Kvinnor och män. Örebro län Publ.nr. 2012:14

Transkript

1 Kvinnor och män Örebro län 2012 Publ.nr. 2012:14

2 Innehåll Befolkning... 4 Hälsa Utbildning Barn och familj Förvärvsarbete Inkomst Kriminalitet Makt och inflytande Producerad av SCB och Länsstyrelsen i Örebro län Kontaktperson: Kerstin Lillje, tfn , e-post kerstin.lillje@lansstyrelsen.se Layout. Ateljén, SCB Omslagsfoto: Ulla-Karin Ekblom Förord Under de senaste decennierna har de formella hindren för jämställdhet undanröjts, men de val som vi gör i livet påverkas fortfarande av vår könstillhörighet. Jämställdhet handlar om frihet för kvinnor och män, såväl som pojkar och flickor, att göra sina livsval utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Jämställdhet är också en grundläggande demokratifråga som handlar om en rättvis fördelning av makt, kunskap och materiella resurser och om att värdera kvinnor och män lika. Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan av ordinarie verksamhet. Ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra alla politikområden och verksamheter. Könsuppdelad statistik är en bra utgångspunkt för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns villkor i samhället. Med denna statistikbok vill vi visa hur förhållanden inom olika områden ser ut för kvinnor och män i Örebro län. Det är vår förhoppning att vi härigenom sprider kunskap som leder till åtgärder för en mer jämställd medborgarservice. Kerstin Lillje Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen i Örebro län Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

3 Av regering och riksdag bestämda jämställdhetspolitiska mål: Målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet livet ut Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Länsstyrelsens roll Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att dessa nationella mål för jämställdhetspolitiken får genomslag i länet genom ett initierande, kunskapsuppbyggande, stödjande och uppföljande. Könsuppdelad statistik ger viktiga basfakta, som behövs för att synliggöra de olika förhållanden som kvinnor och män lever under i Örebro län idag. Materialet i denna folder och annan statistik finns på länsstyrelsens hemsida orebro. Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola,arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. 2 3

4 Befolkning Befolkning Befolkning efter kommun 31 dec 2011 Antal Kvinnor Män Totalt Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Karlskoga, Kumla, Nora samt i Örebro bor det fler kvinnor än män. I övriga kommuner bor det fler män än kvinnor. I länet som helhet bor det fler kvinnor än män. Befolkningen efter ålder 31 dec år år 65 år Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kumla Lekeberg Hallsberg Örebro Nora Lindesberg Karlskoga Askersund Degerfors Hällefors Laxå Ljusnarsberg Länet Riket 0 19 år år 65 år % Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar än bland flickor i alla kommunerna. Andelen som är 65 år och äldre är högre bland kvinnor än bland män i alla kommunerna. 4 5

5 Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2011 Befolkningen efter nationell bakgrund 2011 Karlskoga Örebro Kumla Degerfors Hallsberg Nora Laxå Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Askersund Lekeberg i tätort utanför tätort % Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M Definition gällande tätort se MI0810. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år I alla kommuner i länet är andel kvinnor högre än andel män inne i tätorterna och lägre utanför tätorterna. Störst är skilladen i Lekeberg. Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda varav två inrikes födda föräldrar en inrikes och en utrikes född förälder två utrikes födda föräldrar Utrikes födda varav bosättningstid i Sverige 0 4 år år uppgift saknas Totalt Utrikes födda Norden varav Danmark Finland Island Norge EU27 utom Norden Utanför EU27 och Norden Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

6 Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2011 Hällefors Örebro Ljusnarsberg Karlskoga Lindesberg Degerfors Laxå Kumla Nora Hallsberg Askersund Lekeberg Länet In- och utflyttningar 2011 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsöverskott Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har en lägre andel utrikes födda jämfört med riket i genomsnitt. Högst andel utrikes födda kvinnor och män finns i Hällefors. % Länet hade ett positivt flyttningsöverskott både för kvinnor och män. De flesta av kommunerna i länet hade ett positivt flyttningsöverskott. 8 9

7 Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet totalt Källa: SCB, Befolkningsstatistik För både kvinnor och män gäller att de flesta kommuner tappar invånare till andra län. Däremot är den totala invandringen från utlandet större än utvandringen för samtliga kommuner. Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Försäkringskassan Ohälsotalet ligger på en högre nivå i länet jämfört med riket. Ljusnarsberg har de högsta talen både för kvinnor och män år Ohälsotalet har minskat mellan åren 2005 och Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar

8 Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2010 Antal år år år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta gäller i alla åldersgrupper. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2011 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Försäkringskassan Kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män. Det gäller även långtidssjukskrivning. Antalet långa sjukfall har minskat på senare år för samtliga kommuner. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

9 Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring år år år sedan 2001, år i procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Försäkringskassan Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjuk- och aktivitetsersättning. Högst andel finns i Ljusnarsberg. Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Befolkning efter vikt Andel år Länet fetma övervikt normal vikt undervikt % Riket fetma övervikt normal vikt undervikt % Fetma: BMI 30 och över Övervikt: BMI Normal vikt: BMI Undervikt: BMI 18.4 och under Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden 14 15

10 Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor Andel år 20 Män Riket 15 Kvinnor Riket Män Länet 10 Kvinnor Länet Befolkning som röker dagligen Andel år 20 Kvinnor Länet Kvinnor Riket Män Länet Män Riket 5 Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2010/2011 Livsmedel (LP) Hotell- och restaurang (HR) Omvårdnad (OP) Estetiska (ES) Medie (MP) Samhällsvetenskap (SP) Naturvetenskap (NV) SM utan specifik inriktning * Sju procent av eleverna har tillhört Energi-, Hantverks-, Industri, IV- eller SM riksrekryterande programmen där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre. Antal flickor Antal pojkar * * Barn- och fritid (BF) Handels- och adm. (HP) Naturbruk (NP) Teknikprogrammet (TE) Bygg (BP) Fordon (FP) El (EC) % % Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden Källa: Skolverket 16 17

11 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Störst skillnad mellan könen är det i Lekeberg och Ljusnarsberg. Högst andel eftergymnasialt utbildade har Örebro bland både kvinnor och män. Befolkningens utbildningsnivå år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret I alla kommuner är andelen med endast förgymnasial utbildning högre bland de äldre jämfört med de yngre. Det gäller både kvinnor och män. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning jämfört med män

12 Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund* Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå* Lekeberg* Lindesberg Ljusnarsberg* Nora* Örebro Länet Riket Källa: Skolverket *inget gymnasium fanns i kommunen Samtliga skolor ingår I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller såväl till gymnasiet som till högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat högskolestudier senast 2010/2011 Örebro Karlskoga Laxå Lindesberg Degerfors Nora Hallsberg Hällefors Kumla Lekeberg Askersund Ljusnarsberg Länet Riket % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En något lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket går vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna fortsätter i högre utstäckning än pojkarna, utom i Nora kommun

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket *ålder Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder Fler kvinnor än män i åldern år påbörjar högskolestudier. Detta gäller alla länets kommuner. Bland högskolenybörjare i åldern år är den kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre åldrar

14 Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2010 Antal studerande respektive examinerade under året Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomi, administration och försäljning Hotell, restaurang och turism Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Miljövård och miljöskydd Pedagogik och undervisning Samhällsbyggnad och byggteknik Teknik och tillverkning Transporttjänster Totalt Könsfördelning (%) Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Not: Gäller även ej folkbokförda i länet Andelen kvinnor som examinerades under 2010 var högre jämfört med studerande. Födda barn per kvinna respektive man Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Källa: SCB, Befolkningsstatistik Män Riket Kvinnor Riket Män Länet Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2010 på 2,0 barn per kvinna och 1,8 barn per man, vilket även gäller i hela riket

15 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2011 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den tillfälliga föräldrapenningen. Användning av föräldraförsäkringen 2011 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. FP = föräldrapenning TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida

16 Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2011 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig Bland 1 5-åringarna har en något högre andel förskoleplats i länet jämfört med riket. Däremot är andelen med fritidshemplats lägre i länet jämfört med riket. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011 Procent Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 18-årsåldern. År 2011 bodde 24 procent av de 22-åriga flickorna och 43 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna år. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter

17 Barn och familj Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 2 2 Totalt, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Totalt, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011 Antal 80 år år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet * Riket Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de bara räknas med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män i åldern 80 år och däröver beviljas hemtjänst. Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än bland män. I Hallsberg och Laxå är skillnaden störst när det gäller hela åldersgruppen. Bland de yngre är skillnaden störst i Ljusnarsberg, bland de äldre i Hallsberg. Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Högst andel förvärvsarbetande återfinns i gruppen utlandsfödda i Norden. Lägst andel förvärvsarbetande har gruppen födda utanför EU 27 och Norden

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp Kv M Kv M Kv M Kv M Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Andelen utlandsfödda som förvärvsarbetar i länet är något lägre jämfört med riket. Lägst är andelen i åldersgruppen år, både bland kvinnor och män och högst i gruppen år. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och år Procent tim tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet Procent 100 Riket År 1990 arbetade 58 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2011 hade andelen ökat till 68 procent. Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 95 procent till 89 procent

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Grundskollärare Övrig kontorspersonal Städare m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Bokförings- och redovisningsassistenter Köks- och restaurangbiträden Kundinformatörer Gymnasielärare m.fl Psykologer, socialsekreterare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Drift- och verksamhetschefer Storhushålls- och restaurangpersonal Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Kontorssekreterare och dataregistrerare Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår kvinnor vars yrke klassats som okänt De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Byggnads- och anläggningsarbetare Ingenjörer och tekniker Säljare, inköpare, mäklare m.fl Byggnadshantverkare Fordonsförare Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Vård- och omsorgspersonal Lager- och transportassistenter Maskin- och motorreparatörer Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Montörer Maskinförare Dataspecialister Drift- och verksamhetschefer Chefer för mindre företag och enheter Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Chefer för särskilda funktioner Gymnasielärare m.fl Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Totalt 20 yrken Totalt alla yrken** Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda år med bostad i länet ** här ingår män vars yrke klassats som okänt 36 37

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet för kvinnor 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Vård- o Försäljare, Förskol- Sjukskö- Grundomsorgs- detaljh. lärare o terskor skolpersonal demon- fritids- lärare stratörer pedam.fl. goger Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet har en större andel inom vårdyrket än riket. Variationen mellan kommunerna är stora. De fem största yrkena i länet för män 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Byggnads- Ingenjörer Säljare, Byggnads- Fordonso anlägg- o tekniker inköpare hantver- förare ningsarb. mäklare kare Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- o omsorgspersonal gör bland kvinnor

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2010 Drift- och verksamhetschefer Gymnasielärare m.fl. Chefer för särsk. funkt Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Maskin- och motorreparatörer Källa: SCB, Yrkesregistret Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Maskinop.metall- o. mineralbeh. Chefer för mindre ftg. och enh. Dataspecialister Köks- och rest.bitr. Byggnadshantverkare Fordonsförare Lager- och transportassistenter Grundskollärare Övrig kontorspersonal Civiling. ark. m.fl. Hälso- o sjukv.spec Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Sjuksköterskor Städare m.fl. Montörer Redovisn.ek. adm. ass. m.fl. Företagsek. marknadsförare o personaltjm. Kundinformatörer Storhushålls- och rest.personal Bokförings- och redov.ass. Maskinförare % % Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet Förvärvsarbete efter sektor år. Avser nattbefolkningen (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Lindesberg Nora Ljusnarsberg Degerfors Örebro Askersund Hallsberg Lekeberg Hällefors Kumla Karlskoga Laxå länet riket Off. sekt. Kvinnor Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet % Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i offentlig sektor än i näringslivet medan män arbetar till största delen i näringslivet. I Laxå arbetar 53 procent av kvinnorna i näringslivet. Endast Örebro och Kumla har en högre andel män inom offentlig sektor än läns- och riksgenomsnittet

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen Procentuell fördelning men kan bo i en annan kommun) Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. Kulturella och personliga tjänster m.m Handel Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk, skogsbruk och fiske Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Utbildning Byggverksamhet Fastighetsverksamhet Transport och magasinering Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Egna företagare bland kvinnor finns främst inom området kulturella och personliga tjänster. De flesta männen har ett företag inom byggverksamheten. Egna företagare 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor som är företagare i länet har 25 procent ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på 26 procent. För män är motsvarande andelar 42 respektive 41 procent

24 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Källa: Tillväxtanalys Nystartade företag efter form av ledning Länet Riket Kv M Gem Kvinnor Män Gem Antal Procentuell fördelning 32,8 61,1 6,1 31,9 60,7 7,4 Källa: Tillväxtanalys SCB, Nyetableringsstatistik. Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som ett urval. Därför är siffrorna ej helt jämförbara. Pendling till arbetet 2010 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Gemensam Kvinnlig Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen/ länet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Manlig Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Karlskoga och Örebro har ett positivt pendlingsnetto, dvs. större inpendling än utpendling, för både kvinnor och män. För män gäller det också i Hallsberg och Laxå

25 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2011 Antal i åldern år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner. Av de deltidsarbetslösa i länet är 75 procent kvinnor och 25 procent män. Motsvarande andel för timanställda är 66 respektive 34 procent. Arbetssökande 2011 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 2,4 2,3 2,8 2,3 Degerfors 3,1 3,5 4,8 4,5 Hallsberg 3,6 3,3 4,8 3,5 Hällefors 4,1 4,9 5,0 5,0 Karlskoga 2,8 3,2 5,2 5,0 Kumla 3,3 3,1 3,2 3,0 Laxå 2,5 2,2 3,9 1,7 Lekeberg 2,4 1,9 2,5 1,9 Lindesberg 3,8 4,2 4,1 4,0 Ljusnarsberg 3,8 4,9 4,0 3,6 Nora 3,2 3,8 3,3 3,1 Örebro 3,8 4,5 3,0 3,5 Länet 3,5 3,9 3,5 3,6 Riket 3,4 3,6 2,9 2,9 Källa: Arbetsförmedlingen Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland kvinnor i drygt hälften av länets kommuner. I flertalet kommuner är det vanligare bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd

26 Förvärvsarbete Inkomst Öppet arbetslösa år Procent Män riket Källa: Arbetsförmedlingen Kvinnor länet Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket men andelen arbetslösa i länet har varit något högre än motsvarande andelar i riket. 06 Män länet Kvinnor riket Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa. SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Män har en betydligt högre inkomst än kvinnor. Störst skillnad i medelinkomst är det i Askersund. Skillnaden i medianinkomst är störst i Askersund och Hallsberg. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår

27 Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2010 Andel (%) i åldern år med sammanräknad förvärvsinkomst Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa. SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En betydligt högre andel män jämfört med kvinnor har höga inkomster. En högre andel kvinnor är låginkomsttagare men skillnaden mellan könen är inte lika stor. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst kr. Disponibel medelinkomst för familjer 2010 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa. SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år

28 Inkomst Inkomst Pensionssparande år. Medelvärde i Tkr Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund 53,3 45,9 4,2 4,8 Degerfors 48,2 41,5 4,4 4,9 Hallsberg 49,7 44,8 4,4 4,9 Hällefors 49,8 41,8 4,3 4,4 Karlskoga 43,8 37,8 4,7 5,1 Kumla 47,9 42,2 4,4 4,7 Laxå 52,6 44,0 4,6 4,7 Lekeberg 41,6 35,7 4,5 5,1 Lindesberg 45,3 36,8 4,6 4,8 Ljusnarsberg 45,0 38,5 3,9 4,1 Nora 42,0 35,2 4,5 5,0 Örebro 41,5 35,6 4,9 5,4 Länet 44,0 37,9 4,7 5,1 Riket 42,1 34,6 5,3 5,9 Källa. SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. Männen sparar något högre belopp. Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 Antal Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Riket Källa: Socialstyrelsen.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3) Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd är ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej

29 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011 Antal per av medelfolkmängden. 18 år Anmälda misshandelsbrott mot män 2011 Antal per av medelfolkmängden. 18 år Förövaren bekant* obekant* Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus utomhus inomhus utomhus inomhus Askersund Askersund Degerfors Degerfors Hallsberg Hallsberg Hällefors Hällefors Karlskoga Karlskoga Kumla Kumla Laxå Laxå Lekeberg Lekeberg Lindesberg Lindesberg Ljusnarsberg Ljusnarsberg Nora Nora Örebro Örebro Länet Länet Riket Riket Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet löper större risk att drabbas av misshandel av en bekant än vad kvinnor i riket gör. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Störst är risken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Männen i länet löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora

30 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2011 Antal per av medelfolkmängden 18 år Av bekant* Källa: BRÅ inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Antal Av bekant* Riket inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet mot mot kvinna man Antal *könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Anmälda sexualbrott efter brottstyp 2011 Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov Blottning Koppleri inkl. grovt Köp av sexuell handling av barn under 18 år Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte Totalt Källa: BRÅ Ett av regeringens mål med jämställdhetspolitiken är frihet från könsrelaterat våld. Tabellen visar antal sexualbrott efter olika brottstyper. Tabellen visar inte vilket kön förövaren och offret har. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen

31 Kriminalitet Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2011 Antal och könsfördelning för ett urval av brott Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken, därav Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång Misshandel, grov misshandel därav mot barn 0-6 år mot barn 7-14 år mot kvinna 18- år mot man 18- år Sexualbrott, därav våldtäkt, grov våldtäkt Biltillgrepp Inbrottsstöld, därav i bostad (lägenhet/villa) Övrig stöld och snatteri ur/från motordrivet fordon i butik och varuhus Rån inkl. grovt rån, därav butiksrån personrån Bedrägeri o annan oredlighet Skadegörelsebrott Våld mot tjänsteman Brott mot trafikbrottslagen, därav rattfylleri, grovt rattfylleri Brott mot narkotikastrafflagen Brott mot skattebrottslagen m.m Brott mot bidragsbrottslagen Samtliga brott Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Källa: SCB, Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF) Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli Källa: BRÅ Ibland är kön okänt och då summeras andelssiffrorna ej alltid till 100. utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel blivit utsatta för våld % Oro för våld Länet Samtliga % Oro för våld Riket Samtliga Faktiskt våld Faktiskt våld Samtliga Samtliga

32 Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2010 Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Lekeberg Lindesberg Degerfors Ljusnarsberg Askersund Karlskoga Örebro Laxå Nora Kumla Hallsberg Hällefors Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor Män Näringslivet % Bland länets kvinnliga chefer finns 44 procent inom offentlig sektor och 56 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 11 respektive 89 procent. Jämfört med riket har länet en högre andel chefer inom offentlig sektor. Chefer efter sektor och nivå 2010 Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett annat län) Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är jämn i alla grupper, utom bland drifts- och verksamhetschefer och chefer för mindre företag och enheter. I näringslivet finns det betydligt många fler manliga än kvinnliga chefer

33 Makt och inflytande Makt och inflytande Kommunstyrelsen efter valen 2010 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Askersund 11 m Degerfors 11 m Hallsberg 15 m Hällefors 11 k Karlskoga 13 k Kumla 13 m Laxå 11 m * Lekeberg 13 m Lindesberg 15 m Ljusnarsberg 11 k Nora 15 m Örebro 15 k Källa: Länsstyrelsen *3 vakanta I hälften av länets kommuner är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen inom ramen procent. Kommunfullmäktigledamöter Efter valen 2006 och * Antal Könsfördeln. (%) Antal Könsfördeln. (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länet Källa: SCB, Valstatistik *avser omvalet 2011 Jämfört med förra valet har könsfördelningen blivit mer jämn i länets kommuner

34 Makt och inflytande Landstingsfullmäktige Efter valen 2006 och Könsfördelning (%) * Kvinnor Män Kvinnor Män Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt Källa: SCB, Valstatistik *avser omvalet 2011 I landstingsfullmäktige är könsfördelningen bland ledamöterna inom ramen procent i alla partier. Ledamöter i landstingsstyrelsen Efter valet Antal och könsfördelning (%) 64 Antal Könsfördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Fullmäktige Styrelsen Källa: SCB, Valstatistik och Länsstyrelsen Teckenförklaring till tabellerna 0 = ingen uppgift eller mindre än hälften av den använda enheten.. = uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges. = uppgift kan inte förekomma I tabeller som visar procent kan summan ligga strax under eller över 100. Det beror på avrundningarna.

35 Besöksadress: Storgatan 22 Postadress: Telefon: E-post: