Nordisk Miljömärkning

Nordisk Miljömärkning Bakgrundsdokument till kriterier för Tvättmaskiner, version 4 20040205 Lena Rogeman

Innehållsförteckning 20040205 Innehåll 1 Sammanfattning 1 2 Inledning och historik 1 3 Andra styrmedel på området 1 3.1 Obligatorisk energimärkning av tvättmaskiner 1 3.2 Miljömärkning enligt EU-Blomman 2 4 Marknadsöversikt 2 5 Produktens miljöpåverkan 2 5.1 Potentialen 2 5.2 Relevans 2 5.3 Styrbarhet 3 6 Motivering till kraven 3 6.1 Definition av produktgruppen 3 6.2 Energieffektivitet 3 6.3 Vattenåtgång 4 6.4 Centrifugeringseffekt 4 6.5 Buller 4 6.6 Material 4 6.7 Design 5 6.8 Tvätteffekt 5 6.9 Sköljeffekt 5 6.10 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö 6 6.11 Bruksanvisning 6 6.12 Konstruktion 6 6.13 Förlängd livslängd garantier och reservdelar 6 6.14 Miljö- och kvalitetsstyrning 6 7 Förändring mot tidigare kriterier 6 8 Referenslista 7 Sida 2

1 Sammanfattning Syftet med detta bakgrundsdokument är att beskriva bakgrundsfakta till kriterierna för Svanmärkning av Tvättmaskiner, Version 4.0. I bakgrundsdokumentet beskrivs de miljövinster som förväntas uppnås genom Svanmärkningen. Kravnivåer motiveras och förändringar mot tidigare version av kriteriedokumentet beskrivs. 2 Inledning och historik Kriteriedokumentet fastställdes första gången, version 1.0, 1994-04-11. Den senaste revisionen av kriterierna genomfördes 1996. En utvärdering genomfördes 2001 där det beslutades av NMN att kriterierna om möjligt skulle harmoniseras med Blomman. Vid denna tidpunkt fanns planer på att Blommans kriterier skulle revideras under 2001/2002 men istället beslutades av EU att Blommans kriterier skulle förlängas till 30 november 2005. Utvärderingsrapporten för Blomman fastslog att det inte fanns underlag för att ändra kriterierna eftersom det inte fanns potential inom områdena energi- och vattenförbrukning, tvätt- och centrifugeringseffekt. Svanen genomförde en ny utvärdering våren 2003. NMN beslutade i juni 2003 att en revidering skulle genomföras med minimala resurser som ett sekretariatsarbete. Huvudmålsättning var att i möjligaste mån harmonisera Svanens krav med Blomman. Arbetet har bedrivits som ett sekretariatsarbete av Trine Pedersen Miljömärkesekretariatet Danmark och Lena Rogeman SIS Miljömärkning. I specifika frågor har diskussion förts med sakkunniga inom Konsumentverket respektive Forbrugerinformationen samt tillverkare av tvättmaskiner. 3 Andra styrmedel på området 3.1 Obligatorisk energimärkning av tvättmaskiner Energimärkningen av vitvaror är obligatorisk och gemensam för alla EU-länder. Syftet med märkningen är att hjälpa konsumenterna att välja energisnåla apparater. Samtidigt vill man förmå tillverkarna att satsa resurser på att ta fram modeller som drar mindre energi. Bestämmelserna om märkning av tvättmaskiner trädde i kraft 1 april 1996. 1 Tillverkaren ska informera konsumenten om tvättmaskinens energiförbrukning, angiven inom bestämda energiklasser samt i kwh per komplett omgång med tvättprogrammet för bomull 60 C, tvätteffektivitetsklass, maximal centrifugeringshastighet, kapacitet i kilo vid programmet bomull 60 C samt vattenförbrukning per tvätt vid programmet bomull 60 C. Den obligatoriska energimärkningen är en självdeklaration. Det anses att den har drivit utvecklingen mot alltmer energi- och vattensnåla maskiner. 1 KOVS 1996:2

3.2 Miljömärkning enligt EU-Blomman Kriterier finns på de områden som energimärkningen har krav på självdeklaration samt även vattenförbrukning och materialtillsatser. Ingen tvättmaskin finns för närvarande som är miljömärkt enligt Blomman. 4 Marknadsöversikt Det finns, juli 2003, tre stycken licenser med totalt 8 stycken modeller miljömärkta med Svanen. År 2001 fanns det ca 200 tvättmaskinsmodeller på den svenska marknaden 2 och marknadsandelen av miljömärkta produkter är alltså mycket liten. En anledning till detta kan vara att det är obligatoriskt för alla producenter inom EU att energimärka sina hårda vitvaror. De tvättmaskiner som säljs i de nordiska länderna framställs av 10 15 producenter i hela Europa men även Asien. I Sverige finns två stycken tillverkare av tvättmaskiner. Eftersom både tillverkning och marknad omfattar mycket större område än Norden vill de flesta producenter ha ett miljömärke som täcker större marknad än den nordiska. År 2000 hade 94% av hushållen inom EU en tvättmaskin 3. Detta indikerar att det är en stor marknad för skifte/nyförsäljning av tvättmaskiner. Tendensen för försäljning av tvättmaskiner går i riktning mot maskiner med lägre energi- och vattenförbrukning. 5 Produktens miljöpåverkan 5.1 Potentialen 30% av all elenergi i OECD-länderna går till apparater och maskiner i hushållen 4. Elkonsumtionen för tvättmaskiner minskade med 9 % under 90-talet bland annat tack vare att man tidigt hade en policy för energieffektivitet på detta område 4. Genom att påverka konsumtionen mot mer energieffektiva apparater kan en minskning av energiförbrukningen för varje enskild apparat betyda stora energibesparingar globalt. Vattenåtgången är i sig en viktig belastning i länder eller områden med vattenbrist som till exempel i Danmark men betraktas som ett mindre problem i huvuddelen av Finland, Island, Norge och Sverige. Tvättmaskiner innehåller bl a flamskyddsmedel och tungmetaller och skapar tillsammans med andra elektroniska produkter ett avfallsproblem. 5.2 Relevans Ur ett livscykelperspektiv utgör användarfasen den största miljöbelastningen. Det vill säga energi- och vattenförbrukning är viktiga parametrar som påverkar miljön. På vilket sätt energiförbrukning påverkar miljön beror på hur energin framställs. En allt viktigare påverkan är ökad växthuseffekt. 2 Utvärdering av kriterier för miljömärkning av tvättmaskiner, NMN den 6-7 juni 2001. 3 The EU Ecolabel Revising the Criteria for Washing Machines, a discussion paper, June 2001. 4 International Energy Agency (IEA) Cool applinces: Policy Strategies for Energy-Efficient Homes, Paris 16 th April, 2003 2

De bromerade flamskyddsmedeln utgör idag ett hot mot människors hälsa och ekosystemen i naturen. Vissa är långlivade och bryts inte ner i naturen. De kan omvandlas till bromerade dioxiner som är extremt giftiga. Många av de bromerade flamskyddsmedel som undersökts misstänks ha allvarliga hälsoeffekter. Den snabbt ökande avfallsmängden från elektriska och elektroniska produkter är oroande. Eftersom det innehåller många farliga ämnen leder avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter till allvarliga miljöproblem i samband med avfallshanteringen om det inte omhändertas på ett lämpligt sätt. Därför bör bättre materialåtervinning från avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter i betydande mån kunna bidra till resurssparande inte minst vad gäller energi 5. 5.3 Styrbarhet Miljömärkningen måste för att få ett genomslag på marknaden erbjuda ett mervärde för konsumenten/producenten i förhållande till den obligatoriska energimärkningen. Det viktigaste är att miljömärkning är en tredjepartscertifiering. Miljömärkningen tar också upp fler parametrar än energimärkningen, både ur miljösynpunkt, t ex krav på material och återvinning och kvalitetssynpunkt t ex sköljeffekt. 6 Motivering till kraven 6.1 Definition av produktgruppen Svanens tidigare produktgruppsdefinition var centrifugerande tvättmaskiner med högst 62 liter trumvolym. Det innebär att även fastighetstvättmaskiner kunde inkluderas i gruppen. Blommans kriterier gäller för frontmatade och toppmatade hushållstvättmaskiner. Trumvolymen på tvättmaskiner har successivt ökat. Definitionen av hur trumvolymen ska mätas är inte helt entydig. Tillverkare av tvättmaskiner anger vid försäljning maskinens kapacitet i kg. Vi har därför valt att ange maskinens kapacitet i kg i definition av produktgruppen. Eftersom trumvolymen ökat, det vill säga kapaciteten i kg har ökat både vad gäller hushålls- och fastighetstvättmaskiner, har vi valt att sätta gränsen för produktgruppen till max 10 kg tvätt. Det finns inget som motsäger ännu högre kapacitet men vi behöver för detta ett större underlag för att kunna ställa relevanta krav på produkten. Vi har också tagit bort sk twin-tubmaskiner (centrifugeringen sker i en särskild trumma) ur produktgruppen då dessa i praktiken är mycket ovanliga. 6.2 Energieffektivitet Att driva en produktutveckling mot minskad energiförbrukning är viktigt. Man kan konstatera att utvecklingen för tvättmaskiner kommit långt på detta område. Svanens krav har tidigare mätts som ett medelvärde av fyra olika körsätt, nämligen standardprogram för bomull 60 C full last respektive 2 kg last samt strykfritt 40 C full last respektive 1 kg last. Motivering till detta krav var att spegla en mer realistisk energiförbrukning jämfört med att endast mäta ett program vid full last. Detta har inneburit att man inte kunnat jämföra Svanens krav med Energimärkningens redovisning eller Blommans krav. Därför har vi valt att just för energiförbrukning ställa två olika krav på de maskiner som omfattas av den obligatoriska energimärkningen. 5 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, Bryssel den 13/7 2000, COM(2000) 347 slutlig. 3

Det första kravet ställs endast på de maskiner som omfattas av den obligatoriska energimärkningen. Tvättmaskinen ska ha, vid en 60 C standard tvätt, en energieffektivitet på högst 0,19 kwh/kg tvätt, det vill säga maskinen ska vara A-klassad. Svanens val av nivå motiveras av att det ska finnas en viss andel maskiner på marknaden som uppfyller samtliga krav i kriterierna. Det andra kravet, som omfattar alla maskiner, liknar Svanens tidigare formulering. Vi har dock valt att ändra strykfri 40 C till standardprogram för bomull 40 C utifrån det antagandet att detta är ett vanligare programval av konsumenten idag. Skälet till att vi valt att behålla detta krav är för att maskinen generellt ska bli mer energisnål och inte bara ha ett energisnålt program. 6.3 Vattenåtgång Detta krav var tidigare formulerat på samma sätt som för energiförbrukning med ett medelvärde utifrån fyra körsätt. Precis som för energiförbrukningen gjorde detta att Svanens krav inte kunnat jämföras med Energimärkningen och Blomman. Det finns ett samband mellan energiförbrukning och vattenförbrukning. När vi ställer krav på energiförbrukning vid flera olika körsätt ställer vi indirekt krav också på vattenförbrukningen. Vattenförbrukningen påverkar också sköljeffekten. Vid en genomgång av test som genomförts visar det sig att vattenförbrukningen varierar och framför allt små maskiner har högre vattenförbrukning per kg tvätt. Man kan också se att de maskiner som har högre vattenförbrukning i regel också har bättre resultat på sköljeffekt. 6 Vi har därför valt att sätta gränsen för vattenförbrukning till max 16 liter per kg tvätt. 6.4 Centrifugeringseffekt Ju lägre restfukthalt desto mindre behöver tvätten torka efter centrifugering. Det är positivt ur energisynpunkt att ha låg restfukthalt. Vi har valt att skärpa kravet till Blommans nivå, max 54%, vad gäller restfukthalt men tillåter för små maskiner med en kapacitet under eller lika med 3,5 kg att ha en restfukthalt på 60%. Detta för att inte små hushåll ska lockas att köpa onödigt stora maskiner vilket inte är till gagn för miljön. 6.5 Buller Kravet ställs enligt Blomman, det vill säga vi skärper kravet på buller under tvättprogrammet till max L WAd 56dB(A) och under centrifugering mildras Svanens tidigare krav till att tillåta max L WAd 76dB(A). 6.6 Material I möjligaste mån ska kraven harmoniseras med Blomman. Svanen har dock valt att fortfarande driva att inte tillåta halogenerade plaster. När det gäller flamskyddsmedel i plaster måste man ta hänsyn till att tvättmaskiner är en produkt som vid användning kan uppnå höga effekter. Det innebär av brandsäkerhetsskäl att vissa plastdelar kommer att behöva flamskyddas.svanen har valt att förbjuda de halogenerade flamskyddsmedel som förbjuds i RoHS-direktivet (PBB och PBDE) samt högklorerade kortkedjiga klorpaffiner. Kravet har också delvis harmoniserats med Blomman genom att Svanen inför begreppen med riskfraser på så sätt att använda flamskyddsmedel i plastdelar över 25 gram inte får ha tilldelats följande fyra riskfraser: R45 (kan ge 6 Råd&Rön 9/03 4

cancer), R46 (kan ge ärftliga genetiska skador), R60 (kan ge nedsatt fortplantningsförmåga) samt R61 (kan ge fosterskador). Använda flamskyddsmedel ska också redovisas med CAS-nummer. 6.7 Design Ett EU-direktiv som styr återvinning av elektriska och elektroniska produkter, WEEE-direktivet 7, ska vara genomfört vad gäller återvinningsmålet senast den 31 december 2006. Svanen väljer att i dessa kriterier ställa krav på återvinning definierat som i WEEE-direktivet. 6.8 Tvätteffekt Kravet på tvättprestanda baserades i Svanens tidigare kriterier utifrån test av fyra olika körsätt, nämligen standardprogram för bomull 60 C full last respektive 2 kg last samt strykfritt 40 C full last respektive 1 kg last. Vid en genomgång av de test konsumentverket gjort av olika tvättmaskiner är det ingen stor skillnad i resultat av tvätteffekt mellan olika tvättprogram 8. Därför förenklar Svanen kravet så att det ställs på endast ett tvättprogram. Kravet blir då också harmoniserat med Blomman och kan jämföras med den obligatoriska energimärkningen. 6.9 Sköljeffekt Svanens krav på sköljeffekt i version 3 av kriterierna utgår från två olika test. Det ena är sköljeffekt enligt alkalimetoden där man mäter halten lösliga ämnen som finns kvar i tvättgodset efter tvättprogrammet. Svanen krävde högsta betyg som är 5. Det andra är sköljeffekt enligt zeolitmetoden där man mäter halten partiklar som finns kvar i tvättgodset efter tvättprogrammet. Svanen krävde betyget 3 på en skala från 1 till 5. Vid test på konsumentverket 8 under ett antal år visar utvecklingen en trend att sköljeffekten blivit sämre vilket man kopplar till att maskinerna blir alltmer vattensnåla. Det finns inte någon koppling mellan sköljeffekt av lösliga ämnen och partiklar. Det kan därför anses relevant att man testar båda dessa parametrar. Eftersom man också minskar vattenmängden i maskinerna finns det en risk att problemet med dålig sköljeffekt ökar ytterligare. Man kan också visa att med ett mjukare vatten, som det är i Norden jämfört med övriga Europa, är det svårare att få god sköljeffekt. I remissen till dessa kriterier föreslogs att detta krav skulle mildras det vill säga både kravet för sköljeffekt enligt alkalimetoden respektive zeolitmetoden tilläts vara ett betygsteg lägre. Istället infördes ett krav på att maskinen skulle ha tillgång till extraskölj. Flera remissinstanser ansåg att det ur hälsosynpunkt var väsentligt att en tvättmaskin har tillfredsställande sköljeffekt. Man ifrågasatte denna mildring av kravet och motiverade det med att det på senare tid skett en ökning av problem med klåda och allergier till följd av tvättmedelsrester. Detta antas bero på minskad vattenanvändning. Man ansåg också att tvättmaskinens normalprogram ska ge ett tillfredsställande sköljresultat utan att det behövs en extra knapptryckning för extra skölj. Vid behandling av remiss-svaren har detta tagits på stort allvar och kraven på sköljeffekt har därför åter skärpts och hamnat på den nivå där de var i nu gällande kriterier. Därmed har också kravet på extraskölj tagits bort. 7 Directive 2002/96/EC of the European parlament and of the council of 27 January 2003 on waste of electrical and electronic equipment. 8 Testresultat publicerade i Råd&Rön 2/00, 9/00, 10/01 samt 9/03. 5

6.10 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Under detta krav har vi tagit med kravet på producentansvar (det vill säga producenten ska ha ett fungerande retursystem för uttjänt produkt och emballage) eftersom samtliga Nordiska länder har nationella system som styr detta. 6.11 Bruksanvisning Detta krav är nästan helt harmoniserat med Blomman. 6.12 Konstruktion Dessa krav är delvis harmoniserade med Blomman Så som dosering av tvättmedel görs idag, ofta i form av tabletter eller flytande tvättmedel, anses att kravet på tydliga doseringsanvisningar på tvättmedelsfacket inte är relevant. Därför togs just den delen av kravet bort efter remissen. 6.13 Förlängd livslängd garantier och reservdelar Detta krav är delvis harmoniserat med Blomman. 6.14 Miljö- och kvalitetsstyrning Detta krav finns inte i Blomman men ingår som standard i Svanens krav. 7 Förändring mot tidigare kriterier Version 3 Version 4 Förändring mot tidigare krav 5.1 Prestanda K9 Tvätteffekt Båda kraven baseras nu på endast ett K10 o K11 Sköljeffekt tvättprogram. Sköljeffekt, kravnivån ändrades 5.2.1 Åtgång av el och vatten K1 Energieffektivitet K2 Vattenåtgång inte vid revideringen. Energieffektivitet baseras fortfarande på fyra körsätt och kravet har närmat sig Blommans krav. Vad gäller vattenåtgång ställs kravet endast på bomull, standard 60 C full last och kravet är ändrat till 16 l vatten/kg tvätt.. 5.2.2 Restfukthalt K3 Centrifugeringseffekt Kravet harmoniserat med Blomman dock med tillägget lindrigare krav för små maskiner. 5.2.3 Buller K4 Buller Kravet harmoniserat med Blomman 5.3.1 Plastdelar 5.3.2 Ytbehandling K5 Märkning av plastdelar K6 Plastdelar K7 Flamskyddsmedel 5.3.3 Restproduktplan K8 Design K12 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Kravet något harmoniserat med Blomman, och anpassat till RoHS-direktivet och Svanens krav på flamskyddsmedel i andra kriteriedokument. Nytt krav på andel återvinning anpassat efter WEEE-direktivet. Eftersom det är ett lagkrav på producentansvar har vi infogat detta under kap K12 5.4 Förpackningar - Kravet är borttaget beroende på harmonisering med Blomman 5.5 Miljöinformation K13 Bruksanvisning Harmoniserat med Blomman 6.1 Myndighetskrav K12 Krav från myndigheter på säkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö Kravet är utvidgat 6

6.2 Kvalitets- och K18 Miljö- och Någon förändring i formulering miljösäkring kvalitetsstyrning 6.3 Marknadsföring K19 Marknadsföring Ingen förändring i krav K 14 och 15 Konstruktion Nytt krav delvis harmoniserat med Blomman. K16Garantier Nytt krav pga harmonisering med Blomman. K17 Reservdelar Nytt krav delvis harmoniserat med Blomman 8 Referenslista Konsumentverkets föreskrifter om information om energi- och annan resursförbrukning hos elektriska tvättmasskiner för hushållsbruk. KOVS 1996:2 Utvärdering av kriterier för miljömärkning av tvättmaskiner, NMN den 6-7 juni 2001. The EU Ecolabel Revising the Criteria for Washing Machines, a discussion paper, June 2001. International Energy Agency (IEA) Cool applinces: Policy Strategies for Energy-Efficient Homes, Paris 16 th April, 2003 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter, Bryssel den 13/7 2000, COM(2000) 347 slutlig. Direktive 2002/95/EC of the European parlament and of the council of January 2003 on the restriction of the use of certain hazardous substances in electrical and electronic equipment. Directive 2002/96/EC of the European parlament and of the council of 27 January 2003 on waste of electrical and electronic equipment. Råd & Rön nr 2, 2000, Test av tvättmaskiner Råd & Rön nr 9, 2000, Test av tvättmaskiner Råd & Rön nr 10, 2001, Test av tvättmaskiner Råd & Rön nr 9, 2003, Test av tvättmaskiner 7