1 Erasmusutbyte 5.11-14.11 2008 Ylva Sundmark, Anneli Andersson - Universitetet i Oslo, Norge Inledning Universitetet i Oslo (UiO) är Norges största och mest traditionsrika institution för högre utbildning. Universitetet grundades 1811 när Norge fortfarande var i union med Danmark. I dag är det ca 30 000 studenter och 4 600 anställda vid UiO. Vid Universitetet i Oslo finns 8 fakulteter, och vid varje fakultet flera institutt. Den fakultet som vi besökte var Det humanistiske fakultet (HF) och den institution som vi hade vår hemvist under besöket var Institutt for Musikkvitenskap. Det är med Instittutet för Musikkvitenskap som Högskolan Dalarna har avtal och som gjorde vårt utbyte möjligt. Vår kontaktperson var Ellen Sjöstrand Wingerei, administrativ ledare vid institutet. Det kan vara på sin plats att så här inledningsvis ta med en liten ordförklaringslista, då flera norska fackuttryck kommer att användas: Eksamen = tentamen/examination Emne = kurs Emnegruppe = huvudområde Fag = ämne Grad = nivån (degree) Karakterutskrift = registerutdrag (transcript) Oppgave = uppsats/examensarbete/projekt arbete Studierett = rätt att studera ett visst program under t ex tre år. Studierett till enkel emner = rätt att studera på fristående kurser Vitnemål = själva beviset (diploma) Studiepoäng = 1 sp är 1 ECTS. Heltid är 30 sp/termin. Före Bologna hade man 10 vektal per termin vid UiO. Nota Bene: när vi i rapporten skriver examen med x så syftar vi på det vi på svenska menar med examen.
2 Allmänt Antagning Via "Samordnat opptak" söker man till program eller "Studierett till enkel ämner". De flesta programstarter sker vid hösttermin och sista ansökningsdag är 15 april. Man söker till ett "generellt" program för att sedan, när man väl är antagen, välja inriktning lokalt. Det finns massor av inriktningar, men det är inget som sedan framgår av examensbenämningen. Det förutsätts att studenten läser sina kurser i ordning och det har studenten själv ansvar för. Så stor valfrihet för studenterna finns alltså inte. Det ges heller inte många program på engelska; de få som finns är på masternivå. En student som antas till program får en så kallad studierett. För att behålla studieretten vid UiO krävs 50% avklarat per termin. Studieretten upphör efter given tid (tre år, om programmet är på tre år). Om man inte slutfört sina studier inom den tiden kan man ansöka om att gå samma program igen, men man kan inte gå om obligatorisk moment som man redan tagit. Däremot får man tentera om en hel kurs för högre betyg tre gånger. Utbildning Granskare av utbildningar är Nokut, Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen (Norges motsvarighet till Högskoleverket). Man granskas fakultetsvis. Även programmen kan granskas, och då sker det ofta över fakultetsgränserna. I Norge kan även privata högskolor bli ackrediterade på vissa fag/program. Till Nokut ansöker man om examensrätter Utbildningen är uppbyggd till största delen kring program. För att erhålla en bachelor krävs: 80 studiepoäng (sp) i ett huvudfag (ung som huvudämne/område) 40 sp i ett stöttefag (ung biämne som relaterar till huvudfaget) 20 sp utgörande av 2 obligatoriska kurser (gäller för hela universitetet) Eksamen Fiolosfikum och Eksamen Fakultatum 40 sp valfria studier till totalt 180 sp. Om en student läser huvudfaget men inte stöttefaget och uppnår 180 sp kan en "Fritt sammansatt bachelor" erhållas. Skillnaden mellan en examen inom program och en Fritt sammansatt bachelor är att studenten inte får sin examen "i" något, samt att texten om lärandemålen, som annars ingår i examensbeviset, inte finns med. Det anses vid UiO att det inte ligger någon negativ värdering i att få en Fritt sammansatt bachelor, medan studenter som får en sådan uttrycker oro över att den skiljer sig från de andra examensbenämningarna. För bachelor finns inte uttalat krav på examensarbete (oppgave), däremot kan det förekomma som delar i flera kurser och brukar omfatta totalt ca 10-20 sp. För den 2-åriga mastern gäller ett sammanhållet examensarbete om 60 sp eller 2 om 30 där ena delen utgör praktiska moment. Eftersom det inte finns ett krav på examensarbete enligt förordningen ingår sällan övningar på akademiskt skrivande i programmen. Möjligtvis kan det ges som stöd i form av skrivkurs, men då utan att det ger studiepoäng.
3 Det vanliga är att man fortsätter sina masterstudier i sitt grundfag, dvs det som var huvudfag i bachelorexamen. För studietiden finns studielån som sökt vid lånekassen. En del av lånen omvandlas till stipendier om studenten klarar sin tentamen (kurserna löper i regel parallellt under en hel termin och avslutas med tentamen vid terminsslutet). En del av lånen vid utlandsstudier, såsom tuition fees, kan också göras om till stipendier. Instituttet for Musikkvitenskap På Instituttet för Musikkvitenskap finns 3 bachelorprogram och 2 masterprogram. Just Instituttet for Musikkvitenskap har även lokal antagning och då rör det sig om "arbetsprover". Kan ex vis vara gehörsprov, skriftligt prov, musikteori. Resultaten från den lokala antagningen skickas vidare till Samordnat opptak där alla faktorer sedan vägs in. Därigenom antas samtliga studenter genom Samordnat opptak. Studiekonsulenten på Instittutet för Musikkvitenskap är en blandning av studievägledare, studierektor och programansvarig. Studiekonsulenten har hand om utbildningsplanering, studievägledning, arbetsprover, tentamina och har stor studentkontakt. Då programmen är relativt styrda mot examen krävs beslut om ersättande eller tillgodoräknande. Det är studiekonsulenten som bereder dessa ärenden. Beslut fattas på fakultetsnivå. Musikkinstittutet har ca 300 studenter, varav ca 250 studerar på program. Ca 100 kurskoder (behöver ej vara olika kurser, det kan till exempel skilja på olika litteratur). En kurs om 10 sp innebär mellan 800-1000 sidor litteratur, en kurs på 20 sp innebär 1600-2000 sidor litteratur. När studiekonsulentent tar hand om "driften av programmen" arbetar programkonsulenten mer övergripande med programmen, strukturen, ändringar, evaluering på fakultetsnivå. De arrangerar introduktion för nya studenter och andra sociala aktiviteter för instituttets studenter samt beslutar om studieuppehåll, studieretter, dispens av studietakt osv. Studiekonsulenterna sitter delvis på fakulteten, delvis på instittutet. Programkonsulenter har till uppgift att önska ämnen till sina program och därefter tar ämnena/institutterna ställning till detta. Programmen levererar undervisning och kurser, hur de vill att de ska vara. Det är instituttet som anger hur många platser de kan erbjuda inom sitt ämne. Fakulteten tillser den övergripande sammansättningen av 40- och 80-grupper. Ett program kan bestå av kurser från flera olika institutioner, även om just Musikkvitenskapligt program inte är något exempel på detta. För programmen finns programutvalge (programråd) med programledare, TA-personal, akademisk personal och studenter. Av studiekonsulenten fick vi veta lite om vad exempelvis bachelorprogrammet i musikkvitenskap leder mot. Många fortsätter på masterstudier, andra arbetar administrativt på konserthus, frilans,
4 akustikarkitektur, studioverksamhet, musikteknologi osv. En del blir musiklärare, men då måste man även läsa 60 sp didaktik. I programmet ingår alltid exempelvis notkunskap, musikvetenskap (musikteori, musikhistoria), estetik, pedagogik, antropologi, satslära osv. Studenterna kan även specialisera sig mot ljudproduktion osv. Studenterna vid Institutt for Musikkvitenskap är inte så inriktade på att åka på utbyte under studietiden då programmet är väldigt styrt och det kan vara svårt att få studierna utomlands tillgodoräknade. Studenterna är för det mesta väldigt nöjda, mycket beroende på att de som blir antagna har musiken som hobby. Man utbildar även utövande musiker och är därmed en konkurrent till musikkonservatoriet. Vid UiO är ändå studierna mer akademiska i förhållande till konservatoriet. Man vill vid Musikvetenskapen införa obligatoriskt examensarbete på bachelornivå och då gärna i anknytning till framtida arbetsgivare. Detta är alltså inget centralt krav, bara en rekommendation. Man tror att det blir "bättre utåt". Genomströmningen på programmen ligger på ca 50-60% med en högre andel på bachelornivå. Organisering av studiearbeidet ved HF (Det humanistiske fakultet) Saxat från UiO:s hemsida: Bland de beste humanistiske fakultetene i Norden 800 bachelor- og msterkandidater per året 230 doktorgradskandidater 917 anställda 7 institutt På HF finns ungefär 50-60 olika fag (ämne). I och med övergången till Bologna har organisationen förändrats till att bli färre och större institutt, från ca 20 till 7. I stället för exempelvis Franska institutt är det Moderna språk, där flera fag inryms. På HF studerar ca 8000 studenter. Det är den största fakulteten vid UiO. De organiserar 16 program på bachelor- och masternivå. Man har standardiserat och generaliserat i och med Bologna. Exempelvis märks det i examen där man kan erhålla en Bachelor i litteraturstudier. Inriktningen kan ha varit engelsk, fransk, italiensk litteratur, vilket framgår av kursbenämningarna, men fokus ligger på just litteraturstudier, och detta avspeglas sedan i examensbenämningen. Organisatoriskt administreras och beslutas programmen på fakultetsnivå medan undervisningsoch studieledarna finns på institutten. Det är lätt att frågor hamnar mellan stolarna och man fortsätter fundera på hur man bäst ska organisera sig. Fjernundervisning Våra värdar hade uttryckt önskemål om att få mer information om hur Högskolan Dalarna
5 bedriver webbaserad distansundervisning. Inte inom vårt kompetensområde precis, men vi hade kontaktat Sarah Berglind, som bedriver mycket nätbaserad undervisning vid Högskolan Dalarna. Hon gav oss länkar till flera av sina inspelade föreläsningar samt en artikel om webbaserad undervisning som hon skrivit tillsammans med annan person. Detta, samt de broschyrer vi hade med oss om att läsa på distans vid Högskolan Dalarna, uppskattades mycket. Vi förmedlade även kontakt med Stefan Rodheim från IKT. Eventuellt kan detta utmynna i ett Erasmus-utbyte för berörda på UiO. Kvalitetssikring, Kvalitetssikringssystemet och Klagenemnd I dessa frågor träffade vi olika personer, både på fakultetsnivå och central nivå. Kvalitetssikring Kvalitetssäkringen för learning outcomes har med nödvändighet systematiserats på grund av Bolognaanpassningen. HS (högskolestyrelsen) har först utarbetat ramarna för systematiseringen i generella termer som sedan blir mer detaljerat ute vid fakulteterna. Det går inte att centralstyra mer än så då utbildningsområdena vid UiO är så olika. Vissa fag kan konkretisera sina learning outcomes mer än andra, t ex medicin. I övrigt är learning outcomes generellt beskrivna. Progressionen ligger inom ämnesgruppen eller huvudområdet (fag). Först skrivs målen för programmen, sedan huvudfaget och sist på kursnivå. Fakulteterna måste följa metoden, godkänna och göra uppföljningar. Ledordet är förenkling! När man införde arbetet med kvalitetssäkring 2004 var den stora frågan varför?. Initialt la man ner mycket jobb på att svara på denna fråga och när man nu kommit rätt långt försöker man avdramatisera det hela för att det inte ska bli en "plåga" och alltför tungrott. Vad studenten kan, efter avslutat program, framgår av en beskrivning i examensbeviset (utom för Fritt sammansatt bachelor, som tidigare nämnts). Kursutvärderingar är väldigt viktiga verktyg vid kvalitetsäkringen och görs av alla studenter vid alla tillfällen kursen ges. När en kurs är halvvägs ska lärare utföra utvärdering. Resultatet från den utvärderingen behåller läraren. I slutet av varje kurs görs en utvärderingen mot learning outcomes som redovisas vid institutten. Ämnesansvarig får 10 extra timmar för utvärdering och om det inte görs, dras 10 timmar av. Programmen utvärderas periodiskt vart 3-4 år och då samlas resultaten in av institutten för att sedan diskuteras i fagmiljön. Utvärdering görs även på betyg. Det har t ex utformats en outtalad "standard", att man enbart ger A, B och C på uppsatser och detta har man nu kommit tillrätta med som en del av kvalitetssäkringen. Vid tentamen finns alltid två examinatorer, en examinator och en kontrollexaminator. Ibland har man även anonyma utvärderingar bland studenterna mitt i terminen. Studenterna är duktiga på att lämna in dessa. Kvalitetssäkringen ska vara en del av det vanliga arbetet, inte vara ett eget projekt som ligger ovanpå allt annat. (citat av tjänsteman)
6 Klagennemnd Grunden ligger i förvaltningslagen och i ljuset av denna tillkom klagennemd. Före 2005 fanns rekommendationer om detta men det är mer tvingande nu. Klagennemnden administrerar allt utom betyg. Fakulteterna har egna nämnder som behandlar betyg. Alla andra relaterade studentärenden avgörs hos universitetets klagennemnd, vilken är suverän. Vill man gå vidare görs detta till Civilombudsmannen. Civilombudsmannen är förvaltningens "vakthund" i hela Norge. Klagennemden för UiO består av 5 personer: 2 studenter, 2 vetenskapligt tillsatta och 1 ledare och man har ca 200 ärenden om året. Antal ärenden har ökat i och med övergången till Bologna. Mer fusk förekommer på grund av andra examinationsformer (hemtentamen t ex). Nämnden liknar mer vår motsvarighet ÖNH. Klagandet hamnar i regel först på fakulteten för att eventuellt kunna rättas till (exempelvis vad gäller examen), om det går vidare så går det till universitetets klagennemd. Påföljden är mildare för helt nya studenter och utländska studenter, som man menar kan ha missförstått gällande regler. Äldre studenter förväntas känna till regelverket bättre än nya studenter. Påföljder kan vara annullering av tentamen eller avstängning från studier, dock som mest i två terminer. Sedan 2002 har man haft 60-tal fall av avstängningar. Studentmobilitet. Även här träffade vi olika personer, en på fakultetsnivå och en på central nivå. Inn- og utreisende studenter HF Internationellt arbete delas in i tre nivåer på UiO: Central nivå - Bilaterala avtal (ca 100 st) samt staff exchange. (Det har dock varit trögt att få lärarna att utnyttja det, och vad gäller T/A-personal så har ingen hittills utnyttjat möjligheten.) Fakultetsnivå - koordinerar, har hand om avtal på den egna fakulteten inom avtalsprogram Instituttnivå - mer akademiska frågor, transcripts, även Erasmusavtal, inresande, mer praktiska göromål som boende osv. Vid Erasmusutbyte ska studierna godkännas före avresa (eller under tiden, om utbudet ändras). Tillgodoräknas vid hemkomst Det är rätt god balans mellan in- och utresande. De flesta som reser in är via Erasmusavtal och utresande mest via bilaterala avtal. Totalt rör det sig om ca 600 utresande och 650 inresande H08. Av de utresande åker ca 100 till Kina eller Japan. Ersättningen till universitetet för utlandsstudier är ung lika stor som om poängen hade tagits vid hemuniversitetet. Man tenteras vid hemkomst. Free-movers tar man inte emot så många av. De hänvisas direkt till institutt. Personnummer (eller ersättningsnummer) för de inresande genereras av det internationella kontoret (Centralt).
7 Vid Erasmusutbyte ska studierna godkännas före avresa (eller under tiden, om utbudet ändras). Tillgodoräknas vid hemkomst. Det finns ca 50 platser i en kvot där utländska studerande kan få studera och få lån, där lånet stryks efter 3 år. Det är hög konkurrens om dessa platser. Mottak av utländska studenter (Internationella kontoret, centralt) Detta sköts av internationella kontoret som sitter centralt. Man organsierar ett buddy-system, med ca 15-20 personer per grupp, med både nya norska och utländska studenterna, och en eller två faddrar ( buddies ) som ska lotsa in dem i systemet. Mottagningen sker i centrala Oslo, med pompa och ståt; rektor i full utstyrsel, orkester och tal. Lunch äter man med faddrarna. Ingen undervisning alls den första dagen. Första veckan går överhuvudtaget till informationsmöten. Under 14 dagar pågår festligheter och arrangemang varje dag, men då har studentkåren tagit över mer och mer av detta. Studentsamskipnaden koordinerar boende, studenthälsa, kaféer, bokhandel, studentkort, sportanläggningen och fadderordningen (som arrangerar mottagningen tillsammans med internationella kontoret). Vi fick med oss ett exempel på en Pre-arrival pack som skickas ut till alla utländska studenter som antagits. Meningen är att de ska få dessa i posten i god tid innan de ska lämna sina hemländer. Det innehåller en Medical History Form, karta över campus, information om UiO buddy system, boende och information om hur man ansöker om visum/uppehållstillstånd. När de väl kommer till UiO så får de ett Welcome-pack, med namn på sina faddrar, var de ska träffas, kartor över Oslo ja, all slags infromation om sådant som kan vara bra att veta när man ska bo och studera i Oslo. Även information om språk-tandem ett system att sammanföra norska studenter som önskar veta mer om ett särskilt land, eller lära sig ett nytt språk, med utländska studenter. Intresset är stort bland de norska, men svalare hos de utländska. Internationella kontoret arrangerar också utflykter och arrangemang för de utländska studenterna: skidåkning, vandringar, guidade bussturer, med mera. Man har också en särskild dag bokad med polisen för att klara av allt pappersarbete tillsammans, istället för att varje enskild student ska behöva köa in sig och gå igenom samma sak som den som var före. Tidseffektivt och uppskattat av alla.
8 Eksamen HF Inpassing Inpassing = ung som tillgodoräknande men även VAR det ska passa in i graden, progression osv, ska vara kvalitetsäkrat. Man är generellt sett ganska generös vid tillgodoräkningar. Alla tillgodon läggs in i FS, beslut skickas till studenten. Vad gäller stöttefag anges det på webben vad som kan vara ersättningsbart. Alla programplaner och valmöjligheter finns på webben som är väl utvecklad med korrekta styrdokument som stöd för administrationen. Handläggarna brukar inte så ofta gå bet. När student blivit antagen sker allt via web. Val av inriktning, val av kurser osv är sedan integrerat i FS. Alltså finns den studieplan som en individuell student valt redan i FS och det är mot denna som examenskraven kontrolleras. Vad gäller examen finns krav om att minst 60 sp ska skilja om man väljer att ta ytterligare en grad. På masternivå krävs också 60 nya sp samt ny oppgave om minst 30 sp. För att bli antagen till master räcker det inte att man har en tidigare bachelor, meritvärde räknas även på satta betyg, s k karakterstal som räknas ihop utifrån betygen. Till varje betyg finns ett karakterstal. Det finns ett lägsta krav på karakterstal för att överhuvudtaget komma i fråga gällande masterantagning. Om man fått låga betyg har en student rätt att läsa upp betygen på en kurs åtminstone tre gånger. Detta är lite olika bland lärosätena i Norge. Vitnemål. Examen utfärdas så fort en student uppnår graden, det är regeln. Studenten har därför inte möjlighet att välja innehåll om han/hon läst mer kurser än programmet. I FS finns något som kan likna det Ladok vill införa, examenskontrollör. Körningar görs och man kan då ser när/vilka studenter som uppnått grad och därmed kan examen utfärdas. Detta är möjligt eftersom utbildningsplanen med valmöjligheter ligger inne i FS! Studenten måste lägga in sin planerade studieplan själv, en plan som ändå måste harmoniera med programmet. Datum för examen är terminens slutdatum, oavsett när studenten blev klar. Omtenta kan ex vis ske i januari men datum på kursen sätts som om det vore ordinarie datum och detta ligger före terminsslut. Man vill ha hög genomströmning av studenter (krav från departementet) och ingen "glömmer" ta ut sin examen. I och med att programmen är så styrda och det finns krav på minst 50% avklarade poäng per termin för att behålla studieretten är det god genomströmning. Meningen är att lärosätena ska får ersättning för utfärdande av vitnemål. Via FS (vårt Ladok) kollas genomströmningen och uppföljningar görs. Detta är i stort sett lika i hela landet. Personnumret används restriktivt och de fyra siffrorna används nästan aldrig.
9 Utvärdering Av alla funktioner som vi mötte vid UiO är det givetvis handläggarna av vitnemåls- och eksamensmänniskorna på HF som kommer oss närmast. Deras system med FS och alla däri inmatade uppgifter om varje enskild students studieplan, samt det faktum att i princip alla läser på program är ur examensperspektiv ett enklare sätt att arbeta efter. Det tycks också som att reglerna för examen är så enkla att alla kan förklara dem. I princip alla vi träffade kunde raskt redogöra för hur examenssystemet var upplagt. Det kändes nytt för oss som kommer från ett betydligt mer komplicerat system som är uppbyggt utifrån kurs (HF 6 kap 13 ). Vad gav det oss Det första vi kommer ta till oss, och som är absolut genomförbart, är en förbättring av informationen i den mapp som examensbeviset ligger i när det överlämnas till student. Där kommer vi att ta flera idéer från UiO. Andra idéer skulle kräva mer genomgripande förändringar och borde i så fall föregås av debatt och diskussion, ett exempel på detta skulle kunna vara att införa lärandemålen för en viss examen i examensbeviset. Det var oerhört givande att åka på utbytet. Norge gick in i Bolognaprocessen flera år före oss och därför var det extra intressant att se hur långt de kommit i detta. Nyttigt, roligt och lärorikt. Vi kan starkt rekommendera fler i TA-personalgruppen att åka på liknande utbyte. Vi hann även uppleva en hel del av med Oslo med omnejd: Vigelandsparken, Maridalen, Akershus, konsert på Konserthuset och på Parkteatret i Grünelökka. Kaféliv, exotiska middagar i Grönland och trikken hela vägen upp till Frognerseteren. Vi fick även en oförglömlig kväll med norsk Trivial Pursuit med våra vänner på HF! Vi vill tacka Ellen Sjöstrand Wingerei som ordnade ett så fantastiskt program, trots att det var fullt på hennes schema ändå. Och tack till alla er vid UiO som tog emot oss. Ni gjorde det på bästa tänkbara sätt. Vi är också glada och tacksamma för att det inom Erasmus finns möjlighet även för TA-personal till utbyte!