Sveriges kristna råd Noteringar avseende bokslutsgranskning per 2014-12-31 1. Allmänt Granskning av årsbokslut samt förvaltningsrevision har utförts avseende verksamhetsåret 2014. Vårt allmänna intryck av ekonomiadministrationen är att den präglas av god ordning. Nedan återges sammanfattande noteringar kring bokslutet. Syftet med Sveriges kristna råds (i fortsättningen benämnt SKR) verksamhet är att verka för kristen enhet genom att främja en gemensamt kristen vittnesbörd, vara mötesplats för kyrkor, samfund och församlingar samt vara samlande och samordnande ekumeniskt organ i Sverige. 2. Resultaträkning 2.1. Jämförelse med föregående år Årets resultat före fördelning för den s k kansliramen, not 1 i årsredovisningen, uppgår till 438 tkr (389 tkr) och motsvarande belopp för projektverksamheten, uppgår till 73 tkr (303 tkr). Detta ger ett totalt resultat före fördelning för hela verksamheten uppgående till 511 tkr (692 tkr). Verksamhetsresultatet har ökat från 317 tkr till 434 tkr, vilket främst förklaras av en positiv påverkan avseende minskade övriga externa kostnader och lägre personalkostnader. Samtidigt har de lämnade anslagen ökat vilket fått en direkt effekt avseende direkta verksamhetskostnader. I likhet med föregående år och i enlighet med god redovisningssed har medel där SKR ej kan bli återbetalningsskyldiga (egna medel) intäktsförts när medlen erhållits. Det innebär att intäkter bokförs när pengar betalas in och kostnader bokförs när pengar betalas ut, alternativt i samband med bokföring av leverantörsfakturor etc. Nedan återfinns förklaringar till förändringar jämfört med föregående år uppdelat på den s k kansliramen och den projektfinansierade verksamheten (totalt utfall för SKR minskat med utfall för kansliramen ). Kansliramen Intäkter Intäkterna för kansliramen har totalt minskat med 1 265 tkr jämfört med föregående år. Försäljning samt deltagaravgifter har minskat med 1 002 tkr samtidigt som medlemsavgifterna minskat med 292 tkr, främst beroende på att en extra medlemsavgift fakturerats för 2013.
Minskningen av försäljning förklaras främst av ändrad rutin för fördelning av kostnader mellan de projekt som SKR bedriver. Se beskrivning nedan under intern kontroll och förvaltning. Kostnader Totala kostnader för kansliramen har minskat med 1 612 tkr. Personalkostnaderna har minskat på grund av färre anställda samtidigt som direkta verksamhetskostnader ökat till följd av högre bidrag och anslag. Minskningen av övriga externa kostnader är en direkt effekt av ändrad rutin för fördelning av kostnader internt. Som framgår under intäkterna har även försäljningen minskat under året. 2.2. Uppföljning mot budget för kansliramen Verksamheten är styrd av en rambudget för reguljär verksamhet enligt verksamhetsplanen exklusive projekt. Projekten förutsätts bära sina egna kostnader. Rambudgeten fastställs av årsmötet. Den löpande verksamheten finansieras genom medlemsavgifter och anslag från medlemskyrkorna samt genom riktade statliga bidrag. I årsredovisningens resultaträkning har utfall avseende kansliet särredovisats i not 1, vilket möjliggör en jämförelse mot fastställd budget. Verksamhetsresultatet 360 tkr blev 468 tkr bättre än budgeterat och årets resultat 438 tkr före fördelning blev 438 tkr bättre än budgeterat. För förklaring av skillnader avseende intäkter och kostnader se nedan. Intäkter Intäkterna är totalt sett 222 tkr lägre än budget. Detta förklaras av lägre gåvor och kollekter än budgeterat samt att medlemsavgifterna liksom tidigare år är lägre än budgeterat, 445 tkr. Anslagen har ökat med 340 tkr jämfört med budget. Kostnader Totala kostnader för kansliet är 690 tkr lägre än budget. Detta kan förklaras av att personalkostnaderna är 427 tkr lägre än budget, vilket främst förklaras av minskad personal och minskning av övriga externa kostnader, främst lokal- och kontorskostnader. Direkta verksamhetskostnader har ökat med 372 tkr jämfört med budget. Främst avser detta högre kostnader avseende NAV. Avskrivningarna blev 21 tkr lägre än budget. Resultat från finansiella investeringar Resultatet från finansiella investeringar är 31 tkr lägre än budget, då ett resultat från finansiella investeringar budgeterats med 109 tkr. I resultatet från finansiella investeringar ingår en nedskrivning av värdepapper om 28 tkr samtidigt som ränteintäkterna och utdelningen har minskat. 2 av 5
3. Balansräkningen 2014-12-31 2013-12-31 3.1. Inventarier 113 tkr 154 tkr Förändringen i balansen förklaras av inköp 37 tkr, samt årets avskrivningar, -78 tkr. Huvuddelen av årets inköp avser datautrustning. 3.2. Långfristiga värdepappersinnehav 1 kr 1 kr Innehavet avser andelar i Oikocredit International Share Foundation för vilka bokfört värde uppgår till 1 krona. Innehavet skall ses som långsiktigt och därmed är posten klassificerad som en finansiell anläggningstillgång. Marknadsvärdet, baserat på kursen per 2014-12-31, uppgår till 200 tkr. 3.3. Kundfordringar 74 tkr 113 kr SKRs kundfordringar består av ett flertal mindre fordringar. Ingen reservering finns för osäkra fordringar då SKR:s bedömning är att inga osäkra fordringar finns. 3.4. Övriga fordringar 245 tkr 305 tkr Saldot består främst av fordran avseende inbetald F-skatt, 179 tkr, fordran på anställda avseende SJ-kort, 40 tkr och fordran på organisation som uppkom i samband med flytten till EC, 22 tkr. 3.5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 319 tkr 465 tkr Saldot består av förutbetald hyra, 185 tkr, samt övriga förutbetalda kostnader, 134 tkr, i huvudsak resor och prenumerationer/abonnemang. 3.6. Likvida medel 10 923 tkr 10 361 tkr Kortfristiga placeringar avser medel, 4 307 tkr (4 235 tkr), främst placerade i Ränte- och Penningmarknadsfonder inom Robur. De kortfristiga placeringarna har värderats post för post till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Marknadsvärdet per bokslutsdatum är 4 441 tkr (4 283). Under året har utdelning erhållits om 99 tkr vilken återinvesterats. Under året har även en nedskrivning skett med 27 tkr, vilket påverkar resultatet negativt. Förändringen i kortfristiga placeringar förklaras av erhållen utdelning som återinvesterats och årets nedskrivning. 3.7. Eget kapital 7 140 tkr 6 629 tkr Eget kapital består ursprungligen av tillskjutna medel från SEN och Världsforum uppgående till 2 531 tkr. Totalt eget kapital har förändrats med årets resultat före fördelning. För noteringar kring ändamålsbestämda medel, se 3.7.1 nedan. 3.7.1 Ändamålsbestämda medel/fonderingar 1 914 tkr 2 005 tkr Balansposten avser reserverade medel som är öronmärkta för särskilda ändamål. Reserveringar för projekt har skett med 9 tkr, medan 100 tkr utnyttjats under året. 3 av 5
3.8. Leverantörsskulder 277 tkr 480 tkr Detta är en post som normalt fluktuerar något mellan åren beroende på vilken fakturering som skett kring årsskiftet. 3.9. Skuld till Sida, övriga myndigheter m fl 1 771 tkr 1 467 tkr Balansen består av projekt där SKR, om pengarna ej används, blir återbetalningsskyldiga till finansiären. De anslag som ännu inte brukats inom dessa projekt är ej intäktsförda under året, utan intäktsförs först när det finns en motsvarande kostnad att matcha intäkten mot. Posten består i huvudsak av följande delar: Skuld till SMR avseende Kyrkornas globala vecka och SEAPPI info, 558 tkr. Skuld till Kriminalvården avseende erhållna bidrag för NAV, 459 tkr Skuld till Sida avseende följeslagarprogrammet, SEAPPI, 333 tkr. 3.10. Övriga skulder 1 198 tkr 1 306 tkr Kortfristiga skulder består främst av skuld rikskollekt, 962 tkr (1 031 tkr), källskatt, 172 tkr (197 tkr) och skuld avseende ränta till Sida, 44 tkr (42 tkr). 3.11. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 288 tkr 1 516 tkr Saldot består av semesterlöneskuld, 620 tkr (511 tkr), upplupna sociala avgifter, 182 tkr (225 tkr), samt övriga interimsskulder 486 tkr (780 tkr). Förändringen förklaras främst av minskning till följd av dubbelfakturerade medlemsavgifter som fanns föregående år. Dessa har avräknats mot 2014 års medlemsavgifter. 4. Granskning av intern kontroll och förvaltning En granskning har gjorts av organisationens förvaltning genom att ta del av styrelseprotokoll, samt genom beaktande främst av rutiner kring löpande bokföring, skatter och avgifter, löner och försäkringar samt hantering av ändamålsbestämda medel och projekt. Vi har under året även granskat separata projektredovisningar för flera av de projekt som bedrivs inom SKR. De granskade projekten avser bl.a. bidrag från Sida, Svenska Missionsrådet, Folke Bernadotteakademin och Svenska kyrkan. Resultatet av granskningen är att rutinerna synes fungera tillfredsställande. Vi vill dock understryka att ekonomifunktionen är sårbar då denna är beroende av ett fåtal personer. I nuläget kan samma person ta emot, godkänna samt verkställa betalning av fakturor och utlägg. Vi rekommenderar att dessa arbetsuppgifter fördelas på flera personer i den mån det är möjligt. SKR bedriver ett stort antal projekt. Tidigare år har fördelningen av gemensamma kostnader på projekten fördelats ut genom att intern försäljning bokats mellan kostnadsställen i SKR. Under året har dock rutinen för fördelningen förändrats. Nu fördelas kostnaden ut på respektive projekt direkt vilket innebär att framför allt kostnaderna och intäkterna inom kansliramen minskat till följd av den ändrade rutinen. Detta innebär även att den justering avseende intern försäljning som skett i årsredovisningen tidigare år ej är nödvändig numera. 4 av 5
Vid genomgång av lönehanteringen har vi tidigare noterat att ingen formell attest sker av slutlig lönelista innan utbetalning sker. Rutinen är under 2014 oförändrad och vi rekommenderar att en dokumenterad kontroll av slutlig lönelista införs. 2015-02-24 Jonas Grahn Erik Albenius 5 av 5