Rapport 2019:218 BYGGNADSANTIKVARISK UTREDNING FRÅN STALL TILL HOTELL STALLET, ÅTVIDABERG ÅTVIDABERGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK
FRÅN STALL TILL HOTELL Innehåll Inledning................................................................ 3 Historik................................................................. 5 Byggmästare Jonas Jonsson............................................. 9 Beskrivning............................................................. 10 Miljöbeskrivning...................................................... 10 Byggnadsbeskrivning.................................................. 11 Exteriör...........................................................11 Interiör............................................................16 Hotellängan och simhallen.......................................... 24 Karaktärsskapande...................................................... 27 Detaljer.............................................................. 27 Siktlinjer............................................................. 28 Kulturhistorisk värdering................................................ 29 Tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser................... 31 Rekommendationer inför planprocessen................................... 32 Förslag till planbestämmelser för stallbyggnaden......................... 33 Förslag till formuleringar i planbeskrivningen för ny bebyggelse............ 34 Källor.................................................................. 35 Tryckta.............................................................. 35 Otryckta............................................................. 35 Övrigt material....................................................... 35 Omslagsbild: Stallets norra fasad med den vackra skylten i järnsmide i förgrunden. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1
Åtvid 109:1 Åtvid 108:1 Åtvid 40:1 Åtvid 89:1 Åtvid 16:1 Åtvid 16:2 Åtvid 208 Lantmäteriverket MS2008/06551 Utsnitt ur digitala Fastighetskartan med Stallet markerat. Skala 1:5000. 2
Inledning På uppdrag av Åtvidabergs kommun har Östergötlands museum genom antikvarie Anita Löfgren Ek under augusti och september 2019 utfört en byggnadsantikvarisk utredning för Stallet i Åtvidaberg, fastigheten Stallet 6 och 3. Fastighetsgränsen går mitt i stallbyggnadens västra del och Stallet 3 utgörs av simhallen, som även berör delar av stallet. Utredningen föranleds av kommunens arbete med en ny detaljplan för kvarteret Stallet. Uppdraget har inneburit litteratur- och arkivstudier, fältarbete med fotografering, kulturhistorisk utvärdering och analys samt sammanställning av materialet i en rapport. I analysen har även antikvarierna Klara Johansson och Maria Klint, Östergötlands museum, deltagit. Rapportlayout Lasse Norr. Utredningsuppdraget omfattar själva gamla stallbyggnaden. I rapporten varierar begreppet stallet med namnet Stallet. Det kan vara lite förvirrande att funktionen stall blandas ihop med namnet Stallet, som har blivit synonymt med hotellet och restaurangen. Innan arbetet påbörjades hölls ett startmöte på Östergötlands museum, då representanter för beställare, fastighetsägare och uppdragstagare diskuterade upplägget på arbetet. Stallet från nordväst. 3
GENERAL PLAN Ox hus Gård Ko hus Får hus Redskaps hus Ritningskopia i Östergötlands museums arkiv. Troligen är originalen ritningar till stallet och övriga tre längor som uppfördes på 1850-talet (ovan). Planritningen på stallet med alla dess spiltor stämmer väl överens med dagens byggnad när det gäller antalet fönster, portar och det framskjutna mittpartiet. Även mittpartiets innerväggar stämmer med dagens väggar (se sidan 33). (På ritningen har texterna förtydligats) Selkammare Selkammare Wagns hus Wagns hus Selkammare FoderRum Stall FoderRum Portgång FoderRum Stall Wagns hus Wagns hus Selkammare Selkammare Selkammare 4
Historik År 1857 uppfördes en påkostad stallbyggnad i sten för Åtvidabergs Kopparverks behov. Stallet var en av fyra längor som bildade en fyrkant. Även de andra tre längorna var från början avsedda att uppföras i sten, men blev enklare träbyggnader. Tidigare hade det funnits ett stall närmare brukskontoret. I arkivet på Östergötlands museum finns kopior av två ritningar. På den ena, som visar fasader och genomskärningar, är det antecknat: Projekt till stall- och logbyggnad m m i Åtvidaberg omkr. 1855. Förmodligen Ferngren. Ritningen visar fasad av logbyggnad och oxstall, gavel av stall och gavel av loge samt genomskärning av respektive stall, kohus och loge. Gavel och genomskärning av stall skulle kunna stämma med Stallet. Även det framspringande mittpartiet är markerat. Den andra ritningen är planritningar över tre byggnader, som ligger placerade i fyrkant. Den ena långa längan innehåller vagnshus, selkammare och stall med spiltor. Mitt i byggnaden finns en portgång. Antalet fönsteraxlar stämmer med Stallet, liksom att det finns två mindre portöppningar på var långsida. Mittpartiet är något framskjutet på ena långsidan men inte på den andra. Det är likadant idag. I den andra långa byggnaden står ingen funktion angiven, men det finns en portgång och jämför man med fasadritningarna är detta troligen logen. Av de kortare byggnaderna är det ena ett kohus och det andra oxhus med fårhus och redskapshus. Byggmästare Jonas Jonsson stod för uppförandet och förmodligen var det arkitekt C E Ferngren som stod för ritningarna. I många svenska bruk leder en huvudgata kantad med bl a arbetarbostäder fram till en herrgårdsbyggnad, men i Åtvidaberg leder Stenhusgatan från norr fram till stallet, som står i fonden som en mycket central byggnad (se sidan 28). Själva herrgården, Adelsnäs, ligger avsides på en udde ut i Bysjön. Framsida af Loge Byggnaden Gafvel af Stallet Framsida af Ox stallet Gafvel af Logen Genomskärning af Stallet Genomskärning af Ko huset Genomskärning af Logen Ritningskopia i Östergötlands museums arkiv. På ritningen av fasader och genomskärning visar gavelritningen och genomskärningen till vänster hur stallet ska se ut. Det halvmåneformade fönstret (kallas även lunettfönster) har en något annan indelning med mittposter än i dag. Äldre fotografier visar ett utseende som stämmer med ritningen, så troligen tillkom dagens fönster när stallet byggdes om till hotell m m. (På ritningen har texterna förtydligats) 5
Karta över Åtvidaberg år 1897. Av kartbilden framgår det tydligt hur stallet (fyra längor som bildar en kringbyggd gård längst ner i bild) ligger som en fond från Stenhusgatan. Här framgår också den nära kopplingen till Kopparverket och vattensystemet. Ritningen är gjord av Bertil Göransson 1982 och publicerad i Åtvidabergs historia. Se källor. På bilden ser man stallet med körbana upp till logen, den östra längan samt taket på den västra längan. Vy från Galgbacken, 1870-tal. Ur: Stallet. Foton från Alrik Agerbo och Johan Emanuel Thorins samlingar. Sammanställning gjord av Åtvidabergs kommun. Flygfoto från 1935, AB Flygtrafik. Den östra längan är riven, men västra längan finns kvar. Östergötlands museums arkiv. Stallet från norr, 1903. I förgrunden syns dammen. Ur: Stallet. Foton från Alrik Agerbo och Johan Emanuel Thorins samlingar. Sammanställning gjord av Åtvidabergs kommun. Flygfoto från 1961, AB Flygtrafik. Det finns inga takkupor på det södra takfallet och i stallets västra del är det en annan typ av öppningar. Troligen hör de samman med funktioner som förråd eller verkstad. Öster götlands museums arkiv. 6
Stallet låg söder om en damm som anlagts 1770. Dammen fylldes igen 1961 och då förändrades stallets närmiljö påtagligt. Efter kopparepoken och Åtvidabergs lantbruks nedläggande har stallet bl a fungerat som förråd för Forsaströms Kraftaktiebolag och bilverkstad. Baron Theodor Adelswärd föreslog 1927 att stallet skulle byggas om till kommunalhus och även inrymma brandstation och bibliotek. Arkitekt Axel Brunskog från Linköping tog fram ritningar, men planerna förverkligades aldrig. I början av 1940-talet tog disponent Elof Ericsson (AB Åtvidabergs industrier) ånyo upp tankar på ombyggnad och Axel Brunskog kontaktades för att ta fram ritningar till ett hotell. Det skulle dröja två decennier innan hotellplanerna förverkligades. År 1963 startade Stallets epok som hotell och restaurang. Fastigheten ägdes av AB Åtvidabergs brukshotell och rörelsen drevs av Östra Sveriges Allmänna Restaurang AB (ÖSARA). Olika tidningar beskrev inredningen i det nya hotellet och i Östgöta Correspondenten den 21 juni detta år sammanfattar man intrycket som Sobert, trivsamt, modernt och bekvämt. Hotellet kunde ta emot 50 gäster och man beskrev bl a träinredningen i ljus ek och furu. AB Åtvidabergs Inredningar stod för inredningssnickerierna i samarbete med arkitekt Gustaf Lettström från Stockholm. Något senare under året återkom Corren med en ny artikel om Stallet. Där skrivs om konstnären Jan Z Rogo, även han från Stockholm, som hade varit rådgivare för den konstnärliga utsmyckningen och utfört en del arbeten, bl a skisser till restaurangfoajéns gallergrindar. Tidningsartikel i Östgöta Correspondenten 1960-12-06. Östergötlands museums arkiv. 7
Enligt en tidningsartikel från 1978 var det aktuellt med omdisponeringar och ny färgsättning i hotellet. Vid den här tidpunkten äger kommunen Stallet och man har ett avtal med SARA (Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag) gällande driften. Hans Trägårdh, Stockholm, nämns som arkitekt. Under 2000-talet har en viss verksamhet med restaurang, konferens och hotell fortsatt drivits i Stallet, men periodvis har stallbyggnad, hotellänga och simhall stått tomma. År 2014 öppnades Stallet för asylboende för flyktingar en verksamhet som upphörde 2018. Odaterad reklambroschyr för Stallet och värdshuset Krubban. Delar av den fasta inredningen finns kvar idag: trappan högst upp till vänster, rumsinredningen, öppna spisen, fondväggen i konferensrummet och trappan i cocktailbaren om än något förändrad. Östergötlands museums arkiv. 8
Byggmästare Jonas Jonsson Jonas Jonsson (1806-1885) föddes utanför Eksjö i Småland. Han kom tidigt i kontakt med Johan Nordenfalk på Blekhem i Tjust, nordöstra Småland, och fick genom honom möjlighet att komma till Stockholm. Under sin tid som byggmästare i Stockholm arbetade han även på andra platser i Sverige och här i Östergötland uppförde han bl a nya kyrkor i församlingarna Å och Mogata, 1842 respektive 1844. Han hade hela tiden kontakt med hembygden och ägde Sundsholm i Tjust. Trots den omfattande byggnadsverksamheten gick han i konkurs 1846. Under 1840-talet började ett mångårigt samarbete med baron Jan Carl Adelswärd och Jonas Jonsson uppförde ett stort antal byggnader, bl a stall, vid Överums bruk som då ägdes av Adelswärd. Även vid egendomen Kvistrum uppförde han ett stall. År 1852 flyttade Jonas Jonsson med sin familj till Linköping, där han ägde tomter som han fått genom giftermål med Fanny Sandström, rådmansdotter från Linköping. Under 1850- och 1860-talen byggde han många hus i Linköping med omnejd, t ex Stadshotellet, senare ombyggt, och Ljungstedtska skolan. Det är lite olika om han är både arkitekt och byggmästare eller enbart byggmästare. Han samarbetade t ex med arkitekterna Axel Nyström och C E Ferngren. Den senare står även som arkitekt för brukskontoret och Ålundamagasinet i Åtvidaberg och samarbetade med Jonas Jonsson även när det gällde Ljungstedtska skolan i Linköping. (Det är mycket svårt att hitta uppgifter om Ferngrens fullständiga namn. På Västarvets hemsida finns dock en uppgift om Ribbingsfors herrgård i Gullspångs kommun där namnet skrivs ut som Carl Eric Ferngren. Se källor.) Jonas Jonssons verksamhet är mycket omfattande och man talar ofta om tjustempir eller jonssonempir, en version av nyklassicism. Jonssonempiren kännetecknas av tunna pilastrar, rundbågiga väggöppningar, rusticerad bottenvåning och den släta putsen. Förutom de uppdrag han hade med privatpersoner som beställare arbetade han åt staten och byggde om eller byggde fyrar utmed Sveriges kust. Mogata kyrka uppfördes på 1840-talet med Jonas Jonsson som byggmästare, eventuellt stod han även för ritningarna. Flera detaljer är typiska för nyklassicistiska byggnader och återfinns även på stallet i Åtvidaberg: de rundbågiga och symmetriskt placerade fönstren, rusticering av fasadputsen och markerat mittparti med gavelfronton. Foto Östergötlands museum 2015. 9
Beskrivning Miljöbeskrivning Stallet ligger relativt centralt i Åtvidaberg, invid Söderleden. När man åker genomfarten i Åtvidaberg i dag upplever man inte det samband med Stenhusgatans bebyggelse och Kopparverket som trots allt fortfarande finns. Detta märks mer om man studerar kartbilden. Området norr om Stallet består av stora, öppna ytor, dels själva Söderleden och dels stora gräsmattor på båda sidor om Söderleden. Från Stallet kan man bl a se Ålundamagasinet, f d Brukshotellet och äldre villor. Närmast Stallet är det en asfalterad parkeringsplats. Parkeringsplatser finns även vid den anslutande simhallen och sporthallen. I öster går den högre liggande Östantorpsvägen med flerbostadshus i gult tegel och villor. I söder finns en stor gräsmatta med lövträd, bl a oxel, ek och lind, samt gran. Området bakom sport- och simhallen är av riksintresse för naturvården genom det stora antalet ekar i olika åldrar. Kvarteret avgränsas i söder av Grevgatan och i öster bildar hotellängan en gräns för den öppna gräsytan. Stallet från nordöst. Vy mot bl a Ålundamagasinet. 10
Byggnadsbeskrivning Exteriör Stallet ligger i stort i väst/östlig riktning med huvudfasaden i norr. I väster är stallbyggnaden sammanbyggd med simhallen och sporthallen och delar av stallets västra del är ombyggda för simhallens funktion. I öster, från stallets södra fasad, utgår en hotellänga i två våningar och från denna till stallets mittparti leder en inglasad gång. Hotellängan från sydöst. Stalletområdet från sydväst. Till vänster i bild skymtar simhallen. Stalletområdet från sydväst. Sporthallen, simhallen och stallet. Flygbilder tillhandahållna av Åtvidabergs kommun. 11
Stallet är ca 80 m långt, troligen från början uppfört i en våning med skulle. I dag är det tre våningar och under östra delen finns en källare. Byggnaden vilar på en slätputsad sockel. Fasaderna är sprutputsade och även hörnens rusticeringar är sprutputsade. Kulören är brutet vitt. I putsen finns ritsade omfattningar runt fönster och portar. Taket är ett sadeltak täckt med enkupiga pannor (glaserat tegel?). Färgfoton från tidigt 1960-tal visar att taket då var täckt med rött tegel, det går dock inte att avgöra om det är enkupiga eller tvåkupiga pannor. Takfot och stuprör är av koppar, liksom en del listavtäckningar. Fönstren är kopplade rundbågiga tvåluftsfönster med träspröjs. Överdelen är lunettformad. Fönsterkarmar och spröjsar är brunmålade. Varken fönster eller dörrar/portar är original. Fasaderna är sprutputsade. Ritsningar runt fönstren kan ha en äldre förlaga. Taket är täckt med enkupiga pannor och plåtavtäckningarna är av koppar. 12
Den norra fasaden är huvudfasad, mittpartiet är svagt framskjutet och kröns av en fronton med ett stort lunettfönster. I mittpartiet finns tre stora öppningar, där den mittersta öppningen i dag är huvudingång och de båda andra ursprungliga öppningarna utgörs av stora fönsterpartier. De tre öppningarna har putsade, något upphöjda, sprutputsade omfattningar. Mittpartiets puts är rusticerad. Samtliga fönster väster om mittpartiet har en innerruta av råglas. Dessa fönster hör till simhallens omklädningsrum. Det fjärde fönstret från västra respektive från östra hörnet är bredare än övriga fönster. Av äldre fotografier att döma fanns det tidigare två portar här. Stallet från norr. De båda bredare fönstren, tidigare dörrar, är markerade. Mittpartiet från norr. Ursprungligen ledde den mittersta öppningen till en portgång och de andra två öppningarna till vagnshus. 13
På östra gaveln finns två fönsteröppningar, varav den södra är igensatt och putsad. En dörr i eloxerad aluminium leder in till bottenvåningens ekonomiutrymmen och här finns även en källarnedgång. Den östra gaveln. Källarnedgången är knappt synlig på bilden. Den södra fasaden är uppbyggd som den norra fasaden när det gäller fönsteraxlar och de stora öppningarna i mittpartiet. Här är dock inte mittpartiet markerat genom rusticering men fyra lisener omger de stora öppningarna. Av fönsteröppningarna är den längst i öster igenmurad och därefter ansluter hotellängan från 1960-talet till själva stallet. Några meter från stallfasaden löper en inglasad förbindelsegång mellan hotellängan och stallet. Mittpartiets västra öppning. Förbindelsegången till hotellängan. 14
I taket finns ett antal rundbågiga takkupor. Spröjsindelningen liknar den på de stora fönstren och själva kupan är inklädd med koppar. Troligen tillkom takkuporna på 1960-talet. Fönstren väster om mittdelen har råglas i innerbågen. I väster ansluter simhallen till hotellet. Takkupor. Entrén till simhallen är via stallets västra gavel. Dörren är av eloxerad aluminium och troligen är det ett äldre fönster som sitter som överljus. Stallets västra fasad och anslutningen till simhallen. Förbindelsen med simhallen. 15
Interiör I den interiöra beskrivningen hänvisas till ritningar upprättade av Byggprojektering Sundqvist & Johansson AB, Åtvidaberg, 96 05 29. Ritningarna har tillhandahållits av fastighetsägaren. Källarplan Det finns en utgrävd källare i stallets östra del. Via en källarnedgång i östra gaveln kommer man in i en passage med olika förråd på ömse sidor samt en trappa som går upp till bottenplanet. Från passagen leder en mindre dörr in till en kulvert som går vidare under stallet västerut. Ritning källarplan. Källarkorridoren mot öster. 16
Bottenplan I den östra delen leder en dörr in till varuintaget och en passage mot väster. Norr om passagen ligger köket med tillhörande utrymmen så som kylrum och förråd. I sydöst finns bl a vinförråd och kontor. Här kan man även komma vidare ut till hotellängans bottenplan med den ursprungliga receptionen, på planritningen från 1996 är den benämnd bl a matsal. Ritning bottenplan. Den skrafferade delen hör till simhallen. Köksdelen mot nordöst. Passagen mot väster. Delar av den ursprungliga hotellreceptionen ligger i en särskild del mellan stallet och hotellängan. 17 Förbindelsegången.
Genom den senaste huvudentrén, i mittpartiet, kommer man in i entréhallen med receptionsdisk. Här är golvet lagt med tegel och väggarna har bl a en målad puts. I den östra väggen som vetter mot matsalen sitter målade skivor. En trappa från 1960-talet leder upp till andra våningen. Framför trappan finns en smidd grind med hästskor och kopparsymbolen som dekor. Grinden uppmärksammades i en tidningsartikel på 1960-talet. Entréhall mot foajé och vinterträdgård. Grind i järnsmide vid huvudtrappan. Vinterträdgården mot foajé och entréhall. Entrén till simhallen. Lobby/bar mot nordväst. 18
Öster om entréhallen ligger matsalarna. Den västra matsalen sträcker sig över byggnadens bredd och har troligen tidigare varit avdelad med en mellanvägg. Golvet är lagt med parkett och väggarna har en målad puts. Taket är troligen täckt med ljudabsorberande material. Den östra matsalen ligger längs med byggnadens södra vägg. På golvet ligger en heltäckande matta och väggarna har målad puts. Taket är utformat som ett enkelt kassettak. På östra kortväggen finns en målning med stall- och hästmotiv. Den är utförd av bl a Caroline Blixt på 1980-talet efter en idé av Gösta Adelswärd. Väster om mittpartiet är byggnaden omgjord och innehåller bl a omklädningsrum till simhallen. Från entréhallen når man omklädningsrummen via en passage bakom receptionsdisken/kontoret. Den västra matsalen mot sydöst. Den östra matsalen mot väster. Målning på östra matsalens östra vägg. 19
Våning 1 trappa Flera utrymmen, bl a matsalarna, går även upp på detta våningsplan som är en typ av entresolvåning. Öster om huvudtrappan finns ett grupprum. Golvet är lagt med parkett och väggarna klädda med glasfiberväv. Rummet går inte tvärs över hela byggnaden, men på kortsidorna sitter spröjsade fönster som ger ett indirekt ljus. I våningsplanets östra del ligger olika ekonomiutrymmen grupperade runt en korridor. Det är bl a linneförråd och omklädningsrum. Ett smalt utrymme från korridoren och mot väster innehåller ett fläktrum. I söder kommer en trappa upp från den tillbyggda hotellängan. Troligen ledde denna trappa från en tidigare hotellentré i tillbyggnaden. I trappan finns den typ av snickerier som hör till 1960-talets inredning. Ritning våning 1 trappa. Grupprummet. Trappa upp till våning 2 tr. 20
Våning 2 trappor Våningsplanet upptas huvudsakligen av konferensrum. I de flesta fall är golven täckta med heltäckningsmattor. Väggarna är tapetserade eller målade och taken är målade. Ofta rör det sig om målade skivor. Söder om den längsgående korridoren har rummen ljusinsläpp genom rundbågiga takkupor som bildar djupa nischer. Under fönstren sitter radiatorer med elementskydd av träribbor. Liksom många av trädörrarna hör dessa elementskydd troligen till originalinredningen från 1960-talet. I konferensrummet Baronen döljs whiteboard m m på västra kortväggen bakom en träkonstruktion, som hör till originalinredningen. Norra delen av byggnadens mittparti upptas av ytterligare ett konferensrum, Loftet, med heltäckande matta på golvet och väggar med olika målade motiv. Ritning våning 2 trappor. Fönsternisch med ett elementskydd som troligen hör till den ursprungliga inredningen. Originaldörr. Konferensrum Baronen mot öster. Konferensrum Loftet mot sydöst. 21
I östra delen finns några hotellrum och grupprum m m. Här ligger också det som kallas Sviten med en stor murad öppen spis (se sidan 27). Enligt en tidningsartikel ska stenen i spisen komma från det ursprungliga stallet. I öster finns även en trapphall med en trappa som leder ner till våningen under och vidare ner till den äldre hotellreceptionen. Norr om trapphallen ligger ett grupprum och serveringskök. Östra korridoren mot trapphallen. Trapphallen i öster mot sydväst. 22
I trapphuset till huvudtrappan är väggarna målade i marmorimitation. Förutom originaldörrar finns även dörrar som är illusionsmålade för att likna originaldörrarna. I våningsplanets västra del finns ett par fläktrum och ett förråd norr om korridoren. Längst i väster mynnar korridoren ut i en trapphall med golv av marmorplattor eller polerad kalksten. Samma material fortsätter i trappan som leder ner till simhallsentrén. Trapphus (centralt placerat). Den vänstra dörren är en originaldörr och den högra dörren är illusionsmålad för att påminna om originaldörrarna. Västra trapphallen med pardörrar in till hotellets västra korridor. Trappa från våning 2 tr ner till simhallsentrén. 23
Hotellängan och simhallen Utredningsuppdraget gäller själva stallbyggnaden, men hotellängan som uppfördes på 1960-talet hör samman med stallets användning som hotell och är även sammanbyggd med stallet. Därför görs här en kort beskrivning även av denna byggnad. Hotellängan uppfördes i två etapper på 1960-talet. Den norra delen tillkom 1962 och den södra delen 1967. Fasaderna imiterar bred, liggande panel, men utgörs av sprutsputsade partier. Sadeltaket är pappklätt. Fönstren är i allmänhet ordnade som liggande fönsterband i längans norra del och som stående enskilda fönster i södra delen. I det senare fallet är det partier med stående träpanel invid fönstren. Invändiga trapphus markeras bl a genom stora ljusinsläpp. Mot väster är längans norra del indelad i uteplatser med altandörr och stora fönster. Bottenvåningen är utskjutande. Anslutningen mellan stallet och hotellängan. Den norra (till höger) och södra längan ligger något förskjutna och är uppförda i två etapper. Den norra hotellängan mot nordöst. 24
Invändigt är väggarna klädda med gult tegel. På bottenplanet är troligen en del snickerier både när det gäller rumsdörrar, dörrfoder, golvlister och inredning bytta sedan 1960-talet. I övrigt är det originalsnickerier i form av rumsdörrar från 1960-talet och rumsinredning med sängar, sängbord, telefonbord, spaljéer, elementskydd m m. Dessutom är flera trappor av samma typ som i stallet. Nedan följer ett antal ospecificerade bilder från hotellängan. 25
Exteriört kan man tro att simhallen ligger skild från stallbyggnaden och bara sammanbinds med en gång, men i själva verket är entrén till simhallen i stallets västra del och här ligger även simhallens omklädningsrum. Även i simhallen finns en del snickerier från 1960-talet bevarade. Mellan stallet och sporthallen ligger den låga simhallen. Fotot visar de norra fasaderna. Den tömda simbassängen. Entrén till simhallen är i stallets bottenplan. Trappan i fonden leder upp till själva simhallen. Snickerierna i simhallen påminner om dem i stallet/hotellet. 26
Karaktärsskapande Detaljer 1. De rundbågiga fönstren med spröjsindelning samt de större lunettfönstren. Det är inte originalfönster, men har en karaktär som överensstämmer med byggtidens arkitektur. 2. Putsade fasader. Befintlig puts är dock ohistorisk. 3. Flackt takfall. 4. Det markerade mittpartiet. Ett av gavlarnas stora lunettfönster. 5. I interiören finns snickerier och inredning i trä från 1960-talet, inklusive trappor. Bilderna nedan visar inredning som även finns på reklambroschyren ovan, se Historik. Bilden illustrerar både pustade fasader, flackt takfall och markerat mittparti. Lasse se Norr w as here Trappan i entréhallen. Konferensrum Baronen mot väster. Öppna spisen i sviten på stallets övervåning. Inredning i hotellrummen. Trappan ner till den ursprungliga receptionen. 27
Siktlinjer 1. Sambandet Stenhusgatan och stallet. Till detta hör även att marken framför stallet förblir obebyggd. 2. Möjligheten att förstå sambandet med Kopparverket, Ålundamagasinet och brukskontoret. Utsnitt ur digitala Fastighetskartan med siktlinjer markerade. Skala 1:7 500. Lantmäteriverket MS2008/06551 28
Kulturhistorisk värdering Mot slutet av 1800-talet blev det en nedgång för kopparhanteringen i Åtvidaberg och man såg sig om efter nya verksamheter. En ny inriktning blev tillverkning av kontorsmöbler efter amerikansk förlaga och under första delen av 1900-talet blev man en framgångsrik leverantör av kontorsmöbler på världsmarknaden. Baroniet hade stora skogsegendomar som också kunde lämna råvaror till tillverkning av så skilda produkter som parkett och vagnshjul. Snickeriprodukter av olika slag är en viktig del av Åtvidabergs moderna historia och i sin utformning från 1960-talet har dörrar, trappräcken, elementskydd, inredning i hotellrummen m m mycket stora samhällshistoriska och företagshistoriska värden. Stallet har mycket stora arkitekturhistoriska värden. De symmetriskt placerade och rundbågiga fönstren, putsade fasader med rusticering, gavelfronton och relativt flacka takfall är typiskt för nyklassicismens arkitektur. De olika arkitekturelementen förekommer ofta på samtidens kyrkobyggnader. Stallet uppfördes av byggmästaren Jonas Jonsson som var mycket produktiv under en lång följd av år. En stor del av hans verk finns i nordöstra Småland/ sydöstra Östergötland och i Linköping med omnejd. Hans tolkning av nyklassicismen har fått ett eget begrepp: tjustempir. Släkten Adelswärd var en av hans stora uppdragsgivare. Anknytningen till Jonas Jonsson ger stallet ett stort personhistoriskt värde. I konferensrummet Baronen finns en specialtillverkad skärmvägg som döljer whiteboard m m. Stallet fick en påkostad utformning i tidens arkitektur nyklassicismen. 29
Å kyrka på Vikbolandet. Kyrkan uppfördes i mitten av 1840-talet med Jonas Jonsson som byggmästare. Församlingen hade tidigare godkänt hans ritningar till en ny kyrka, men eventuellt omarbetades de av arkitekt Jacob Wilhelm Gerss. Foto Östergötlands museum 2007. Nationella, regionala och lokala värden: Åtvidaberg med omland var Sveriges näst största producent av koppar, enbart Falun var större. Bruksnäringen var framför allt under 1700-talet och början av 1800-talet väldigt viktig för landets ekonomi. Detta gör att Åtvidaberg har ett nationellt intresse. Regionalt sett är Åtvidaberg en del av bruksnäringen i regionen där vi även har t ex Överums bruk och Östra Ed. Både nationellt och regionalt är stallet en viktig del av bruksmiljön. Byggnaden var uppförd för att hysa hästarna som användes vid Kopparverket och brukets lantbruk. Stallets placering i fonden av Stenhusgatan och den påkostade utformningen visar vilken stor vikt som lades vid hästarna. Det lokala värdet gäller inte enbart användningen som stall. Hotell och restaurang Stallet har sedan 1960-talet varit ett begrepp. Under Facits storhetstid hade man ofta celebert besök, som t ex av Brasiliens fotbollslandslag med världsstjärnan Pelé. Designhistoriskt värde: I interiören, både när det gäller stallbyggnaden, hotellängan och simhallen finns snickerier och träinredning av hög klass och med tidstypisk design från 1960-talet. Pedagogiska värden: Stallet utgör en viktig del i berättelsen om Åtvidabergs företags- och bebyggelsehistoria. Dörrparti i stallbyggnaden. 30
Tidigare ställningstaganden och gällande bestämmelser Stallet ligger inom Detaljplan för kvarteret Stallet med omgivning, Åtvidabergs kommun, reviderad 2002-08-12. Som användning anges centrumanläggning för kulturella ändamål, samlingslokaler samt kontor, hotell och konferenslokaler. För själva stallbyggnaden gäller q1: Byggnaden får inte rivas. Underhåll av fasader och tak skall ske med ursprungliga material och tekniker. Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 Miljöbalken, E 72 Åtvidaberg Adelsnäs. Ett av uttrycken för riksintresset är lämningar efter 1700-talets brukssamhälle, bl a med bruksbebyggelse: Stora Stallet, magasin, kalkugn och kruthus från 1700-talets mitt. Medeltida kyrka med gravkor från 1726 ritat av Adelswärd och nygotisk 1880-talskyrka. Terränganpassad byggnadsplan med bl a arbetar- och egnahemsbebyggelse från tidigt 1900-tal. Adelsnäs herrgård från 1920 efter ritningar av I. G. Clason ersatte en äldre huvudbyggnad. Orangeri från 1860-talet och ekotempel i parken med målningar av Pehr Hörberg. Stora ekonomibyggnader. Detaljplan för kvarteret Stallet med omgivning, Åtvidabergs kommun 2002. 31
Rekommendationer inför planprocessen Först följer ett par reflektioner som inte är tänkta som planbestämmelser eller planbeskrivning, utan frågeställningar som behöver utredas vidare. Hur såg den ursprungliga fasadputsen ut? Dagens sprutade ytputs är ohistorisk och vid omputsning gör man förslagsvis en putsanalys som kan visa om det finns några rester av en äldre putsbehandling. Troligen har det ursprungligen varit en slätputs. Förslagsvis gör man en putsanalys innan planbestämmelser formuleras färdigt, se k1 nedan. Vad finns bevarat i interiören av användningen som stall? När det gäller befintlig planlösning är troligen ett antal väggar helt eller delvis bevarade från stalltiden. Det gäller de fyra mellanväggarna som går från norra till södra väggen i mittpartiet. Vid en jämförelse med originalritningen verkar proportionerna att stämma. Dessa fyra väggar är viktiga att behålla så intakta som möjligt. Var observant på om det finns något spår kvar även av mittpartiets kortväggar. Möjligen hör även det tegellagda golvet i entréhallen till stallbyggnaden. Den västra matsalen mot väster. Den västra väggen kan vara en av väggarna i det ursprungliga stallet och i så fall var här tidigare ett vagnshus. 32
Bottenplanet av Stallet med de troligtvis ursprungliga väggarna markerade. Förslag till planbestämmelser för stallbyggnaden r byggnad får ej rivas q1 fasadens indelning med fönster och dörrar och betonat mittparti skall bevaras q2 det norra takfallet skall bevaras utan installationer så som takkupor och ventilationshuvar q3 i interiören skall snickerier från 1960-talet, så som dörrar, foder, socklar och elementskydd bevaras. Placering kan vara annan än befintlig q4 i interiören skall trapporna från 1960-talet bevaras k1 fasad skall vara putsad med utgångpunkt i äldre putsteknik k2 takmaterial ska vara rött taktegel k3 byggnadens karaktär och arkitektur skall beaktas vid ändringar 33
Förslag till formuleringar i planbeskrivningen för ny bebyggelse Ingen bebyggelse framför (norr om) stallet. Det är viktigt att sambandet mellan stallet och Stenhusgatan framgår. Stallet ska fortfarande vara en fondbyggnad. Med fördel kan ny bebyggelse läggas så att de tillsammans med stallet bildar en kringbyggd gård. Detta anknyter till 1800-talets anläggning. Varje länga kan bestå av flera byggnader. Väljer man att placera nybebyggelse på annat sätt, bl a enligt skissen nedan, ska ett respektavstånd lämnas till stallet, så att det får vara en klart fristående byggnad, utan samband med nybebyggelsen. Taknock på nya byggnader ska ej vara högre än stallets taknock. Fasadmaterial på nya byggnader kan anknyta till de tidigare längornas rödfärgade timmer eller stallets ljusa putsade fasader. I det senare fallet måste ej kulören vara vit. Det finns andra kulörer på omkringliggande bebyggelse. Skiss 2017 till nya bostäder, kv Stallet Åtvidaberg. Skrivark AB. Skala 1:1250. 34
Källor Tryckta Bergsbruk och industri makt och idyll. Åtvidaberg under 600 år. Brukskultur Åtvidaberg 2013. Persson A, Svarvar K och Svensson B. Åtvids bergslag. Utg av Jernkontoret och Riksantikvarieämbetet. Jernkontorets Bergshistoriska utskott, serie H 123. 2017. Åtvidabergs historia. Linköping 1983. Otryckta Adelswärd, Gösta. Historik över gamla Stallet i Åtvidaberg. Riksintressen för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet. Webbversion https://www. raa.se/app/uploads/2016/02/e_riksintressen.pdf Strömbäck, Lars. Jonas Jonsson. En modern storbyggmästare. Brukskultur Åtvidaberg 2002. Östergötlands länsmuseum. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2005. Mogata kyrka. Östergötlands länsmuseum. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2007. Å kyrka. Övrigt material Östergötlands museums topografiska arkiv. Sammanställning av fotografier, detaljplan för kvarteret Stallet med omgivning (rev 2002-08-12) och kulturarvsplan för Åtvidabergs kommun (2011). Brevväxling mellan Caroline Blixt och Tord Önnegren. https://www.vastarvet.se/kunskap--fakta/platser--landskap/underverk-i-vastra-gotaland/ ribbingsfors-herrgard-gullspangs-kommun/ Muntliga uppgifter: Ägarens representant på Stallet, Jan Engström, Åtvidaberg. 35
36
Rapport 2019:218