigare genomförda lufttrycksmätningar är i vissa fall osäker varför dessa resultat inte redovisas i denna rapport. Däremot pekar tidigare resultat på att det sannolikt skett mycket små förändringar i andelen i respektive grupp som kör med mycket lågt lufttryck (1,6 bar eller mindre) i minst ett däck, sedan däckrazziorna började genomföras 2005. 5 1,6 bar eller mindre totalt 4 3 2 1 Figur 21: 9,4% Alla bilar Andel 2009 av alla undersökta bilar med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre) i minst ett däck. Andelen kvinnor som körde med 1,6 bar eller mindre i minst ett däck var större (11,8%) än andelen män (8,2%). Se även figur 22. 5 4 3 1,6 bar eller mindre kvinnor och män 2 1 11,8% Kvinna 8,2% Man Figur 22: Andel 2009 med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre) i minst ett däck skillnad med avseende på kön. Andelen bilar med minst ett däck med 1,6 bar eller mindre lufttryck var klart högre bland de äldre bilarna. Andelen var 16,0% bland bilar 10 år gamla eller äldre. Motsvarande andel för bilar 5 till 9 år gamla var 6,9% och för bilar nyare än 5 år 4,6%.

Sida 17 av 20 5 1,6 bar eller mindre ålder på bil 4 3 2 16, 1 6,9% 4,6% Bilar 10 år och äldre Bilar 5 till 9 år gamla Bilar nyare än 5 år Figur 23: Andel 2009 med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre) i minst ett däck skillnad med avseende på ålder på bil. Dalarnas län hade den högsta andelen bilar med mycket lågt lufttryck i minst ett däck (1,6 bar eller mindre) (21%) och i Jämtlands län var andelen lägst (5%). Resultatet i respektive län redovisas i figur 24. Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor. 5 1,6 bar eller mindre regionala skillnader 4 3 2 1 5% 6% 7% 7% 7% 8% 9% 9% 9% 1 1 11% 11% 11% 21% Figur 24: Andel 2009 med punktering eller på gränsen till punktering (1,6 bar eller mindre) i minst ett däck skillnad med avseende på län.

Sida 18 av 20 8. Var finns de bästa och sämsta däcken i Sverige? När ovan redovisade resultat för respektive län vägs samman hamnar Värmlands län överst i rangordningen av de län där däckrazzior genomfördes 2009. Länen tilldelas poäng efter respektive placering, 1 poäng för en bästa placering, 14 poäng för en sämsta placering (lägst poäng innebär alltså bäst resultat): 1. Värmland 23 poäng 2. Gävleborg 30 poäng 3. Dalarna 31 poäng 4. Västmanland 32 poäng 5. Jämtland 35 poäng 6. Örebro 36 poäng 7. Kronoberg 38 poäng 8. Södermanland 40 poäng 9. Västerbotten 45 poäng 10. Västernorrland 47 poäng 11. Norrbotten 48 poäng 12. Gotland 55 poäng 13. Blekinge 64 poäng 14. Västra Götaland 67 poäng Notera att redovisat resultat för respektive län bygger på ett relativt begränsat mätunderlag, varför den statistiska osäkerheten i dessa resultat är stor.

Sida 19 av 20 För mer information, kontakta: Pontus Grönvall, Däckbranschens Informationsråd, pontus@dackinfo.se, 0340-67 30 01, 070-567 37 47 Inge Carreman, trafikpolischef, Polismyndigheten i Södermanlands län, inge.carreman@polisen.se, 016-16 20 21, 070-331 35 41 Mats Carlsson, utvecklingschef, NTF, mats.carlsson@ntf.se, 08-705 59 10, 070-311 24 30 Marit Thorin, informatör, Bilprovningen, marit.thorin@bilprovningen, 08-759 22 37, 070-566 02 37 Kristina Gisslar, projektledare informationsavdelningen, Trafikverket kristina.gisslar@trafikverket.se, 0243-759 03, 070-677 12 43

www.dackrazzia.se Sida 20 av 20