Årsredovisning 2006 för Diadrom Holding AB (publ) med koncern - 0 -
Styrelsen och verkställande direktören för DIADROM HOLDING AB (556676-4857) får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2006-01-01 2006-12-31 Undertecknad intygar härmed, dels att denna kopia av årsredovisningen överensstämmer med originalet, dels att resultat- och balansräkningen samt koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen fastställts på årsstämma den 20 mars 2007. Årsstämman beslöt att godkänna styrelsens förslag till vinstdisposition i moderbolaget. Göteborg den 20 mars 2007 Frederik Kämmerer Styrelseordförande - 1 -
- 2006 - Innehåll VD har ordet...3 Diadroms marknad...5 Tvåårsöversikt och nyckeltal...10 Aktiekapital och ägarstruktur...11 Styrelse och ledande befattningshavare...12 Förvaltningsberättelse...14 Resultaträkning...17 Balansräkning...18 Bokslutskommentarer...20 Noter...22 Revisionsberättelse...28-2 -
VD har ordet År 2006 har varit ett framgångsrikt och händelserikt år för Diadromkoncernen. Rörelsen har expanderat organiskt under stark lönsamhet. Nya kunder har tillkommit och bolagets strategiska position för våra huvudkunder har stärkts ytterligare. I december 2006 bytte bolaget namn från Advanced Vehicle Systems AB till Diadrom Holding AB. Namnbytet återspeglar företagets utveckling under de senaste åren på flertalet betydelsefulla punkter: - Vi arbetar med alla typer av avancerade produkter som styrs med datorteknologi och mjukvara, inte uteslutande med fordon. - Vi arbetar med hela informationsloopen för avancerade produkter: Från produktutveckling och tillverkning till eftermarknad, hela vägen från produkten på marknaden till stödsystemen back office och tillbaka till produktutveckling. - Vi vill ytterligare tydliggöra hur vi kan hjälpa produkttillverkande företag att skapa strategisk affärsnytta med hjälp av att integrera avancerad teknologi i sina produkter och etablera ett kretsloppstänkande för den värdefulla information som i och med detta kan produceras på fältet. Diadrom betyder en komplett pendelrörelse. Begreppet symboliserar vår helhetssyn och vår förmåga att alltid slutföra projekt inom satta ramar, att arbeta hela vägen från krav till driftsatt system. Kärnan i Diadroms verksamhet är hög kvalitet. Vi levererar tjänster och lösningar av mycket hög kvalitet i syfte att skapa betydande affärsnytta för våra kunder. Det tillsammans med vår starka kompetens inom diagnostik och telematik områden som får allt större industriell betydelse gör att vi har lyckats stärka vår marknadsposition under året. Detta har skett både i form av ökat förtroende av existerade kunder men också i form av relationer med nya kunder. Marknadsmässigt är bolaget betydligt starkare idag än för bara ett år sedan. - 3 -
Diagnostik- och telematikområdena utvecklas starkt som en följd av en generell teknologitrend där allt fler avancerade produkter styrs i allt större utsträckning av inbyggd mjukvara. Den här trenden för med sig förbättrad konstruktion och funktion, samt möjligheter till kostnadseffektivisering genom hela värdekedjan. Den springande punkten i den här utvecklingen är att egenskaper i avancerade produkter i allt större utsträckning styrs med mjukvara. Det i sin tur möjliggör inte bara en förbättrad produkt, utan också ett delvis nytt, mer effektivt, gränssnitt till den klassiska informationsloopen, som ska underhålla värdekedjan med kritisk information. T.ex. istället för att göra användarundersökningar om hur en produkt används på fältet, kan man tanka ner information från produktens inbyggda datorer och därigenom utläsa hur produkten faktiskt används. Detta kan man göra för samtliga produkter i bruk, t.ex. när de är inne på service, och får på så vis en enorm informationsbank att nyttjas av produktutveckling, tillverkning och eftermarknad. Det här leder t.ex. till att: - man tidigt kan identifiera ifall vissa komponenter är felaktiga eller slits på ett otillbörligt sätt, agera proaktivt och sänka antalet garantiärenden - man kan identifiera otillfredsställda användarbehov och leverera mjukvara som uppdaterar funktionaliteten till att möta dessa nya behov. - man kan identifiera användarmönster och användarbehov som leder till nya produktidéer eller till tilläggstjänster så som utbildning. Affärspotentialen i att systematiskt ta tillvara på produkt- och användarinformation i en integrerad process är enorm, och vi befinner oss fortfarande i en tidig fas av den här utvecklingen. Därtill ger den tekniska utvecklingen ökade förutsättningar för olika former av telematiklösningar, dvs. stödsystem som hjälper organisationer att öka effektiviteten i användningen av avancerade produkter. Det är min bedömning att framtidsutsikterna för Diadrom är mycket goda. Det beror inte minst på den generella trend som jag belyst ovan, vilket gör att efterfrågan av högkvalitativ kunskap inom våra fokusområden kommer att vara fortsatt stark och dessutom öka i omfattning. En annan viktig anledning är att vi bara inom Sverige har ett flertal potentiella stora kunder, t.ex. tillverkande företag inom verkstadsindustrin, där diagnostik ännu är en i mångt och mycket outnyttjad källa till produktivitetsförbättringar. Vi kommer att under 2007 att fortsätta att arbeta nära våra strategiska kunder, men också arbeta hårt för att skapa fler strategiska relationer med nya kunder. Göteborg 2007-02-15, Fredrik Ljungberg - 4 -
Diadroms marknad Marknaden Diadroms affärsverksamhet är idag indelad i två huvudsakliga marknadsområden, diagnostik och telematik. 1. Diagnostikaffären berör huvudsakligen företag som tillverkar avancerade kapitalintensiva produkter med lång livslängd, t.ex. fordonstillverkare. 2. Telematikaffären berör huvudsakligen tjänsteleverantörer som utnyttjar sådana produkter för tjänsteproduktion, t.ex. transportföretag, men omfattar även privatkonsumenter i t.ex. bilbranschen. Ungefär 70 % av bolagets omsättning härrör från diagnostikområdet och ca 30% härrör från telematikområdet (vilket även omfattar några uppdrag inom utveckling av mobila system). Diadrom arbetar idag i det närmaste uteslutande med svenska kunder. Dock är merparten av dessa multinationella, varför det inte är ovanligt att bolaget genomför internationella uppdrag, t.ex. i USA, Kina eller Frankrike. Diagnostikmarknaden Funktionaliteten i kapitalintensiva produkter med lång livslängd, så som bilar, lastbilar och tåg, styrdes tidigare med analoga elektroniksystem. Sedan en i industriella sammanhang relativt kort tid tillbaka har det skett en stark utveckling mot att låta inbyggda datorsystem styra allt mer av dessa produkters funktioner. Denna utveckling startade kring 1990 och tog ordentlig fart i slutet av 90-talet. En viktig drivkraft bakom den här utvecklingen är två trender av strategisk betydelse för tillverkare av avancerade kapitalintensiva produkter, nämligen de ökade behoven av standardisering och kundorientering. För att nå skalekonomi måste en tillverkare söka en så standardiserad produkt som möjligt. Det görs genom framtagandet av en s.k. plattformsprodukt, eller hård produkt. Paradoxalt nog måste man samtidigt, som ett sätt att möta den allt hårdare konkurrensen, adressera kundens unika önskemål allt tydligare. Det gör man genom att ladda plattformsprodukten med egenskaper som går att kundstyra, den s.k. mjuka produkten. Genom att i så stor utsträckning som möjligt låta mjukvara styra den mjuka produkten med hjälp av inbyggda datorer, kan man på ett effektivt sätt utveckla en totalprodukt med i det närmaste obegränsade möjligheter till kundanpassning. Det här har lett till att kapitalintensiva produkter av idag har blivit mycket komplexa med en stor mängd inbyggda datorer och system, och där varje enskild produkt kan vara unik i många avseenden. För att hantera denna komplexitet krävs integrerade informationssystem, som effektivt hanterar stora mängder information om - 5 -
produkten genom dess förädling så väl som genom dess livslängd på marknaden. Stommen i dessa livsnödvändiga informationssystem utgörs av olika diagnostiksystem och informationsprocesser som spänner över hela värdekedjan. Diadrom arbetar med diagnostik inom tre kundsegment: bilindustrin, fordonsindustrin och övrig industri. Bilindustrin har varit föregångare inom diagnostikområdet både tekniskt och affärsmässigt. Tekniskt sett har man varit ledande i utvecklingen av standarder, protokoll, osv. som i ett senare skede har anammats av andra industrier. Affärsmässigt har man bl.a. utvecklat koncept med inbyggda datorer som är uppdaterbara, vilket ger stora kostnadsbesparingar på eftermarknaden jämfört med styrenheter som inte kan ladda ny mjukvara. Många av de teknologier, standarder och processer som allt mer realiseras inom industrin i stort har sitt ursprung inom bilindustrin. Fordonsindustrin omfattar framför allt lastbilar, entreprenadmaskiner, specialfordon, olika former av tåg, samt militärfordon. Med övrig industri avses de övriga delar av industrin som utvecklar och tillverkar högteknologiska produkter, t.ex. avancerad industri inom verkstad, energi, telekom, medicin- och bioteknologi. Affärssegment För tillverkare av kapitalintensiva produkter är diagnostik något som genomsyrar hela värdekedjan. På hög nivå kan man urskilja fyra övergripande informations- och affärsprocesser som relaterar till diagnostik. Produktutveckling Tillverkning Eftermarknad Figur. Fyra gränsöverskridande system och processer 4 1 2 3 Låt oss gå igenom de processer som illustreras i modellen ovan: 1 System och processer för att utveckla och verifiera komplexa system. Många kapitalintensiva produkter är komplexa plattformsbaserade system. För att ta ett konkret exempel, inom fordonsindustrin går närmare 50 % av investeringen i en ny fordonsplattform till elektronik- och mjukvaruutveckling. Det beror på att inbyggda system styr en allt större del av produktens funktioner, vilket i sin tur dessutom kräver en mängd stödsystem. Ett viktigt affärssegment inom diagnostik är utveckling av verifieringsprocesser för produktens inbyggda, komplexa system. 2 System för effektiv laddning av uppdaterbara produkter i tillverkning. Värdet på att kunna ladda mjukvara i de inbyggda systemen under tillverkning är stort. Det kommer av att mjukvara hela tiden utvecklas och förbättras och att man därför vill ladda den så sent som möjligt. Den allmänna uppfattningen är att ett medelstort, internationellt bilbolag sparar miljarder kronor årligen på att kunna ladda mjukvara dynamiskt jämfört med att ha inbyggda datorer som är förprogrammerade av leverantörerna och inte kan laddas om (utan måste bytas). - 6 -
3 System och affärsupplägg för att minska kostnaden för underhåll och öka försäljningen av reservdelar och tillbehör. Eftermarknaden är en mycket viktig inkomstkälla för många produktbolag, bl.a. inom fordonsindustrin. Försäljningen av reservdelar, tillbehör och tjänster går ofta under samlingsnamnen soft offers eller soft products, och förväntas bli allt viktigare för många tillverkande bolag som en konsekvens av den allt hårdare globala konkurrensen. Den framtida betydelsen av soft offers för t.ex. Volvokoncernen har påpekats av koncernchef Leif Johansson i olika sammanhang. En viktig komponent för att kunna erbjuda soft offers är inbyggda och externa diagnostiksystem. 4 Gränsöverskridande processer och system för att utveckla helhetsaffären. Det finns ett stort behov av helhetstänkande inom diagnostikområdet, eftersom affären och teknikutvecklingen är tätt integrerad och därmed spänner över hela affärskedjan. Exempelvis så felsöker man ofta produkterna på eftermarknaden med diagnostiksystem, som därmed blir grunden för reservdelsaffären som i många fall är en strategisk inkomstkälla. Dessutom läser man kontinuerligt ut användningsdata ur produkterna, vilket ligger till grund för proaktiv problemlösning då man identifierar problem tidigt samt genererar information för framtida produktutveckling. För att kunna möjliggöra detta krävs återkoppling och integrering genom hela värdekedjan, vilket kräver system och processer. Diagnostikområdets utveckling Diagnostikområdet är ett sammansatt systemområde, som angränsar till en mängd andra system och processer. Som en konsekvens av detta är det än så länge få marknadsinstitut som enskilt bevakar diagnostikmarknaden så som vi beskriver den. Det är därför svårt att uppskatta områdets generella storlek och tillväxt. Dock är det tydligt att området utvecklas i en snabb takt, och att diagnostik är av strategisk betydelse för tillverkande företag av avancerade datorstyrda produkter. Ett sätt att fånga utvecklingen inom området är att titta på utvecklingen av antalet datorer i ett fordon. I en modern bil till exempel, finns det upp till 50-60 inbyggda datorer, eller styrenheter som de ibland kallas. För tio år sedan hade samma bil runt tio datorer, med betydligt enklare gränssnitt och elektronikarkitektur. Diagnostikinnehållet har dock ökat mer än så eftersom de inbyggda datorerna och kommunikationen mellan dessa blivit allt mer sofistikerade, vilket gjort att komplexiteten har accelererat i förhållande till antalet inbyggda datorer. Det har skapat ringar på vattnet i form av ökat behov av stödsystem och sofistikerade processer. Många gånger släpar utvecklingen av dessa system efter då de är mycket omfattande. Denna komplexitetsökning kommer med all sannolikhet att fortsätta som en följd av eftersläpningen och av att antalet inbyggda datorer kommer att fortsätta att öka även i framtiden. Man räknar t.ex. med en fördubbling av antalet inbyggda datorer de kommande fem åren (Källa: Flexray - Nätverk för styrsystem i bilar, av Rainer Makowitz och Christopher Temple, i Elektroniktidningen 2006-12- 18). Att mjukvara och datorer är viktigt för utvecklingen av den här typen av produkter illustreras också av att forskning pekar på att 90% av framtida - 7 -
innovationerna inom fordonsteknologi kommer att härstamma från mjukvara (Källa: IBM). Det är därför ledningens samlade bedömning att diagnostikmarknaden växer med åtminstone 25 % per år, och att tillväxten är uthållig, bl.a. då andra sektorer utanför fordonsindustrin börjat anamma den här typen av systemtänkande och teknik. Telematikmarknaden Telematikmarknaden har vuxit stadigt sedan mitten på 90-talet och beräknas globalt i år (2007) att uppgå till ca $5-7 miljarder (Källa: Future Markets for Telematic Components, av Global Information Inc). Att det är så pass stor spridning på marknadsbedömningarna beror till stor del på att det inte finns någon entydig definition på telematik, och att olika definitioner ger olika marknadsbedömningar. En snäv definition är att definiera telematik enligt nedan. IT-system och tjänster; Telematik handlar om IT-system och -tjänster. Kapitalintensiva fältprodukter ; Telematik syftar till att stödja kapitalintensiva produkter i bruk ute på fältet. Man kan dela in dessa produkter i rörliga produkter, t.ex. fordon, och fasta installationer, t.ex. elmätare. Användarorganisationer; Den primära målgruppen är användarorganisationer av den här typen av produkter. Eftermarknad; Telematiksystem och -tjänster används primärt på eftermarknaden, dvs. när den huvudsakliga produkten är såld och kunden eller användarorganisationen efterfrågar tilläggstjänster för att öka värdet på sin investering. Diadroms arbete inom telematikmarknaden har hittills fokuserat på rörliga produkter, så som t.ex. lastbilar och tåg. Det är dock mer av en tillfällighet än ett medvetet val och fasta installationer bedöms som minst lika intressanta framöver. Affärssegment Det finns två primära målgrupper för telematiklösningar: 1. Tjänsteleverantörer, som med trådlösa IT-tjänster kan öka värdet på sitt erbjudande. I det här fallet kan en tjänsteleverantör även vara en tillverkare av kapitalintensiva produkter som erbjuder telematikbaserade tilläggstjänster för att förbättra erbjudandet/affären. 2. Användarorganisationer där telematiklösningar på olika sätt ökar den interna effektiviteten. Exempel på telematiktjänster är övervakning av lastbilstransporter, t.ex. larm då ett fordon befinner sig utanför ett definierat område på kartan. Telematik används också av privatkonsumenter. Ett exempel är GMs telematiktjänst OnStar, som bl.a. kan larma när krockkudden löser ut i fordonet. Det blir allt vanligare att samma typ av teknologi används för stationära kapitalintensiva produkter, t.ex. övervakning av maskiner i processindustri. Behoven av konsulthjälp skiljer sig åt något mellan dessa segment. En flottoperatör har exempelvis som huvudfokus att rationalisera den - 8 -
interna effektiviteten, medan en tillverkare ser telematiktjänsten som en tjänst som ökar värdet på sin produkt. Telematikmarknadens utveckling Telematikmarknaden förväntas växa kraftigt de närmaste 5 åren. En drivkraft bakom utvecklingen är att med den ökande mängden inbyggda system ökar möjligheterna till integration av värdeskapande telematiktjänster. En annan drivkraft som aktualiserats de senaste åren är de stigande energikostnaderna, som lett till ett stort intresse från bl.a. transportnäringen av systemlösningar som ökar tjänsteeffektiviteten och därmed sänker energikostnaderna (Källa: Berg Insight, Fleet Management and wireless M2M, Tobias Ryberg). Ett antal prognoser för den närmaste femårsperioden (2007-2011) pekar på att telematikmarknaden kan växa uppemot 300 % (Källa: Wireless Telematics & Machine to Machine- Entering the Growth Phase (2006-2011), Juniper Research). Det finns olika typer av spelare på telematikmarknaden. De största aktörerna är idag fordonstillverkare som utvecklare egna telematiklösningar, t.ex. AB Volvo, Scania och GM. Det finns också tredjepartsleverantörer som utvecklar standardiserade systemkomponenter och plattformar för telematik, och saluför dessa mot i huvudsak transportföretag, t.ex. stora åkerier. Exempel på sådana leverantörer är svenska Wireless Car och amerikanska Teradyne. Ytterligare en kategori av aktörer är leverantörer av administrativa system med egenutvecklade telematikmoduler. Exempel på sådana företag är svenska Hogia och tyska SAP. Många telematiksystem utvecklas dock internt av stora användarorganisationer, eftersom behovet av anpassning och integration är så pass stort att egenutveckling blir det självklara alternativet. Även om standardiserade komponenter används som bas, finns det alltid ett betydande behov av anpassning och integration. Det leder till att behovet av kompetens inom domänen är stort och förväntas växa i paritet med telematikmarknadens utveckling. Sverige i allmänhet, och Göteborg i synnerhet, beskrivs ofta som ett betydande center för telematikutveckling i Europa. Volvo Personvagnar har lead på telematik inom PAG (Premier Automotive Group) och Saab inom GM (General Motors). Det är ledningens bedömning att telematikmarknaden, så som den inledningsvis definieras, kommer att växa med minst 25 % per år under den närmaste femårsperioden. Ledningen gör vidare bedömningen att behovet av teknisk- och affärsmässig kompetens inom området kommer att öka i samma omfattning, dvs. 25 %. - 9 -
Tvåårsöversikt och nyckeltal Tvåårsöversikt koncernen (belopp i kkr om inget annat anges) 2006 2005 Balansräkningar Anläggningstillgångar 551 522 Fordringar 7 516 4 977 Likvida medel 7 606 4 206 Eget kapital 10 380 5 107 Uppskjuten skatteskuld 0 315 Räntebärande skulder 0 0 Korta rörelseskulder 5 293 4 283 Balansomslutning 15 673 9 705 Resultaträkningar Nettoomsättning 22 824 14 341* Rörelseresultat 8 967 3 988* Resultat efter finansnetto 9 102 4 143* Betald skatt -2 554-840* Nettoresultat 6 548 2 983* Ekonomiska nyckeltal Justerat eget kapital 10 380 5 107 Soliditet (%) 66 53 Skuldsättningsgrad (%) 51 90 Sysselsatt kapital 10 380 5 422* Vinstmarginal (%) 40 28* Avkastning på eget kapital (%) 85 99* Övriga nyckeltal Antalet anställda vid årets slut 24 16 varav män 21 13 varav kvinnor 3 3 * Under 2005 bedrevs verksamheter som idag är avvecklade (ffa. handel med värdepapper). Uppgifter markerade med en asterix (*) har i syfte att ge en rättvisande bild av utvecklingen av den verksamhet bolaget bedriver idag exkluderat all ekonomisk aktivitet relaterad till avvecklade verksamheter. Definitioner nyckeltal Soliditet Skuldsättningsgrad Sysselsatt kapital Vinstmarginal Avkastning på E.K. = (EK*100)/Balansomslutning = (Avsättningar + skulder + 28% av obeskattade reserver)/jek = Balansomslutning icke räntebärande krediter = (Rörelseresultat + fin. Intäkter)/Nettomsättning = Resultat efter skatt/genomsnittligt EK - 10 -
Aktiekapital och ägarstruktur Aktiekapitalet i Diadrom Holding AB uppgår idag till 910 205 kronor fördelat på 3 640 820 aktier. Samtliga aktier har lika rätt bolagets tillgångar och vinst, och berättigar till en röst vardera. Akties kvotvärde uppgår till 0,25 kronor. Bolaget är avstämningsbolag och dess aktier är anslutna till VPC, som för bolagets aktiebok. Ägarstruktur Aktieägare Aktieinnehav 31 december 2006 Andel av kapital och röster Apprecia Habermas AB 2 261 560 62 % Henrik Kristensen 354 620 9,7 % Henrik Fagrell 304 320 8,4 % Per Dahlberg 304 320 8,4 % Dunross & Co AB 240 000 6,6 % Övriga 176 000 4,8 % Summa 3 640 820 100 % - 11 -
Styrelse och ledande befattningshavare Styrelse Frederik Kämmerer, styrelseordförande Ålder: 38 år. Aktieinnehav: 2 261 560 aktier genom bolag. Andra styrelseuppdrag: styrelseordförande i Apprecia Habermas AB, styrelseordförande i Apprecia Foucault AB, styrelseordförande i Stripp Chemicals AB, styrelseledamot i Nordiska Värdepappersregistret AB, styrelseledamot i Örgryte Fotboll AB. Fredric Eliassson, styrelseledamot Ålder: 38 år. Aktieinnehav: 60 200 aktier. Andra styrelseuppdrag: styrelseledamot i RT Labs AB. Henrik Kristensen, styrelseledamot Ålder: 39 år. Aktieinnehav: 354 620 aktier. Andra styrelseuppdrag: styrelseordförande i Nordiska Värdepappersregistret AB, styrelseledamot i Behave Consulting AB. Fredrik Ljungberg, VD & styrelseledamot Ålder: 36 år. Aktieinnehav: 2 261 560 aktier genom bolag. Andra styrelseuppdrag: styrelseledamot i Apprecia Habermas AB, styrelseledamot i Apprecia Foucault AB, styrelseledamot i Ljungberg Ledarskap AB. Vilhelm Nyström, styrelseledamot Ålder: 32 år. Aktieinnehav: inget. Andra styrelseuppdrag: inga. - 12 -
Ledande befattningshavare Eva Hansson, ekonomichef Ålder: 36 år. Aktieinnehav: 32 800 aktier. Anders Dyhre, marknadschef Ålder: 39 år. Aktieinnehav: inget. Henrik Fagrell, gruppchef Ålder: 34 år. Aktieinnehav: 304 320 aktier. Karl Stenberg, gruppchef Ålder: 35 år. Aktieinnehav: 4 800 aktier. - 13 -
Förvaltningsberättelse Styrelse och verkställande direktören för Diadrom Holding AB (publ) får härmed avge verksamhetsberättelse för perioden 1 januari till 31 december 2006. Diadrom Holding AB (publ) är moderbolag (100 %) till Diadrom Systems AB. Diadroms affärsidé och målsättning m Diadroms affärsidé är följande: - Vi levererar tjänster med exceptionellt hög kvalitet inom diagnostik- och telematikområdet baserat på en unik förståelse av den affärsmässiga- och tekniska utvecklingen inom dessa domäner. - Genom vår expertis hjälper vi våra kunder att: (1) skapa nya affärer (2) sänka kostnader, samt (3) effektivisera sin utveckling. Genom att bedriva specialistkonsultverksamhet med hög kvalitet, så har Diadrom lyckats ta marknadsandelar och skapa mycket goda relationer med sina kunder. Diadroms långsiktiga målsättning är att växa snabbare än bolagets marknad, som ledningen bedömer växer med ca 25% per år. Med marknaden avses marknaden för diagnostik och telematiktjänster och -lösningar. Diadroms verksamhet Diadrom är i allt väsentligt ett tjänsteföretag, där fokus är leverans av kvalificerade konsulttjänster inom diagnostik och telematik (fokusområden). Det ska dock tilläggas att bolaget har en stor mängd mjukvarukomponenter, utvecklade under ett flertal år av FoU-arbete, men dessa marknadsförs och säljs inte aktivt. Leveransen av tjänster sker inom tekniknära områden, så som avancerad teknisk utveckling, men också inom affärsutveckling och management. Just kombinationen av teknisk- och affärsmässig kompetens inom våra fokusområden är en unikitet som gett Diadrom strategiska konkurrensfördelar. Inom domänerna diagnostik och telematik erbjuder vi två huvudtyper av tjänster; affärsutveckling och teknisk utveckling. Nedan följer en kort redogörelse av vår tjänsteportfölj inom respektive område. Affärsutveckling: - Utveckling av business case och strategisk planering, t.ex. beslutsunderlag för strategiska tekniska investeringar och planering av teknisk utveckling - 14 -
- Förstudier och projektplanering, dvs. planering av projekt och R&Dsatsningar. - Teknisk och generell projektledning, t.ex. ledning av större teknikutvecklingsprojekt - Kravställning på teknisk utvecklig, t.ex. krav för strategisk teknisk utveckling - Utvärdering av projekt och teknik - Processutveckling Teknisk utveckling: - Specifikation och design av enskilda och komplexa system, t.ex. inbyggda- och externa diagnostiksystem, mobila systems för fordonskommunikationer, etc. - Avancerad mjukvarukonstruktion - Test och verifiering av mjukvara - Metoder och system för professionell mjukvaruutveckling av komplexa system Diadrom har ett fåtal produkter som säljs under egna namn mot framförallt konsumentmarknaden. Dessa är under avveckling, men säljs så länge det är ekonomiskt motiverbart. Produkterna har sitt ursprung i en inkubatorverksamhet som avvecklades under 2003. Viktiga händelser Under hösten 2006 har bolagets ledning och styrelse undersökt förutsättningarna för att marknadsnotera bolagets aktier. Slutsatsen blev att förutsättningarna anses som goda, och styrelsen har därefter beslutat om att ansöka om marknadsnotering på lämplig börslista, förutsatt att kostnaderna för detta anses som rimliga. I december 2006 bytte bolaget namn från Advanced Vehicle Systems AB till Diadrom Holding AB. Namnbytet återspeglar företagets utveckling under de senaste åren på flertalet betydelsefulla punkter (se vidare VD har ordet på sidan 3). 1 mars 2007 förvärvades samtliga aktier i Simcore AB, som samtidigt namnändrades till Diadrom Simulation AB. Diadrom Simulation är en specialist på geometrisk simulering av industriella processer, och har 9 anställda. Resultat och ställning 2006 års nettoomsättning uppgick till 22,8 miljoner kronor, och rensat för omsättning relaterad till handel med värdepapper under 2005 är det en ökning med 8,5 miljoner kronor (59 %) mot 2005. 2006 år s rörelseresultat har utvecklats starkt och uppgick till 9,0 miljoner kronor, och rensat för vinst relaterad till handel med värdepapper under 2005 är det en förbättring med 5,0 miljoner kronor (125 %) mot 2005. Verksamheten med handel med värdepapper avvecklades under 2005. - 15 -
Förväntad framtida utveckling Diadromkoncernen befinner sig i en expansionsfas, och bolaget väntar sig en fortsatt ökning av omsättning så väl som resultat för koncernen under 2007. Övrigt Antalet anställda i Diadrom Holding AB (publ) var vid periodens utgång 0 personer. Medelantalet anställda var under räkenskapsåret 0 personer. Antalet anställda i koncernen var vid periodens utgång 24 personer, och medelantalet anställda var under räkenskapsåret 20 personer. Styrelsens förslag till vinstdisposition Moderbolaget Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel: Balanserat resultat 124 758 Årets resultat 2 205 867 Erhållet koncernbidrag justerat för beräknad skatt 7 068 540 Kronor 9 399 165 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att: till aktieägarna utdelas 1 kronor per aktie, totalt 3 640 820 i ny räkning överförs: 5 758 345 Kronor 9 399 165 Utdelningen kommer att utbetalas senast den 1 april 2007 genom VPC. Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Den föreslagna utdelningen till aktieägarna reducerar bolagets soliditet till 70,2 procent och koncernens soliditet till 56,0 procent. Soliditeten är mot bakgrund av att bolagets och koncernens verksamhet fortsatt bedrivs med lönsamhet betryggande. Likviditeten i bolaget och koncernen bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna utdelningen ej hindrar bolaget, och övriga i koncernen ingående bolag, från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2-3 st (försiktighetsregeln). - 16 -
Resultaträkning (Belopp i kkr) 2006-01-01 2005-02-17 2006-01-01 2005-02-17 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag Nettoomsättning 1,2 22 824 63 577 319 50 578 Övriga rörelseintäkter 82 - - - 22 906 63 577 319 50 578 Rörelsens kostnader Värdepapper - -47 904 - -47 904 Övriga externa kostnader 6-2 395-1 467-59 -318 Personalkostnader 3,4,5-11 373-8 820 - -1 026 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 8-171 -68 - - Upplösning av negativ goodwill - 290 - - Övriga rörelsekostnader - -1 - -1 Rörelseresultat 8 967 5 607 260 1 329 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag 9,10 - - 2 000-19 Övriga ränteintäkter 140 223 27 187 Räntekostnader -5-68 -1-58 Resultat efter finansiella poster 9 102 5 762 2 286 1 439 Skatt på årets resultat 7-2 554-1 558-80 -409 ÅRETS RESULTAT 6 548 4 204 2 206 1 030-17 -
Balansräkning (Belopp i kkr) TILLGÅNGAR 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag Materiella anläggningstillgångar 8 Inventarier 551 522 - - Summa materiella anläggningstillgångar 551 522 - - Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 9,10 - - 1 700 1 781 Summa finansiella anläggningstillgångar - - 1 700 1 781 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 7 361 4 816 - - Fordringar hos koncernföretag - - 9 817 364 Övriga fordringar 5 19 4 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 150 142 - - Summa kortfristiga fordringar 7 516 4 977 9 821 383 Kassa och bank 12 7 606 4 206 1 615 1 045 SUMMA TILLGÅNGAR 15 673 9 705 13 136 3 209-18 -
Balansräkning (forts.) (Belopp i kkr) EGET KAPITAL OCH SKULDER 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Not Koncern Koncern Moderbolag Moderbolag Eget kapital 13 Bundet eget kapital Aktiekapital (3 640 820 aktier med kvotvärde 0,25 kr) 910 182 910 182 Bundna reserver/reservfond - 1 448-721 Summa bundet eget kapital 910 903 Fritt eget kapital Fria reserver/balanserat resultat 2 922-727 124 376 Erhållet koncernbidrag justerat för beräknad skatt - - 7 069 - Årets resultat 6 548 4 204 2 206 1 030 Summa fritt eget kapital 9 399 1 406 Summa eget kapital 10 380 5 107 10 309 2 309 Avsättningar Uppskjuten skatteskuld 15-315 - - Summa avsättningar - 315 - - Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 67 64 2 2 Aktuella skatteskulder 1 750 1 268 2 825 411 Övriga skulder 1 473 1 136-406 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 2 003 1 815-81 Summa kortfristiga skulder 5 293 4 283 2 827 900 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 15 673 9 705 13 136 3 209 Ställda säkerheter Företagsinteckning för skulder till kreditinstitut 500 500 Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga - 19 -