Konsten att skriva en projektplan En projektplan är ett dokument som skrivs i det syfte att beskriva vad man gör och när man utför de olika aktiviteterna i projektgruppen. Genom att planera sitt projekt får man ett överskådligare resultat som är lättare att ta till sig. Projektplanen är ett objektivt och öppet dokument som kan revideras och kompletteras under projektet. Här nedan förklaras det om de rubriker som ska finnas med i en projektplan samt vad som ska stå under rubrikerna: Gruppmedlemmar Namn och klass på gruppmedlemmarna! Inledning/Bakgrund Under en inlednings rubrik ska problemet som ska behandlas presenteras. Sammanhanget där problemet uppstått samt referenser till tidigare relevanta projekt ska också introduceras. Inledningen ska även motivera varför detta projekt behövs och varför man har valt ett visst område. Sätt fokus på problemet, utan problem finns ju ingen anledning att försöka förbättra. Vår verklighet är ju dock som bekant full av möjligheter och problem. Därför är det viktigt att kunna framställa det problem eller fenomen som du/ni nu skall ta er an. Sätt in problemet i ett samband. Varför är det intresseväckande att göra något åt problemet? Vilka tänkbara vinster finns med att kunna göra något åt problemet. Syfte I en projektplan och i många skriftliga projektredovisningar är det vanligt att syftet har en egen rubrik. Syftet beskriver kortfattat vad du vill göra och få ut av ditt projekt. Exempel på hur ett syfte kan formuleras är: "Syftet med detta projekt är att se om regelbunden lågintensiv motion kan förebygga mot cancer hos medelålders kvinnopatienter" Exempel på syften när man använder kvalitativ metodik kan vara: "Jag vill synliggöra...?" eller "Jag vill beskriva...?" eller "Jag vill klargöra...?" Tänk på att hålla syftet konkret och så detaljerat som möjligt. Frågeställning Frågeställningar är en betydelsefull rubrik i en projektplan, men inte alla projektplaner har en frågeställning. Det är vanligt att frågeställningarna vävs in i sista stycket i inledningen. Den här rubriken skall inte tas med när man saknar konkreta frågeställningar. Detta beror på att det är svårt att formulera exakta frågeställningar när man på förhand inte riktigt vet hur resultatet kommer att te sig. Har man ett avsnitt med frågeställningar är tanken att i detta avsnitt bryta
ner syftet i några konkreta frågor. Har du åstadkommit frågor skall de formuleras så klart och detaljerat som möjligt. Är dina frågor formulerade så att de är möjliga att besvara? Det är viktigt att dina frågeställningar går att svara på. Här är inte rätta avsnittet att ställa retoriska frågor, dvs. frågor som inte förväntar svar. Exempel på hur frågeställningen kan formuleras är: Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva överviktiga kvinnor sänker sitt BMI (Body Mass Index) mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp? Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor minskar sitt sjuktal mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp? Kan lågintensiv motion göra att medelålders fysiskt inaktiva kvinnor ökar sin egen känsla av välbefinnande mer än en jämförbar fysiskt inaktiv kontrollgrupp?" Exempel på frågor som inte är lämpliga som frågeställning på en seriös uppsats: Är påven katolik? Skiter björnen i skogen? Finns det isbjörnar på Grönland? Kan fiskar simma? Sover Dolly Parton på rygg? Dessa är olämpliga eftersom att de är odetaljerade, självklara (ev. ja/nej svar), självbesvarade eller allmänt oseriösa. Metod Beskriv så detaljerat som möjligt vad du/ni planerar att göra och hur du/ni tänker gå tillväga. Vilken kvalitativ metod tänker du använda? Beskriv hur och var du tänker hitta din information. Beskriv detaljerat vad du tänker göra. Andra skall av din beskrivning förstå precis vad du tänker göra. Var konkret, inte generell eller svävande. Detta avsnitt är viktigare än man tror! Man kan också under metodrubriken passa på att kritisera och värdera källorna som man tänker använda sig av och motivera varför.
Tidsplan Tidsplanen är oftast till för din egen skull. Schemalägg din tid och vad som ska göras under projekttiden. Detta hjälper gruppen att vara i fas och hålla projektet realistiskt i förhållande med tiden som har blivit avsedd. Vanliga misstag när man formulerar projektplan Inledning/Bakgrund - Bristande problematisering Anledningen till att man vill göra en studie av något slag är att det finns ett problem som man vill lösa. Med det menas att all kunskap som behövs inom området inte redan ska vara framtagen. Ett vanligt misstag är att man lägger ner för mycket energi och tid på att förklara vad man vill göra men nästan helt missar att tala om varför det är så viktigt att göra det. En bra projektplan "problematiserar" det man vill ägna sig åt, med det menas att man tydligt beskriver vad det är som är problemet. Ser man inget problem finns ju inte längre någon anledning att göra en studie. Problemet sätts inte in i sitt sammanhang Detta misstag liknar det som nämns ovan. Ofta är man så fokuserad på att berätta allt man vill göra att man missar att skildra motiveringen för varför det behöver göras. Problemet kan ofta definieras som kunskapsbrist. Därför är det viktigt är att förklara varför problemet är viktigt. Vad kan man vinna med att lösa problemet?