Slutrapport del 2 Avslut 1(16) Slutrapport Kommunal och Regional Energistatistik [I denna rapport sammanställs erfarenheter, resultat, bedömning av måluppfyllelse samt förslag till fortsättning. Målgruppen för denna rapport är främst Beställare och styrgrupp men även Projektkontoret, PLG, Resultatmötet och projektgruppen. Skriv kort och koncist!] Version Nummer Datum Summarisk beskrivning av ändringar
Slutrapport del 2 Avslut 2(16) Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Projektets bakgrund och uppgift... 3 2.1 Avgränsningar... 5 2.2 Deltagare... 5 3 Resultat... 5 3.1 Tabellplan... 5 3.1.1 Medgivande... 5 3.1.2 Röjandekontroll... 6 3.2 KomOlj... 8 3.2.1 Förbättrade missiv och anvisningar... 8 3.2.2 SIMAIR... 8 3.2.3 Låginblandning av etanol och FAME samt utökning med E85 9 3.3 AREL... 9 3.3.1 Ny urvalsram... 9 3.3.2 Erfarenheter av SIV-insamling... 11 3.3.3 Granskning... 11 3.3.4 Samanvändning av data... 13 3.4 ISEN... 13 3.4.1 Kommungranskning... 13 3.4.2 Beräkning av småindustrin... 14 3.5 Energistatistik för småhus... 15 3.6 Storföretagsgruppens arbete... 16
Slutrapport del 2 Avslut 3(16) 1 Sammanfattning Under 2010/2011 genomfördes ett projekt för att förbättra den kommunalaoch regionala energistatistiken, KRE. En hel del åtgärder identifierades och genomfördes i samband med publiceringen av 2009 års KRE (se Slutrapport 2011-05-27) men en del återstod. Det var främst sådana åtgärder som innebar förändringar i de ingående källor som KRE använder och där man var tvungen att invänta nästa årgång för att kunna införa de föreslagna förändringarna. Den här rapporten sammanfattar de åtgärder som vidtagits under hösten 2011 och våren 2012 för att ytterligare förbättra KRE. Det som gjorts är: Förändringar som fått genomslag i tabellplanen Nytt system för röjandekontroll Informerat samtycke i AREL vilket fått till följd att en rad sekretessmarkerade celler kunnat låsas upp KomOlj Förbättrade missiv och anvisningar Ny variabel i form av låginblandning av etanol och FAME samt utökning med E85 AREL ISEN Ny urvalsram Förbättrad granskning, kontroller görs även mot föregående års värden Förbättrad granskning i form av kommungranskning Nytt underlag för beräkning av småindustrin Dessutom har den nya större småhusundersökningen införts. 2 Projektets bakgrund och uppgift Under 2010/2011 genomfördes ett projekt med syfte att göra en översyn av den kommunala- och regionala energistatistiken, KRE. Utgångspunkten var
Slutrapport del 2 Avslut 4(16) att gå igenom de ingående källor som används vid framställningen av KRE, värdera dem och se om det fanns utrymme för förbättringar. Allt med målsättningen att få till en mer kvalitetssäkrad redovisning. Huvudkällorna för KRE är: Oljeleveranser, kommunvis redovisning (KomOlj) Årlig el-, gas- och fjärrvärmestatistik (AREL) Industrins energianvändning (ISEN) Förutom förbättringar av de ingående källorna har en viktig uppgift varit att även öka förståelsen för användningen av materialet och kommunicera materialets restriktioner. Den tabellplan som tidigare fanns uppfattades som komplext uppbyggd och inte särskilt användarvänlig. I samband med publiceringen av 2009 års KRE infördes följande förbättringar: En KRE-funktion inrättades Ny tabellplan Aggregering av bränslen ISEN ersatte KomOlj som källa för alla bränslen under kategorin Industri. Imputeringar i AREL En ny metod för imputeringar i ISEN Småföretagen i ISEN inkluderades i KRE Kommungranskning av AREL och ISEN SSD ersatte PC-AXIS för uttag Nytt system för röjande framtaget En del av de förbättringsförslag som identifierades och som föreslogs fick inte genomslag förrän publiceringen av 2010 års KRE: Förbättrade missiv och anvisningar i KomOlj Ny urvalsram i AREL Förbättrad granskning inom framförallt AREL där nu kontroller görs även mot föregående års värden Informerat samtycke är genomfört i AREL Nyttjandet av den större småhusundersökningen Nyttjande av den riktiga småindustriundersökningen (kommer nyttjas först till publiceringen 2011) Den här rapporten är en avrapportering av de förbättringsförslag som återstod att införa samt effekterna av dem.
Slutrapport del 2 Avslut 5(16) 2.1 Avgränsningar En utestående fråga inom AREL som inte fått utrymme inom projektets ram är en översyn över innehållet och möjligheterna till samanvändning av data med andra undersökningar, då främst Företagens ekonomi och Kvartalsvis Bränslestatistik. Andra utestående frågor är att snabba upp resultaten av KRE om både ISEN och AREL har möjlighet att snabba upp sina respektive publiceringar av de definitiva resultaten. Dessutom bör en diskussion fortsätta om definitionen av anläggning och kopplingar till insamling på mätområde. Användarna har också tryckt på möjligheten att kunna relatera den nya KRE med en tidpunkt tillbaka i tiden. Ett förslag som diskuterats är år 2005. Att räkna tillbaka den nya KRE till 2005 måste i så fall initieras av Energimyndigheten. 2.2 Deltagare Projektet upplöstes i och med publiceringen av KRE 2009. De återstående förbättringsförslagen har därefter tagits omhand av respektive undersöknings produktansvarig. När det gäller ny urvalsram för AREL har också företagsregistret deltagit. Under året har följande personer varit inblandade i arbetet: Helena Rehn (RM/ET), Susanne Enmalm (RM/ET), Lars Werke (RM/ET), Pär Brundell (PCA/MFFM), Anita Larsson (PCA/UF), Kjell Norström (PCA/UF), Fredrik Bernström (IT/AS), Richard Nilsson (ES/REG) och Cecilia Hertzman (ES/LEDN). 3 Resultat 3.1 Tabellplan 3.1.1 Medgivande En omfattande insats gällande inhämtande av medgivande från uppgiftslämnarna har genomförts under året. Medgivandet skickades ut till firmatecknaren för de företag som ingår i AREL och gällde tillstånd om att publicera energiuppgifter ner till kommunnivå. Åtgärden har slagit väl ut och
Slutrapport del 2 Avslut 6(16) 87 procent av uppgiftslämnarna har undertecknat medgivandet och skickat in. Sannolikt kommer medgivandena att låsa upp många celler som tidigare varit behäftade med sekretess. 3.1.2 Röjandekontroll På SCB pågår ett projekt om att införa det standardiserade verktyget Tau-Argus för röjandekontroll. KåRE fanns med på listan över de system som stod först i kö för en implementering. Tyvärr visade det sig att Tau- Argus inte var tillräckligt färdigutvecklat när det var dags att publicera KRE. Istället fick ett eget verktyg utvecklas i SAS, specialanpassat för KRE. I systemet genomförs både primär- och sekundärundertryckningskontroller. Primärundertryckning Nedan beskrivs primärundertryckningskontrollerna i den ordning de genomförs: Frekvensregeln - En redovisningscell måste innehålla minst tre objekt för att kunna publiceras. Om villkoret inte är uppfyllt måste alla ingående objekt ha givit sitt medgivande för att siffran ska kunna publiceras. NK-regeln, 1 företag 50 % - Ett objekt får inte bidra med 50 procent eller mer till innehållet i en cell. Om regeln bryts måste objektet ha givit sitt medgivande för att siffran ska kunna publiceras. NK-regeln, 2 företag 90 % - Två objekt får inte tillsammans bidra med 90 procent eller mer till innehållet i en cell. Om regeln bryts måste minst ett av objekten ha givit sitt medgivande för att siffran ska kunna publiceras. Sekundärundertryckning Precis som för primärunderstryckningskontrollerna genomförs sekundärundertryckningskontrollerna enligt en viss ordning: Sekundärundertryckning för slutanvändningstabellen: På riksnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på länsnivå är undertryckt.
Slutrapport del 2 Avslut 7(16) På länsnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på kommunnivå är undertryckt. Om exakt en cell på en rad primärundertryckts kommer inte radtotalen att publiceras. Om exakt en cell i en kolumn primärundertryckts kommer inte kolumntotalen att publiceras. Om exakt en cell i totalkolumnen undertryckts kommer även cellen radtotal*kolumntotal att undertryckas. En kontroll görs då av om någon av radtotalscellerna undertryckts. Om ingen av dessa är undertryckta kommer radtotalen undertryckas för den rad som har minst antal undertryckningar. Om exakt en cell på totalraden undertryckts kommer även cellen radtotal*kolumntotal att undertryckas. En kontroll görs då av om någon av kolumntotalcellerna undertryckts. Om ingen av dessa är undertryckta kommer kolumntotalen undertryckas för den kolumn som har minst antal undertryckningar. Sekundärundertryckning för produktionstabellerna - el och fjärrvärme: Kontroller för sekundärundertryckning görs uppdelat, dels för produktionskolumnen (kolumn ett) och dels för bränslekolumnerna (kolumn två till åtta). Kolumn två till åtta hanteras då som en egen tabell, dvs. kolumn åtta är summan av kolumn två till sju. Kontroller för kolumn ett: På riksnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på länsnivå är undertryckt. På länsnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på kommunnivå är undertryckt. Om exakt en cell primärundertryckts kommer inte radtotalen att publiceras. Kontroller för kolumn två till åtta: På riksnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på länsnivå är undertryckt. På länsnivån kommer en cell inte att publiceras om exakt en av motsvarande celler på kommunnivå är undertryckt.
Slutrapport del 2 Avslut 8(16) Om exakt en cell på en rad primärundertryckts kommer inte radtotalen att publiceras. Om exakt en cell i en kolumn primärundertryckts kommer kolumntotalen inte att publiceras. Om exakt en cell i totalkolumnen undertryckts kommer även cellen radtotal*kolumntotal att undertryckas. En kontroll görs då av om någon av radtotalscellerna undertryckts. Om ingen av dessa är undertryckta kommer radtotalen undertryckas för den rad som har minst antal undertryckningar. Om exakt en cell på totalraden undertryckts kommer även cellen radtotal*kolumntotal att undertryckas. En kontroll görs då av om någon av kolumntotalcellerna undertryckts. Om ingen av dessa är undertryckta kommer kolumntotalen undertryckas för den kolumn som har minst antal undertryckningar. 3.2 KomOlj 3.2.1 Förbättrade missiv och anvisningar Precis som angavs i den tidigare rapporten har missiv och anvisningar som skickats till berörda uppgiftslämnare genomlysts och förtydligats. Förhoppningen var att det skulle ge en ökad förståelse över vad vi efterfrågade och göra det lättare för uppgiftslämnarna. Det har dock varit svårt att göra en utvärdering om detta verkligen bidragit till en ökad kvalitet i uppgifterna. 3.2.2 SIMAIR Enligt samtal den 16 april 2012 med SCB:s kontakt på SMHI är läget för deras användning av SIMAIR att de inte kunnat komma igång ännu. Leveransen av data från en leverantör till SMHI har blivit försenad och i skrivande stund har SMHI bara data för två län. Detta anses inte vara tillräckligt för att starta upp något arbete utan förslaget är att vidare invänta SMHI tills de kommer igång med arbetet. Delvis p.g.a. tjänstledigheter på SMHI kommer arbetet att under hösten 2012 bli begränsat och därför är förslaget att en ny kontakt tas runt mars-april 2013.
Slutrapport del 2 Avslut 9(16) 3.2.3 Låginblandning av etanol och FAME samt utökning med E85 Från och med år 2006 blandas en viss andel FAME in i dieselbränsle samt en viss andel etanol i bensin. KRE:n kommer fr.o.m. redovisningsåret 2010 att räkna bort de låginblandade bränslena och fördela resultatet mellan icke förnybart flytande och förnybart flytande. Fördelningen görs enligt följande: För 80 procent av all dieselbränsle räknas 5 procent FAME bort. Den rena dieseln läggs under icke förnybart flytande och FAME:n läggs under förnybart flytande. För 96 procent av all bensin räknas 5 procent etanol bort. Den rena bensinen läggs under icke förnybart flytande och etanolen läggs under förnybart flytande. E85 (en blandning av etanol och bensin) läggs även till som nytt bränsle i KRE:n. Här räknar man bort en 19 procentig inblandning av bensin. Inblandningen läggs in under gruppen icke förnybart flytande bränsle medan den resterande mängden etanol (81 procent) läggs under förnybart flytande bränsle. Ovanstående gäller för bränslen redovisade att användas till transporter samt diesel som går till jordbruk. 3.3 AREL 3.3.1 Ny urvalsram AREL har sedan starten haft ett eget register över vilka företag som ska ingå i undersökningen. De flesta företagsundersökningar på SCB håller inte med egna register utan skapar sin ram utifrån den gemensamma företagsdatabasen, FDB. Till FDB finns verktyget SAMU (Samordnat urval) knutet. SAMU används för att skapa och samordna rampopulationer samt dra urval. Inom ramen för KåRE var tanken att undersöka om även AREL skulle kunna använda FDB och SAMU. Som ett första steg gjordes en matchning mellan FDB och ramen för AREL 2010 och därefter gjordes en kompletterande matchning gjordes mot senaste versionen av Elcertifikatregistret. Det visade sig dock att dessa tre källor (FDB, AREL och Elcertifikatregistret) inte överrensstämde särskilt väl. Organisationsnumren i AREL var i många fall inaktuella.
Slutrapport del 2 Avslut 10(16) Till viss del beror detta på att verksamhet som tillhör olika dotterbolag i AREL knutits till moderbolaget och inte lagts in med egna organisationsnummer. I andra fall rör det sig om organisationsnummer som upphört och vars verksamhet övertagits av andra bolag. Detta har dock inte lett till ett märkbart bortfall i AREL men matchningen mellan FDB och AREL på organisationsnummernivå ger stora misstämningar vilket försvårar integreringen av dessa två register och leder till omfattande och resurskrävande manuell hantering. Målet var att varje kraftstation i AREL skulle kunna kopplas till ett arbetsställe i FDB med ett cfarnr som nyckel. I dagsläget finns dock två grundläggande hinder: Ramen förefaller ha god täckning gällande stationer men mindre god gällande organisationsnummer. Då det idag inte finns några matchningsvariabler av god kvalitet som kan användas för att matcha stationer i AREL med arbetsställen i FDB (exempelvis benämning, belägenhetsadress eller SNI-kod) måste matchningen ske via organisationsnummer. Detta betyder att kvalitén på organisationsnumren i AREL först måste höjas innan matchning mellan kraftstationer i AREL och arbetsställen i FDB går att genomföra. En stor del av kvalitetsarbetet har därför utgjorts av att uppdatera AREL med korrekta organisationsnummer utifrån den senast versionen av Elcertifikatregistret. Förutom att rätta upp de kraftstationer som tidigare kopplats till felaktiga organisationsnummer har detta arbete även syftat till att fånga upp de förändringar som skett sedan förra året (exempelvis att kraftstationer bytt ägare) och därmed minska undertäckningen. SNI-kodningen. SNI ska beteckna näringsverksamhet och i de fall ett företag inte säljer el på den öppna marknaden utan endast genererar el till sin egen produktion ska företaget således inte ha generering av elektricitet som SNI-kod. Undantag är de kraftstationer som utgör ett eget arbetsställe enligt FDB:s definitioner och som klassas som ett hjälparbetsställe. Eftersom dessa inte säljer el på öppna marknaden och därför inte ska anmäla denna SNI-kod till Skatteverket är det dock svårt att identifiera dessa via ordinarie indatakällor. Detta gör att urvalsdragning från SAMU baserat på SNI-kod endast skulle fånga in en del av den sökta populationen, med en stor systematisk undertäckning bland företag som endast genererar el för egen konsumtion som följd.
Slutrapport del 2 Avslut 11(16) Vidare finns en problematik kopplad till variabeln Effekt vilken är en viktig variabel i AREL där den används som cut off och definierar ramen. Denna variabel finns inte i FDB vilket gör att man i SAMU inte kan selektera bort företag som genererar alltför låg effekt för att vara med i AREL. Risken är att man därmed skulle skapa en överteckning. Dessutom riskerar dessa företag att komma med även i nästa omgång även om de meddelar SCB att de producerar alltför liten effekt för att vara med eftersom effekten inte är en variabel i FDB. Variabeln Kraftslag finns inte heller med i FDB. Denna är en viktig variabel i AREL som avgör vilken enkät som ska skickas ut till företaget. Utan tillgång till denna variabel vid skapandet av en urvalsram skulle enkätutformningen helt behöva förändras, vilket skulle leda till ökade kostnader. 3.3.2 Erfarenheter av SIV-insamling Från och med undersökningsår 2010 används SCB:s centrala insamlingsverktyg SIV för företag med färre än 17 stationer istället för den Excellösning som fanns tidigare. För företag med fler än 16 stationer har SIV visat sig bli alltför långsamt varför Excellösningen fått vara kvar för dessa. Ytterligare andra företag efterfrågade den tidigare Excelblanketten från webbhotellet för att de upplevde det svårt att överblicka det nya redovisningsalternativet SIV och därför föredrog att få den gamla Excelblanketten utsänd för att använda som underlag för att sedan redovisa in i SIV. Erfarenheterna från den första insamlingsomgången är både positiva och negativa. Det positiva har varit att insamlingsenheten (FU) nu får jobba mot en applikation som går direkt mot databasen. Detta har gjort det enklare att följa arbetets gång under granskningen. En av de negativa erfarenheterna var att en del uppgiftslämnare som hade flera stationer att redovisa gick vilse i SIV-blanketten. Följden blev att de inte redovisade alla stationerna. Uppgiftslämnarna upplevde även vissa problem med att skriva ut blanketten vilket innebar att SCB fick göra det och sedan posta en utskriven blankett. Det problemet ska vara löst till nästa omgång. 3.3.3 Granskning Traditionell granskning Den applikation som skapats för att hantera AREL har fungerat bra och diverse granskningskontroller har successivt byggts på. I första hand de som fanns i den ursprungliga Excelblanketten men även andra har tillkommit.
Slutrapport del 2 Avslut 12(16) Nytt för år 2011 blir granskning mot föregående år för ett stort antal variabler. Arbetet med granskningskontroller är ständigt pågående och nya kontroller tillkommer allt eftersom för att öka kvaliteten i undersökningen. Kommungranskning För att försöka förebygga eventuella felaktigheter i KRE har en granskning av aggregerade uppgifter på kommunnivå tillkommit i AREL avseende 2010. I denna granskning beräknas ett aggregat för en viss kommun ett visst år och detta värde jämförs sedan med föregående års motsvarande värde. Kvoten mellan dessa beräknas och de med en minsta förändring på 50 % tas ut för att granskas. Förändringen beräknas över två år men uppgifter från de tre senaste åren listas. En stor förändring behöver inte nödvändigtvis innebära något fel men bedöms ändå ge en indikation på att de ingående redovisningarna kan behöva tittas på. Ett par tidigare fall har exempelvis varit att kommuntillhörigheten varit fel p.g.a. felaktig kod eller att den inte angivits vilket lett till att uppgifterna förts till fel kommun. En intention med granskningen är att den ska kunna fånga upp sådant. De aggregat som ingår i kommungranskningen är: 1) Summa förnyelsebara bränslen för produktion av fjärrvärme 2) Summa ej förnyelsebara bränslen för produktion av fjärrvärme 3) Summa förnyelsebara bränslen för elproduktion 4) Summa ej förnyelsebara bränslen för elproduktion 5) Elförbrukning totalt, högspänning + lågspänning 6) 1 7) Elproduktion för kraftvärmeverk + industriellt mottryck, övrig värmekraft (kärnkraft, kondenskraft o.dyl.) samt vattenkraft 8) Produktion fjärrvärme för kraftvärmeverk samt övrig värmeproduktion 9) Slutlig användning fjärrvärme (slutanvändning Industri, slutanvändning offentlig verksamhet, slutanvändning övriga tjänster, slutanvändning småhus, slutanvändning flerbostadshus) Kommungranskningen finns inlagd i samma applikation som AREL. Hur väl granskningen har fungerat med dessa aggregat samt huruvida alla stora förändringar som tagits ut på lista för granskning under 2011 har hunnit gås igenom kan behöva följas upp framöver. Granskningen såväl på kommunnivå som på företagsnivå är ett pågående arbete och kan ständigt förbättras för att underlätta och göra underlaget bättre. 1 Aggregat nr 6 har utgått men ordningsnumren har behållits varför nr 6 saknas i förteckningen
Slutrapport del 2 Avslut 13(16) 3.3.4 Samanvändning av data Som nämnts under avgränsningar av projektet i rapportens inledning har samanvändningen med andra källor ansetts ligga utanför projektets ram. Ett antal kontakter togs med undersökningen Företagens ekonomi men svårigheten med att låta de ekonomiska variablerna utgå ur AREL och istället hämta de från FEK:en är att man då missar information om kvantiteter 3.4 ISEN Precis som i KomOlj räknas även i ISEN låginblandningen bort ur den bensin och diesel som redovisats till transportanvändning. 3.4.1 Kommungranskning Industrins energianvändning är en årlig totalundersöknings av energianvändningen hos svenska industriarbetsställen med mer än 10 anställda. Rampopulationen hämtas från FDB och antalet objekt förändras årligen, framförallt gäller förändringen objekt som befinner sig i storleksklassen 5-20 anställda och har ett varierande antal anställda mellan åren. En kommungranskning är därför framförallt meningsfull för större arbetsställen som inte riskerar att komma under cut-off gränsen utan återkommer i undersökningen år efter år. Granskningen av de insamlade uppgifterna på kommunal- och regional nivå är en del av den avslutande makrogranskningen. Under makrogranskningen sker en rad olika jämförelser inom den aktuella årgången och gentemot tidigare årgångar av undersökningen för att identifiera avvikelser som inte uppmärksammats under mikrogranskningen. Gemensamt för de kontroller som genomförs under makrogranskningen är att de syftar till att upptäcka och förstå regelbundenheter i variationen i data med stöd av bland annat objektspecifika egenskaper som hämtas ifrån registerkällor. Materialet grupperas därför förutom efter geografisk lokalisering på variabler som storlek, mätt som antal anställda, och branschtillhörighet för att studera storlek och sammansättning av energibärare över tiden per kombinationer av kategori för att upptäcka avvikelser.
Slutrapport del 2 Avslut 14(16) Erfarenheterna från kommungranskningen under referensperioden 2010 är att kommungranskningen fungerar som ett stöd tillsammans med annan granskning. Att enbart granska materialet med avseende på geografisk lokalisering är dock förknippat med svårigheter. Den kommunala branschsammansättning och skillnader i konjunkturcykler mellan t.ex. råvarubaserad och ren sammansättningsindustri gör att den kommunala variationen för energianvändningen kan vara stor. Variationen kan också förstärkas av att det i ett flertal kommuner endast finns ett begränsat antal objekt, där ett eller par objekt står för en överväldigande majoritet av den kommunala industrins energianvändning. I sådana fall får anläggningsspecifika förändringar ett så stort genomslag på kommunal nivå att det är svårt att med enbart ledning av en kommunalgranskning avgöra om det rapporterade användningen är korrekt Trots ovanstående beskrivning av de utmaningarna kring kommungranskningen i ISEN finns det dock stora vinster med att fortsätta att arbeta med den kommunala granskningen. Försök med andra funktionella eller administrativa indelningar på en mer aggregerad nivå minskar problematiken med enskilda anläggningar som dominerar den totala energianvändningen. Samtidigt innebär den kommunala granskningen att den grafiska granskningen kan stödjas av visualiseringar på kartbas vilket får ses som värdefullt komplement till de traditionella box plottar och diagram som används i makrogranskningen. Den kommunala granskningen är vidare ett mycket kraftfullt verktyg för att upptäcka anomalier för specifika energibärare där hjälpinformation finns tillgänglig på kommunal nivå. När det gäller naturgas och stadsgas ger den kommunala granskningen möjlighet till att kopplas samman den fysiska infrastrukturen för distributionen med den aktuella användningen av energibärarna. 3.4.2 Beräkning av småindustrin Fram till 2010 modellberäknades energianvändningen för arbetsställen med färre än 10 anställda som en del av Industrins energianvändning, huvudsakligen för användning i framställningen av nationalräkenskaperna. Under 2011 genomförde Energimyndigheten en urvalsundersökning riktad mot den aktuella populationen. Syftet med undersökningen var dels att få statiska mått på hur stor del av industrins energianvändning som dessa
Slutrapport del 2 Avslut 15(16) arbetsställen stod för men samtidigt få underlag till en utvärdering av den modell som tidigare använts. De bränslen som kommer att inkluderas till KREn från småindustrin är bensin, diesel, eldningsoljor, gasol, naturgas samt trädbränsle. Resultaten från undersökningen var vid tillfället då denna rapport sammanställdes inte publicerade, men kommer att finnas tillgängliga under sommaren 2012. 3.5 Energistatistik för småhus Den nya stora småhusundersökningen avseende årgång 2010 kommer fr.o.m. redovisningsår 2010 börja användas som fördelningsmodell för KRE:n. Urvalet i 2010 års småhusundersökning var ca 73 000 objekt och svarsandelen uppgick till 64 procent. Tidigare användes småhusundersökningen för år 2003 för att schablonfördela energianvändningen av trädbränsle mellan kommunerna. Det var då 100 000 objekt i urvalet och svarsandelen uppgick till 77 procent. Den stora skillnaden på antalet utvalda samt antalet svarande objekt mellan dessa år gör det svårt att göra en bra prövning av tillförlitligheten av den tidigare fördelningsmodellen. En jämförelse mellan undersökningarna 2003 och 2010 visar att den procentuella fördelningen mellan en del kommuner skiljer sig åt mellan åren. Det är dock svårt att dra några direkta slutsatser ifrån det resultatet. Även om urvalet är större för båda dessa år, handlar det ändå om urvalsundersökningar och skattningarna blir tämligen osäkra på kommunnivå. Verkligheten kan också ha förändrats under denna tidsperiod och trädbränsleanvändningen kan i realiteten se annorlunda ut idag än den gjorde 2003. När man använder sig av en schablonmetod bör man vara medveten om att man faktiskt bibehåller samma mönster år efter år, vilket innebär att man i praktiken går miste om verkliga förhållanden och skillnader samt att man även missar effekterna av utförda insatser och åtgärder i en kommun. Man bör också vara medveten om att en stor procentuell fördelningsskillnad mellan åren i en kommun i praktiken kan innebära en liten förändring i verklig bränsleanvändning. Slutsatsen är att KRE:n kommer att använda sig av 2010 års utökade småhusundersökning som fördelningsmodell framöver.
Slutrapport del 2 Avslut 16(16) 3.6 Storföretagsgruppens arbete Storföretagsgruppen på SCB bildades på förslag från utredningen om den ekonomiska statistiken och verksamheten började successivt byggas upp med start våren 2004. Det primära syftet var att få en bättre kvalitet och konsistens i storföretagens data. Detta skulle åstadkommas genom att man skapade sig en helhetsbild över företaget/koncernen och dess strukturer, löpande omvärldsbevakning samt genom granskning och samgranskning av de stora företagens uppgifter. Bland storföretagen finns två företag inom energisektorn, Vattenfall och Eon. Dessutom finns ett par andra företag som är stora producenter av el för egen användning. Storföretagsgruppen samgranskar i huvudsak källor inom den ekonomiska sfären. Det sker ingen systematisk avstämning mot någon av de i KRE ingående källorna eller närliggande källor med undantag för ISEN. Vid några tillfällen har en jämförelse gjorts mellan FEK och AREL.