Kvinnor och män. Örebro län 2008. Publ.nr. 2008:19

Kvinnor och män Örebro län 2008 Publ.nr. 2008:19

Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 14 Jämn fördelning av makt och inflytande Makt och inflytande... 20 Ekonomisk jämställdhet Utbildning... 26 Förvärvsarbete... 34 Inkomst... 53 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Barn och familj... 58 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kriminalitet... 66 Producerad av SCB och Länsstyrelsen i Örebro län Kontaktperson: Kerstin Lillje, tfn 019-19 30 00, e-post kersin.lillje@t.lst.se Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Jan Oscarsson www.t.lst.se Länsstyrelsen i Örebro län Printed in Sweden Förord Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en viktig demokrati- och maktfråga, men också en resursfråga. Både kvinnors och mäns resurser behövs för att utveckla arbetsliv, företagande och samhälle. Det innebär; l En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. l Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. l En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. l Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att dessa natio nella mål för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete. Könsuppdelad statistik ger viktiga basfakta, som behövs för att synlig göra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i Örebro län idag. Materialet i denna folder och annan statistik finns på länsstyrelsens hemsida (www.t.lst.se). Kerstin Lillje Länsexpert i jämställdhetsfrågor SCB-Tryck, Örebro 2008.05 1

Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: l Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende l Vårda hem och barn l Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1945 Riksidrottsförbundet var tvunget att acceptera att ansluta kvinnor inom idrotten. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1975 FN:s kvinnoår. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. 1980 Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jäm ställd het. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. Länsexperter för jämställdhetsfrågor tillsätts. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets analys av löner. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhets - integrering inom Regeringskansliet. 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. 2 Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 3

Befolkning Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2007 Antal Kvinnor Män Totalt Askersund 5 698 5 696 11 394 Degerfors 4 871 5 032 9 903 Hallsberg 7 497 7 771 15 268 Hällefors 3 739 3 736 7 475 Karlskoga 15 075 14 913 29 988 Kumla 10 014 9 838 19 852 Laxå 2 910 3 012 5 922 Lekeberg 3 430 3 667 7 097 Lindesberg 11 401 11 703 23 104 Ljusnarsberg 2 534 2 654 5 188 Nora 5 338 5 109 10 447 Örebro 66 945 63 484 130 429 Länet 139 452 136 615 276 067 Riket 4 619 006 4 563 921 9 182 927 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I de två största kommunerna, Örebro och Karlskoga, bor det fler kvinnor än män. I de tre minsta kommunerna, Ljusnarsberg, Laxå och Lekeberg, är männen fler än kvinnorna. I hela länet bor det fler kvinnor än män. Folkmängd efter ålder 2007 0 19 år 20 64 år 65 år 0 19 år 20 64 år 65 år Länet 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kumla Lekeberg Nora Hallsberg Örebro Lindesberg Askersund Degerfors Karlskoga Laxå Hällefors Ljusnarsberg Riket % 0 20 40 60 80 100 I de yngre åldrarna är andelen pojkar högre än flickor eller, som i Hällefors och Lekeberg, lika stora. I de två åldersgrupperna, 20 64 år samt 65 år och äldre, är andelen kvinnor högre i samtliga kommuner. Länet har som helhet en större andel 65 år och äldre jämfört med riket. 4 5

Befolkning Befolkning Befolkningen efter ålder 2007 och prognos för 2030 Befolkningen i och utanför tätorter 2007 Länet 2007 Riket 2007 95-95-99 90-94 90-94 85-89 85-89 80-84 80-84 75-79 75-79 70-74 70-74 65-69 65-69 60-64 60-64 55-59 55-59 50-54 50-54 45-49 45-49 40-44 40-44 35-39 35-39 30-34 30-34 25-29 25-29 20-24 20-24 15-19 15-19 10-14 10-14 5-9 5-9 0-4 0-4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 % % Länet 2030 Riket 2030 95-99 90-94 90 94 90 94 85-89 80-84 80 84 80 84 75-79 70-74 70 74 70 74 65-69 60-64 60 64 60 64 55-59 50-54 50 54 50 54 45-49 40-44 40 44 40 44 35-39 30-34 30 34 30 34 25-29 20-24 20 24 20 24 15-19 10-14 10 14 10 14 5-9 0-4 0 4 0 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 % % Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2005. Karlskoga Örebro Kumla Degerfors Nora Laxå Hallsberg Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Askersund Lekeberg i tätort utanför tätort 0 20 40 60 80 100% Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M 92 90 8 10 89 87 11 13 86 83 14 17 82 81 18 19 77 75 23 25 78 75 22 25 77 75 23 25 76 74 24 26 73 71 27 29 73 71 27 29 63 59 37 41 43 39 57 61 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen över 50 år är högre i länet jämfört med riket detta gäller kvinnor respektive män. Andelen under 50 år är lägre jämfört med riket. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Det är vanligast att bo i tätort. Det gör 83 av kvinnorna och 81 procent av männen. 6 7

Befolkning Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2007 Utrikes födda i kommunerna 31 dec 2007 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 110 265 108 102 79 79 76 76 med en inrikes och en utrikes född förälder 8 071 8 315 6 6 6 7 med två utrikes födda föräldrar 4 871 5 053 3 4 4 4 Utrikes födda 16 245 15 145 12 11 14 13 varav Bosättningstid i Sverige 0 4 år 2 856 2 993 2 2 3 3 5 år 12 800 11 775 9 9 11 10 Uppgift saknas 589 377 0 0 0 0 Totalt 139 452 136 615 100 100 100 100 Hällefors Örebro Karlskoga Ljusnarsberg Laxå Lindesberg Degerfors Kumla Nora Hallsberg Askersund Lekeberg Länet 8 Utrikes födda Norden därav 4 337 3 540 27 23 24 20 Danmark 302 335 2 2 3 4 Finland 3 285 2 724 20 18 17 12 Island 33 26 0 0 0 0 Norge 717 455 4 3 4 3 EU27 utom Norden 2 134 1 955 13 13 19 19 Utanför EU27 och Norden 9 774 9 650 60 64 57 61 Totalt 16 245 15 145 100 100 100 100 SCB, Befolkningsstatistik Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 0 3 6 9 12 15 Länet har en lägre andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Endast Hällefors har en större andel utrikes födda kvinnor och män jämfört med riket. Värdena varierar stort mellan länets kommuner. % 9

Befolkning Befolkning In- och utflyttningar 2007 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttnings överskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 236 255 266 248-30 7 Degerfors 211 219 250 232-39 -13 Hallsberg 419 437 427 424-8 13 Hällefors 205 176 215 200-10 -24 Karlskoga 606 677 662 700-56 -23 Kumla 569 574 465 517 104 57 Laxå 115 97 150 134-35 -37 Lekeberg 223 204 216 219 7-15 Lindesberg 506 588 516 504-10 84 Ljusnarsberg 154 197 164 202-10 -5 Nora 261 232 270 243-9 -11 Örebro 3 629 3 295 3 048 2 838 581 457 Länet 4 559 4 379 4 074 3 889 485 490 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har ett positivt flyttningsnetto, både för kvinnor och män. Tre kommuner, Askersund, Hallsberg och Lindesberg, hade positivt netto för män och negativt netto för kvinnor. I Lekeberg var förhållandet det omvända. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2007 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund -5 24-34 -27 9 10 Degerfors -59-14 -4-16 24 17 Hallsberg -32-19 -14-12 38 44 Hällefors -36-15 7-40 19 31 Karlskoga 14-24 -144-156 74 157 Kumla 70 28 0 0 34 29 Laxå -32-31 -8-13 5 7 Lekeberg 7-15 0-5 0 5 Lindesberg -60-36 -38-38 88 158 Ljusnarsberg -27-49 -6-6 23 50 Nora -46-33 -10-7 47 29 Örebro 206 184 66-46 309 319 Länet.. -185-366 670 856 Källa: SCB, Befolkningsstatistik För både kvinnor och män gäller att de flesta kommunerna förlorade invånare till andra län. Däremot var invandringen från utlandet större för både kvinnor och män till alla länets kommuner, utom för Lekeberg där bara män flyttade in i kommunen. 10 11

Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2007 Flyttningsnetto 2007 Kvinnors flyttnetto 8 12 4 8 0 4-4 0-8 - 4 - -12-8 Mäns flyttnetto 8 12 4 8 0 4-4 0-8 - 4 - -13-8 Flyttningsnetto = (inflyttade-utflyttade) /1 000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade-utflyttade) /1 000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: SCB, Befolkningsstatistik Sett i relation till folkmängden hade Kumla det största överskottet och Laxå det största underskottet när det gäller flyttningar bland kvinnor. Örebro hade i relation till folkmängden det största överskottet för män. Liksom för kvinnorna hade Laxå det största underskottet när det gäller flyttningar bland män. 12 13

Hälsa Hälsa Ohälsotalet 2000 2007 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2004 2007 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 58 41 61 41 58 39 Degerfors 66 36 80 43 78 45 Hallsberg 64 37 72 40 69 36 Hällefors 62 43 77 46 68 42 Karlskoga 54 34 68 39 67 39 Kumla 50 31 64 40 59 36 Laxå 66 38 78 46 81 49 Lekeberg 53 40 69 45 60 39 Lindesberg 47 34 63 42 62 41 Ljusnarsberg 68 51 95 74 94 68 Nora 48 35 64 40 57 37 Örebro 41 29 50 34 48 32 Länet 48 33 60 38 57 36 Riket 47 33 55 37 50 33 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Ohälsotalet ligger på en högre nivå i länet jämfört med riket. Ljusnarsberg har de högsta talen både för kvinnor och män. Ohälsotalet har minskat för kvinnor i alla kommuner mellan åren 2004 och 2007 utom i Laxå. I Laxå och Degerfors har även ohälsotalet ökat för männen. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Anmälda arbetsskador* 2005 Antal per 1 000 förvärvsarbetande (dagbefolkning)** 20 24 år 55 64 år 20 64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 10 24 31 36 22 26 Degerfors 0 0 19 12 14 16 Hallsberg 26 40 14 22 15 24 Hällefors 0 30 17 27 10 21 Karlskoga 7 7 17 13 11 11 Kumla 11 5 18 21 13 12 Laxå 0 47 19 14 9 17 Lekeberg 0 14 5 13 4 10 Lindesberg 13 32 9 15 9 16 Ljusnarsberg 37 0 46 10 25 10 Nora 10 52 17 14 14 10 Örebro 12 11 12 15 10 12 Länet 11 17 15 16 11 14 Riket 9 13 14 14 11 12 Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret *arbetsolyckor + arbetssjukdomar **arbetar i kommunen men behöver inte vara bosatt där Yngre män drabbas oftare av arbetsskador än vad yngre kvinnor gör. I Nora drabbas unga män i högst utsträckning. Bland de äldre drabbades kvinnorna i högst utsträckning i Ljusnarsberg. 14 15

Hälsa Hälsa Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2007 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2007 Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 118 80 70 50-57 -48 Degerfors 143 77 99 48-12 -8 Hallsberg 201 104 138 64-39 -49 Hällefors 71 50 43 33-61 -51 Karlskoga 455 235 317 144 33 21 Kumla 287 135 181 76-24 -46 Laxå 83 58 54 39-21 3 Lekeberg 93 51 64 32-21 -26 Lindesberg 278 171 186 106-24 -27 Ljusnarsberg 73 48 58 39-19 -37 Nora 106 49 69 32-8 -48 Örebro 1 544 838 1 063 514-9 -17 Länet 3 452 1 896 2 342 1 177-16 -25 Riket 96 333 55 934 63 002 35 043-30 -34 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Kvinnor är mer sjukskrivna än män. Antalet långa sjukfall har minskat på senare år utom i Karlskoga där en ökning skett både för kvinnor och män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Förtidspensionärer 20 64 år dec 2007 Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 1998, 20 64 år procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund 23 13 33 26 14 9 4 2 Degerfors 25 19 42 24 18 10 4 3 Hallsberg 28 15 35 23 17 9 6 2 Hällefors 31 17 35 23 17 10 6 2 Karlskoga 29 17 37 24 16 9 5 2 Kumla 26 13 29 24 14 8 6 3 Laxå 35 14 49 28 21 11 7 3 Lekeberg 26 20 28 26 14 10 4 2 Lindesberg 22 15 34 25 15 9 6 3 Ljusnarsberg 35 23 44 32 23 15 10 5 Nora 25 14 33 24 15 9 6 2 Örebro 22 14 31 20 11 7 4 1 Länet 25 15 33 23 13 8 4 2 Riket 24 15 33 23 12 8 3 1 Källa: Försäkringskassan Länet ligger på ungefär samma nivå som riket. Fler kvinnor än män är förtidspensionärer, vilket gäller för samtliga av länets kommuner. Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. 16 17

Hälsa Hälsa 18 Dödsorsaker 2001 2005 Antal per 100 000 medelfolkmängden 15 år och däröver Alkohol Lungcancer KOL Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 14 58 30 41 16 30 Degerfors 25 32 29 51 19 16 Hallsberg 12 38 41 71 21 44 Hällefors 8 23 29 59 42 38 Karlskoga 14 56 41 66 27 34 Kumla 25 36 47 66 34 32 Laxå 7 45 44 41 37 39 Lekeberg 0 16 12 76 17 45 Lindesberg 9 36 37 66 38 52 Ljusnarsberg 34 64 15 68 12 35 Nora 4 30 29 66 44 71 Örebro 10 26 41 75 30 38 Länet 12 35 38 67 30 39 Riket 11 45 35 56 24 38 Källa: Socialstyrelsen Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal). KOL = Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kvinnorna i länet dör i större utsträckning av alkoholrelaterade sjukdomar, lungcancer och KOL än vad kvinnor na i riket gör. Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är lungcancer vilket gäller både kvinnor och män i länet liksom i riket. Dödsorsaker 2001 2005 Antal per 100 000 medelfolkmängden 15 år och däröver Hjärtinfarkt Självmord Skador o förgiftningar* Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 127 355 4 31 35 103 Degerfors 264 539 6 34 43 106 Hallsberg 274 477 6 22 29 78 Hällefors 170 397 8 27 35 67 Karlskoga 256 475 11 24 34 82 Kumla 196 447 7 21 39 78 Laxå 189 432 12 30 43 111 Lekeberg 190 377 22 19 63 83 Lindesberg 221 356 2 23 30 83 Ljusnarsberg 194 335 19 16 62 166 Nora 215 392 9 30 26 60 Örebro 200 360 10 22 35 74 Länet 210 399 9 24 36 81 Riket 181 352 9 23 34 75 *avser 0 - år Källa: Socialstyrelsen Hänsyn tagen till åldersstrukturen i kommunen (ålderstandardiserade tal). Kvinnorna i länet dör i större utsträckning av hjärtinfarkt samt skador och förgiftningar än vad kvinnorna i riket gör. Männen i länet dör i större utstäckning av samtliga listade dödsorsaker jämfört med männen i riket. Den vanligaste dödsorsaken (av de som listas) är hjärtinfarkt. 19

Makt och inflytande Makt och inflytande Så långt har vi hunnit 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1903 Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt bildas i Örebro. 1910 Örebro länsförbund bildas av Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Den sammanhållande kraften var främst lärarinnan Maja Forsberg från Kopparberg. 1910 Kvinnor blev valbara till stads- och kommunfullmäktige. I Örebro tog fabrikör Hanna Lindberg plats i stadsfullmäktige som representant för Frisinnade föreningen. 1917 Rösträttsföreningarna i Örebro, Nora, Lindesberg, Kopparberg, Karlskoga, Kumla, Degerfors, Fjugesta, Laxå och Stridsberg hade över 600 medlemmar. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Fem kvinnor valdes in, dock ingen från Örebro län. 1922 De 5 första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1939 Första kvinnan från länet, Göta Rosén, socialdemokrat från Örebro, tog plats i riksdagen. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 samt länsstyrelsen Kommunstyrelsen 2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Askersund 11 M 45 55 11 36 64 Degerfors 11 M 36 64 11 45 55 Hallsberg 15 M 60 40 15 33 67 Hällefors 11 M 45 55 11 45 55 Karlskoga 13 M 38 62 13 38 62 Kumla 13 M 38 62 13 38 62 Laxå 11 Kv 36 64 11 36 64 Lekeberg 11 Kv 36 64 6 50 50 Lindesberg 15 M 47 53 15 47 53 Ljusnarsberg 11 Kv 64 36 11 36 64 Nora 15 M 40 60 15 53 47 Örebro 15 M 40 60 9 67 33 Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting I hälften av länets kommuner är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen 40 60 procent. Ungefär hälften av kommunerna har även en jämn könsfördelning gällande ersättarna. 20 Jämn fördelning av makt och inflytande 21

Makt och inflytande Makt och inflytande Kommunfullmäktigledamöter Efter valen 2002 och 2006 2002 2006 Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 37 54 46 37 46 54 Degerfors 41 44 56 41 44 56 Hallsberg 45 42 58 45 38 62 Hällefors 31 42 58 31 39 61 Karlskoga 51 45 55 51 49 51 Kumla 45 53 47 45 53 47 Laxå 31 48 52 31 48 52 Lekeberg 35 51 49 34 47 53 Lindesberg 45 47 53 45 51 49 Ljusnarsberg 31 52 48 31 55 45 Nora 35 49 51 34 44 56 Örebro 65 52 48 65 45 55 Länet 492 48 52 490 47 53 Källa: SCB, Valstatistik Jämfört med förra valet har könsfördelningen blivit mindre jämn i två av länets kommuner. I Hallsberg och i Hällefors är andelen kvinnor nu under 40 procent. Landstingsfullmäktige efter valen 2002 och 2006 Könsfördelning (%) 2002 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Moderata samlingspartiet 33 67 54 46 Centerpartiet 40 60 40 60 Folkpartiet liberalerna 38 63 40 60 Kristdemokraterna 43 57 67 33 Miljöpartiet 67 33 67 33 Socialdemokraterna 47 53 48 52 Vänsterpartiet 71 29 80 20 Sverigedemokraterna 0 0 0 100 Totalt 46 54 51 49 Ledamöter i landstingsstyrelsen Antal och könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Fullmäktige 36 35 51 49 Styrelsen 7 8 47 53 Källa: SCB, Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen 40 60 procent i alla partier utom kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. 22 23

Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2006 Ljusnarsberg Lindesberg Degerfors Lekeberg Hallsberg Hällefors Kumla Laxå Karlskoga Örebro Nora Askersund Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Bland kvinnor i länet som är chefer finns 45 procent inom offentlig sektor och 55 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 11 respektive 89 procent. Jämfört med riket har länet en högre andel chefer inom offentlig sektor vilket gäller både kvinnor och män. Chefer efter sektor och nivå 2006 Antal i länet Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 8 15 0 0 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 1 2 3 11 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 0 0 41 466 Drift- och verksamhetschefer 365 251 168 907 Chefer för särskilda funktioner 70 99 272 955 Chefer för mindre företag och enheter 220 98 332 1 268 Chefer totalt, offentlig sektor 664 465 816 3 607 Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är jämn och det vanligast att vara drifts- och verksamhetschef. I näringslivet är kvinnor i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor finns i gruppen chefer för särskilda funktioner. Lägst är andelen bland verkställande direktörer. Både bland kvinnor och män är det vanligast att vara chef för mindre företag och enheter. 24 25

Utbildning Utbildning Så långt har vi hunnit 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Betygsresultat efter årskurs 9 i länet våren 2007 I alla kommuner har flickorna ett högre meritvärde än pojkarna. Högsta värde har flickorna i Askersund: 219,9 Lägsta värde har pojkarna i Lekeberg: 180,2 Störst är skillnaden i Lekeberg: flickor 217,3 och pojkar 180,2 Minst är skillnaden i Askersund: flickor 219,9 och pojkar 204,7 Källa: Länsstyrelsen Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2006/2007 Flickor: 1 514 Pojkar: 1 441 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 Hantverk (HV) Barn och Omvårdnad (OP) fritid (BF) Estetiska (ES) Hotel- o restaurang (HR) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformade pgm (SM) Medie (MP) Individuella pgm (IV) Fordon (FP) Industri (IP) Livsmedel (LP) Naturbruk (NP) Handels- och adm. (HP) Naturvetenskap (NV) % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100% Teknik (TE) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Källa: SCB, Skolstatistik Meritvärde är summan av de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. 20 p för MVG, 15 p för VG och 10 p för G. Maxvärde är 320. Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. 26 Ekonomiskt jämställdhet 27

Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier läsåret 2006/2007 Andel (%) av alla i respektive kull Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund* 92 90.. Degerfors 91 83 77 89 Hallsberg 88 76 93 93 Hällefors 94 89 93 78 Karlskoga 84 80 90 73 Kumla 86 84 86 93 Laxå 86 93. 93 Lekeberg* 98 89.. Lindesberg 90 86 95 86 Ljusnarsberg* 95 88.. Nora* 93 90.. Örebro 84 83 90 83 Länet 87 84 91 84 Riket 90 88 91 86 Källa: SCB, skolstatistik *inget gymnasium fanns i kommunen I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som högskolan. Andelen behöriga till vidare studier var högre för riket, både gällande till gymnasiet och högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2003/2004 och som påbörjat högskolestudier senast 2006/2007 Örebro Karlskoga Hällefors Askersund Nora Lindesberg Lekeberg Kumla Ljusnarsberg Degerfors Hallsberg Laxå Länet Riket 0 10 20 30 40 50 60% Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En något lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket går vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i större utstäckning än pojkarna, utom i Ljusnarsberg, Hallsberg och Laxå. Störst skillnad är det i Askersund. 28 29

Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2006/2007 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 25 14 64 36 29 15 Degerfors 19 20 49 51 26 24 Hallsberg 35 35 50 50 28 25 Hällefors 17 13 57 43 29 21 Karlskoga 108 60 64 36 42 21 Kumla 59 36 62 38 32 19 Laxå 19 6 76 24 50 12 Lekeberg 19 13 59 41 32 20 Lindesberg 62 40 61 39 34 19 Ljusnarsberg 7 2 78 22 19 5 Nora 29 14 67 33 34 17 Örebro 525 387 58 42 33 25 Länet 924 640 59 41 33 22 Riket 31 446 22 511 58 42 33 23 Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2006/2007 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 5 0 100 0 2 0 Degerfors 9 3 75 25 4 1 Hallsberg 6 3 67 33 2 1 Hällefors 2 0 100 0 1 0 Karlskoga 22 2 92 8 4 0 Kumla 5 8 38 62 1 2 Laxå 3 0 100 0 2 0 Lekeberg 4 2 67 33 3 1 Lindesberg 7 5 58 42 1 1 Ljusnarsberg 0 0 0 0 0 0 Nora 5 2 71 29 2 1 Örebro 76 26 75 25 3 1 Länet 144 51 74 26 3 1 Riket 5 626 2 205 72 28 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder 2006-12-31 Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder 2006-12-31 Fler kvinnor än män i åldern 18 34 år börjar i högskolan. Det gäller alla kommuner i länet utom Degerfors och Hallsberg. Störst är skillnaden i Laxå och Ljusnarsberg. Bland högskolenybörjare i åldern 35 64 år är den kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora. Bland studenterna vid Örebro universitet ht 2007 är könsfördelningen 64 procent kvinnor och 36 procent män. Motsvarande uppgifter för riket är 59 repektive 41 procent. Källa: Högskoleverket 30 31

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2007 24 44 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund 9 14 62 70 28 15 1 1 Degerfors 11 16 64 69 24 14 1 1 Hallsberg 12 16 58 68 30 15 1 1 Hällefors 9 13 58 68 31 18 3 1 Karlskoga 11 11 55 64 33 25 1 1 Kumla 12 13 54 64 34 22 1 1 Laxå 11 13 63 73 26 14 1 1 Lekeberg 8 12 54 65 37 21 1 1 Lindesberg 10 12 56 69 33 17 1 1 Ljusnarsberg 13 15 65 75 22 9 1 2 Nora 10 10 52 67 36 22 1 1 Örebro 10 12 39 50 50 37 1 1 Länet 10 12 48 58 41 29 1 1 Riket 9 12 44 50 46 36 2 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är det i Lindesberg och minst skillnad är det i Karlskoga. Högst andel eftergymnasialt utbildade har Örebro både bland kvinnor och män. Lägst andel finns i Ljusnarsberg. Befolkningens utbildningsnivå 2007 45 64 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund 23 31 53 50 23 18 0 1 Degerfors 24 32 54 53 22 15 0 0 Hallsberg 22 31 55 50 23 18 0 0 Hällefors 24 30 57 58 18 12 1 1 Karlskoga 21 25 53 51 25 23 1 1 Kumla 24 29 52 51 24 20 0 0 Laxå 30 32 50 53 19 14 0 0 Lekeberg 20 36 50 46 30 18 1 1 Lindesberg 21 29 50 51 28 20 0 0 Ljusnarsberg 22 29 57 56 20 13 2 1 Nora 18 25 49 50 32 25 1 1 Örebro 17 21 44 46 38 32 1 1 Länet 20 26 49 49 31 25 1 1 Riket 18 24 47 46 34 29 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med förgymnasial utbildning högre bland de äldre jämfört med de yngre. Äldre kvinnor har lägre andel eftergymnasial utbildning än de yngre. Äldre män har högre andel eftergymnasial utbildning i sex av länets kommuner. Även bland de äldre har Örebro högst andel med eftergymnasial utbildning, både bland kvinnor och män. 32 33

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Så långt har vi hunnit 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1997 Första biskopen som var kvinna. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets - analys av löner. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Förvärvsarbetande 2006 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 år 35 54 år 55 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund 73 82 83 88 68 70 76 81 Degerfors 72 78 79 86 59 67 72 79 Hallsberg 66 79 79 89 68 76 73 83 Hällefors 58 74 78 84 67 71 70 78 Karlskoga 70 76 82 86 65 73 74 80 Kumla 71 79 81 88 69 74 76 82 Laxå 68 77 79 86 62 72 72 80 Lekeberg 78 85 82 89 71 79 78 85 Lindesberg 68 77 82 87 70 74 75 81 Ljusnarsberg 56 67 75 78 58 62 66 71 Nora 69 77 81 87 68 74 74 81 Örebro 66 71 81 84 71 75 74 77 Länet 67 74 81 85 69 74 74 79 Riket 69 73 82 85 69 73 75 79 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män. I Hallsberg är skillnaden störst. Bland de yngre är skillnaden störst i Hällefors, Hallsberg och Ljusnarsberg och bland de äldre i Hallsberg, Laxå och Hällefors. 34 Ekonomiskt jämställdhet 35

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2007 Avser 16 64 år Procent Män riket Män länet män riket kvinnor riket Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2007 Procentuell fördelning. Avser 16 64 år Procent Procent 100 100 Kvinnor riket Kvinnor länet 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 81 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 85 procent. År 2007 hade andelarna sjunkit till 75 respektive 81 procent. I riket finns nu 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen i arbetskraften. Siffrorna för 2005 är inte helt jämförbara med föregående år p.g.a. omläggning och EU anpassning av statistiken. Bl.a ingår nu personer som bor i Sverige men arbetar i annat land. män länet kvinnor länet 80 60 40 20 0 35 tim 20 34 tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet 1990 2007 1990 2007 Riket År 1990 arbetade 58 av kvinnorna i länet heltid. År 2007 hade andelen vuxit till 66 procent, vliket är högre än för riket. Bland män har andelarna under samma år legat på 95 procent samt 90 procent. Även männens andel är högre jämfört med riket 2007. 80 60 40 20 0 36 37

Förvärvsarbete Förvärvsarbete 38 Förvärvsarbete efter sektor 2006 Utlandsfödda förvärvsarbetande 2006 Ljusnarsberg Lindesberg Hällefors Örebro Nora Degerfors Lekeberg Askersund Hallsberg Kumla Karlskoga Laxå Länet Riket Off. sekt. Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Jämfört med riket arbetar en större andel av länets kvinnor i den offentliga sektorn. Högsta procentsatsen kvinnor i offentliga sektorn finner man i Ljusnarsberg och Lindesberg och högsta procentsats kvinnor i näringslivet i Laxå med drygt 52 procent. Endast Örebro uppvisar en högre andel män inom offentlig sektor än läns- och riksgenomsnittet. I Laxå arbetar över 90 procent av männen inom näringslivet. Andel (%) i respektive födelsegrupp Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 67 56 58 62 57 60 Degerfors 57 73 52 55 45 59 Hallsberg 69 72 58 84 38 53 Hällefors 65 72 42 68 23 47 Karlskoga 60 74 70 78 47 57 Kumla 67 62 66 73 47 60 Laxå 65 64 67 64 53 65 Lekeberg 62 67 82 75 59 70 Lindesberg 69 72 60 68 38 45 Ljusnarsberg 58 62 44 54 46 67 Nora 71 77 57 62 35 42 Örebro 66 67 65 68 43 51 Länet 65 69 63 69 43 52 Riket 67 64 59 64 48 55 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande återfinns i gruppen utlandsfödda i Norden. Lägst andel förvärvsarbetande har gruppen födda utanför EU 27 och Norden andelen för länet är lägre jämfört med riket. Männen arbetar i högre utsträckning i samtliga födelsegrupper jämfört med kvinnorna. 39

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utlandsfödda förvärvsarbetande 2006 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 35 54 55 64 20 64 Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund 52 67 69 65 55 47 61 59 Degerfors 35 60 61 74 47 58 52 66 Hallsberg 33 53 58 70 49 63 49 63 Hällefors 19 44 58 70 57 65 49 63 Karlskoga 42 54 66 75 43 60 54 66 Kumla 39 52 63 72 55 50 54 62 Laxå 36 59 70 70 53 55 60 64 Lekeberg 58 83 71 69 57 60 64 70 Lindesberg 34 45 63 64 56 60 54 58 Ljusnarsberg 39 45 60 68 48 61 51 62 Nora 30 45 63 63 57 65 52 60 Örebro 40 46 57 61 48 56 49 54 Länet 39 48 60 65 50 57 51 58 Riket 45 51 62 65 50 53 54 58 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen utlandsfödda som förvärvsarbetar i länet är lägre jämfört med riket. Lägst är andelen i åldersgruppen 20 34 år, både bland kvinnor och män och högst i gruppen 35 54 år. Andelen förvärvsarbetande varierar mellan kommunerna. De 30 största yrkena i länet 2006 Källa: SCB, Yrkesregistret % -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100% vård- och omsorgspersonal försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. ingenjörer och tekniker säljare, inköpare, mäklare m.fl. övrig kontorspersonal fordonsförare byggnadshantverkare byggnads- och anläggningsarbetare grundskollärare lager- och transportassistenter förskollärare och fritidspedagoger sjuksköterskor maskinoperatörer, metall- o mineralbeh. städare m.fl. montörer gymnasielärare m.fl. maskin- och motorreparatörer chefer för mindre företag och enheter företagsek., marknf. och personaltjänstem. kundinformatörer drift- och verksamhetschefer storhushålls- o restaurangpersonal administratörer. i off. förvaltn. bokförings- och redovisningsass. redovisningsek, adm.ass m.fl. chefer för särskilda funktioner köks- och restaurangbiträden maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. maskinförare dataspecialister % -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 % Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet 40 41

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2006 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal 14 238 25 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 3 400 6 Övrig kontorspersonal 2 375 4 Förskollärare och fritidspedagoger 2 272 4 Sjuksköterskor 2 119 4 Grundskollärare 1 957 3 Städare m.fl. 1 773 3 Bokförings- och redovisningsassistenter 1 347 2 Kundinformatörer 1 300 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 223 2 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1 118 2 Köks- och restaurangbiträden 1 096 2 Gymnasielärare m.fl. 1 076 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 1 005 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 924 2 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 908 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 901 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 861 1 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 858 1 Administratörer i offentlig förvaltning 843 1 Totalt 20 yrken 41 594 72 Totalt alla yrken 57 419 100 De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2006 Antal Andel (%) av alla yrken* Ingenjörer och tekniker 3 297 5 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 714 4 Fordonsförare 2 665 4 Byggnads- och anläggningsarbetare 2 650 4 Byggnadshantverkare 2 565 4 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 065 3 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 1 983 3 Lager- och transportassistenter 1 973 3 Vård- och omsorgspersonal 1 938 3 Maskin- och motorreparatörer 1 891 3 Montörer 1 702 3 Chefer för mindre företag och enheter 1 342 2 Maskinförare 1 297 2 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 225 2 Drift- och verksamhetschefer 1 178 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 116 2 Chefer för särskilda funktioner 1 069 2 Dataspecialister 1 053 2 Gymnasielärare m.fl. 994 2 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 951 2 Totalt 20 yrken 35 668 59 Totalt alla yrken 60 911 100 Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet 42 Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet 43

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland kvinnor 2006 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Vård- o Försäljare, Övrig Förskol- Sjukomsorgs- detaljh. kontors- lärare o sköterskor personal demon- personal fritidsstratörer pedam.fl. goger Askersund 31 6 3 4 2 Degerfors 30 5 4 5 3 Hallsberg 28 5 5 4 3 Hällefors 34 6 4 4 2 Karlskoga 24 5 3 3 3 Kumla 26 6 3 4 3 Laxå 30 6 4 4 2 Lekeberg 28 7 5 4 3 Lindesberg 31 5 4 5 4 Ljusnarsberg 37 5 4 2 3 Nora 30 6 3 5 3 Örebro 21 3 5 4 4 Länet 25 6 4 4 4 Riket 22 6 4 4 3 Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet har en större andel inom vårdyrket än riket. Variationen mellan kommunerna är stora. De fem största yrkena i länet bland män 2006 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Ingenjörer Säljare, Fordons- Byggnads- Byggnadso tekniker inköpare,. förare o anlägg- hantv. mäklare ningsarb. m.fl Askersund 5 3 5 6 4 Degerfors 6 2 3 4 3 Hallsberg 4 3 5 5 5 Hällefors 4 1 5 3 4 Karlskoga 9 4 2 4 3 Kumla 5 5 5 5 5 Laxå 7 3 3 3 3 Lekeberg 4 4 8 8 7 Lindesberg 5 3 4 5 4 Ljusnarsberg 4 1 4 6 4 Nora 6 4 5 7 5 Örebro 5 6 5 3 4 Länet 5 4 4 4 4 Riket 5 5 4 4 4 Källa: SCB, Yrkesregistret Männen har inget yrke som är lika dominerade som kvinnorna. Störst andel arbetar som ingenjör och tekniker. 44 45

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2006 Personliga och kulturella tjänster Handel och kommunikation Finansiell verks. o företagstjänster Okänt Jordbruk, skogsbruk och fiske Vård och omsorg Tillverkning o utvinning Byggverksamhet Utbildning o forskn. Energiprod., vattenförsörjn. o avfallshant. Offentlig förvaltning m.m. 0 500 1000 1500 2000 Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 7 93 26 74 39 61 50 50 36 64 49 51 0 100 1 99 8 92 9 91 24 76 54 46 38 62 59 41 76 24 48 52 31 69 44 56 100 0 45 55.... Egna företagare bland kvinnor finns främst inom området personliga och kulturella tjänster. De flesta männen finns inom handel och kommunikation. Egna företagare 2006 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Askersund 37 136 120 251 Degerfors 22 70 104 146 Hallsberg 24 133 121 291 Hällefors 15 47 59 87 Karlskoga 68 188 282 338 Kumla 33 132 212 259 Laxå 12 61 74 102 Lekeberg 12 93 81 218 Lindesberg 62 215 260 472 Ljusnarsberg 8 56 59 90 Nora 29 90 109 204 Örebro 303 935 1 492 1 936 Länet 625 2 156 2 973 4 394 Riket 28 027 81 405 112 463 163 876 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland länets kvinnliga företagare har 22 procent eget aktiebolag. I riket ligger nivån på 26 procent. För män är motsvarande andelar 40 respektive 41 procent. 46 47

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1996 2006* Antal i länet 1200 1000 800 600 400 200 0 Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Antal nyföretagare 2006 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 318 687 15 415 28 638 Könsfördelning (%)* 32 68 35 65 Andel ( )** 3,7 7,8 5,4 9,6 Källa: ITPS *exkl. bortfall **befolkningen 16 64 år Andelen nystartade företag som leds av en kvinna har ökat under tidsperioden. I länet är andelen kvinnliga nyföretagare lägre än riket. Prel. 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 *uppgifterna för 2006 är preliminära Pendling till arbetet 2006 Antal 16 64 år som pendlar över kommun- /länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Gemensam Askersund 186 349 795 1 203-609 -854 Kvinnlig Degerfors 307 449 854 1 120-547 -671 Manlig Hallsberg 1 193 2 184 1 286 1 653-93 531 Hällefors 165 222 228 303-63 -81 Karlskoga 1 716 2 248 697 1 354 1 019 894 Kumla 1 202 1 765 1 977 2 842-775 -1 077 Laxå 222 567 258 465-36 102 Lekeberg 239 226 851 1 207-612 -981 Lindesberg 870 1 038 968 1 506-98 -468 Ljusnarsberg 149 183 227 411-78 -228 Nora 264 401 833 1 127-569 -726 Örebro 5 788 8 682 3 402 5 735 2 386 2 947 Länet 2 766 4 981 2 841 5 593-75 -612 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Karlskoga och Örebro har ett positivt pendlingsnetto, dvs. större inpendlig än utpendling, för både kvinnor och män. Hallsberg och Laxå är de kommuner som har olika nettoströmmar för könen; negativt för kvinnor och positivt för män. 48 49

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2007 Antal i åldern 16 64 år. Årsmedeltal Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 95 12 144 33 Degerfors 70 10 89 29 Hallsberg 72 15 100 32 Hällefors 114 18 68 26 Karlskoga 130 37 208 108 Kumla 131 24 154 51 Laxå 31 6 37 14 Lekeberg 36 4 51 25 Lindesberg 204 33 212 77 Ljusnarsberg 37 7 30 7 Nora 76 15 119 43 Örebro 597 224 1 008 588 Länet 1 593 404 2 218 1 034 Riket 43 786 12 818 55 168 27 242 Källa: AMS Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Detta gäller i alla av länets kommuner. Könsfördelningen bland de deltidsarbetslösa i länet är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Motsvarande bland de timanställda är 68 respektive 32 procent. Arbetssökande 2007 Andel (%) i åldern 20 64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 2,9 2,9 2,8 1,9 Degerfors 2,7 3,0 3,1 2,7 Hallsberg 3,4 3,0 2,6 2,1 Hällefors 4,6 4,6 2,4 3,2 Karlskoga 3,0 3,5 2,8 2,4 Kumla 3,2 3,5 1,9 2,2 Laxå 3,4 3,1 2,7 1,8 Lekeberg 2,6 3,2 1,4 0,9 Lindesberg 2,9 3,6 1,9 1,7 Ljusnarsberg 3,4 4,1 1,6 1,5 Nora 3,2 3,0 2,3 1,9 Örebro 4,3 5,2 1,6 1,9 Länet 3,7 4,3 2,0 2,0 Riket 2,8 3,1 1,5 1,4 Källa: AMS Andelarna öppet arbetslösa och i konjunkturberoende program är högre i länet jämfört med riket. I Hällefors, Kumla och Örebro återfinns en högre andel män i konjunkturberoende program jämfört med kvinnor. 50 51

Förvärvsarbete Inkomst 52 Relativa arbetslöshetstal 1990 2007 Avser 16 64 år Procent 12 10 8 6 4 2 Kvinnor länet Män riket Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös. Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Män länet Kvinnor riket 0 1990 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Länets kvinnor har under hela tidsserien varit arbetslösa i högre utsträckning jämfört med riket. Detsamma gäller männen, förutom några år under slutet av 1990-talet då nivå låg lägre jämfört med riket. Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp år 1993 för män, 11 procent, och år 1995 för kvinnor, 9 procent. År 2007 är arbetslösheten 5,0 procent för kvinnor och 6,2 procent för män. kvinnor riket män riket kvinnor länet män länet Så långt har vi hunnit 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Bidragsförskott införs. Moderskapspenning för alla införs. 1947 Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1980 Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. 1982 ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2006 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kronor per dag. En handlingsplan för jämställda löner överlämnades till riksdagen. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Ekonomiskt jämställdhet 53

Inkomst Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst 2006 20-64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 192 264 195 261 Degerfors 197 264 200 264 Hallsberg 191 265 194 264 Hällefors 186 243 196 254 Karlskoga 207 280 209 271 Kumla 199 266 206 262 Laxå 197 256 199 252 Lekeberg 196 255 193 254 Lindesberg 197 259 199 259 Ljusnarsberg 183 227 189 233 Nora 198 270 201 264 Örebro 195 258 202 251 Länet 196 261 201 257 Riket 206 277 205 261 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet har lägre inkomst än i riket, både för kvinnor och män. Karlskoga har högsta medel- och medianinkomst för bägge könen. Störst skillnad är det i Hallsberg. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. Disponibel medelinkomst för familjer 2006 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Askersund 333 438 145 220 175 250 Degerfors 321 420 140 229 173 256 Hallsberg 311 421 133 235 167 280 Hällefors 322 415 134 206 167 267 Karlskoga 330 424 140 222 174 254 Kumla 375 436 154 228 172 274 Laxå 329 433 142 224 170 251 Lekeberg 329 408 134 218 161 255 Lindesberg 344 423 140 231 172 269 Ljusnarsberg 303 396 129 218 162 248 Nora 345 434 140 227 181 274 Örebro 303 393 127 217 155 345 Länet 348 430 147 226 173 270 Riket 372 470 153 240 181 296 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *under 18 år Ensamstående kvinnor, med eller utan barn, har lägre disponibel medelinkomst i alla kommuner i jämförelse med män med samma familjesituation. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. 54 55

Inkomst Inkomst Pensionssparande i åldern 20 64 år 2006 Medelvärde i Tkr Lekeberg Örebro Karlskoga Lindesberg Laxå Kumla Nora Askersund Hallsberg Degerfors Hällefors Ljusnarsberg Länet Riket 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Tkr Källa: SCB, Totalräknade inkomst- och taxeringsstatistiken (IoT) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande men männen sparar högre belopp. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2006 Procentuell fördelning av biståndshushåll Gifta par/ Ensamstående Totalt samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Askersund 3 9 24 18 43 3 100 Degerfors 5 8 24 14 48 1 100 Hallsberg 6 18 23 14 36 3 100 Hällefors 3 22 20 15 38 2 100 Karlskoga 4 11 20 20 42 3 100 Kumla 8 14 22 16 37 3 100 Laxå 3 13 23 16 45 0 100 Lekeberg 7 8 20 23 38 4 100 Lindesberg 5 16 23 14 41 1 100 Ljusnarsberg 7 6 22 15 49 1 100 Nora 5 17 30 13 34 1 100 Örebro 7 15 24 14 39 1 100 Länet 7 14 23 15 40 1 100 Riket 6 12 24 15 40 3 100 Källa: Socialstyrelsen Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin med cirka 40 procent. Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor utan barn på 23 procent. 56 57

Barn och familj Barn och familj Så långt har vi hunnit 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1921 Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1938 Preventivmedel tillåts. Mödrahjälp till behövande införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1964 P-piller godkänns i Sverige. 1974 Föräldraförsäkring införs som ger kvinnor och män rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1982 Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1994 En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern och en för fadern. Denna månad kan inte överlåtas. 1999 Försäkringskassan i Örebro driver projektet Pojkar i focus med syfte att fler pappor skulle använda föräldraförsäkringen. 2002 Antal dagar med föräldrapenning utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar. Av dessa reserveras 60 för vardera föräldern och de kan ej överlåtas. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 samt länsstyrelsen Familjehushåll efter hushållstyp 2003 2006 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 32 29 Sammanboende med barn 20 19 Ensamstående kvinna utan barn 18 18 Ensamstående man utan barn 17 18 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Övriga familjehushåll 9 11 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 132 4 533 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 2003 2006 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 60 83 91 60 83 91 1 barn 15 9 5 15 9 5 2 barn 18 6 3 18 6 3 3 barn- 7 2 1 7 2 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16 84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende. 58 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 59