ENERGIANVÄNDNINGEN I FINLAND

ENERGI SOM FÖRNYAS

ENERGIANVÄNDNINGEN I FINLAND Här i Norden behöver vi energi till många ändamål. Under de mörka och kalla vintermånaderna går det energi till belysning och uppvärmning. Störningsfri el- och värmeproduktion är en grundförutsättning för vårt liv. Vårt glest befolkade land och de långa avstånden ökar trafikens energibehov. Finlands tunga industri, framför allt trä- och metallförädlingen och den kemiska industrin, är också mycket energikrävande. Energiproduktionen har en nyckelroll i bekämpningen av klimatförändringen. I Finland ger energiproduktionen, energikonsumtionen och trafiken upphov till största delen cirka 80 procent av växthusgaserna som orsakar klimatuppvärmningen. För att klimatmålen ska nås vill vi även här i Finland öka andelen förnybar energi ytterligare, även om vi tillsammans med Sverige, Lettland och Österrike hör till de ledande EU-länderna inom användning av förnybar energi. Den totala energiförbrukningens fördelning per energikälla i Finland 2012 3 % 4 % Olja Kol Naturgas 23 % Nettoimport av el Kärnenergi 18 % 5 % 24 % 8 % 5 % Vatten- och vindkraft Övriga förnybar energikällor Trädbränslen Torv 10 % År 2012 var den totala energiförbrukningen i Finland 1 367 petajoule (PJ) eller cirka 380 terawattimmer. Förnybar energi i Finland 2012 Avlut (svartlut) Virkesrester från industrin Brännved 15 % 15 % 8 % 29 % 33 % Vattenkfaft Övriga Övriga fördelas på följande sätt: 31 % Andra biobränslen 20 % Returbränslen 6 % Biogas 38 % Värmepumpar 5 % Vindkraft Andelen förnybar energi av elproduktion Förnybar energi Torv 17 % Kärnenergi 20 % 26 % 32 % 5 % Fossila bränslen Den totala elproduktion 85,2 TWh Netto import av el

FÖRNYBAR ENERGI FÖR KLIMATETS BÄSTA Finlands mål är ett kolneutralt samhälle fram till 2050. Visionen är att 60 procent av den energi vi använder ska vara förnybar år 2050. En annan målsättning är att stoppa ökningen av den totala energiförbrukningen och få den att börja minska. Det finns redan tecken på att ökningen av den totala energiförbrukningen har avstannat. Finlands energiförsörjning baserar sig på ovanligt mångsidiga energikällor. För närvarande använder vi trädbränslen, vattenkraft, kärnenergi, naturgas, kol, olja och torvför att producera energi. Den utbredda kraftvärmeproduktionen förbättrar energiproduktionens verkningsgrad. I sin energi- och klimatstrategi som uppdaterades våren 2013 har regeringen formulerat hur man ska nå det mål som satts på EU-nivå att fram till 2020 höja andelen förnybar energi till 38 procent av slutförbrukningen av energi. Det finns många metoder för att nå målet. I Finland har vi förutom vattenkraft även riklig tillgång till förnybar energi i våra skogar. Användningen av träbaserad energi, återvunna avfallsbränslen, värmepumpar, biogas och vindkraft kan ökas, vilket gör målen för förnybar energi möjliga att nå. Övergången till förnybar energi har också underlättats genom effektivare stöd- och styrsystem. För att den totala energiförbrukningen ska börja minska uppmuntras även förbättrande av energieffektiviteten. Traditionell vedeldning används fortfarande allmänt för uppvärmning av hushåll. Värmepumparna har spridit sig snabbt och solvärmesystemen följer efter. Många hushåll producerar också en del av sin el med solpaneler och små vindkraftverk. Överskottselen kan de mata ut på elnätet och sälja till energibolaget.

VARFÖR FÖRNYBAR ENERGI? I dag försöker man ersätta fossila bränslen av flera orsaker. Det internationella samfundet har kommit överens om att försöka begränsa höjningen av jordens medeltemperatur till två grader. De största växthusgasutsläppen som värmer upp atmosfären uppkommer just vid användning av fossila bränslen. Förnybar energi är inhemsk och minskar därmed vårt beroende av importerad energi. Samtidigt har den gett fler arbetstillfällen i Finland. I framtiden kan nya innovationer stimulera vår export ytterligare och ge ännu fler arbetstillfällen. En minskad energiimport förbättrar också vårt lands bytesbalans. Jordens tillgångar av fossila bränslen är begränsade. Högre marknadspriser på dessa bränslen och högre pris på EU:s utsläppsrätter förbättrar den förnybara energins konkurrenskraft. FÖRNYBAR ENERGI ÄR LÖNSAM OCH VÄRD ATT UPPMUNTRA Användning av förnybar energi minskar koldioxidutsläppen märkbart. Användning av förnybar energi är ett led i en hållbar utveckling. Inhemsk energi minskar importberoendet samtidigt som arbetstillfällena och försörjningsberedskapen ökar. Förnybar energi är bra för producentens och användarens image. Användning av förnybar energi stöder finländsk forskning och utveckling. Om uttaget av energived planeras och genomförs rätt ökar det tillväxten i gallrade skogar och underlättar skogens förnyelse efter avverkningen. Förnybar energi har oftast positiva effekter på den lokala och nationella ekonomin. NACKDELARNA DÅ? Inga energiproduktionssätt är helt utan nackdelar. När förnybar energi används med kunskap medför den mindre olägenheter än övriga kända energiformer. Alltför stort uttag av grot kan fördröja uppväxten av ungskog, men t.ex. på torvmarker kan näringsförlusterna motverkas genom gödsling med aska. Dåliga anläggningar och ofullständig förbränning kan ge upphov till skadliga utsläpp av kolväten, koloxid och partiklar vid förbränning av trä. Vattenmiljön påverkas när sjöar och vattendrag byggs ut och regleras för energiproduktion. Utan omsorgsfull planering kan vindkraftverk störa bosättningen, landskapet och naturen.

FINLAND FRÄMJAR FÖRNYBAR ENERGI PÅ MÅNGA SÄTT Finland stöder minskning av växthusgasutsläppen och främjande av energieffektivitet och förnybar energi på många olika sätt. Energibeskattningen och energistöden har redan omarbetats för att vara gynnsammare för miljön och främja ny teknik. Även forskning och produktutveckling inom området stöds på bred front. Elproduktion som baserar sig på förnybar energi främjas i Finland bland annat genom den inmatningstariff som togs i bruk 2011, det vill säga ett garantipris för elproduktionen. Inmatningstariff kan på vissa villkor fås för el som producerats med vindkraft, trä och biogas. Övergången till förnybar energi uppmuntras också genom ett energistöd, som bland annat har till syfte att främja ibruktagande av ny energiteknik. Energistöd beviljas företag, kommuner och andra sammanslutningar för sådana investerings- och utredningsprojekt som främjar produktionen eller användningen av förnybar energi, främjar energisparande eller minskar miljöskadorna av produktionen eller användningen av energi Energi som producerats med skogflis, vindkraft och värmepumpar I Finland sedan 2000 och målsättningen för ökningen fram till 2020, terawattimmar TWh Härutöver är målet är att fram till 2025 öka mängden el som produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar. Användningen av förnybar energi kan ökas inom alla delområden av värme- och elproduktionen. Bestämmelserna om nya byggnaders energiprestanda skärptes 2012 och man räknar med att de ska förbättra byggnadernas energiprestanda med 20 procent. De energicertifikat som krävs för hus inverkar också på användningen av förnybar energi, eftersom användning av förnybar energi kan förbättra fastighetens energiklass. Vid ombyggnad beviljas energiunderstöd för förbättrande av energieffektiviteten i bostadshus, närmast flervåningshus och radhus. Vid energisanering av småhus kan man också få hushållsavdrag för energireparationerna. TWh 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skogflis Vindkraft Värmepumpar 2000 2005 2010 2015 2020 målsättningen

FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR I FINLAND Mångsidig bioenergi från skogarna I Finland är ökad användning av biomassa från skogen det allra kostnadseffektivaste sättet att öka andelen förnybar energi inom energiproduktionen. Vid skogsskötsel och avverkning uppstår stora mängder trämaterial som inte duger till råvara för träförädling. Flisad biomassa som består av grot, stubbar och rötter kallas skogsflis. Från skogsindustrin blir det över biomassa i form av bark, sågspån, andra virkesrester samt svartlut som uppstår vid produktion av cellulosa. Den här biomassan utnyttjas i Finland antingen i industrins egna pannor eller i andra kraftverk och värmecentraler. Skogsflis kan användas vid kraftvärmeproduktion och som råvara för flytande biobränslen. Finlands mål fram till 2020 är att producera 25 terawattimmar el och värme med skogsflis. Det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen är användning av skogsbaserad biomassa som ersättning för stenkol vid kraftvärmeproduktion. I enlighet med regeringens energi- och klimatstrategi är avsikten att helt ersätta stenkolet i kraftverken fram till 2025. Stenkol kan bland annat ersättas med träbaserat biokol som direkt kan användas i stenkolspannorna, eller genom investeringar i tilläggsutrustning för förbränning eller förgasning av biobaserade bränslen. Bioenergi från jordbruken Jordbruken producerar många råvaror som lämpar sig för produktion av förnybar energi. Biomassa från växter och djur så som åkerbiomassa, gödsel eller olika slags avfall kan ge energi genom förbränning, rötning till biogas eller förädling till flytande bränslen. Rötad biogas framställs inte bara på jordbruk utan även vid avloppsreningsverk och soptippar. Bioalternativ för uppvärmning Fjärr- och regionvärme produceras allt oftare med förnybara bränslen, år 2012 var deras andel 23 procent eller cirka 87 terawattimmar, TWh. Vid uppvärmning av mindre fastigheter kan fossil tunn eller tjock eldningsolja ersättas med biobaserade bränslen som framställs av bland annat trä och avfall. Regeringens mål är att minska användningen av mineralolja för uppvärmning. I hushåll är traditionell vedeldning fortfarande populär och kommer att bevara sin grundmurade ställning även i fortsättningen. Vedeldning anses vara ett säkert och ekonomiskt sätt att producera huvud- och tillskottsvärme särskilt under de kalla vintermånaderna. Det är viktigt att elda rätt, använda ren och torr ved och ha bra eldstäder och värmepannor för att minska utsläppen av små partiklar från vedeldning och förbättra förbränningens verkningsgrad. Även träpellets används allt mer för uppvärmning. Pellets pressas närmast av rester från mekanisk träförädling och kan användas i kraftverk och värmecentraler samt för uppvärmning av småhus. Modern pelletseldning är ett relativt bekvämt uppvärmningssätt. I hushållen produceras sammanlagt cirka 13 terawattimmar värme med brännved.

Trä, avfall och åkerbiomassa blir drivmedel När det gäller biodrivmedel i trafiken främjar Finland användning av så kallade andra generationens flytande biodrivmedel. De här biobränslena framställs av produkter som inte duger till föda, till exempel trä-, avfalls- och åkerbiomassa. Biodrivmedel kan vara antingen flytande eller gasformiga. I praktiken ökas användningen av dem med hjälp av distributionsskyldighet, så att allt mer biobaserad alkohol eller biodiesel blandas in i bensin eller diesel. Andelen förnybara bränslen är åtta procent år 2013 och ska vara uppe i 20 procent år 2020. Biobränslen har också testats inom flygtrafiken. Enligt Europeiska kommissionens förslag ska andelen förnybar energi i trafiken, inbegripet förnybar el, vara minst 10 procent år 2020. Finland har fördubblat det här målet. Energi ur avfall på ett klokt sätt Med tanke på miljön är det hållbarast att försöka förhindra uppkomsten av avfall. Bara den del av avfallet som inte kan återvinnas eller annars återanvändas på ett rationellt sätt lönar sig att bränna. Omkring hälften av samhällsavfallet är bioavfall som kan rötas till biogas. Finland har som mål att användningen av returbränslen, alltså till exempel bränslen som framställts av avfall, som energikälla ska vara minst en och en halv gång större år 2020. Rötad biogas kan användas inom el- och värmeproduktionen och efter rening även som gasformigt drivmedel i trafiken. Förbränningen av avfall inom kraftvärmeproduktionen kommer också att öka. Vid Neste Oils försöksanläggning framställs olja av bland annat halm med hjälp av mikrober. Målet är att bredda råvarubasen för NExBTL-biodiesel.

El från vinden Förhållandena är goda för att producera energi med vindkraft i Finland. De flesta vindkraftverken har byggts vid kusten, men goda vindförhållanden finns också i inlandet, där flera vindparker är under byggnad och planering. I Finland har vindkraftsproduktionen hittills varit obetydlig, så tillväxtmöjligheter finns. Vindkraft stöds bland annat genom det tariffsystem med inmatningspris som trädde i kraft 2011. Vindkraftverksinvesteringar som godkänts för systemet får i 12 års tid ett inmatningspris av staten som är bundet till marknadspriset på el. Staten kommer också att finansiera ett demonstrationsprojekt för havsbaserad vindkraft med 20 miljoner euro år 2015. På internet finns en Vindatlas där man kan studera vindförhållandena och beräknade produktionsvolymer för vindkraftverk i olika områden. Atlasen som har utarbetats av Meteorologiska institutet baserar sig på datamodellering och möjliggör ännu tillförlitligare jämförelser av vindförhållanden. Vindatlasen har senare kompletterats med en nedisningsatlas. Finland ligger på efterkälken jämfört med andra EU-länder i fråga om vindkraftsproduktion. I slutet av oktober 2013 hade Finland 192 vindkraftverk med en sammanlagt effekt på 366 megawatt. Från utgången av föregående år hade kapaciteten ökat med 78 megawatt. Målet är att fram till 2025 öka mängden el som produceras med vindkraft till cirka nio terawattimmar. Detta kräver fler storskaliga investeringar, eftersom årsproduktionen 2013 var cirka 0,5 terawattimmar. För att nå målet behöver Finland omkring tusen kraftverk med en kapacitet på minst tre megawatt. Mer vattenkraft genom effekthöjning i gamla kraftverk Efter bioenergi produceras näst mest förnybar energi med vattenkraft i Finland. År 2012 hade Finland över 220 vattenkraftverk, som täckte nästan 20 procent av den totala elförbrukningen. De största vattendragen är redan utbyggda och av miljömässiga skäl är det osannolikt att det kommer att byggas helt ny vattenkraft. Produktionen av vattenkraft ökas huvudsakligen genom effekthöjningar i de nuvarande kraftverken. Årsproduktionen av vattenkraft beräknas kunna öka till över 14 terawattimmar.

Energi från solen Även i Finland är det klokt att utnyttja solenergi. Bara under midvintern står solen så lågt på våra breddgrader att den inte ger någon nämnvärd kraft för värme- eller elproduktion. Solenergin blir lönsammare om solsystem så som solpaneler och solfångare integreras i byggnadstekniken och används som ersättning för vissa ytmaterial. Solvärmesystem har framför allt installerats som tillläggsvärmekälla i oljeeldade fastigheter. Det lönar sig att utnyttja solvärme särskilt för framställning av tappvarmvatten, eftersom det också behövs under sommaren. Med dagens teknik är det fortfarande relativt dyrt att producera solel, men det har inte hindrat hushåll och företag från att investera i solel. Företag kan också få energistöd för solels- och solvärmeprojekt. Om tillverkningskostnaderna för solpaneler fortsätter att sjunka och verkningsgraden förbättras blir solel ännu lönsammare och populärare. Teknik för lagring av el eller utmatning av överskottsel på nätet främjar också utnyttjande av solel. Värmepumpar tar värme från omgivningen Värmepumpar tar tillvara solvärme som lagrats i marken, berget, vattnet eller luften och använder den för uppvärmning av byggnader och tappvarmvatten. Samtidigt minskar de behovet av övrig energi. Värmepumparnas popularitet har ökat kraftigt under de tio senaste åren. Jord- och luftvärmepumpar har framför allt installerats i nya och sanerade småhus. Inom industrin kan värmepumpar användas för att ta tillvara spillvärme som uppstår vid industriprocesserna och återanvända den för uppvärmning av fastigheten. Värmepumpar används också för att producera fjärrvärme och fjärrkyla t.ex. ur avloppsvatten. Målet fram till år 2020 är att producera fem terawattimmar förnybar energi per år med värmepumpar. Montörer av anläggningar för förnybar energi har möjlighet att vidareutbilda sig till certifierad montör.

MARKNADSFÖRING OCH MÖJLIGHETER Bekämpningen av klimatförändringen kräver en övergång till en energiförsörjning med så små utsläpp som möjligt. I Finland bedrivs spetsforskning på området vid flera universitet och yrkeshögskolor samt vid VTT. Vi har hög kompetens inom kostnadseffektiv användning av bioenergi och utnyttjande av bioenergi vid kraftvärmeproduktion. Nya innovationer och affärsverksamhet utvecklas i Finland även för vind-, solenergi- och bränslecellsmarknaden. Företag, universitet och forskningsinstitut har byggt upp täta koncentrationer av strategisk spetskompetens (SHOK). Det strategiska centret för energi och miljö CLEEN Ab sammanför forskningsenheter med företag som utnyttjar forskningsresultaten. Exportansträngningarna stöds av varumärket Cleantech Finland och Team Finland network som står för ren teknik. Cleantechs andel av den globala marknaden är redan 1 600 miljarder euro eller 6 procent av den globala BNP:n. Affärsområdet Cleantech växer globalt med nästan 10 procent per år. År 2012 var Cleantech ett av Finlands snabbast växande affärsområden med en sammanlagd omsättning på 24,6 miljarder euro och en årstillväxt på 15 procent. Arbets- och näringsministeriets strategiska program för ren teknik har som mål att öka cleantech-områdets omsättning till 50 miljarder euro och skapa 50 000 nya arbetstillfällen i branschen fram till 2020.

EXEMPEL PÅ UTNYTTJANDE AV FÖRNYBAR ENERGI Radhusbolag köper uppvärmingen från värmeföretaget I Joensuun Kodit Oy:s 77 radhusbostäder i Heinävaara började det gamla oljeeldningssystemet vara uttjänt. De nästan 30 år gamla oljepannorna var i behov av byte och i den vevan väcktes tanken att byta uppvärmningssystem. Man valde att köpa värme från Kiihtelysvaara energiandelslag, som byggde en flisvärmecentral för bostäderna. Centralen ersätter oljeeldningen helt och hållet. Man beräknar att flisvärmen blir omkring en tredjedel billigare jämfört med olja. Flisen kommer från en radie på cirka 20 kilometer, huvudsakligen från lokala markägares skogar. Mångformiga förnybara energikällor för uppvärmingen av skolcentrum Vid Zachrisbackens skolcentrum i Östersundom i Helsingfors har man gått in för att ersätta den gamla oljeeldningen med energi som till över 80 procent är förnybar. I det nya uppvärmningssystemet utnyttjas jordvärme, solfångare och lagring av solvärme i marken. Alla de här har anslutits till skolans värmecentral, som i framtiden också kommer att kunna eldas med hållbart producerad bioolja. Avsikten är att cirka fem procent av skolans årliga värmebehov ska produceras med solfångare. Eftersom skolan är stängd under sommaren när det uppstår mest solvärme, lagras överskottsvärmen i marken. Enligt beräkningarna ska solfångarna täcka skolans behov av tappvarmvatten under maj-september.

Kontorstorn utnyttjar solel De nya kontorshusen på 19 500 kvadratmeter i Bergans i Esbo värms med jordvärmepumpar och dessutom produceras el med solkraft. På taken till kontorshusen i Derby Business Park som byggts av SRV har 157 solpaneler installerats med en beräknad årsproduktion på cirka 35 000 kilowattimmar. Mängden motsvarar cirka fyra fjärrvärmda enfamiljshus årsförbrukning av el. Genom att producera solel själv ville man gardera sig mot höjda energipriser. I Joensuu produceras bioolja I Joensuu görs bioolja av trä. Biooljeanläggningen som byggts i anslutning till energibolaget Fortums kraftvärmeverk producerar bioolja av skogsflis och annan trämassa. Biooljan ersätter tjock eldningsolja vid Fortums värmeverk. Biooljeanläggningen i Joensuu producerar årligen 50 000 ton bioolja av märket Fortum Otso. Mängden motsvarar över 10 000 småhus årsbehov av värme. Enligt Fortums kalkyler minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent när tjock eldningsolja ersätts med bioolja. Driften av biooljeanläggningen samt insamlingen och transporten av råvara har enligt Fortum en sysselsättningseffekt på cirka 60 70 årsverken i Joensuuregionen. Först ut med att börja använda bioolja är Fortums värmeverk i Vermo i Esbo, där biooljan ersätter tjock eldningsolja under vinterns värmeförbrukningstoppar.

I S:t Michel testas rostning av biokol Finlands första försöksanläggning för biokol byggs i S:t Michel och blir färdig 2014. Biokol tillverkas genom rostning av skogsflis och annan trämassa och kan direkt användas som bränsle i stenkolskraftverk. Värmevärdena för biokol och stenkol ligger mycket nära varandra. Vid anläggningen kommer man att testa den teknik som behövs för framställning av biokol. Försöksanläggningen efterföljs möjligen senare av en kommersiell biokolanläggning som byggs i Ristiina. Helsingfors Energi som försöker bli kvitt stenkolet är en av dem som visat intresse för biokol. Försöksfabriken i S:t Michel kan producera 10 000 ton biokol per år, men i startskedet är produktionsvolymen mindre. Prismässigt är biokol åtminstone till en början dyrare än stenkol. Högklassiga biopannor Laatukattila Oy i Birkaland började tillverka värmepannor redan för 60 år sedan 1953. Familjebolaget är nu i tredje generationen. Bolaget satsade redan tidigt på 1960-talet på utveckling av renare och effektivare förbränningsteknik. Resultatet är patenterad teknik som baserar sig på gradvis förgasningsförbränning av biobränsle. Detta resulterar i rökgaser med mycket låga partikelutsläpp. En annan fördel med förgasningstekniken är pannans breda reglerområde, som gör att det inte finns behov av exempelvis olja under sommaren. Bolaget har utvecklat en radarförsedd gripskopa som är programmerad för stora bränslelager. Radarn känner av bränslets yta på lagerområdet och gripskopan kan flytta bränsle direkt till inmatningen och inne i lagret. Laatukattila Oy tillverkar också traditionella rosterpannor, men i hemlandet har företaget specialiserat sig på leverans av hela värmeanläggningar. Laatukattilas pannor har exporterats till olika länder och bolagets biovärmecentraler även till Sverige och Litauen. I bästa fall har upp till halva produktionen gått på export. Bolaget har vilja att växa och är särskilt intresserad av östexport. Man vill inte överlåta sin egen patenterade teknik till andra, men skulle gärna ha en partner som tar hand om projektet i övrigt medan Laatukattila levererar pannan, automatiken och bränsletransportörerna. Förgasningsförbränning av biobränslen är en energieffektiv och utsläppssnål teknik som utvecklats i Finland.

Information om förnybar energi Arbets- och näringsministeriet, www.tem.fi Jord- och skogsbruksministeriet, www.mmm.fi Miljöministeriet och miljöcentralerna, www.ymparisto.fi Kommunikationsministeriet, www.lvm.fi Motiva, www.motiva.fi, www.eneuvonta.fi, www.bioenergiatieto.fi Föreningar för förnybar energi Bioenergia ry, www.bioenergia.fi, www.pellettienergia.fi, www.lampoyrittajat.fi Finska vindkraftföreningen rf, www.tuulivoimayhdistys.fi Vindkraftförening rf, www.vindkraftforeningen.fi Finska värmepumpsföreningen SULPU rf, www.sulpu.fi Soltekniska föreningen rf, www.aurinkoteknillinenyhdistys.fi Pienvesivoimayhdistys ry, www.pienvesivoimayhdistys.fi Finlands Biogasförening rf, www.biokaasuyhdistys.net Finlands Närenergiförbund rf, lahienergia.org Källor: Nationell energi- och klimatstrategi. Arbets- och näringsministeriets publikationar. Energi och klimat 11/2013 Energistatistik 2013. Statistikcentralen Skogstatistiks årsbok 2012. Skogsforskninsinstitutet (Metla) Vindfkratstatistik in Finland. VTT

Motiva Oy Urho Kekkonens gata 4-6 A PB 489, 00101 Helsingfors Telefon 0424 2811 www.motiva.fi Foto: Kalervo Ojutkangas/Leuku, Rodeo, Juha Rautanen/Motiva, Neste Oil, istockphoto, Kimmo Haimi/Motiva, Johanna Kokkola/Motiva, Helsingin Energia, SRV Rakennus Oy, Ville Kokkola/Fortum Oyj, Laatukattilat Oy Texter: Noora Jussila och Motiva Översättning: Audipek Layout: Vanto Design Oy Tryckt hos: Erweko Oy Papper: Edixion offset 250 g/m 2 och 170 g/m 2 Upplaga: 3000 ex. Brosyren finns även på finska och engelska. Arbets- och näringsministeriet och Energimyndiheten har finansierat utginvingen av denna broschyr. 1/2014.