Hallands arbetsmarknad Källa: SCB
Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka på krysset för att återgå till ny filtrering. Klicka i legenden eller på någon variabel på axlarna. Klicka sedan på filter så visas urvalet i samtliga diagram. Varje diagram eller tabell går också att förstora. Genom att hålla muspekaren i högra hörnet vid varje figur visas ett förstoringsglas. Klicka och figuren öppnas i nytt fönster. Sid. 3-5 Förvärvsarbetande (20-64 år) Sid. 6 Sysselsättning Sid. 7 Arbetslöshet (16-64 år) Sid. 8 Ungdomsarbetslöshet (18-24 år) Sid. 9-10 Utanförskap Sid. 11 Pendling Statistiken kommer främst från Statistiska Centralbyrån (SCB) och i de fall det är möjligt redovisas statistiken på kommunnivå. I annat fall bara på Halland och rikets nivå.
Förvärvsarbetande 20-64 år Enligt EU 2020-strategin år målet på EU-nivå att höja sysselsättningsgraden för kvinnor och män i åldern 20-64 år till 75 procent år 2020. Sveriges mål är en sysselsättningsgrad på 80 procent år 2020. År 2013 var EU 28 ländernas totala sysselsättningsgrad 68,5 procent vilket var under målet på 75 procent. Sveriges sysselsättningsgrad ligger nära det nationella målet på 80 procent medan Halland legat över 80 procent sedan år 2004 (Innan 90-talskrisen låg Halland på över 85 procent). I en jämförelse med andra län i Sverige framkommer det att Halland har högst sysselsättningsgrad i Sverige. År 2013 var den 81,7 procent. Precis som i övriga Sverige är sysselsättningsgraden för personer med utomnordisk bakgrund betydligt lägre även om den ökat sedan år 2000.
Förvärvsarbetande 20-64 år Både i Halland som i övriga Sverige är sysselsättningsgraden lägre för personer med utomnordisk bakgrund än för personer som är inrikes födda. Sysselsättningsgraden är generellt lägre för kvinnor oavsett härkomst men den har dock ökat för båda könen och för utomnordisk respektive inrikes födda personer sedan år 2000. Sysselsättningsgrad för kommunerna i Halland på sid. 5
Förvärvsarbetande 20-64 år efter kommun
Sysselsättningsutveckling (Förvärvsarbetande 16+) Sysselsättningsutvecklingen på arbetsmarknaden i Halland har varit god de senaste åren. Sysselsättningen ökade med 6,2 procent sedan år 2007, vilket placerar Halland som god trea i Sverige, endast slaget av Stockholms och Uppsala län. Utvecklingen har också varit bättre för kvinnor än för män i länet sedan år 2007. Samtliga kommuner förutom Laholms och Hyltes kommuner har haft en sysselsättningsutveckling som varit över riksgenomsnittet. Mest har sysselsättningen ökat i de nordliga kommunerna, medan utvecklingen varit svagare i södra Halland.
Arbetslöshet (16-64 år) Hallands län är ett av de län i Sverige som har lägst arbetslöshet. År 2014 låg andelen arbetslösa av den registerbaserade arbetskraften på 6,2 procent mot Sveriges 8,0. Halland har också en lägre ungdomsarbetslöshet (18-24 åringar) än Sverigesnittet, 11,5 procent mot Sveriges 15,0 procent. Arbetslösheten är också högre bland män än bland kvinnor. En förklaring kan vara att män oftare arbetar i konjunkturkänsliga branscher som industrin medan kvinnor oftare återfinns i offentlig sektor. Kungsbacka och Varbergs kommuner utmärker sig med en mycket låg arbetslöshet både i åldern 16-64 år och i åldern 18-24 år (ungdomsarbetslöshet). Notera att Halland inte är tillbaka på de arbetslöshetsnivåer länet hade innan konjunkturnedgången 2008/2009. Statistik för ungdomsarbetslöshet på sid. 7
Ungdomsarbetslöshet (18-24 år)
Utanförskap * (Andel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa exklusive heltidsstuderande 20-64 år) Det åttonde målet i EU 2020-strategin handlar om utanförskap. EU mäter med andra ekonomiska mått medan Sverige valt att se till andelen av befolkningen i åldern 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden (exklusive heltidsstuderande). Annorlunda uttryckt fångar det upp människor som står väldigt långt från arbetsmarknaden. Målet är att andelen långtidssjukskrivna samt långtidsarbetslösa ska vara lägre än 14 procent år 2020. Under 2013 var andelen i Halland 12 procent mot Sveriges 14 procent. Hallands andel har sjunkit sedan år 2000 då andelen var 16 procent. Den sjunkande trenden kan också ses i övriga Sverige och för befolkningen med utomnordisk bakgrund men fortfarande är utanförskapet högre bland befolkningen som har utomnordisk bakgrund, speciellt för kvinnor. Utanförskap för kommunerna i Halland på sid. 10
Utanförskap efter kommun * (Andel långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa exklusive heltidsstuderande 20-64 år)
Pendling Pendlingsförändring 2008-2013 (%) Measures Kommun Inpendling 2008-2013 % Utpendling 2008-2013 % Falkenberg 22,9 15,5 Varberg 18,1 13,1 Halmstad 16,8 7,3 Kungsbacka 15,2 7,3 Halland 12,0 5,0 2,0 13,2-1,7 5,5 Hylte Laholm Arbetspendlingen ökar kontinuerligt och idag har cirka 30 procent av de förvärvsarbetande i Halland sin arbetsplats i en annan kommun än den man bor i. Pendlingen ökar i alla relationer men det finns ett övergripande mönster där Kungsbacka kommun vänder sig mot Göteborgsregionen, där Varbergs och Falkenbergs kommuner uppvisar ett ömsesidigt ökande pendlingsutbyte och där södra Halland med kommunerna Hylte, Halmstad och Laholm i hög grad utgör en egen arbetsmarknad. Pendlingsstatistiken visar att drygt 45 000 personer pendlade in eller ut över länsgränsen under 2013 (85 procent pendlar norrut, knappt 10 procent söderut och resten österut). Jämför man med år 2008 så har den totala pendlingen över länsgränsen ökat med över 7,3 procent. Män pendlar mer än kvinnor och en vanlig bild av Halland är att regionen är en utpendlingsregion. År 2012 pendlade 31 400 personer ut från Halland. Detta var en ökning med knappt 1 500 pendlare, motsvarande 5,0 procent, sedan år 2008. Flest utpendlare över kommungräns har Kungsbacka (21 000) följt av Varberg (6 700) och Halmstad (6 600). Halland är också en betydande inpendlingsregion. År 2013 hade Halland 13 900 inpendlare en ökning med 12 procent sedan år 2008.