Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2009. Nationalräkenskaperna grundar sig på det europeiska systemet för nationella och regionala räkenskaper (Europeiska nationalräkenskapssystemet ENS95), som följer de världsomfattande rekommendationerna för nationalräkenskaper SNA93 (System of National Accounts). Branschindelningen i nationalräkenskaperna följer från och med år 2008 standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2008) vilken är knuten till den internationella ISICstandarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. I tidigare publikationer gjordes branschindelningen enligt NI-2002, varför branschvisa uppgifter inte längre är jämförbara med uppgifter publicerade tidigare år. Förädlingsvärdet 2009 Bruttonationalproduktens värde i löpande marknadspriser uppgick år 2009 till ca 1 129 miljoner euro. Jämfört med 2008 innebär det en ökning om ca 63,6 miljoner euro. Figur 1 visar BNP-utvecklingen för åren 2000-2009 i fasta priser (inflationen är beaktad). År 2008 minskade BNP med ca 10,2 procent, den största nedgången sedan nationalräkenskaperna för Åland började sammanställas 1975. Nedgången var egentligen ännu större, då nya kalkylmetoder har använts för åren 2008 och 2009, vilket innebar en nivåhöjning av engångsnatur på 1,7 procentenheter år 2008. År 2009 skedde en delvis återhämtning och ekonomin växte med 5,7 procent. Figur 1: BNP-tillväxt för Åland 2000-2009 (fasta priser), procent Procent 8 6 4 2 0-2 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009-4 -6-8 -10-12
Privata sektorns andel steg under år 2009 Näringslivets andel av bruttonationalprodukten till baspris var 77,6 procent under 2009. Största andelen hade transport och magasinering (knappa 29 procent), där enbart sjötransporten stod för en fjärdedel av BNP till baspris (24,9 procent). Andra viktiga branscher är fastighetsverksamhet, handel, byggverksamhet, finans och försäkring, tillverkning samt kultur, nöje och fritid. Den branschvisa fördelningen av förädlingsvärdet illustreras nedan i figur 2. Under år 2009 sjönk den offentliga sektorns andel från 22,3 till 21,1 procent medan näringslivets andel steg från 76,2 till 77,6 procent. Därmed bröts den mångåriga tendensen av ökning i offentliga sektorns andel av Ålands BNP. För att neutralisera den allmänna prisökningens (inflationens) inverkan på de årliga jämförelserna bör man räkna om bruttonationalprodukten till fasta priser. Detta har gjorts på med hjälp av konsumentprisindex för Åland. Mellan år 2008 och 2009 steg bruttonationalprodukten med 5,7 procent. Näringslivet ökade med ca 7,0 procent medan den offentliga sektorn minskade med ca 0,1 procent. Nedanstående diagram visar näringslivets förädlingsvärde branschvis för år 2009. Figur 2: Näringslivets förädlingsvärde branschvis 2009, MEUR Bransch (aggregerade) Primärnäring Industri Bygg Handel, hotell o rest. Transport IT, finans, fastighet. Övriga tjänster Utbildning och omsorg 0 50 100 150 200 250 300 350 1 000 000 euro Landturismen har ökat något Turismens totala andel av 2009 års bruttonationalprodukt till baspris var ca 24,9 procent. Landturismen beräknades till ca 3,3 procent medan sjöturismen således stod för ca 21,6 procent. Jämfört med år 2008 har landturismen minskat marginellt, medan sjöturismen minskat med 1,1 procentenheter (delvis beroende på utflaggning av fartyg). Turismens andel av bruttonationalprodukten för åren 2008 och 2009 är beräknade utgående från den utredning ÅSUB år 2009 gjorde på uppdrag av Ålands landskapsregering och Ålands turistförbund (ÅSUB Rapport 2009:3) 1. 1 Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2008 2
Beskrivning av statistiken Nationalräkenskaper utgör ett centralt område inom modern samhällsekonomi. Förutom att nationalräkenskaperna ger information om den totala ekonomiska aktiviteten under en period, vanligtvis ett år, ges även en uppfattning om hur volymen av varu- och tjänsteproduktionen utvecklats samt förändringen i användningen av produktionen. Nationalräkenskaperna erbjuder det siffermaterial som krävs för analys av det aktuella ekonomiska läget och av föreliggande utvecklingstendenser. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har beräknat nationalräkenskaperna utgående från Skattestyrelsens centrala företagsbeskattningsregister. En viss eftersläpning måste accepteras eftersom beräkningen utförs efter det att beskattningen slutförts. Dessutom innehåller registret vissa brister som ÅSUB har rättat till och kompletterat i efterhand. Kompletteringen består främst av uppgifter för företag med uppgifter som är ofullständigt eller felaktigt ifyllda. Näringsgrensindelningen i nationalräkenskaperna för Åland följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2008), vilken är knuten till den internationella NACE-klassificeringen (National Activities Classification of Economics). NACE är Europeiska Unionens statistiska näringsgrensindelning, som fördelar företag, organisationer och dylikt på olika branscher. Från och med år 2008 följer branschfördelningen den reviderade versionen, NACE rev. 2. Branschkoderna som används i denna publikation är heller inte den mest detaljerade nivån, branscherna som används i denna publikation finns definierade i bilaga 1. Nytt för årets publikation är att de indirekta banktjänsterna som tidigare redovisades som en separat kostnadspost är nu allokerade till näringslivets insatsvaruförbrukning samt till hushållens och offentliga sektorns slutliga användning. Förändringen innebär en mindre nivåökning av BNP. Även 2008-års siffror har reviderats på motsfvarande sätt. En mindre revidering har även gjorts för behandling av offentliga affärsverk i förädlingsvärdeskalkylen. I tidigare publiceringar av nationalräkenskaper för Åland (fram till och med år 2007) har branschindelningen gjorts enligt NI-2002, varför vissa branschvisa uppgifter inte längre är direkt jämförbara med tidigare publicerade uppgifter. För att ge en jämförande bild har statistiken för år 2008 även tagits fram enligt den äldre branschindelningen, denna statistik finns publicerad i våra databaser på www.asub.ax. Dessa uppgifter innefattar dock inte den ovannämnda metodförändringen i behandling av indirekta banktjänster och offentliga affärsverk. Uppgifterna för landskapets samt kommunernas och kommunalförbundens förädlingsvärde uppgörs utgående från respektive bokslut. Förädlingsvärdet definieras som skillnaden mellan ett företags produktionsvärde och dess inköp från andra företag. Förädlingsvärdet är således den ökning av värdet av de inköpta varorna och tjänsterna som bearbetningen medför. För företag som inte gör några inköp från andra företag sammanfaller förädlingsvärdet med produktionsvärdet. Det summerade förädlingsvärdet för alla branscher är lika med BNP till producentpris. Om man från förädlingsvärdet drar bort löner och sociala avgifter återstår driftsöverskottet brutto. 3
Nedgången i förädlingsvärdet följd av tillväxt I figur 3 illustreras utvecklingen i bruttonationalprodukten till marknadspris (fasta priser) från år 1975 till år 2009 (åren 1986-1988 producerades inga nationalräkenskaper för Åland). Ur diagrammet framgår att nedgången i BNP år 2008 (-10,2 procent och utan metodförändringarnas nivåkorrigering -11,9 procent) är av historisk dignitet. Åren 1992-1993 sjönk det åländska BNP två år i rad och den nedgången är hittills den största svackan i den åländska ekonomin (sedan nationalräkenskaperna började tas fram 1975). År 2009 innebär en korrigeringsrörelse i motsatt riktning och BNP ökade med 5,7 procent. Detta innebär dock att ekonomin inte ännu nådde till 2007-års produktionsnivå. Preliminära BNP-kalkyler visar att tillväxten fortsätter ytterst långsamt under åren 2010-2011, mellan 0-1 procent 2. Figur 3: Bruttonationalprodukten i fasta 2009-års priser 1975-2009 (miljoner euro) MEUR 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Tabell 1 på nästa sida redovisar bruttonationalprodukten till marknadspris i löpande och fasta priser (2009-års priser), så väl som den årliga förändringsprocenten (beräknad på BNP i fasta priser) samt BNP per capita (beräknad på BNP i fasta priser). Omräkningen till fasta priser har gjorts med hjälp av konsumentprisindex för Åland med 1985 som basår. I tabell 2 redovisas förädlingsvärdet till baspris enligt näringsgrenar i löpande priser medan tabell 3 redovisar samma siffror i fasta priser. I tabell 4 redovisas de inhemska faktorinkomsterna enligt näringsgrenar. De olika näringsgrenarnas andel av totala bruttonationalprodukten till baspris redovisas i tabell 5. I tabell 6 redogörs för bruttobildning av fast kapital enligt näringsgrenar i löpande priser. I tabell 7 presenteras en jämförelse av bruttonationalprodukten per capita för Åland, Finland och Sverige. Denna jämförelse illustreras även i figur 4. I tabell 8 visas näringsgrenarnas förädlingsvärde år 2009 samt antal sysselsatta för år 2009. Förädlingsvärdet för fastighetsbranschen inkluderar även de av hushållen själva producerade tjänster som egnahemsboendet beräknas generera. 2 Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2011 (ÅSUB Rapport 2011:7) 4
Tabell 1: Bruttonationalprodukten 1975-2009, miljoner euro Löpande priser Fasta priser 1) Förändring, % 2) BNP per capita 2) 1975 98,4 427,9.. 19 300 1976 119,0 451,7 5,5 20 200 1977 133,2 448,7-0,7 20 000 1978 148,5 465,4 3,7 20 700 1979 189,5 554,0 19,0 24 500 1980 211,2 553,0-0,2 24 400 1981 230,9 539,9-2,4 23 600 1982 255,1 545,7 1,1 23 600 1983 263,4 519,1-4,9 22 200 1984 282,8 521,1 0,4 22 200 1985 327,6 569,9 9,4 24 200 1986........ 1987........ 1988........ 1989 482,5 699,5.. 29 000 1990 555,5 757,3 8,3 31 000 1991 657,2 863,4 14,0 34 900 1992 606,4 776,2-10,1 31 100 1993 569,2 712,2-8,2 28 400 1994 624,5 775,4 8,9 30 900 1995 638,7 787,9 1,6 31 300 1996 671,1 827,7 5,0 32 800 1997 767,2 931,3 12,5 36 800 1998 808,4 963,8 3,5 37 800 1999 847,4 1 001,5 3,9 39 000 2000 886,2 1 018,0 1,6 39 500 2001 906,1 1 017,5 0,0 39 300 2002 904,9 995,5-2,2 38 100 2003 938,9 1 026,4 3,1 39 000 2004 962,8 1 050,8 2,4 39 700 2005 1 018,9 1 102,4 4,9 41 400 2006 1 067,9 1 134,6 2,9 42 300 2007 1 138,2 1 188,7 4,8 44 000 2008 1 064,9 1 067,3-10,2 39 100 2009 1 128,5 1 128,5 5,7 40 900 1) Fasta priser enligt referensår 2009. 2) Beräknat på fasta priser (referensår 2009). 5
Tabell 2: Förädlingsvärde efter näringsgren (NI2008), miljoner euro Löpande priser 2008 2009 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 26,6 24,7 B Utvinning av mineral 0,8 1,0 C Tillverkning 47,2 57,3 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 12,7 12,7 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 6,4 6,5 F Byggverksamhet 50,2 46,5 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 65,1 74,3 H Transport och magasinering 293,7 300,5 därav Sjötransport 254,0 262,2 I Hotell- och restaurangverksamhet 18,5 19,7 J Informations- och kommunikationsverksamhet 33,8 35,6 K Finans- och försäkringsverksamhet 22,1 61,0 L Fastighetsverksamhet 107,4 109,8 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 13,9 15,2 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 5,1 5,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 P Utbildning 0,6 0,8 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 6,3 7,4 R Kultur, nöje och fritid 44,6 31,6 S Annan serviceverksamhet 6,2 6,4 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 761,0 816,4 därav Turistsektorn 260,6 262,0 Landturism 34,1 35,2 Sjöturism 226,4 226,9 6
(Tabell 2 forts.) 2008 2009 Offentlig verksamhet Landsk apet, k ommunerna o. k ommunalförbunden 204,3 204,5 E Renhållning 0,7 0,4 H Trafik 16,2 15,8 O Offentlig förvaltning 44,6 43,4 P Utbildning o. forskning 44,1 44,1 Q Hälso- o. sjukvård, socialvård 90,0 92,1 R Rekreation 8,7 8,7 Statens verksamhet 17,9 17,6 * Offentlig verksamhet sammanlagt 222,2 222,1 Icke-vinstsyftande verksamhet 14,8 13,9 * Hushållstjänster 0,1 0,1 * Bruttonationalprodukt till baspris 998,1 1 052,5 Indirekta skatter 130,0 137,1 Subventioner -63,2-61,0 Bruttonationalprodukt till marknadspris 1 064,9 1 128,5 *) Preliminära siffror. Uppgifterna fanns inte tillgängliga vid publicering och är istället beräkningar utförda på basen av sekundära datakällor. 7
Tabell 3: Förädlingsvärde efter näringsgren (NI2008), miljoner euro Fasta 2009-års priser 2008 2009 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 26,7 24,7 B Utvinning av mineral 0,8 1,0 C Tillverkning 47,3 57,3 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 12,7 12,7 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 6,4 6,5 F Byggverksamhet 50,3 46,5 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 65,3 74,3 H Transport och magasinering 294,4 300,5 därav Sjötransport 254,5 262,2 I Hotell- och restaurangverksamhet 18,6 19,7 J Informations- och kommunikationsverksamhet 33,9 35,6 K Finans- och försäkringsverksamhet 22,1 61,0 L Fastighetsverksamhet 107,7 109,8 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 14,0 15,2 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 5,1 5,4 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 P Utbildning 0,6 0,8 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 6,3 7,4 R Kultur, nöje och fritid 44,7 31,6 S Annan serviceverksamhet 6,2 6,4 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 762,7 816,4 därav Turistsektorn 261,2 262,0 Landturism 34,2 35,2 Sjöturism 226,9 226,9 8
(Tabell 3 forts.) 2008 2009 Offentlig verksamhet Landsk apet, k ommunerna o. k ommunalförbunden 204,8 204,5 E Renhållning 0,7 0,4 H Trafik 16,2 15,8 O Offentlig förvaltning 44,7 43,4 P Utbildning o. forskning 44,2 44,1 Q Hälso- o. sjukvård, socialvård 90,2 92,1 R Rekreation 8,7 8,7 Statens verksamhet 17,9 17,6 * Offentlig verksamhet sammanlagt 222,7 222,1 Icke-vinstsyftande verksamhet 14,8 13,9 * Hushållstjänster 0,1 0,1 * Bruttonationalprodukt till baspris 1 000,4 1 052,5 Indirekta skatter 130,3 137,1 Subventioner -63,4-61,0 Bruttonationalprodukt till marknadspris 1 067,3 1 128,5 *) Preliminära siffror. Uppgifterna fanns inte tillgängliga vid publicering och är istället beräkningar utförda på basen av sekundära datakällor. 9
Tabell 4: Inhemska faktorinkomster efter näringsgren (NI2008), miljoner euro 2008 2009 Näringslivet A B C D E F G H därav I J Jordbruk, skogsbruk och fiske - löner 3,7 4,3 - sociala avgifter o försäkringar 1,8 2,0 - driftsöverskott netto 16,5 13,8 Utvinning av mineral - löner 0,2 0,3 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,1 - driftsöverskott netto 0,3 0,4 Tillverkning - löner 26,1 26,9 - sociala avgifter o försäkringar 6,5 6,4 - driftsöverskott netto 7,9 15,4 Försörjning av el, gas, värme och kyla - löner 4,0 3,6 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 0,8 - driftsöverskott netto 2,0 2,9 Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering - löner 2,5 2,7 - sociala avgifter o försäkringar 0,7 0,7 - driftsöverskott netto 0,7 0,5 Byggverksamhet - löner 22,0 22,4 - sociala avgifter o försäkringar 6,7 6,8 - driftsöverskott netto 16,1 11,9 Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar - löner 33,2 34,3 - sociala avgifter o försäkringar 8,3 8,2 - driftsöverskott netto 17,8 25,9 Transport och magasinering - löner 146,6 131,3 - sociala avgifter o försäkringar 35,5 29,1 - driftsöverskott netto 56,2 79,3 Sjötransport - löner 126,9 113,2 - sociala avgifter o försäkringar 30,5 24,2 - driftsöverskott netto 47,0 70,0 Hotell- och restaurangverksamhet - löner 11,6 12,1 - sociala avgifter o försäkringar 2,7 2,8 - driftsöverskott netto 2,2 2,7 Informations- och kommunikationsverksamhet - löner 19,2 18,3 - sociala avgifter o försäkringar 4,3 4,1 - driftsöverskott netto 5,3 8,6 10
(Tabell 4 forts.) 2008 2009 K L M N O P Q R S T U X Finans- och försäkringsverksamhet - löner 17,6 20,4 - sociala avgifter o försäkringar 3,9 4,7 - driftsöverskott netto -2,3 31,9 Fastighetsverksamhet - löner 1,5 1,6 - sociala avgifter o försäkringar 0,4 0,4 - driftsöverskott netto 109,1 45,4 Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik - löner 7,8 8,3 - sociala avgifter o försäkringar 2,1 2,1 - driftsöverskott netto 3,1 4,0 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster - löner 2,8 3,2 - sociala avgifter o försäkringar 0,7 0,8 - driftsöverskott netto 0,9 0,8 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring - löner 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 Utbildning - löner 0,2 0,2 - sociala avgifter o försäkringar 0,1 0,1 - driftsöverskott netto 0,2 0,4 Vård och omsorg; sociala tjänster - löner 2,7 3,2 - sociala avgifter o försäkringar 0,9 1,0 - driftsöverskott netto 2,4 2,9 Kultur, nöje och fritid - löner 11,2 14,0 - sociala avgifter o försäkringar 2,7 3,0 - driftsöverskott netto 24,2 6,4 Annan serviceverksamhet - löner 2,9 3,2 - sociala avgifter o försäkringar 1,0 1,0 - driftsöverskott netto 1,6 1,7 Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk - löner 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. - löner 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 Näringsgrenen okänd - löner 0,0 0,0 - sociala avgifter o försäkringar 0,0 0,0 - driftsöverskott netto 0,0 0,0 11
(Tabell 4 forts.) 2008 2009 Näringslivet sammanlagt - löner 315,7 310,2 - sociala avgifter o försäkringar 79,4 74,0 - driftsöverskott netto 264,5 254,8 därav Turistsektorn - löner 126,5 115,2 - sociala avgifter o försäkringar 30,3 25,1 - driftsöverskott netto 55,5 68,5 Landturism - löner 17,5 17,2 - sociala avgifter o försäkringar 4,2 4,1 - driftsöverskott netto 7,3 8,3 Sjöturism - löner 109,0 97,9 - sociala avgifter o försäkringar 26,2 21,0 - driftsöverskott netto 48,2 60,3 Offentlig verksamhet Landskapet - löner 81,7 82,8 - sociala avgifter o försäkringar 22,5 18,8 Kommunerna, kommunalförbunden - löner 64,9 67,7 - sociala avgifter o försäkringar 17,9 17,1 Statens verksamhet - löner 12,5 13,2 * - sociala avgifter o försäkringar 3,7 2,8 * Offentlig verksamhet sammanlagt - löner 159,1 163,7 - sociala avgifter o försäkringar 44,2 38,7 Icke-vinstsyftande verksamhet - löner 9,9 9,9 * - sociala avgifter o försäkringar 2,9 2,1 * Faktorinkomster totalt - löner 484,7 483,8 - sociala avgifter o försäkringar 126,5 114,8 - driftsöverskott netto 264,5 254,8 *) Preliminära siffror. Uppgifterna fanns inte tillgängliga vid publicering och är istället beräkningar utförda på basen av sekundära datakällor. 12
Tabell 5: Förädlingsvärdet efter näringsgren (NI2008), fördelning i procent 2008 2009 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,7 2,3 B Utvinning av mineral 0,1 0,1 C Tillverkning 4,7 5,4 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 1,3 1,2 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 0,6 0,6 F Byggverksamhet 5,0 4,4 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 6,5 7,1 H Transport och magasinering 29,4 28,5 därav Sjötransport 25,4 24,9 I Hotell- och restaurangverksamhet 1,9 1,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 3,4 3,4 K Finans- och försäkringsverksamhet 2,2 5,8 L Fastighetsverksamhet 10,8 10,4 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 1,4 1,4 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 0,5 0,5 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 P Utbildning 0,1 0,1 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 0,6 0,7 R Kultur, nöje och fritid 4,5 3,0 S Annan serviceverksamhet 0,6 0,6 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 76,2 77,6 därav Turistsektorn 26,1 24,9 Landturism 3,4 3,3 Sjöturism 22,7 21,6 Offentlig verksamhet 22,3 21,1 Icke-vinstsyftande verksamhet 1,5 1,3 Hushållstjänster 0,0 0,0 Bruttonationalprodukt till baspris 100,0 100,0 13
Tabell 6: Bruttobildning av fast kapital efter näringsgren (NI2008), miljoner euro Löpande priser 2008 2009 Näringslivet A Jordbruk, skogsbruk och fiske 4,9 8,2 B Utvinning av mineral 1,0 0,3 C Tillverkning 9,2 22,9 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 2,8 8,4 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 2,0 1,9 F Byggverksamhet 7,2 5,3 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 8,8 11,2 H Transport och magasinering 198,8 61,6 I Hotell- och restaurangverksamhet 5,9 1,1 J Informations- och kommunikationsverksamhet 14,2 7,8 K Finans- och försäkringsverksamhet 4,4 15,2 L Fastighetsverksamhet 53,2 62,7 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 4,7 1,0 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -3,3 1,3 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 0,0 0,0 P Utbildning 0,4 0,2 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 0,6 1,9 R Kultur, nöje och fritid 5,3 5,2 S Annan serviceverksamhet 1,3 0,8 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 0,0 0,0 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 0,0 0,0 Näringslivet sammanlagt 370,1 161,7 Offentlig verksamhet 46,5 67,3 Icke-vinstsyftande verksamhet 2,0 2,0 Hushållstjänster 0,0 0,0 Totalt 418,7 231,0 14
Tabell 7: Bruttonationalprodukt per capita, löpande priser 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 BNP till marknadspris (euro) Åland 34 400 35 000 34 600 35 700 36 400 38 200 39 800 42 100 39 000 40 900 Finland 25 500 26 800 27 600 27 900 29 100 30 000 31 500 34 000 34 800 32 100 Sverige 30 200 28 500 29 900 31 100 32 400 33 000 35 000 36 900 36 300 31 500 BNP med köpkraftsparitet (PPS, euro) Åland 30 100 29 700 29 500 29 900 31 500 32 700 34 100 36 400 33 000 33 300 Finland 22 300 22 800 23 500 23 300 25 100 25 700 27 000 29 400 29 400 26 100 Sverige 24 100 24 000 24 800 25 400 27 000 27 100 28 700 30 400 30 200 30 200 OECD 21 919 23 049 23 977 24 543 25 731 26 895 29 068 30 800 32 100 31 300 EU27 24 346 25 123 25 893 26 644 28 086 29 532 31 486 33 100 33 900 32 900 Fotnot: Ålands PPS-uppgifter är beräknade på basen av Finlands uppgifter i Eurostats statistikdatabas. OECDs och EU27s uppgifterna är beräknade med OECDs PPP-kurs (OECD-variant av PPS). Figur 4: BNP per capita (köpkraftskorrigerat) 2000-2009 Euro/capita (PPS) 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Åland Finland Sverige 15
Tabell 8: Antal sysselsatta samt BNP till baspris år 2009 efter näringsgren Antal personer, miljoner euro och procent Sysselsatta 2009 Procent BNP 2009 Procent Näringsgren (NI2008) A Jordbruk, skogsbruk och fiske 587 4,3 24,7 2,3 B Utvinning av mineral 12 0,1 1,0 0,1 C Tillverkning 900 6,6 57,3 5,4 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 80 0,6 12,7 1,2 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 100 0,7 6,9 0,7 F Byggverksamhet 924 6,8 46,5 4,4 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 1 318 9,6 74,3 7,1 H Transport och magasinering 1 878 13,7 316,3 30,1 därav Sjötransport 1 155 8,4 262,2 24,9 I Hotell- och restaurangverksamhet 534 3,9 19,7 1,9 J Informations- och kommunikationsverksamhet 505 3,7 35,6 3,4 K Finans- och försäkringsverksamhet 446 3,3 61,0 5,8 L Fastighetsverksamhet 77 0,6 109,8 10,4 M N O Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 441 3,2 15,2 1,4 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 328 2,4 5,4 0,5 Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 1 065 7,8 61,0 5,8 P Utbildning 797 5,8 44,9 4,3 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 2 541 18,6 99,5 9,5 R Kultur, nöje och fritid 346 2,5 40,3 3,8 S Annan serviceverksamhet 464 3,4 20,3 1,9 T U Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk - - 0,1 0,0 Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. - - 0,0 0,0 X Näringsgrenen okänd 344 2,5 0,0 0,0 Sammanlagt 13 687 100,0 1 052,5 100,0 Fotnot: Tabellen omfattar sysselsatta personer bosatta på Åland. T.ex. icke-åländska sjömän anställda på åländska fartyg ingår inte. För vissa huvudbranscher redovisas flera anställda än vad som ingår i underbranscherna totalt. Detta beror på att det inom huvudbranschen finns anställda som inte kan fördelas på underbransch. Den offentliga sektorn är fördelad efter näringsgren. 16
Bilaga 1: Branschindelningen (ISIC-standard), NI-2008 Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, skogsbruk och fiske 01110-03220 B Utvinning av mineral 05100-09900 C Tillverkning 10110-33200 D Försörjning av el, gas, värme och kyla 35111-35302 E Vattenförsörjning; avloppsrening, avfallshantering och sanering 36000-39000 F Byggverksamhet 41100-43999 G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar 45111-47990 H Transport och magasinering 49100-53200 I Hotell- och restaurangverksamhet 55101-56302 J Informations- och kommunikationsverksamhet 58110-63990 K Finans- och försäkringsverksamhet 64110-66300 L Fastighetsverksamhet 68100-68320 M Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik 69101-75000 N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 77110-82990 O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring 84110-84309 P Utbildning 85100-85600 Q Vård och omsorg; sociala tjänster 86101-88999 R Kultur, nöje och fritid 90010-93299 S Annan serviceverksamhet 94110-96090 T Förvärvsarbete i hushåll; hushållens produktion av diverse varor och tjänster för eget bruk 97000-98200 U Verksamhet vid internationella organisationer, utländska ambassader o.d. 99000-99000 X Näringsgrenen okänd 00000-00000