Samproduktionstitel Alternativtitel Distributionstitel Videotitel i Sverige Dvd-titel i Sverige Söktitel Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Distributör i Sverige (35 mm) Distributör i Sverige (digital) Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) Distributör i Sverige (köpvideo) Distributör i Sverige (DVD) Laboratorium Regi Manus Producent Produktionsledare Foto Scenograf Klippning Le Sacrifice Sacrificatio Offeret Offeret Opfer The Sacrifice The Sacrifice Sacrificio Žertvoprinošenie Zjertvoprinosjenie Жертвоприношение Minnen av Tarkovskij Faragó Film, Vaxholm Argos Films SA, Neuilly-sur-Seine Film Four International, London Josephson & Nykvist Produktion HB, Stockholm Sveriges Television AB TV2, Stockholm Sandrew Film & Teater AB, Stockholm Sandrew Film & Teater AB, Stockholm (2015) (1999) (1999) (2004) FilmTeknik AB, Solna Anna-Lena Wibom Katinka Faragó Sven Nykvist Anna Asp Michal Leszczylowski Henri Colpi
Ljudtekniker Regiassistent Scripta Specialeffekter Inspelningsledare Produktionsassistent Rollsättare Pressinformation Kameraoperatör Stillbildsfoto Elektriker Passare Ljussättare Musikarrangör Exekutör Scenografiassistent Snickare Dekormålare Rekvisita Attributör Kläder Smink Owe Svensson Bo Persson Lasse Ulander Christin Loman Wille Peterson-Berger Kerstin Eriksdotter Michal Leszczylowski Anne von Sydow Lars Höglund Lars Palmqvist Göran Lindberg Agneta Jansson Priscilla John Claire Denis Françoise Menidrey Aina Bellis Lars Karlsson Dan Myhrman Arne Carlsson Hans Wallin Kent Högberg Kjell Sundquist Daniel Bergman Ocki Hansson Nils Melander W. Gönnen Wolfgang Gönnenwein Julia Hamari Hotchiku Elin Lisslass Karin Edvards Johansson Tjugmyr Maria Larsson Cecilia Iversen Percy Nilsson Jan Eriksson Martti Malkamaa Leif Nilsson Håkan Nilsson Rolf Persson Gunilla Bandolin Teddy Holm Bengt Svedberg Jan Andersson Kicki Ilander Inger Pehrsson Kjell Gustavsson Florence Fouquier
Chaufför Byggledare Klädassistent Ljudläggning Mixning Översättare Övrig medarbetare Göran Andersson Thure Ljunggren Kaj Larsen Carina Dalunde Lars Lundberg Owe Svensson Bo Persson Lasse Ulander Christin Loman Wille Peterson-Berger Håkan Lövgren Harry Klava Layla Alexander Puck Jansson Sophie Lundberg Jan Lindeström Peter Schildt Caterina Åhlander Stig Björkman Harald Stjerne Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Eastman Color Ljudsystem: Optisk mono Originallängd i : 148 Censur: 126.137 Datum: 1986-04-30 Åldersgräns: Tillåten från 11 år Längd: 4072 meter Kommentar: Aktlängder: 413-503-563-511-534-528-514-506 m. Dvd-release 2004-01-30 Sverige Sverigepremiär 1986-05-09 Royal Göteborg Sverige 149 1986-05-09 Astoria Stockholm Sverige 149 1986-05-09 Sandrew 1 Uppsala Sverige 149 1986-05-09 Sandrew 1 Västerås Sverige 149 1986-05-09 Sandrew Örebro Sverige 149 TV-visning 1990-05-24 TV2 Sverige 143 1991-04-05 TV2 Sverige 143 Videorelease 1999-01 Sverige 143
Rollista: Erland Josephson Susan Fleetwood Valérie Mairesse Allan Edwall Guðrún Gísladóttir Sven Wollter Filippa Franzén Tommy Kjellqvist Per Källman Tommy Nordahl Tintin Anderzon Helena Brodin Birgit Carlstén Jane Friedmann Martin Lindström Jan-Olof Strandberg Alexander Adelaide, hans fru Julia, hushållerska Otto, brevbärare Maria, tjänsteflicka Victor, läkare Marta, Alexander och Adelaides dotter gossen, Alexander och Adelaides son ambulansman ambulansman Svensk filmografi
En man, Alexander, planterar ett japanskt dvärgträd på en strand. Samtidigt berättar han för sin son om en munk som planterade ett torrt träd och vattnade det dagligen i tre år. En dag är trädet översållat med blommor. Ibland tror jag att om man varje dag vid samma tid genomför en ritual, säger Alexander, skulle världen förändras. Sonen är hela tiden tyst. Brevbäraren Otto kommer förbi på sin cykel. Han talar om kvällens firande av Alexanders födelsedag. Han känner sig hedrad av att vara inbjuden. Du är hela tiden så dyster, säger han. Du ska inte vänta dig något. Vem säger att jag väntar mig något? frågar Alexander. Jag trodde inte att du var intresserad av den sortens problem. Dvärgen hos Nietzsche, han som fick Zarathustra att svimma, han intresserar mig, säger Otto. Alexander och sonen är på väg hem, när en bil stannar bredvid dem. Ur bilen kliver läkaren Victor och Alexanders fru Adelaide. Victor gratulerar på födelsedagen och undersöker sedan sonen. Det ska inte dröja länge innan pojken kan tala, säger han uppmuntrande. Hemma i det ödsligt belägna huset bläddrar Alexander i en konstbok, en present från Victor. Har du inte en känsla av att ditt liv är misslyckat? frågar denne? Nej, svarar Alexander. Ja, innan gossen kom till världen. Inte nu. Jag är väldigt bunden till honom. Adelaide kommer in och talar om Alexanders avbrutna skådespelarkarriär. Av någon anledning började jag plötsligt skämmas för att vara uppriktig på scenen, säger han. Jag tyckte om att du var skådespelare, säger hon. Därför gav du upp. Otto kommer och gratulerar Alexander med en stor tavla. Otto säger att han på sätt och vis är samlare, och så berättar han en historia om en kvinna och hennes son i Königsberg under kriget. De lät fotografera sig tillsammans. Efter det blev sonen dödad i kriget, och kvinnan löste aldrig ut fotografierna. Flera år senare, 1960, gick kvinnan till en fotograf för att fotografera sig själv. När hon fick de färdiga bilderna, såg inte bara sig själv utan också sin stupade son. Han var 18 år på bilden som när de fotograferades tillsammans. Hon var i sin dåvarande ålder. Jag har själv sett bilden, säger Otto, med henne från 1960 och sonen från 1940. Jag har ungefär 300 liknande händelser. 284 för att vara exakt. Från en flimrande tv-apparat kommer en som talar om katastrof: Det finns ingen plats i Europa som är säkrare än den där vi nu befinner oss. På det sättet har alla tvingats in i samma situation. Alla distrikt kommer att stå under kontroll av militära specialförband. Rösten försvinner. I hela mitt liv har jag väntat på det här, säger Alexander. Adelaide får ett hysteriskt utbrott, och Victor ger henne en lugnande spruta. Otto konstaterar att telefonen är död. Alexander har dragit sig undan de andra och ber till Gud: Låt inte mina barn dö, inte min hustru, inte min vän Victor. Jag skänker dig allt jag kan. Min familj. Jag avstår från gossen. Bara du gör så att allt blir som förut. Så att jag slipper denna djuriska skräck. Alexander väcks av Otto. Alexander måste gå hem till Maria, familjens tjänsteflicka, säger Otto. Jag ska förklara senare. Du måste gå hem till Maria och ligga hos henne. Det är ju inte klokt, säger Alexander. I mörkret cyklar Alexander till Maria. Han knackar på, och hon släpper in honom. Han visar tydligt sin oro och ber henne plötsligt: Älska mig! Rädda mig! Rädda oss alla! Hon tar honom i famn och tar honom. Gråt inte, säger hon. Älska mig. Vid frukost nästa morgon saknas Alexander. Han har skrivit en lapp, där han ber att inte bli väckt. Han har sovit dåligt. Meddelandet slutar: Förlåt mig redan nu, 19 juni 1985, 10.07. "Förlåt mig redan nu", vad menar han med det? säger Adelaide. Frukosten avrundas med en promenad, och Alexander blir ensam i huset. Omsorgsfullt anlägger han en eld, och snart är huset övertänt. En ambulans anländer. Alexander försöker fly, men han infångas och förs bort i ambulansen. Hans son bär vatten. Han har två hinkar som han bär en och en i korta etapper. Han vattnar det torra trädet. Han ligger vid dess rot. Han säger: I begynnelsen var ordet. Varför det, pappa? Därefter följer en text: Denna film tillägnas min son Andrjusja - med hopp och förtan. Andrei Tarkovskij