Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24
Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet... 9 3.2 Flyttningar... 1 3.2.1 In- och utflyttning... 11 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 22-212... 11 3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun... 15 4 Befolkningen efter aktivitet 16 5 Sysselsättning 17 5.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning... 18 5.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket... 18 5.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren... 19 6 Pendling år 211 2 6.1 Pendling till och från Arboga kommun 211... 2 6.2 Inpendling... 21 6.3 Utpendling... 22 6.4 Pendling kvinnor och män... 23 3
1 Inledning Avsikten med denna PM är att redovisa befolkningen och de befolkningsförändringar som skett i Arboga de senaste åren. Vi redovisar även hur antalet arbetstillfällen och pendlingen till och från Arboga har förändrats. Informationen kommer även att publiceras på Arbogas hemsida www.arboga.se. För ytterligare upplysningar kontakta: Kommunsekreterare Ylva Petersson, tfn 589 87 7, e-post ylva.petersson@arboga.se 5
2 Befolkningsutveckling Befolkningen i Arboga nådde sin hittillsvarande befolkningstopp med 14 9 invånare år 1985. Därefter var befolkningen kring 14 5 personer fram till år 1996-1997. Vid årsskiftet 212/213 fanns 13 353 invånare i Arboga. Kommunen har haft en årlig befolkningsutveckling som har varierat med som högst -254 personer år 21 och som minst + 51 år 212 Nedan visas befolkningsutvecklingen från 199. Befolkningsutveckling i Arboga 199-212 15 14 75 14 5 14 25 14 13 75 13 5 13 25 13 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 6
3 Befolkningsförändring Total befolkningsförändring 199-212 15 1 5-5 -1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212-15 -2-25 -3 Diagrammet visar den årliga totala befolkningsförändringen. På följande sidor redovisas hur antalet födda och flyttningarna varierar över tiden. Fram till mitten av 199-talet var befolkningsutvecklingen svagt positiv för Arboga. Mellan åren 1995-25 har Arbogas befolkning minskat. År 211 ökade befolkningen med 17 personer och år 212 med 51 personer. I diagrammet nedan visas befolkningsförändringen uppdelad på födelseoch flyttningsnetto samt totalt. Flyttningsnettot har sedan år 25 varit positivt med undantag för år 28 då flyttningsnettot var negativt med 1 färre inflyttade. Flyttningsnettot för år 212 var 12. Födelsenettot har varit negativt sedan år 1995. 8 Befolkningsförändringar i Arboga 199-212 6 4 2-2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212-4 Utflyttning Inflyttning Döda Födda Folkökning 7
3.1 Födda Antalet födda barn var i början av 199-talet ca 175 barn per år. Den senare delen av 199-talet har antalet födda barn varit färre än 15 per år. Under 212 föddes 126 barn. Födda 199-212 25 2 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index I början av 199-talet var andelen födda barn i Arboga högre än rikets genomsnitt. Från 1995 har andelen varit lägre. Uppgången som rikets genomsnitt visat efter 23 har avtagit och de senaste tre år har andelen födda stabiliserats. Födda i Arboga jmf riket 199-212, Index 1 = 199 14 12 1 8 Arboga 6 Riket 4 2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 8
3.1.2 Fruktsamhet Fruktsamhetstalet redovisar antal levande födda barn per 1 kvinnor i respektive åldersklass. Av diagrammet framgår att kvinnorna i Arboga föder barn tidigare än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn minskar beror på att antalet kvinnor i familjebildande åldrar minskat i Arboga. Delvis för att de tillhör små ålderskullar men även också för att en utflyttning skett till högskoleorter och regioncentra med bättre arbetsmarknad. 9
3.2 Flyttningar Mellan åren 25 och 212 har flyttningsnettot varit positivt, undantaget är år 28 när flyttningsnettot är negativt med -1. År 212 ökade både inoch utflyttningen markant. Vissa år mellan 1995 och 24 var utflyttningen betydligt större än inflyttningen. År 212 flyttade 742 personer in och 64 personer flyttade ut. Flyttningsnettot mot eget län varierar mellan åren. Nettoflyttningen mot övriga län i riket är har under 2-talet varierat men är för år 212 positiv. Efter år 2 är inflyttningsnettot från utlandet positivt. Inflyttning har främst skett från länder inom EU, Afrika och Asien. 1
3.2.1 In- och utflyttning Största flyttningsutbytet har Arboga med Köping, Kungsör och Örebro. Till Köping flyttade 86 personer under 211 och 62 flyttade in från Köping, ett netto på -2. Till Kungsör flyttade 48 personer och 63 personer flyttade in från Kungsör, ett netto på 15. Till Örebro flyttade 89 personer och 58 flyttade in från Örebro, ett netto på -31. Mot Stockholms län, Eskilstuna och Lindesberg är flyttningsnettot positivt. Flyttningsnettot är negativt mot Örebro och Västerås, orter med högskola och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga. 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 22-212 In- och utflyttning 23-212, Köping 1 5-5 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 In Ut Netto -1 Flyttningsnettot mot Köping har varit övervägande negativt. För år 212 redovisas ett negativt netto på -2. 11
De senaste åren har flyttningsnettot mot Kungsör varit positivt. Nettoinflyttningen är genomsnitt 8 personer per år. Flyttningsnettot mot Örebro är övervägande negativt med ca - 14 personer per år. In- och utflyttning 23-212, Örebro Antal 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 År In Ut Netto 12
Inflyttningen från Västerås var för år 212 35 personer. Utflyttningen har ökat till 47 personer. Resultatet är även för 212 ett negativt flyttningsnetto. In- och utflyttning 23-212, Västerås 8 6 Antal 4 2-2 -4-6 -8 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 År In Ut Netto År 212 visar ett flyttningsnetto på 19 mot Eskilstuna. Utflyttningen har minskat jämfört med föregående år. In- och utflyttning 23-212, Eskilstuna 6 4 Antal 2-2 -4-6 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 År In Ut Netto 13
Utflyttningen mot Stockholm och omkringliggande kommuner i Stockholms län är ca 6 personer per år. Inflyttningen var under de första åren på 2-talet betydligt högre. I genomsnitt uppgår inflyttningen till ca 66 personer per år. För år 212 uppgår flyttningsnettot till 4 personer. 14
3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun 1 5-5 -1-15 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 212 Örebro - Västerås - Eskilstuna -4 5-9 1-15- 2-25- 3-35- 4-45- 5-55- 6-65- 7-14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 Örebro är den kommun som flest ungdomar i Arboga väljer att flytta till. Från Eskilstuna till Arboga flyttar ungdomar och medelålders in. Medelålders och barn flyttar till Arboga från Eskilstuna och Örebro. -2-25 -3 Västerås Eskilstuna Örebro -35 1 8 6 4 2 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 212 Kungsör - Köping Kungsör Köping 2-24-åringar flyttar till Arboga från Kungsör och Köping. Något fler familjer med barn flyttade från Arboga till Kungsör. -4-6 -8-4 5-9 1- -2 14 15-2- 25-3- 35-4- 45-5- 55-6- 65-7- 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 Ett positivt flyttningsnetto mot både Stockholm och Stockholms län. För 3-34 åringar är flyttningsnettot positivt mot både Stockholm och övriga Stockholm län. 15
4 Befolkningen efter aktivitet I Arboga är 24 % pensionärer 65-w år. Av befolkningen 16-64 år är 42 % förvärvsaktiva och 8 % studerande inom gymnasiet, högskola, komvux eller annan utbildning. De 7 % som inte är förvärvsaktiva är t ex arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, pensionerade eller långtidssjukskrivna. 16
5 Sysselsättning 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 Antal arbetstillfällen 199-211 efter näringsgren, dagbefolkning Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et 5 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Pers och kulturella tjänster Övrigt I Arboga fanns år 211 5 48 arbetstillfällen. År 199 fanns totalt 7 86 arbetstillfällen, en minskning med 2 326 arbetstillfällen eller 3 %. Av diagrammet ovan framgår fördelningen på olika näringsgrenar och även utvecklingen inom respektive näringsgren de senaste 2 åren. Antalet arbetstillfällen inom tillverkning m m har mer än halverats, från 3 514 arbetstillfällen år 199 till 1 28 arbetstillfällen år 211. Förändringen av sysselsatta mellan 21 och 22 och mellan 24, 25, 26 och inom tillverkning, finansverksamhet, media och företagstjänster och byggverksamhet beror huvudsakligen på företagens omkodningar av näringsgren. 17
5.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning Utveckling av förvärvsarbetande dag- och nattbe folkning 199-211 9 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1993 1996 1999 22 25 28 211 Arbetstillfällen Förvärvsarb boende Antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat under perioden. Efter 22 har antalet arbetstillfällen varit relativt oförändrat. Antalet boende i Arboga som har ett förvärvsarbete är också relativt oförändrat. Efter 1997 är antalet boende med förvärvarbete i Arboga fler än antalet arbetstillfällen. 5.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket Tillverkning och byggverksamhet har fler arbetstillfällen än både länet och riket. Handel och kommunikationer och finansiell verksamhet har en lägre andel än länet och riket. Antalet arbetstillfällen inom personliga och kulturella tjänster är fler i Arboga än i länet. 18
5.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren På de 5 48 arbetstillfällen som finns i Arboga arbetar 2 995 män och 2 485 kvinnor. Inom tillverkning m m är övervägande delen (8 %) män. Inom offentlig förvaltning är 71 % av de sysselsatta kvinnor. 19
6 Pendling år 211 I Arboga kommun finns 5 48 arbets- I Arboga kommun bor 5 86 tillfällen personer som förvärvsarbetar 32,1 36,5 67,9 63,5 Till 32,1 % (1 761) av dessa sker inpendling från andra kommuner. 36,5 % (2 141) av dessa pendlar ut till andra kommuner 25 2 15 1 In- och utpendling till och från Arboga 199-211 Utpendling Inpendling 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 6.1 Pendling till och från Arboga kommun 211 Lindesberg Köping Västerås 168 71 47 651 134 271 15 Stockholm Örebro 299 436 ARBOGA 25 Kungsör 181 162 97 Eskilstuna 22 2
211 29 27 25 23 21 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 Befolkning, 6.2 Inpendling Inpendling till Arboga, utveckling 1985-211 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Köping Kungsör Örebro Eskilstuna Lindesberg Västerås Hallstahammar De flesta inpendlarna kommer från Köping varifrån 23 procent av inpendlarna reser. Från Örebro 17 procent av inpendlarna och från Kungsör 14 procent av inpendlarna. Inpendling till Arboga kommun Lindesberg 168 Köping 47 Hallstahammar 4 Västerås 134 Stockholm 15 Kumla 13 Örebro 299 ARBOGA Kungsör 25 Eskilstuna 22 21
211 29 27 25 23 21 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 Befolkning, 6.3 Utpendling Utpendling från Arboga, utveckling 1985-211 8 7 6 5 4 3 2 1 Köping Örebro Kungsör Västerås Eskilstuna Lindesberg Stockholm Utpendlingen har ökat sedan mitten av 199-talet. Utpendlingen minskade mellan 28 och 29 mot de flesta orterna och har de senaste två åren varit i stort sett oförändrad. Utpendlingen minskade mot de flesta orterna. Den största utpendlingen sker till Köping dit 3 procent av utpendlarna reser.2 procent av utpendlarna reser till Örebro och 13 procent till Västerås. Andelen utpendlare av befolkningen 16 år eller äldre har ökat från 1,2 % år 1985 till 19,2 % år 211. Utpendling Arboga kommun Lindesberg 68 Hallstahammar 26 Västerås 271 Örebro 436 ARBOGA Köping 651 Kungsör 181 Eskilstuna 162 Stockholm 97 22
6.4 Pendling kvinnor och män 16 14 12 1 8 6 4 2 Utpendling Arboga 1985-211, män och kvinnor Män Kvinnor Utpendlingen från Arboga har ökat sedan år 1997. Ökningen har varit störst bland utpendlande män men även andelen kvinnor som pendlar ut har ökat. Mellan år 28 och 29 sker en minskning av utpendlingen för både män och kvinnor. 1985 1988 1991 1994 1997 2 23 26 29 14 12 1 8 Inpendling Arboga 1985-211, män och kvinnor Män Antalet män som pendlar in till Arboga har minskat sedan år 1995. Efter år 27 har antalet inpendlande män ökat. Antalet kvinnor som pendlar ökar. 6 4 Kvinnor 2 1985 1988 1991 1994 1997 2 23 26 29 23