Observationer, kommentarer och förslags formulär Datum: 2010-08-18 : PEFC TD III Sammanställning av inkomna förslag inför forum 2010-08-19 1 2 3 4 5 6 J.Fintling /LRF 002 2.4 Främmande Stryk sista meningen i sjunde stycket. Meningen handlar om hur för Avser strykning - tillägg/omformulering obehövligt. Skogsägarna trädslag, 7 st. rennäringen särskilt viktiga platser skall dokumenteras vid samråd och inte om hur främmande trädslag skall hanteras vid för rennäringen särskilt viktiga platser. J.Fintling /LRF Skogsägarna 002 3.8 Utgår från att detta avsnitt kommer att Ej relevant för tillfället. diskuteras på forumet då färdigt förslag ej finns presenterat i underlaget. J.Fintling 002 4.3, 2 st. 5 /LRF pt. Skogsägarna Stryk sista meningen i andra stycket femte punkten. Hur myndigheten organiserar sitt arbete och delegerar beslutsrätt är inte upp till standardtexten att avgöra och ett skriftligt besked från myndigheten om nyckelbiotopens prioritet måste anses vara tillräckligt - det får förutsättas att myndighetens tjänstemän inte agerar utanför sina befogenheter. Stryk (alternativt omformulera med hänvisning till kontroll av befogenhet.) Mikael Olsson VSV Mikael Olsson VSV 003 2.PEFC Baskrav 003 2.PEFC Baskrav Finns som krav hos ett antal uppdragsgivare Finns som krav hos ett antal uppdragsgivare Inneha ADR-intyg lägst ADR-S 1.3 Inneha intyg för Heta Arbeten
Arbgr P&M 001 8.1 Arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag på vad en grön skogsbruksplan ska innehålla, vad kompetenskraven på planproducenter bör vara samt en specifikationen när planen kan anses vara reviderad eller inte. En detaljerad beskrivning av fastigheten som helhet, samt av respektive avdelning och dess strukturer utifrån trädens ålder, markens bördighet och behov av skötsel. För varje avdelning skall en målklass tilldelas som anger den fortsatta utvecklingen av avdelningen. Av den certifieringsanpassade planen inklusive karta med målklasser ska fastighetens avsättning dvs. bestånd/avdelningar om minst 5 % inom ramen för certifieringen framgå. Planen uppvisas för/lämnas till paraplyorganisationen alternativt certifieraren senast inom 5 år. Planproducenter ska årligen säkerställa att anställd personal och entreprenörer som anlitas för planläggning har erfordrig kompetens för att upprätta gröna skogsbruksplaner (se PEFC SWE 002:3, 3.5 grundkompetens). Större planproducerande företag bör ha rutin för löpande uppföljning och kvalitetskontroll av planläggares arbete. En grön skogsbruksplan kan inte anses aktuell: 1. När planperioden är slut och föreslagna åtgärder är utförda men uppföljning inte är gjord. 2. När planperioden är slut och föreslagna åtgärder inte är utförda. Föreslagna åtgärder har i vissa fall vuxit sig inaktuella. 3. Om skogen i några stycken avsevärt har ändrat karaktär t.ex. genom storm, brand, översvämning, insektsangrepp. 4. Om fastigheten väsentligt har ändrat omfattning exempelvis vid tillköp eller avstyckning vilket kan leda till ny prioritering av naturvårdsavsättningar. 5. Om naturreservat eller biotopskydd har tillkommit på fastigheten i väsentlig omfattning sedan planen upprättades. (Detta gäller endast då planen har bytt ägare) Ny text om kravet på planproducenter, när grön skogsbuksplanen är aktuell/ej aktuell och vilken data den ska innehålla.
Om planperioden löpt ut kan en grön skogsbruksplan anses vara aktuell om någon av nedanstående punkter är uppfyllda: 1. Vid en god uppföljning av utförda åtgärder samt kontinuerligt införande av nya åtgärder 2. Planer över fastigheter med mycket låga boniteter, vilka inte utsatts för störningar som ändrat skogens karaktär. Justering eller komplettering för att återupprätta grön planstatus ska dokumenteras. Krav på allmänna uppgifter i skogsbruksplanen - Uppgifter om vilka fastigheter som ingår i brukningsenheten - Tidpunkt för inventeringstillfället - Fastighetskommentarer (allmän beskrivning, förekomst av naturvärden m.m.) - Areal (Total areal, produktiv skogsmark och impediment) - Åldersfördelning - Trädslagsfördelning - Avdelningsbeskrivning - Sammanställning av målklasser - Temakarta över åtgärdsförslag - Temakarta över målklasser - Uppgifter om eventuella fornminnen och kulturmiljöer
Krav på beståndsvisa uppgifter i skogsbruksplanen - Areal - Ålder - Åtgärdsförslag - Trädslagsfördelning - Volym - Målklass - Gröna kommentarer i målklass NO, NS och PF - Uppgifter om fornminnen och kulturmiljöer. Målklasserna är råd till markägaren om hur skilda avdelningar bör/kan utvecklas långsiktigt. Råden syftar till att, på ett integrerat sätt för fastigheten uppnå såväl god skogsproduktion som miljöhänsyn. Målklasserna är följande: PG: Produktion med generell hänsyn I avdelningar med låga naturvärden där produktionsmålet styr skötseln. Generell naturhänsyn tas genom att hänsynsytor, trädgrupper, evighetsträd och buskar m.m. lämnas. Generell naturhänsyn motsvarar högst ca 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal. PF: Kombinerat mål, Produktionsmål med Förstärkt naturhänsyn I avdelningar med låga/vissa naturvärden där produktionsmålet förenas med en förstärkt naturhänsyn. Produktionsmålet styr huvudinriktningen av skötseln, medan naturvårdsmålet Dominerar i vissa delar av avdelningen. Förhållandet mellan målen anges som procentsatser av avdelningens produktiva skogsmarksareal. Förstärkt naturhänsyn innebär att mer än 10 % av avdelningens produktiva skogsmarksareal utgörs av naturhänsyn.
NS: Naturvårdsmål Skötsel I avdelningar med höga naturvärden där återkommande skötsel är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr den naturvårdande skötseln som endast utförs när det är motiverat av naturvårdsskäl. NO: Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med förutsättningar att återskapa dessa naturvärden. Naturvårdsmålet styr genom att området lämnas till fri utveckling.
Arbgr P&M 002 2.8 Väva in den objektvisa hänsynen från rennäringspolicyn. Detta hade inte gjorts vid senaste forum. I områden med bevisad eller sannolik renbetesrätt (i enlighet med SOU 2006:14) tas följande objektsvisa hänsyn till rennäringen: På lavrika marker (hög täckning av renlav i fältskiktet) används lätt markberedning utan omfattande omrörning och lavövertäckning I bestånd med viktig hänglavsförekomst utförs ståndortsanpassad slutavverkning med sparande av hänglavsrika kantzoner längs vattendrag och myrar samt trädgrupper med hänglav Skogsgödsling utförs inte i bestånd av lavtyp, lavrik typ och torra ristyper med inslag av lav om inte annat överenskommits i samband med samråd Bränning utförs inte på marker av lav- eller lavrik typ och som är viktiga för rennäringen, om inte annat överenskommits i samband med samråd. Speciell hänsyn tas vid vägbyggnad i närheten av renarnas flyttningsleder Särskild anpassad avverkning tillämpas i närheten av skiljeställen Ovanstående hänsyn skall tas utan att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom del av fastigheten (bestånd eller motsvarande). Se vidare policy för balans mellan Skogsbruks- och Rennäringsintressen i Svenska PEFC, bilaga XX Gödsling och bränning är punkter som inte återfinns i RN-policyn
Arbgr P&M 002 4.8 Tagit bort "som har gröna blad eller friska barr i kronan" enligt kommentar från senaste forum 4.8 Naturvärdesträd och utvecklingsträd Till naturvärdesträd räknas levande eller döende träd. De ska ha speciella naturvärden och vara avvikande från det bestånd som ska avverkas. Utvecklingsträd är levande ordinära träd, representativa för beståndet, som sparas för att utveckla högre naturvärden. Utvecklingsträden sparas med fördel i anslutning till trädgrupper, kantzoner och hänsynsbiotoper. Alla naturvärdesträd lämnas vid gallring och föryngringsavverkning för att leva, dö, brytas ner och multna. Är antalet naturvärdesträd lägre än 10 per hektar i föryngringsavverkning kompletterar man med utvecklingsträd så att man når i snitt minst 10 lämnade träd per hektar. Undantag medges vid vägbyggnad, vid risk för skador på människor och byggnader samt för träd i närheten av elledningar. Naturvärden knutna till kulturlandskapets träd och buskarter gynnas i lämplig omfattning.
Exempel på naturvärdesträd: - avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd - grova träd med påtagligt vid och grovgrenig / platt krona - grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar - grova aspar och alar i barrdominerade bestånd om de inte förekommer rikligt, - trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg, fågelbär samt grov hassel, i barrdominerade bestånd - enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala skogslandskapet - grova enar - träd med påtagliga öppna brandlyror - hålträd och träd med risbon - träd med tydliga kulturspår Som naturvärdesträd räknas inte: - Träd som ingår i det normala skötselprogrammet t.ex. fröträd-, skärm- och timmerställningar. - Äldre huvudstammar av barr, löv eller ädellöv som är skötta för virkesproduktion.
Arbgr P&M 002 4.10 Lagt till "markinnehavet" och lagt till "bestånd på fuktig sedimentsmark " enligt förslag på senaste forum. 4.10 Lövträd Lövträd i skogsbestånden är viktigt både för den biologiska mångfalden, för skogens hälsa och med hänsyn till kulturmiljön. Där naturliga föryngrings- och tillväxtbetingelser finns för löv, bedrivs skogsbruket så att minst 3 % av arealen friskoch fuktig mark på markinnehavet domineras av lövträd under slutet av omloppstiden. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, värnas lövträd vid röjning och gallring så att de vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka skall beaktas. Bestånd på fuktig sedimentmark som gränsar till vattendrag och öppna vattenytor, sedimentraviner samt andra naturligt lövdominerade fuktiga/blöta marker skall skogsbruk bedrivs med särskild inriktning mot att främja biotopens naturvärden så att lövdominansen bibehålls eller skapas. Skogar dominerade av ädellöv och bestånd på fuktig mark föryngras normalt genom selektiv avverkning, under högskärm eller genom luckhuggning
Arbgr P&M 002 4.12 Tagit bort mening med matrix och ersatt med "i planeringen ska resultat av bristanalys andvändas" 4.12 Landskapsekologi All skoglig planeringen bör ingå i ett landskapsekologiskt sammanhang där skogliga åtgärder och beslut om frivilliga avsättningar genomförs så långt som möjligt i ett landskaps och avrinningsområdesperspektiv där även behov av att återskapa skogs- och vattenmiljöer beaktas. Skogsägare med mindre än 5000 hektar sammanhängande produktiv skogsmark beaktar regionala aktionsplaner eller motsvarande i samband med skogsbruksplanläggning.1 Skogsägare med mer än 5000 hektar sammanhängande produktiv skogmark, skall planera i ett landskapsekologisktperspektiv, med hänsyn till arrondering och andra lokala förutsättningar. 2
För större markägare inkluderar planeringen en bristanalys där man jämför dagens omfattning och fördelning av substrat och miljöer med den omfattning och fördelning som borde finnas, för att skapa förutsättningar för arternas överlevnad. Arealen på det landskap som man beaktar utgår från de arealkrav som större arter (däggdjur och fåglar) med mer specialiserade krav har (till exempel hackspettar), vilket oftast betyder att landskapen bör vara minst 5000 ha. I planeringen ska resultat av bristanalys användas. 1 Med detta avses att man på fastighetsnivå anpassar skogsbruket så att regionala mål till exempel med avseende på mängden död ved, areal äldre lövrik skog, areal skog med höga naturvärden mm kan uppnås. 2 Med landskapsekologiskt perspektiv avses att strukturer och miljöer bevaras och skapas i landskapet i tillräcklig mängd och med tillräcklig konnektivitet så att organismer kan överleva och sprida sig. Arbgrp Soc 002 3.8 En grupp med intressenter är tillsatt för att reda ut frågorna, arbetshorisont för detta arbete är 2 år. PEFC arbetet bör stå stilla till dess att resultatet faller ut från detta arbete. Bilaga D Policy för balans mellan Skogsbruk och Rennäring. Fastställd av styrelsen den 28 mars 2006 behålls i sin helhet.
Arbgrp Soc 003 1 Ändrad definition av vilka som skall inneha certifikat/bevis om entreprenörscertifiering Företag som bedriver verksamhet inom minst ett av följande områden ska vara certifierade: 1.1 Registrerade skogsavverkningsföretag som utför skogliga avverkningsuppdrag med professionella skogsmaskiner och/eller anställd personal 1.2 Registrerat skogsvårdsföretag som utför skogsvårdsuppdrag exv. plantering eller röjning med anställd personal och/eller markberedning eller dikning med professionella maskiner. 1.3 Företag som utför skogsbruksplanläggning eller annan planering eller inventeringsverksamhet med betydelse för PEFC kravens efterlevnad 1.4 Vid anlitande av skogentreprenörer utan giltigt certifikat/bevis enligt undantag i 1.5 avdelar uppdragsgivaren egna resurser för information, ledning och tillsyn, för säkerställandet av att tillämpliga delar i PEFC SWE 002 och PEFC SWE 003, efterlevs. Uppdragsgivaren ansvarar för att PEFC-standarden uppfylls. Detta följs upp och dokumenteras enligt rutiner, redovisade i uppdragsgivarens ledningssystem (detta är gruppensförslag för att fånga upp 1mansföretag) Arbgrp Soc 003 2 Tillkommande/justerade baskrav Att vid arbeten på skogsmark hos certifierade skogsägare följa tillämpliga delar av PEFCs miljö och skogskötselsstandard. Säkerställt genom att inneha kompetens för entreprenörer enligt punkt 3.5 Tillämpliga delar ur PEFC sociala standard uppfylls alltid oberoende om uppdrag utförs på certifierad eller ocertifierad mark. Acceptera att paraplyorganisation och/eller ackrediterat certifieringsföretag kontrollerar att PEFC-kraven följs i verksamheten.
Magnus Norrby Sv PEFC 005 5.3 Före och under revisonen ska certifieringsorganet inhämta information från externa organistioner för att kunna göra en så riktig bedömning som möjligt av verksamheten. Skogsstyrelsens D- polytax och SLU miljöanalys med miljöövervakning och inventeringar via bl.a. Riksinventeringen av skog (RIS) kan ge värdefullt stöd vid revisionen. Revisionsgruppen insamlar en tillräcklig mängd revisionsbelägg med vilka man bedömer om verksamheten hos den som är föremål för revision uppfyller kraven. Relevant information från myndigheter och andra organisationer exv. Skogsstyrelsen och/eller SLU skall därvid beaktas. Resultatet (i synnerhet för avvikelsernas del) gås igenom med den som är föremål för revisionen vid ett avslutande mötet. Göran Karlsson Sågtjänst SWE 004.3 3.2, 3.4, 4.2 Förstärkning av kontroll på standardefterlevnad vid inträde i paraply för att säkerställa att kraven är rätt uppfattade och implementerade. Det kan med den internrevisiontäthet som standarden kräver dröja flera år innan någon kontroll annars skulle göras. Förrevision genomförs på varje företag/skogsägare som söker inträde i paraplyorganisationen för att säkerställa att relevanta standardkrav är förstådda och implementerade innan inträde godkännes. Göran Karlsson Sågtjänst SWE 002.3 4.8 Texten saknar tydlig skrivning att träd i trädgrupper, övergångszoner får inräknas i utvecklingsträd. Utvecklingsträden sparas med fördel i anslutning till trädgrupper, kantzoner och hänsynsbiotoper. Göran Karlsson Sågtjänst SWE 002.3 4.10 Lövträd är en het diskusionspunkt (se FSC). Att minska lövinblandning tror jag är olyckligt och att lägga kravet till slutet på omloppstiden försvårar efterlevnad. Där naturliga föryngrings och tillväxtbetingelser finns för löv, bedrivs skogsbruket så att minst 5 3 % av arealen frisk och fuktig mark på fastigheten domineras av lövträd under merparten slutet av omloppstiden. I blandbestånd där de naturliga förhållandena så medger, värnas lövträd vid röjning och gallring så att det under första delen vid slutet av omloppstiden utgör minst 5 % av arealen volymen i beståndet, inklusive närområden. Undantaget är blandbestånd av tall och asp där risken för knäckesjuka skall beaktas.
Bernt Söderberg ECSkog Bernt Söderberg ECSkog Bernt Söderberg ECSkog SWE 004:3 4 företagets samtliga anställda och/eller maskiner utgör grund för certifiering SWE 004:3 3.2 3.4 4.2 Aternativt ledningssyste m Rutin för kontroll utformas inom parplyorganisationen SWE 004:3 4.2 om olika kategorier av entreprenörer är anslutna. företagets samtliga anställda och/eller maskiner i den skogliga verksamheten utgör grund för certifiering Minimiregler fastställes i standarden, utgående från tillämpliga delar i SWE 005. Kompetenskrav på internrevisorer, rutiner för certifieringsrevision och uppföljande revision inom gruppcertifiering dokumenteras. -Internrevisorn bör ha kompetens motsvarande kraven för internrevision i ISO 14000 - Vid såväl nycertifiering som uppföljande revision skall fältbesök på arbetsplaten ingå - Paraplyets revisionsrutiner dokumenteras i ledningsssytemet. Vilken katergorisering som avses bör klagöras, exempelvis i ordlista. Begreppet finns bara under entrep.cert. Varför inte skogsägare och virkesorg?