SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. 1 Dessa föreskrifter är tillämpliga på lasrar. 2 I dessa föreskrifter avses med laser teknisk anordning avsedd att alstra elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 180 nanometer till 1 millimeter huvudsakligen genom processen stimulerad emission. Utformning 3 En laser skall vara utformad, klassificerad och märkt i enlighet med svensk standard SS-EN 60 825, utgåva 1 (1992) 1, kapitel 2, avsnitten 4-9. Användning Allmänna föreskrifter 2 4 Den som bedriver verksamhet med laser skall vara väl förtrogen med det sätt på vilken lasern används, känna till de risker som kan vara förenade med arbetet samt ha kunskap om gällande tillämpliga föreskrifter. Vid verksamhet med laser skall risken för bestrålning av människor beaktas. Strålfältet skall övervakas och åtgärder vidtas som hindrar att personbestrålning överstiger de värden för maximalt tillåten exponering 3 (MTE), som ges i svensk standard SS-EN 60 825, utgåva 1 (1992), kapitel 3, avsnitt 13. Undantag härifrån gäller i medicinsk verksamhet vid bestrålning av patienter i samband med undersökning eller behandling. 5 För innehav och användning av lasrar tillhörande klass 3B eller 4 krävs tillstånd enligt 21 strålskyddslagen från strålskyddsinstitutet, om lasern används för underhållning eller reklam eller eller i övrigt om laserstrålning som kan ge exponering överstigande MTE förekommer på allmän plats eller i luftrummet. Tillstånd behövs dock inte för laser i klass 3B som avger strålning i våglängdsområdet 400-700 nanometer och som inte överstiger 5 gånger gräns för laserklass 2. 1 Identisk med CENELEC Europanorm EN 60825 (1991) 2 För skydd av arbetstagare som i sin yrkesutövning använder laser finns föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen. 3 MTE-värdena återges, som information, i bilaga 1.
Särskilda föreskrifter för medicinskt bruk 6 Bestrålning med laser tillhörande klass 4 av patienter i medicinska behandlingar eller undersökningar får endast utföras under ansvar av legitimerad läkare eller legitimerad tandläkare. Om bestrålningen avser ögon skall dock 7 gälla. 7 Bestrålning med laser tillhörande klass 3B eller 4 som avser behandling eller undersökning av ögon får endast utföras under ansvar av legitimerad läkare med fullgjord vidareutbildning inom specialiteten oftalmologi. Särskilda föreskrifter om användning av laser tillhörande klass 3B eller 4 för underhållning eller reklam. 8 För användning av laser, för vilken tillstånd krävs enligt 5, i syfte att skapa optiska effekter för underhållning, reklam eller liknande utgör 9-14 förutsättningar och villkor. Strålskydds-institutet kan, om det är nödvändigt från strålskyddssynpunkt, meddela ytterligare eller ändrade föreskrifter och villkor. 9 Ansökan om tillstånd skall innehålla uppgifter om tid och plats för den avsedda verksamheten samt åtföljas av sådan teknisk dokumentation som är av betydelse från strålskyddssynpunkt. Den tekniska dokumentationen skall särskilt innehålla 1. uppgifter om lasern och dess stråldata, 2. uppgifter om hur optiska komponenter som påverkar strålbanan avses bli arrangerade, 3. skiss över lokalen som visar strålbanan i förhållande till åskådare. Tillstånd medges normalt bara för användning inomhus eller på platser där strålfältet är begränsat och övervakat på likartat sätt. 10 Laserstrålning med våglängd utanför våglängdsområdet 400-700 nanometer får inte överstiga gräns för laserklass 1 under något möjligt driftförhållande. 11 Laserutrustningen skall vara försedd med minst en lätt åtkomlig anordning med vars hjälp utsändande av all laserstrålning omedelbart kan avbrytas. 12 Om inte laserstrålningen är oåtkomlig genom ett fysiskt hinder skall strålningen riktas så att 1. varje stråle befinner sig minst 3 meter ovanför plan till vilket åskådarna har tillträde eller 2. varje stråle befinner sig minst 2,5 meter, mätt horisontellt, från platser till vilka åskådarna har tillträde. 4 De angivna begränsningarna i första stycket skall också gälla för svepande laserstrålning, även om en normal svepfunktion skulle medföra att tillämpliga MTE-värden inte överskrids. 13 Optiska komponenter som påverkar strålbanan skall vara fast monterade så att den avsedda strålbanan inte oavsiktligt kan ändras.
14 I anslutning till varje öppning genom vilken laserstrålning utsänds skall strålfältet vara avskärmat så att laserstrålningen inte kan riktas mot områden där åskådarna har tillträde. Undantag 15 Om särskilda skäl föreligger kan strålskyddsinstitutet medge undantag från dessa föreskrifter och i stället meddela särskilda föreskrifter. Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 1993. Med föreskrifterna upphävs nedanstående statens strålskyddsinstituts föreskrifter: SSI FS 1980:2 om lasrar, SSI FS 1983:3 om verksamhet med laser, SSI FS 1983:6 om ändring i föreskrifterna m.m. (SSI FS 1980:2) om lasrar och SSI FS 1987:2 om tillstånd att för medicinskt bruk inneha och använda lasrar. För styrelsen för Statens strålskyddsinstitut GUNNAR BENGTSSON Anders Glansholm Utkom från trycket den 8 oktober 1993 4 Exempel på några typfall visas i bilaga 2.
SSI FS 1993:1 Bilaga 1 Maximalt tillåten exponering (MTE) I bilaga 1 återges, som information, de värden och regler som avser exponeringsgränser enligt svensk standard. Punktkälla - ytkälla För exponering av öga finns två uppsättningar gränsvärden vilka gäller vid exponering för punktkälla respektive ytkälla. Gränsvärdena (tabell 1) för punktkälla, vilket får betraktas som normalfallet, gäller om ögat exponeras för en smal laserstråle eller befinner sig i ett utbrett strålfält som är någorlunda parallellt. I båda fallen fokuseras strålnigen till en punkt på ögats näthinna. (avser våglängdsområdet 400-1400 nm) Gränsvärdena för ytkälla (tabell 2) gäller vid betraktande av bestrålade matta ytor som sprider reflexer i alla riktningar. Om den bestrålade ytan är tillräckligt stor upptar den en synvinkel som är större än a MIN (tabell 3). Med synvinkeln avses den största plana vinkeln med spetsen vid ögat och vinkelbenen mot den bestrålade ytans begränsningslinjer. För våglängderna 400-1400 nm avbildas en sådan yta över ett utbrett område på näthinnan med en motsvarande mindre grad av lokal värmebelastning i näthinnan. För våglängder utanför området 400-1400 nm gäller samma gränsvärden som i fallet punktkälla. Bestrålning av hud För bestrålning av hud gäller gränsvärdena i tabell 4. I de ultravioletta och långvågigt infraröda våglängdsområdena har man samma gränsvärden som vid bestrålning av öga. I övrigt skiljer de sig beroende på de för ögat karaktäristiska avbildnings- och absorptionsegenskaperna. Upprepade laserpulser Tabellerna avser exponering för en enda bestrålning (singelpuls) under en 8-timmarsperiod. För exponering av upprepade pulser (pulståg) gäller: MTE-värdet för varje puls i pulståget erhålls genom att MTE-värdet för en singelpuls enligt tabell sänks med faktorn N -1/4, där N är antalet pulser under den planerade eller befarade exponerings-tiden, dvs: MTE PULS = MTE SINGEL x N -1/4
Mätarea För jämförelse med MTE-värdena mäts eller beräknas effekttätheten ( ) eller energitätheten ( ), mätt vinkelrätt mot strålbanan, som medelvärden över cirkulära areor med följande diametrar: Våglängd (nm) Exponering av öga Exponering av hud 180-400 1 mm 1 mm 400-1400 7 mm 1 mm 1400-10 5 1 mm 1 mm 10 5-10 6 11 mm 11 mm Sättet på vilket våglängds- och tidsintervall i tabellerna är skrivna skall tolkas så att med, exempelvis, våglängdsintervallet 315-400 avses: 315 λ < 400 nm.
Tabell 1 Maximalt tillåten exponering (MTE) av öga för singelpuls Punktkälla (direkt stråle) Våglängd λ (nm) Exponeringstid t (sekunder) MTE 180-302,5 10-9 - 3x10 4 3x10 10 30 302,5-315 10-9 - T 1 T 1-3x10 4 3x10 10 5,6x10 3 xt 0,25 10 0,2( λ-295) 315-400 10-10 3 3x10 10 5,6x10 3 xt 0,25 10 4 10 400-550 10-9 - 1,8x10-5 1,8x10-5 - 10 10-10 4 10 4-3x10 3 5x10 6 5x10-3 18xt 0,75 100 10-2 550-700 10-9 - 1,8x10-5 1,8x10-5 - T 2 T 2-10 4 10 4-3x10 4 5x10 6 5x10-3 18xt 0,75 10 0,015( λ-550) x10 2 10 0,015( λ-550) x10-2 700-1050 10-9 - 1,8x10-5 1,8x10-5 - 10 3 5x10 ( λ-700)/500 x10 6 5x10 ( λ-700)/500 x10-3 18x10 ( λ-700)/500 xt 0,75 3,2x10 ( λ-700)/500 1050-1400 10-9 - 5x10-5 5x10-5 - 10 3 5x10 7 5x10-2 90xt 0,75 16 1400-1530 -7 10-7 - 10 10-3x10 4 100 5600xt 0,25 1000 1530-1550 -6 10-6 - 10 10-3x10 4 10 4 5600xt 0,25 1000 1550-10 6-7 10-7 - 10 10-3x10 4 100 5600xt 0,25 1000 T 1 = 10 0,8( λ-295) 10-15 s T 2 = 10 10 0,02( λ-550) s
Tabell 2 Maximalt tillåten exponering (MTE) av öga för singelpuls Ytkälla (utbredd strålkälla) Våglängd λ (nm) Exponeringstid t (sekunder) MTE 180-400 Samma som i tabell 1 400-550 10-10 4 10 4-3x10 4 10 5 xt 0,33 2,1x10 5 21 sr -1 sr -1 sr -1 sr -1 550-700 10 - T 2 T 2-10 4 10 4-3x10 4 10 5 xt 0,33 3,8x10 4 xt 0,75 2,1x10 0,015( λ-550) x10 5 21x10 0,015( λ-550) sr -1 sr -1 sr -1 sr -1 sr -1 700-1050 10-10 3 x10 ( λ-700)/500 10 5 x10 ( λ-700)/500 xt 0,33 3,8x10 4 x10 ( λ-700)/500 xt 0,75 6,4x10 3 x10 ( λ-700)/500 sr -1 sr -1 sr -1 sr -1 1050-1400 10-10 3 5x 5x10 5 xt 0,33 1,9x10 5 xt 0,75 3,2x10 4 sr -1 sr -1 sr -1 sr -1 1400-10 6 Samma som i tabell 1 T 2 = 10 10 0,02( λ-550) s
Tabell 3 Gränssynvinkel mellan punktkälla och ytkälla (α MIN ) Våglängd λ (nm) 400-1050 1050-1400 Exponeringstid t (sekunder) 10-9 - 1,8 10-5 1,8 10-5 - 10 > 10 10-9 - 5 10-5 5 10-5 - 10 > 10 α MIN (milliradianer) 8 0,25 t -0,17 15 t 0,21 24 11 0,35 t -0,17 15 t 0,21 24 Tabell 4 Maximalt tillåten exponering (MTE) av hud Våglängd λ (nm) Exponeringstid t (sekunder) MTE 180-400 Samma som i tabell 1 400-1400 -7 10-7 - 10 10-3 10 4 2 200 1,1 10 4 t 0,25 2000 1400-10 6-7 10-7 - 10 10-3 10 4 100 5600 t 0,25 1000
SSI FS 1993:1 Bilaga 2 Exempel på begränsningar av utbredningen av laserstrålning.