TCO:s ARKIV Ser. sign.r^.^.reg. nr Tid.l?.?.. i\'c\ym nr. Utgallras Sign PROTOKOLL förda Tid sairamntraden med Delegationen för bildande av TJÄNSTE MANNA CENTRALORGANISATION 1933-1956. aa II
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Originalprotokoll fört vid sammanträde med representanter för olika tjänstemannaorganisationer i Stockholm den b november 1933* 2. Protokoll fört den 5 o c h 6 november 1933 vid sammanträde med representanter för o l i ka tjänstemannaorganisationer. 3. Originalprotokoll fört den uen 6 november 1933 med delegerade från tjänstemannaföreningar för bildande av central samorganisation (med bil. 1-3) U. Originalprotokoll fört vid sammanträde den 10 februari 193^ d arbetsutskottet inom delegationen för bildande av en central samorganisation av tjänstemän (bil. 1-2). 5» Originalprotokoll fört vid sammanträde den 9 waj 193^4 B*4 aelegationen för utredning om bildande av en central organisation för tjänstemän (bil. 1-3). 6. Criginalprotokoll fört vid sammanträde med arbetsutkottet inom Tjänstemännens Centralorganisation den 20 maj 193U ( t i l. 1-2). 7. Originalprotokoll fört vid sammanträde med interimsstyrelsen för Tjänstemännens Central organisation aen 7 december 1935 (bil. 1-3)» 8. Orinalprotokoll fört vid sammanträde med interimsstyrelsen för i'jänstemännens Centralorganisation den 11 december ly3&.
Protokoll fört söndagen c: en 5. nov. 1933 vid sammanträde i Stockholm med representanter för olika tjänstemannaorganisat ioner. På förslag av folkskoleinspektör Liander flyttades sammanträdet frän Svenska Polisförbundets expedition t i l l Sveriges Allmänna Folkskollärareförenings rymligare lokaler, Vasagatan \0. i 1. Svenska Polisförbundets ordförande, överkonstapel B. Gustafsson hälsade de närvarande välkomna, varefter upprop förrättades. Nedanst ende organisationer voro företrädda av följande ombud: Försvarsväsendets underbefälsförbund Herr G. Svensson, Svenska Sinnessjukhusens förmansfören. " J. Ejlersen, Sveriges allmänna folkskollärarefören. " Ruben..agnsson, " E. Stålfelt, Sveriges Folkskollärareförbund " Llartin Liander, E. Bjerke, EtQ. Rosberg. Sveriges smäskollärarinneförening Fr. Hanna Eriksson, Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet Herr A. Deros, 0. F. Levin, Bergholtz, Sveriges Fattigvårds- och Barnavårds- n N.lvI.Hellichius funktionärers förbund f K.G.A.Lindeli,»t Riksförbundet för kommunaltjänstemän I.Leandersson, R i svenska städer N.A. Magnusson ft U. Tegnér, ft C.J. Ling, ft Svenska Polisföreningen C. Anselm, tt G.A. Grann, ft A. Barck, Svenska Lotsförbundet tt H.Bendt, ft Gävle Samarbetsnämnd K.G. Hordin, tt 0. Simpson, De Anställdas Centralorganisation ft von Zeipel, Svenska Polisförbundet tt B. Gustafsson, m Th. Bei.i er, tt L.E. Oolm,./iiå i\f\ Sveriges F01ksko11ärari nne f ör bund Fr» 1 LIaskinbef älsföreningen vid Statens Herr L s i nne s s j ukhu s CA. Apnbom, Bohusläns sjuksköterskeförening Fr. Augusta Andersson Sveriges Sinnessjukhus Arbetsledare- Herr Sven Hyberg förbund
Valdes t i l l ordförande, herr 15. Gustafsson, t i l l vice ordförande herr N.M. Hellichius och t i l l sekreterare herr F. Bergholtz. Ordföranden lämnade en orientering över konferensens syftemål och gav en översikt över Svenska Polisförbundets förberedande arbete»ed att fa detta sammanträde t i l l ständ och lämnad o orcl. även en ö- versikt över polismännens inställning t i l l centraliseringstanken och ansåg det förslag, som under sommaren framkommit som r e s u l t a t av Gefle samarbetsnämnds inbjudan t i l l konferens ej vara tillräckligt omfattande. Beträffande Polisförbundets inställning t i l l DACO vore det hans åsikt, att en anslutning dit icke hade mycken resomans inom Polisförbundet, som nog icke ville gå längre än att deltaga i bildandet av en sådan organisation, som den nu planerade. Talaren vore själv icke övertygad om lämpligheten av en anslutning t i l l LACO redan nu och föreslog, att konferensen uttalade sig för bildandet av en stats- och kommunaltjänstemännene centralorganisation. 5 4. Herr Hellichius uttalade de närvarandes uppskattning av Polisförbundets initiativ och lyckönskade förbundet t i l l det goda resultat, dess inbjudan lämnat, evad det angick anslutningen t i l l dagens sammanträde. 5. Herr von Zeipel uttryckte sin stora tillfredsställelse över att en diskussion i denna för tjänstemännen så viktiga angelägenhet kommit t i l l stand. Han uttryckte dock sitt beklagande över, att de statliga organisationerna ej talrikare mött upp t i l l denna konferens. Ta-
låren meddelade, att även en av statstjänstemannens organisationer är ansluten t i l l DACO, för vars verksamhet lämnades en utförlig redogörelse, av vilken bl.a. framgick följande. I den nu arbetande s.k. Fehrska kommittén finnas även tvenne ledamöter tillhörande DACO och dess ledning. Under år 1931 hade också från DACO framförts synpunkter i frågan om förhandlingsrätten, vilka kommo igen i den motion, som ingavs t i l l riksdagen och v i l k e n ledde t i l l v i s s a tillägg t i l l i n struktionen för statens förlikningsman. Skulle nu en centralorganisation komma t i l l stund vore detta givetvis en fördel, men man överskjuter dock pä framtiden den vitala frå gan om en sammansvetsning av tjänstemannaorganisationerna. Även om vissa skiljaktigheter förefinnas inom dessas intresseområden, finnas också en hel del gemensamma frågor, särskilt i fråga om lagstiftningen, där en organiserad samverkan skulle vara av största värde. En ytterligare fördel med en anslutning t i l l DACO vore av ekonomisk art. Redan nu finnes ju ett sekretariat i funktion, som säkerligen också skulle kunna utökas att omfatta flera organisationer utan att detta skulle medföra större kostnader. Talaren föreslog en gemensam diskussion om DACO såsom lämplig centralorganisation. Herr Hord in redogjorde för anledningen t i l l G-efle samarbetsnämnds bildande och lämnade en utförlig orientering över dess arbete, särskilt uppehållande sig vid förhandlingsfrågans mottagande i stadsfullmäktige, v i l k e t närmast v a r i t a n l e d n i n g t i l l a t t tanken på en r i k s-
samarbetsnämnd vuxit fram. Denna nämnd skulle endast s/ssla med förhandlingar och ej befatta sig med andra frågor, vilka som förut skulle handhavas av de olika riksorganisationernas lokalavdelningar. Man hade tänkt sig, att rikssamarbetsnämnden skulle bestå av riksorganisationernas styrelser, vilket vore en bra och b i l l i g utväg. Nu föreslagna centralorganisation komme nog att bliva ganska dyrbar. Då ett fatal statstjänstemannaförbund låtit sig representera vore grunden undanryckt för detjtilltänkta organisationsbygget. Detta bor de i stället ha t i l l första mål: rikssamarletsnämnd, sedan större sammanslutningar. Beklagade de privatanställda, vilka organisationsförhållanden talaren ansåg vara mindre tillfredsställande,' här om någonsin behövdes organisation. Herr,/agnsson framförde sin organisations stora sympatier för den tanke, som låg bafeom denna konferens. Det vore emellertid nödvändigt att från början förekomma en splittring vid försöken att realisera denna tanke. Hör närvarande vore icke Sveriges allmänna folkskollärareförening redo att binda sig flå en ny centralorganisation. Läget måste klarna först och ärendets detaljer närmare utformas. Särskilt måste därvid tagas under omprövning, dels en eventuell anslutning t i l l DACO och dels statstjäntemännens inställning. Man torde icke binda sig i förtid för det ena eller andra förslaget. I varje f a l l v i l l S.A.F.F. på a l l t sätt medverka t i l l, att frågan löstes och underströk föreningens beredvillighet* härtill.
Med anledning av herr Nordins yttrande ansåg talaren att herr N:s skisserade organisation vilade pä en allt för smal basis och vore det överflödigt att få t i l l stånd en organisation med en så begränsad arbetsuppgift. 8. Herr Levin instämde i herr.»agnssons yttrande angående herr Hordins relation av den föreslagna rikssamarbetsnämnden, som han ansåg onödig och mindre praktisk. Vad frågan om en centralorganisation angick, vore talaren och hans förbund mycket böjda för att låta LAGO bilda stommen t i l l denna. Talaren ansåg att såväl i privat, statlig och kommunal tjänst anställda borde inrymmas i en tjänstemännens centrala organisation. En sådan struktur har DACO, varför under noggra: nt övervägande borde tagas, om vi icke redan där kunna finna bästa lösningen på frågan. Beträffande DACO:s arbetssätt och värde som organisation underströk talaren de av herr von Zeipel framförda synpunkterna. 9-. Herr Liander meddelade att hans förbund icke givit ombuden f u l l makt att redan nu ansluta sig t i l l en eventuell central organisation. Instämde för övrigt i herr Jagnssons yttrande. Talaren framhöll såsom mindre lämpligt att redan på detta förberedande stadium meddelanden länmats såväl press som radio och detta i ganska kategorisk form. Emellertid hade denna konferens säkerligen f y l l t en stor uppgift genom att manifestera enigheten i tjänste-
männens organisationssträvanden. Hela frågan borde därför grundligt genomäiskuteras för att sedan föras vidare t i l l behandling av förnyade konferenser. 10. Ordföranden meddelade, att pressen givit allt för stora dimensioner åt en telefonintervju ock att det icke vore med hans v i l j a, saken bragts t i l l allmänhetens kännedom i denna form. 11. Herr Leanderson meddelade, a t t han i c k e nu vore beredd a t t ansluta sig t i l l en eventuell centralorganisation. Han vore närvarande i avsikt att avlyssna stämningen och framhöll, att man vid organisering måste börja i lilländan, varför han i detta sammanhang sympatiserade med Gefle samarbetsnämnds förslag. Ansåg att det icke vore ur vägen att närmare utforma denna tanke. 12. Fr,' Nygren betygade sin organisations intresse för nu diskuterade spörsmål men hade icke erhållit någon fullmakt för anslutning. Framhöll vikten av att dagens diskussion tog sikte på en centralorganisations omfattning och ändamål. I 13- Fröken Eriksson instämde med herrar Jagnsson, Liander och Fr. Nygren. 14. Herr Ejlersen uttryckte sitt beklagande över att statstjänstemännen voro så fåtal 1 igt företrädda. Han ansåg att det också vore att
beklaga om en blivande centralorganisation endast skulle komma att gälla kommunaltjänstemännen. Uttalade dock sin tro pa att en samling av samtliga tjänstemannagrupper äntligen efter många års försök skulle kunna realiseras. 5 15- Herr Llagnusson hade med intresse tagit del av herr von Zeipels anförande och biträdde dennes allmänna inställning t i l l organisations spörsmålet. Prässade mellan två fronter ha tjänstemännen alldeles sär skild anledning att i organisationen söka få bästa möjliga försvarsmedel. Därför är det också av största vikt att organisationsfrågan läges upp ordentligt. Därför bör en grundlig undersökning verkställas om en blivande centralorganisations omfattning. Ansåg det mycket viktigt att statstjänstemännen ytterligare tillfrågas och på allt sätt intresseras för saken. Det r e s u l t a t man för närvarande kunde komma t i l l vore e t t u t t a lande av representanter från vid dagens sammanträde deltagande organisationer och att en kommitté tillsättes för frågans ytter1isar e utredning» Vad beträffar G-efleeförslaget var det nog mindre lyckligt att detta kommit upp t i l l behandling vid detta tillfälle. Ansåg att det vore en[intern angelägenhet mellan kommunaltjänstemännen, som vunnit stöd från den organisation^talaren företrädde. 16. Herr Ahrnbom instämde i herr S j l e r s e n s yttrande och framhöll svårigheterna för en del mindre befattningshavaregrupper av statstjänstemän att få t i l l stånd livskraftiga organisationer, varför man med
glädje hälsat dagens initiativ. Lian hade däri velat se en möjlighet för en del statstjänstemän, att i den nu föreslagna centralorganisationen få sin organisatoriska hemvist. : 17. Ordföraiiden hemställde om ett mötets uttalande vilken omfattnin den föreslagna organisationen skulle få. 18. Herr Bjerke ansåg viktigt, att möjligheter lämnades öppna för ett nytt sammanträffande. Framhöll att kommunal- oc": statstjänstemän icke hava anledning att så starkt hålla på förhandlingsrätten som de privatanställda. Ansåg att mötet icke borde åtskiljas utan att en kommitté t i l l s a t t s att föra frågan vidare. 19. Herr Anshelm hade ej befogenhet att omedelbart taga ställning t i l l den nu föreliggande frågan, då detta vore hans förenings egen sak. Beträffande organisationens omfattning ade -två förslag framställts, cels för enbart kommunalanställda och dels för både statsoch kommunalanställda. Röstade för det förstnämnda förslaget och uttalade sin förvissning om att hans förening vore ev samma åsikt, då en centralorganisation av kommunalanställda säkerligen kunde uträtta en hel del, framförallt beträffande förhandlingsfrågans realiserande. Aven om talaren förordade detta förslag, ställde han sig icke avvisan de mot en undersökning om en anslutning t i l l EACO i senare hand. 20. Herr von Zeipel vände sig mot herr Bjerkes yttrande angående
förhandlingsfrågans mindre vikt för stats- och kommunaltjänstemän. Förhandlingsrätten är ett medel att nå ett målj anställningstrygghet och löneläget måste säkerställas. Den säkerligen bästa och kortaste vägen för att få förhandlingsrätten fastslagen går genom lagstiftning. För att kunna i önskad riktning påverka denna, är det av störs ta vikt, att många stå hakom de rättmätiga kraven. Framhöll vikten av att dagens möte lämnade ett resultat och att förhandlingarna e j runne ut i sanden. Instämde därför med herr Liander om att en kommitté tillsättes i och för en förutsättningslös u t redning. 21. Herr Nordin ansåg det vara i högsta grad beklämmande att avlyss na de lama uttryck för önskan om samarbete, som från de stora förbunden hörts under diskussionen. Ett resultat av densamma måste komma t i l l stånd. Föreslog därför en kommitté, eller ännu bättre en samarbetsnämnd, med uppgift att föra frågan framåt. Upprepade sina i föregående anföranden framförda synpunkter på rikssamarbetsnämndens lämplighet och föreslog att en sådan skulle bildas. 22. Herr Svensson meddelade, att hans förbund alltsedan 1918 haft ett mycket stort intresse för samarbete med andra organisationer. För de organisatoriska förhållandena bland statstjänstemänner lämnades en ingående redogörelse. Av största värde vore att fä svar på frugan, om den tilltänkta organisationens politiska inställning och om medlemsavgifterna t i l l
Ordföranden framhöll på herr Svenssons fråga, att det nu vore o- möjligt att fixera medlemsavgiftens storlek, men att denna under alla förhållanden måste hållas så låg, att envar kan komma ut med densamma. Lian hade ungefär tänkt sig en avgift mellan 50 öre och 1 krona pr år och medlem. Angående den politiska inställningen, är det alldeles självfallet, att en sådan organisation måste vara fullständigt politiskt neutral. 24. Herr Ling framhöll det glädjande faktum, att tjänstemännen allt mera börjat inse organisationens betydelse. I nu föreliggande fråga måste man emellertid gå fram mycket försiktigt. Polisförbundets förslag att genast bilda en centralorganisation vore ej möjligt att nu genomföra. Vi måste stanna vid det som är uppnåeligt och möjligt. \ / temannen ha stadsfullmäktige i olika kommuner, med andra Statstjänstemännen har riksdagen att taga hänsyn t i l l, kommunaltjäns- ordxarbetsgivare. LIellan de senare tjänstemännen och de privatanställda råda dock vissa likheter. I Göteborg hade organisationen gjort nytta även om man i en del frågor bl.a. angående förhandlingsrätten, önskade bättre bestämmelser. Talaren förordade Gefle-förslaget och föreslog bildandet av en samarbetsnämnd, då han ej trodde att tanken på en centralorganisation hade tillräckligt genomsyrat tjänstemännen, Ville dock instämma i herrar Lianders och Kordins yttranden ange ande tillsättande av en kommitté.
ganisationer. Som det viktigaste ändamålet och väl tän.vanflp. dsn M -i _ 25. Ordföranden vände sig mot ett par yttranden att organisationsa r b e t e t e j s k a l l börja uppifrån. Kan ansåg a t t j u s t a r b e t e t i föreliggande f a l l börjat nedifrån, när förbunden nu kommit tillsamman för att dryfta frågan. Denna hade ju sedan lång tid tillbaka dryftats ute i de olika förbunden vid olika tillfällen, varför man hade a l l anledning förmoda att tiden vore mogen för en sammanslutning. I 26. Herr Liander instämde med herr v. neipel angående vikten för kommunaltjänstemännen att erhålla förhandlingsrätt. Talaren vände sig därefter mot herr Kordins senaste yttrande och det klander denne framfört för de stora organisationernas ljumhet för organisationstankenyunder framhållande av att det vore en väsentlig skillnad att vara talesman för en sammanslutning av Gefle samarbetsnämnds omfattning och ombud för ett hela landet omfattande förbund, där helt andra hänsyn t i l l stadgar och kongressbeslut måste tagas. Talaren föreslog mötets ajournering och att ett utskott valdes att i och för meddelande t i l l pressen sammanfatta dagens diskussion. 27. Ordföra:iden framställde proposition om mötets fortsättning eller ajournering, varvid beslöts att debatten skulle fortsättas. 28, Herr Deros framhöll vikten av att redan nu tydligt klarlades centralorganisationens ändamål och omfattning, varvid en undersökning först borde ske angående dessa frågor v i d redan b e f i n t l i g a o r
vande organisationens arbetsområde ansåg talaren vara tillvaratagandet av medlemmarnas intressen i lö v :e-, tjänste- och rättsligt avseende. Beträffande omfattningen vore talaren mest böjd för att de tre tjänstemannagrupperna från staten, kommunen och privatanställda sammanfördes under ett tak, lämpligast DACO och framlade närmare sina synpunkter på det lämpliga** i en Sådan anordning. 29. Herr Levin anförde med anledning av herr Lings yttrande om förhandlingsrätten, att Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet fått t i l l stånd en förhandlingsordning i Landskrona, som täcker alla fordringar på en tillräcklig och god sådan. Talaren instämde vidare i herr Lianders replik t i l l herr."ordin angående skillnaden att vara talesman för ett eller annat, hundratal i samma stad boende tjänstemän och för ett förbund, som omfattar hela landet. Herr von Zeipel tyckte sig ev debatten hava funnit, att en del talare ansåg att ingenting fanns som organisatoriskt binder samman privatanställda och kommunaltjänstemän. Talaren vore av flerårig erfarenhet av motsatt uppfattning och framhöll massans betydelse vid påverkan av riksdagen och kommunala organ. Stt av organisationens viktigaste försvars- och hjälpmedel är argumenteringen, /inskaffandet av argument vore nödvändigt och medför ofta stora kostnader, v i l ka i avsevärd grad kunde förbilligas genom en större organisations vidsträcktare arbetsom åde och större resurser.i övrigt. Lian måste
räkna med att tjänstemännen alltjämt ställa sig oförstående inför organisationer "beroende på misstroende mot desammas effektivitet. Detta missförhållande måste ändras»vartill en större organisation på ett mycket verksamt sätt kunde bidraga. 31- Herr..aghsson framhöll att herr Hord in kategoriskt lämnat ett förslag, hur en centralorganisation skulle ordnas, samtidigt som han föreslog tillsättandet av en kommitté med uppdrag att komma med ett förslag. Talaren vore enig med herr Liander om tillsättandet av en kommitté och ett redaktionsutskott för förbindelse med pressen. Herr Leanderson anslöt sig också t i l l tanken på en kommitté och framhöll vikten av att icke representerade organisationer för statstjänstemän tillfrågades. Talren ansåg, att debatten gått i samarbetets tecken och trodde nog, att inga större svårigheter skulle möta för att senare ordna kommunaltjänstemännens särfrågor. Herr Bej^er meddelade att polisförbundet kanske isolerat sig väl mycket, varför det vore av största värde, att vid detta tillfälle få närmare diskutera, den. för våra organisationer så viktiga frågan. Egendomligt vore a t t den i c k e långt t i d i g a r e kommit upp t i l l behandling. Hade dagens diskussion hjälpt t i l l att väcka intresset i allt vidare tjänstemannakretsar vore mycket vunnet. Det stadgeförslag, som polisförbundet låtit uppgöra hade ej varit meningen att ta upp t i l l debatt utan överlämnades t i l l de närvarande som ett förslag, som vem som helst kunde ta sig en funderare över.* Instämde med de talare, som föreslagit tillsättandet av en kommitté.
32. Herr Nordin replikerade herr Liander och ansåg sig hava anledning att lämna DACO en del råd angående de privata tjänstemännens i Gefle organisering. 8 33- Ordföranden meddelade herr Nordin, att han personligen sökt förbindelse med DACO, som ej^sora herr N. yttrat, trängt sig på. 34. Tidsbegränsning föreslogs och bestämdes 3 ntf.ä«som maximitid för inlägg i debatten. 35. Herr Anshelm angav som sin uppfattning, att pressen ej borde få del av förhandlingarna. 3ö. Herr Grann vände sig mot det stadgeförslag som förelåg och ansåg att detsammas formulering endast skulle verka splittrande. Talren ansåg, att statstjänstemännen borde sammansluta sig för egen del utan samgående med kommunaltjänstemännen. 37- Herr von Zeipel anförde, att han gratulerat sig själv att vara i en församling av klokt organisationsfolk, men att han efter ett par av de senaste talarna tyvärr måste ändra denna sin uppfattning o c h meddelade h e r r N o r d i n, a t t DACO i c k e b e d r i v e r något värvningsningsarbete bland de enskilda privattjänstemännen. Då herr N. av
sitt senaste yttrande att döma ej var tillräckligt insatt i DACO:s syften och arbetssätt, vore talaren angelägen att något närmare in-. formera honom därom. Herr..agnsson bad, att till herr Hord in få framföra, att denne, som vid flera tillfällen under debatten talat om samarbete, tydligt angivit det sätt, varigenom samarbete ej ernås. f 8 39- Ordföranden hade ordet för replik t i l l herr Grann angående stadgeförslaget. 40. Herr L i änder framliöll, att debatten knappast kunde lämna ytterligare resultat och föreslog val av ett redaktionsutskott nå tre personer. 41. T i l l redaktionsutskott valdes herrar Gustafsson, Liander och Bergholtz. % 42. Ått justera dagens protokoll utsåg ordföranden och vice ordföranden. Stockholm som ovan Yid pro tokollet justeras
v Förteckning över ombud. i - y Försvarsväsendets underbefälsförbund 0*df. G. Svensson^ T Svenska Si nne s s jukh u se n s förmansfören., Ordf. J. E-rikssoB Sveriges allmänna folk sko Härarförening Folkskoleinspektör E. Riksdagsman Ruben JJagnasoa Stålfelt V Sveriges Folkskollärareförbund / V ' t^v^rlä-rare / Fart in Liander Folkskollärare S. Ejerke 1/ Sveriges småskollärarinneförening 0m åsko Härar rinnan Hanna Eriksson 0 ^ * Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet Ordföranden 9-» Oroniér v. ordföranden Q. Levin Ombudsman F. Bergholtz L ^ Sveriges Fattigvårds och Barnavårds- * funktionärers förbund v/ Riksförbundet för kommunaltjänstemän i Svenska städer 1/ Svenska Polisföreningen Svenska Lotsförbundet v Gävle Samarbetsnämad Ordf. K.G. Nordin IJJOU. <X Simpson De Anställdas Centralorganisation Ordf. von Zeipel ^ Svenska Polisförbundet Ordf. B. Gustafsson Sekreterare Th. Beijer Ombudsman L.E. Colm