Västerbottens län. Kvinnor & män I BELYSNING

Transkript

1 Västerbottens län Kvinnor & män I BELYSNING 2004

2 Innehåll Befolkning...4 Barn och familj Utbildning Förvärvsarbete Ekonomi Hälsa Makt Lag och rätt Producerad av SCB och Genusforum, Länsstyrelsen Kontaktpersoner: Helene Brewer och Margareta Berggren, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Peter Lilja Länsstyrelsen i Västerbottens län Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro Förord Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen i jämställdhet får genomslag i länet genom att i allt vårt arbete integrera ett könsperspektiv i ordinarie verksamhet. Frågor som är nödvändiga att ställa sig är på vilka grunder vilar de beslut vi tar som påverkar kvinnors och mäns livsutrymme i Västerbottens län. Att ta reda på och synliggöra var kvinnor respektive män bor i vårt län, hur vi bor, hur gamla vi är, vilken utbildning vi har, vad vi arbetar med, hur mycket lön vi får för vårt arbete, hur många kvinnor respektive män som är aktiva i våra politiska församlingar etc etc. Det är viktiga uppgifter som underlag för den analys som skall ligga till grund för att kunna uppnå ett jämställt samhälle, ett jämställt Västerbotten. För jämställdhet handlar om kvinnors och mäns lika rätt, lika möjlighet och lika skyldighet inom livets alla områden. I den här faktaboken med statistik från SCB ger vi möjlighet till att skapa en grund i jämställdhetsarbetet. Du kan med hjälp av den få syn på det könsliga landskapet och upptäcka skillnader i kvinnors respektive mäns livsvillkor. Använd statistiken med fördel vid projektansökningar, i skolarbetet, i det politiska livet. Finansiering har skett via länsstyrelsen och EU:s strukturfonder. Margareta Berggren Jämställdhetsdirektör 1

3 Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare FN:s kvinnoår FN:s internationella kvinnoårtionde inleds Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen Statliga bidrag till kvinnoorganisationer FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. Länsexperter för jämställdhetsfrågor tillsätts FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets - analys av löner En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män

4 Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2003 Antal Kvinnor Män Totalt Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik I de fyra största kommunerna Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vännäs bor det fler kvinnor än män. De övriga kommunerna har ett mansöverskott. Sammantaget finns något fler kvinnor än män i länet. Befolkning Folkmängd efter ålder 2003 och prognos för 2025 Länet 2003 Riket % % Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik % % Länets befolkning är något yngre jämfört med hela rikets. I alla åldrar under 60 år finns det fler män än kvinnor. I äldre åldrar är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2025 förväntas befolkningen vara äldre än den är nu Riket

5 Befolkning Folkmängd i kommunerna efter ålder 2003 Bjurholm Åsele Dorotea Sorsele Vindeln Storuman Norsjö Vilhelmina Malå Robertsfors Nordmaling Lycksele Skellefteå Vännäs Umeå 0 19 år år 65 år 0 19 år år 65 år Länet Riket % Källa: Befolkningsstatistik Åldersfördelningen i kommunerna är mycket olika. Alla kommuner, utom Umeå, har en högre andel 65 år och äldre jämfört med hela riket. Andelen äldre kvinnor är alltid högre än andelen äldre män. Största skillnaden finns i Bjurholm, Malå, Norsjö, Vindeln och Åsele. I åldrarna år har alla kommuner högre andelar män än kvinnor. Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2000 Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. SCB Könsfördelning (%) gjorde den senaste tätortsavgränsningen år i tätort utanför tätort Kv M Kv M Umeå Skellefteå Lycksele Vännäs Åsele Malå Vindeln Storuman Norsjö Nordmaling Dorotea Sorsele Vilhelmina Robertsfors Bjurholm i tätort utanför tätort Länet % Källa: SCB, Befolkningsstatistik I alla kommuner utom i Sorsele bor det fler kvinnor än män i tätorterna. Utanför tätorterna är det mans överskott, särskilt i Dorotea, Åsele, Storuman, Vilhelmina och Bjurholm. 6 7

6 Befolkning Utrikes födda i kommunerna 31 dec 2003 Umeå Dorotea Lycksele Robertsfors Nordmaling Skellefteå Storuman Vindeln Vännäs Malå Sorsele Åsele Norsjö Bjurholm Vilhelmina Länet Riket % Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har en låg andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Andelen kvinnor är alltid högre än andelen män. Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2003 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar med en inrikes och en utrikes född förälder med två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav Bosättningstid i Sverige 0 4 år år Uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden därav Danmark Finland Island Norge EU15 utom Norden Utanför EU och Norden Totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistik 8 9

7 Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2003 Flyttningsnetto 2003 Kvinnors flyttnetto 6,1 7,8 0,1 6,0-6,9 0-13,9-7,0-26,4-14,0 Mäns flyttnetto 6,1 10,6 0,1 6,0-6,9 0-13,9-7,0-17,4-14,0 Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Vännäs, Nordmaling och Umeå hade det största flyttningsöverskottet bland kvinnor år Nio kommuner hade ett flyttningsunderskott. Särskilt stort var det i Åsele. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Män hade ett mer positivt flyttnetto än kvinnor i de flesta kommunerna. Robertsfors, Sorsele, Storuman, Malå, Lyck sele och Vindeln hade dock ett större underskott bland män

8 Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2003 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Största kvinnoöverskottet bland inflyttarna var det i Umeå, Robertsfors och Nordmaling medan Skellefteå hade det största mansöverskottet. Bland utflyttarna dominerade kvinnorna i Umeå, Skellefteå och Nordmaling. Männen var fler i Storuman. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2003 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik De flesta flyttningarna sker inom länet och då i första hand till Umeå. Det flyttade fler kvinnor från länet än till länet. För män var det tvärtom. Inflyttningen från utlandet var större än utflyttningen till utlandet

9 Barn och familj Så långt har vi hunnit 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken Moderskapsförsäkringen införs Preventivmedel tillåts. Mödrahjälp till behövande införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader P-piller godkänns i Sverige Föräldraförsäkring införs som ger kvinnor och män rätt att dela ledigheten vid barns födelse Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern och en för fadern. Denna månad kan inte överlåtas Försäkringskassan i Västerbotten startar en riksomfattande kampanj Båda blir bäst. Den syftar till att förmedla värdet av delad föräldraledighet Västerbottens län är, för andra året i rad, vinnare i TCO:s pappaindex med ett index på 31,8. Rikets värde är 26,1. Värdet blir 100 om mamma och pappa delar lika på föräldraledigheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Försäkringskassan i Västerbotten Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 2 Ovriga familjehushåll Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern år

10 Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2003 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. En högre andel pappor tar ut föräldraförsäkring i länet jämfört med hela landet, särskilt när det gäller tillfällig vård av barn. Användning av föräldraförsäkringen 2003 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Barn och familj Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se sid.16 Papporna tar ut en större andel av dagarna i länet jämfört med hela landet. Det gäller i flera av kommunerna men särskilt i Vindeln, Vännäs, Storuman och Dorotea

11 Barn och familj Födda barn per kvinna Antal barn/kvinna 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet 0, Källa: SCB, Befolkningsstatistik Riket Länet I länet har frutsamhetstalen legat en aning under rikets tal de senaste åren. Toppen nåddes 1991 då det föddes knappt 2,4 barn per kvinna. År 2003 föddes knappt 1,7 barn per kvinna. I hela riket låg fruktsamhetstalet på 2,1 år Därefter sjönk det varje år fram till år Sedan dess har det stigit och ligger nu på 1,7 barn per kvinna. Barn i kommunal barnomsorg 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp Barn och familj Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Skolverket Förskolebarnen har kommunal barnsomsorg i lika stor utsträckning i länet som i riket. Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Fritidshemsplatserna är mindre vanliga i länet än i riket men variationen mellan kommunerna är även här stor

12 Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2002 Procent Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks bland 19-åringarna. Bland dessa bor 67 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Andelarna är något högre i riket. Variationen i andel hemmaboende är stor mellan kommunerna och mellan åldrarna. Så långt har vi hunnit Utbildning 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi) Statliga läroverk öppnas för flickor Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet Arbetsenheten Kvinnovetenskapligt forum bildas vid Umeå universitet Genusforskarskolan vid Umeå universitet invigs Flera av länets gymnasieskolor erbjuder tillvalskurser om jämställdhet En gymnasieskola i länet erbjuder Manligt mänskligt som tillvalskurs. Syftet är att uppmärksamma och arbeta med unga män och jämställdhet Projektet JämFör startar. Det är ett projekt om jämställdhet i förskolan. 13 av länets kommuner deltar. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Umeå universitet och Länsstyrelsen 20 21

13 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst är skillnaden i Malå och Vännäs, minst i Norsjö. Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret I åldrarna år är utbildningsnivån lägre än den är bland åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor

14 Utbildning Elever i gymnasieskolan åk 3 Länet. Läsåret 2003/ Int. baccalaureate (IB) Barn- och fritid (BF) Estetiska (ES) Handels- och adm (HP) Livsmedel (LP) Samhällsvetenskap (SP) Specialutformade program (SM) Naturbruk (NP) Individuella program (IV) Källa: SCB, Skolstatistik Fordon (FP) Omvårdnad (OP) Utbildn.vid frist. skolor Hantverk (HV) Medie (MP) El (EC) Industri (IP) Bygg (BP) % % Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. Hotell- o. restaurang (HR) Naturvetenskap (NV) Teknik (TE) Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 1999/2000 och som påbörjat högskolestudier senast 2002/2003 Sorsele Malå Umeå Norsjö Skellefteå Bjurholm Robertsfors Lycksele Storuman Vilhelmina Vännäs Nordmaling Åsele Vindeln Dorotea Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket Ungefär lika hög andel av ungdomarna i länet som i riket går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i större utsträckning än pojkarna. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

15 Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2003/2004 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2003/2004 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder Fler kvinnor än män i åldern år börjar i högskolan. Så är fallet i alla kommunerna i länet. Störst är skillnaden i Malå, Nordmaling och Sorsele. Bland högskolenybörjare i åldern år är kvinnors dominans ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora

16 Förvärvsarbete Så långt har vi hunnit 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Kvinnor får rätt att bli präster SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn Första biskopen som var kvinna Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhets - analys av löner Ett mentorprogram för kvinnor på Volvo Lastvagnar i Umeå, länets största privata arbetsgivare, startas. På företaget arbetar man aktivt med bl.a. rekrytering samt att motverka lönediskriminering och trakasserier. Västerbottens läns landsting är den största offentliga arbetsgivaren i länet och tredje bäst i Sverige när det gäller att ha kvinnor på topppositioner. Landstinget arbetar aktivt och målmedvetet för en jämn könsfördelning på ledande positioner. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen Förvärvsarbetande 2002 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Förvärvsarbete Bland yngre kvinnor och män är andel förvärvsarbetande hög jämfört med rikets genomsnitt i de flesta kommunerna i länet. Umeå skiljer sig med sina låga tal. Bland de äldre är andelen förvärvsarbetande lägre, särskilt gäller det männen i Storuman och Vilhelmina

17 Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal Avser år Procent 90 Förvärvsarbete Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2003 Avser år Män riket Män länet Kvinnor riket Kvinnor länet Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 85 procent. År 2003 hade andelarna sjunkit till 73 respektive 76 procent. I riket finns nu 76 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i arbetskraften. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade en lägre andel kvinnor heltid i länet jämfört med riket. År 2003 ligger nivån nästan som i riket, 65 procent. Nio av tio män arbetar heltid. Det är något mindre än

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2002 Åsele Lycksele Vilhelmina Vännäs Bjurholm Sorsele Storuman Norsjö Umeå Dorotea Nordmaling Vindeln Malå Skellefteå Robertsfors Länet Riket Kvinnor Off. sekt Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet % Kvinnor i hela landet arbetar ungefär lika ofta inom offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar för det mesta inom näringslivet. I länet är arbeten inom offentlig sektor vanligare både bland kvinnor och män. De 30 största yrkena i länet 2002 vård- och omsorgspersonal Förvärvsarbete % % försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. säljare, inköpare, mäklare m.fl. fordonsförare ingenjörer och tekniker grundskollärare övrig kontorspersonal sjuksköterskor byggnadshantverkare byggnads- och anläggningsarbetare universitets- och högskolelärare montörer städare m.fl. förskollärare och fritidspedagoger gymnasielärare m.fl. köks- och restaurangbiträden chefer för mindre företag och enheter dataspecialister maskin- och motorreparatörer lager- och transportassistenter företagsek., marknf. och personaltjänstem. redovisningsek, adm.ass m.fl. drift- och verksamhetschefer bokförings- och redovisningsass. gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. maskinoperatörer, trävaruindustri hälso- o sjukvårdsspec. maskinförare sjukgymn, tandhyg m.fl. Kontorssekr o datareg. % % Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet

19 Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland kvinnor 2002 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Kommun Vård- o Försälj., Sjuk- Grund- Övrig omsorgs- detaljh., sköt- skol- kontorspersonal demon- erskor lärare personal stratörer Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar. Skillnaden mellan kommunerna är stor. Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet bland män 2002 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Kommun Fordons- Ingen- Vård- o Byggnads- Byggnadsförare jörer o omsorgs- hant- och tekniker personal verkare anläggn.- arbetare Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Männen har inget dominerande yrke på samma sätt som kvinnorna, utan är mer jämnt fördelade inom olika yrken

20 Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2002 Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Sjuksköterskor Grundskollärare Övrig kontorspersonal Förskollärare och fritidspedagoger Städare m.fl Köks- och restaurangbiträden Bokförings- och redovisningsassistenter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Kontorssekreterare och dataregistrerare Gymnasielärare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Universitets- och högskollärare Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Storhushålls- och restaurangpersonal Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Psykologer, socialsekreterare m.fl Kundinformatörer Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma i länet Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2002 Antal Andel (%)* Fordonsförare Ingenjörer och tekniker Vård- och omsorgspersonal Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Montörer Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Maskin- och motorreparatörer Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Lager- och transportassistenter Dataspecialister Maskinförare Chefer för mindre företag och enheter Universitets- och högskollärare Maskinoperatörer, trävaruindustri Drift- och verksamhetschefer Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Gymnasielärare m.fl Källa: SCB, Yrkesregistret Yrkesverksamma anställda år med bostad i regionen (nattbefolkning) år 2002 * av alla yrkesverksamma i länet 36 37

21 Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2002 Handel och kommunikation Personliga och kulturella tj. Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. och företagstj. Okänt Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning och forskning Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering Offentlig förvaltning m.m Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret De flesta egna företagarna både bland kvinnor och bland män finns inom området handel och kommunikation. Förvärvsarbete Egna företagare 2002 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun). Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Av de kvinnor som är egna företagare i länet har 42 procent eget aktiebolag. I hela landet är andelen 30 procent. Motsvarande andelar för män är 51 procent i länet och 35 procent i riket

22 Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Förvärvsarbete Färdsätt till/från arbetet Huvudsakligt färdmedel Kvinnor Länet Män Kollektivt Fot, cykel Övrigt Bil Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Kvinnor Riket Män Antal nyföretagare 2003 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal Könsfördelning (%) 1) Andel ( ) 2) 2,7 5,8 4,1 8,4 Källa: ITPS 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen år Endast Jönköpings och Örebro län hade en lägre andel nya företagare som är kvinnor. I motsvarande jämförelse för män låg Jönköpings, Kalmar och Värmlands län lägre. Källa: SIKA, RES-undersökningen Både kvinnor och män åker mer bil och mindre kollektivt till arbetet i länet jämfört med hela riket

23 Förvärvsarbete Pendling till arbetet 2002 Antal år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. Endast Umeå och Lycksele har ett positivt pendlingsnetto, dvs. större inpendling än utpendling. Pendlingen sker i huvudsak inom länet men från Umeå pendlar många till andra län. Relativa arbetslöshetstal Avser år Procent Kvinnor riket Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förvärvsarbete Män riket Män länet 2 Kvinnor länet Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Länets kvinnor är arbetslösa i lägre utsträckning än i hela riket. Männens nivå ligger något högre jämfört med män i hela riket. Arbetslösheten steg kraftigt efter I länet nådde den sin topp år 1993 bland män med 12 procent och år 1996 bland kvinnor med 6 procent. År 2003 är arbetslösheten 2,5 procent för kvinnor och 5,7 procent för män

24 Förvärvsarbete Arbetssökande 2003 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 0,9 3,3 0,6 1,2 Dorotea 2,6 7,8 2,2 3,6 Lycksele 2,5 5,9 1,4 2,5 Malå 2,9 3,8 3,4 1,9 Nordmaling 2,2 4,1 1,0 1,8 Norsjö 2,6 3,1 2,2 2,2 Robertsfors 2,3 4,1 1,2 1,7 Skellefteå 3,8 6,3 1,7 2,8 Sorsele 2,6 5,7 1,4 3,2 Storuman 4,0 10,3 2,4 3,8 Umeå 2,8 4,4 1,2 1,8 Vilhelmina 3,4 10,3 2,4 5,4 Vindeln 2,1 4,1 1,2 1,7 Vännäs 1,9 3,4 0,8 1,6 Åsele 2,9 7,6 3,5 5,2 Länet 3,1 5,4 1,5 2,4 Riket 3,5 4,6 1,5 1,8 Så långt har vi hunnit 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Lika folkpension för kvinnor och män införs Bidragsförskott införs. Moderskapspenning för alla införs Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet Jämo har en fulltecknad utbildningsdag i länet som handlar om lönesättning och lönelots (en metod för lönekartläggning.) Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen Ekonomi Källa: AMS I alla kommuner utom Malå är det en högre andel män jämfört med kvinnor som är arbetssökande

25 Ekonomi Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Disponibel medelinkomst för familjer 2002 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Ekonomi * under 18 år Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå

26 Ekonomi Pensionssparande i åldern år 2002 Medelvärde per år, Tkr Robertsfors Skellefteå Umeå Lycksele Vindeln Storuman Åsele Malå Vännäs Bjurholm Sorsele Norsjö Nordmaling Vilhelmina Dorotea Länet Riket Tkr Källa: SCB, Totalräknade inkomst-och taxeringsstatistiken (I o T) Kvinnor sparar lägre belopp än män. Det gäller i alla kommuner utom i Malå. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2003 Procentuell fördelning Gifta par/sam- Ensamstående boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Ekonomi Ensamstående män utan barn är den vanligaste gruppen bland dem med ekonomiskt bistånd. Ensamstående kvinnor med barn utgör den näst vanligaste gruppen

27 Hälsa Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Ohälsotalet är högt i länet. Åsele, Bjurholm och Norsjö har särskilt höga tal för kvinnor. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2003 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2003 Ökning sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har ökat de senaste åren. Hälsa Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjuk-skrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

28 Hälsa Förtidspensionärer år dec 2003 Andel (%) Förändring år år år sedan 1998, år procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Så långt har vi hunnit Makt 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Anna Grönfelt och Helena Ljungberg väljs in i Umeå stadsfullmäktige Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen De 5 första kvinnorna väljs in i riksdagen Doktor Sigrid Nygren väljs som första kvinna till ordinarie landstingsledamot i Västerbottens län Första kvinnan i Västerbottensbänken i riksdagens andra kammare, Ragnhild Sandström från Umeå Första kvinnan i regeringen, Karin Kock Andra kvinnan från Västerbotten i riksdagens andra kammare, Astrid Lindekvist från Skellefteå Första och enda kvinnan från Västerbottens län i riksdagens första kammare, Gunvor Stenberg från Umeå Margot Wikström blir kommunstyrels e ordförande, den första kvinna i länet på posten Görel Bohlin blir landshövding i Västerbottens län, den första kvinnan på posten. Bohlin skapade en stiftelse till förmån för Umeå universitet med syfte att understödja och främja genusvetenskap, främst genom olika stipendier Margot Wallström utses till förste vice ordförande i den nya EU-kommissionen. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 samt Länsstyrelsen 52 53

29 Makt Makt Statliga styrelser och nämnder 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Försäkringskassan Kronofogdemyndigheten Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen Skattemyndigheten Skogsvårdsstyrelsen Umeå universitet Källa: Länsstyrelsen Landstingsfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Parti Kvinnor Män Kvinnor Män Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Totalt Beslutsgrupperna för EU:s strukturfonder 2003 Mål 1 regionen Norra Norrland. Norrbottens och Västerbottens län Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Ledamöter Källa: Länsstyrelsen Mål 1 i Sverige ska stärka och utveckla tillväxten i Näringslivet. Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Ledamöter i Landstingsstyrelsen Ledamöter i riksdagen från länet Källa: Länsstyrelsen I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen procent i alla partier utom Kristdemokraterna och Vänsterpartiet

30 Makt Makt Kommunstyrelsen 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 9 M Dorotea 9 M Lycksele 11 Kv Malå 8 M Nordmaling 13 Kv Norsjö 9 M Robertsfors 11 M Skellefteå 15 M Sorsele 9 M Storuman 13 Kv Umeå 15 M Vilhelmina 11 M Vindeln 11 Kv Vännäs 11 M Åsele 9 M Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 I Bjurholm, Malå, Skellefteå och Umeå är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen procent. Bland ersättarna uppfyller Malå, Robertsfors, Umeå och Vindeln detta kriterium. Kommunfullmäktigeledamöter 1998 och 2002 efter valet Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Källa: SCB, Valstatistik I Sorsele, Åsele, Robertsfors och Skellefteå minskade kvinnorna sin andel i kommunfullmäktige i senaste valet Könsfördelningen ligger nu inom ramen procent i alla kommuner utom i Nordmaling, Robertsfors, Sorsele och Åsele

31 Makt Makt Chefer i näringslivet 2002 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor finns i den lilla gruppen av chefstjänstemän i intresseorganisationer, ungefär en tredjedel. Chefer i offentlig sektor 2002 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i majoritet bland chefer för mindre företag och enheter samt bland drifts- och verksamhetschefer. I övriga chefskategorier är män i majoritet

32 Makt Lag och rätt Chefer efter sektor 2002 Kvinnor Dorotea Vindeln Malå Storuman Bjurholm Nordmaling Sorsele Umeå Vilhelmina Skellefteå Norsjö Vännäs Robertsfors Åsele Lycksele Off. sektor Länet Riket Män Näringslivet % Så långt har vi hunnit 1982 All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofrids - propositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmakts - perspektiv Prop 2004/05:45, förslag till en ny sexualbrottslagstiftning. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2004 samt Länsstyrelsen Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Chefer i offentlig sektor är i större utsträckning kvinnor än män. Chefer i offentlig sektor är vanligare i länet än i riket

33 Lag och rätt Anmälda misshandelsbrott 2003 Antal per av medelfolkmängden Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus utomhus Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus utomhus Källa: BRÅ Länet Riket Antal mot kvinna mot man Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant person. Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2003 Antal per av medelfolkmängden Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Källa: BRÅ Lag och rätt Kvinnor i länet löper inte lika hög risk att drabbas av misshandelsbrott som kvinnor i hela riket. Variationen mellan kommunerna är stor. Den största risken är att drabbas av brott inomhus och när förövaren är bekant

34 Lag och rätt Anmälda misshandelsbrott mot män 2003 Antal per av medelfolkmängden Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Riket Befolkningen 2003 Dorotea Storuman Vilhelmina Bjurholm Sorsele Åsele Malå Skellefteå Norsjö Lycksele Nordmaling Vindeln Vännäs Kommuner med kvinnoöverskott Umeå Robertsfors Källa: BRÅ I länet löper män störst risk att drabbas av misshandelbrott utomhus och när förövaren är obekant. Risken är dock lägre än i riket som helhet. Kommuner med mansöverskott 64

35 Regeringens mål för jämställdhetspolitiken Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet. Det innebär bland annat: en jämn fördelning av makt och inflytande samma möjligheter till ekonomiskt oberoende lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger delat ansvar för hem och barn frihet från könsrelaterat våld I Sverige har vi kommit långt när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män. I vissa fall till exempel när det gäller kvinnorepresentation har vi till och med kommit längst i världen. Men trots det återstår mycket arbete inom en mängd områden. Det är ett långsiktigt arbete som kräver vilja, tålamod, engagemang och inte minst kunskap.