2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL

2. Prövning enligt 20 kap. 10 a AFL 2.1 Inledning Försäkringskassan är enligt 20 kap. 10 a AFL skyldig att ändra ett beslut i ett ärende om försäkring, som kassan fattat och som inte prövats av domstol, om beslutet blivit oriktigt av en sådan anledning som anges i lagrummet. För att ändring ska göras krävs det att Försäkringskassan, mot bakgrund av den kunskap Försäkringskassan har vid prövningstillfället, kan konstatera att beslutet varit felaktigt redan från början. Skyldigheten att ändra gäller oavsett om det är den försäkrade eller någon annan som påpekar oriktigheten eller om Försäkringskassan själv uppmärksammar den. En prövning enligt 20 kap. 10 a AFL måste i regel göras inom viss tid. Försäkringskassan kan ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL såväl till den försäkrades fördel som till hans eller hennes nackdel. I fråga om ändring av ett beslut till den försäkrades nackdel finns vissa begränsningar. I det följande ges en närmare redogörelse för vad som gäller i fråga om sådan prövning om ändring av tidigare fattade beslut som nu sagts. 2.2 Beslut som kan ändras Försäkringskassans skyldighet att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL gäller både sådana beslut som har fattats av en tjänsteman och sådana beslut som har fattats av en socialförsäkringsnämnd. Skyldigheten gäller såväl ursprungliga beslut som beslut efter omprövning enligt 20 kap 10 AFL eller beslut om ändring enligt 20 kap. 10 a AFL. Också provisoriska beslut kan ändras. Endast beslut om försäkring kan ändras. Beslut om avvisning av begäran om omprövning eller överklagande kan därför inte ändras med stöd av 20 kap. 10 a AFL. Att Försäkringskassan tidigare prövat om ett beslut ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL innebär inte något hinder mot att Försäkringskassan på nytt prövar om beslutet ska ändras. Har ett överklagande överlämnats till länsrätten får en prövning enligt 20 kap. 10 a AFL inte göras (JO-beslut 3471-2002). Försäkringskassan får inte heller ändra ett beslut som prövats av en domstol. Men har domstolen inte prövat sakfrågan, utan avvisat överklagandet eller avskrivit målet, finns inte något hinder mot ändring. Det finns inte heller något hinder mot att Försäkringskassan ändrar sitt beslut i en annan del än den som domstolen prövat. 15

Försäkringskassan beviljar en förälder ett halvt vårdbidrag och bestämmer samtidigt att 18 % av vårdbidraget ska utgöra en skattefri merkostnadsdel. Föräldern överklagar beslutet till länsrätten och yrkar helt vårdbidrag. Länsrätten avslår yrkandet. Därefter kontaktar föräldern Försäkringskassan och uppger att merkostnadsdelen blivit för låg på grund av att Försäkringskassan haft felaktiga uppgifter om merkostnadernas storlek. Eftersom länsrätten inte har prövat den skattefria merkostnadsdelen finns det inte något hinder mot att Försäkringskassan gör en prövning enligt 20 kap. 10 a AFL av sitt beslut i denna del. 2.3 Impulser till prövning Försäkringskassan prövar om ett beslut ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL både på begäran av den försäkrade och av allmänna ombudet hos Försäkringskassan (AO), 20 kap. 10 a och 12 AFL. Begäran om prövning kan vara såväl skriftlig som muntlig. Vad som sagts om ombud och ställföreträdare i avsnitt 1.3.1 gäller också om ändring begärs enligt 20 kap. 10 a AFL. Försäkringskassan prövar också på eget initiativ om ett tidigare fattat beslut ska ändras. Om Försäkringskassan själv vid sitt kontrollarbete eller på annat sätt upptäcker att ett tidigare beslut innehåller en sådan oriktighet som ska ändras, är Försäkringskassan skyldig att ändra beslutet om felet inte kan anses som ringa. Begär den försäkrade hos Försäkringskassan att ett tidigare meddelat tjänstemannabeslut ska ändras och har tidsfristen för begäran om omprövning löpt ut bör Försäkringskassan pröva om beslutet kan ändras enligt 20 kap 10 a AFL (RAR 2001:4 till 20 kap. 13 andra och tredje stycket AFL). Se avsnitt 1.4.2. Då den försäkrade överklagar ett beslut till länsrätten bör Försäkringskassan bedöma om det finns skäl att pröva om beslutet ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Se avsnitt 6.6.2. 2.4 Tidsfrist Försäkringskassan får i regel inte ändra ett beslut med stöd av 20 kap. 10 a AFL sedan två år förflutit från beslutsdagen. Efter utgången av tvåårsperioden får Försäkringskassan ändra ett beslut, om beslutet fattats på ett uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag (se avsnitt 2.7.2) och den försäkrade eller Försäkringskassan fått detta klart för sig först efter utgången av denna period. Försäkringskassan får också ändra ett beslut efter tvåårsperiodens utgång om det finns andra synnerliga skäl för ändring. 16

I ett livränteärende har Försäkringskassan tagit in en inkomstuppgift från den försäkrades arbetsgivare och kommunicerat uppgiften med henne. Eftersom den försäkrade inte hört av sig har Försäkringskassan meddelat ett livräntebeslut, i vilket inkomsten efter skadan bestämts i enlighet med arbetsgivarens uppgift. Sedan mer än två år gått begär den försäkrade att beslutet ska ändras på grund av att inkomsten efter skadan blivit felaktigt bestämd. Genom Försäkringskassans utredning framkommer att hon redan då arbetsgivarens inkomstuppgift kommunicerades med henne kände till att uppgiften var fel. Eftersom den försäkrade känt till att inkomstuppgiften varit fel innan tvåårsperiodens utgång men inte dessförinnan begärt ändring ska, då inte några andra synnerliga skäl för ändring framkommit, någon prövning inte göras. Försäkringskassan ska därför meddela beslut om att avvisa hennes begäran om ändring. 2.5 Formell prövning Om det finns skäl att anta att en begäran om ändring innebär att den försäkrade vill göra en ny ansökan eller tror att han eller hon genom sin begäran gjort en ny ansökan ligger det i Försäkringskassans serviceskyldighet att upplysa den försäkrade om vilka formkrav som gäller för ansökan (4 FL och RegR-dom 8759-2003). Försäkringskassan ska i regel avvisa en begäran om ändring som kommer in sedan två år förflutit från det att beslutet meddelades. Men avvisning ska inte göras om beslutet, trots den tid som gått, får ändras, se avsnitt 2.4. Ett annat fall då Försäkringskassan ska avvisa en begäran om ändring är när beslutet tidigare prövats av domstol. Om den försäkrade återkallar sin begäran om ändring ska ärendet avskrivas. Vad som sagts om avvisnings- och avskrivningsbeslut i avsnitt 1.4.2 gäller också här. 2.6 Prövning i sak Den försäkrade ska inte behöva vänta på att Försäkringskassan ändrar ett felaktigt beslut. Mot bakgrund härav bör omprövningen göras så skyndsamt som möjligt. Om det ursprungliga beslutet fattats av en socialförsäkringsnämnd kan en tjänsteman pröva om det finns förutsättningar att ändra beslutet. Tjänstemannen får själv besluta att avslå en begäran om ändring, om han eller hon bedömer att en ändring inte kan komma i fråga. Socialförsäkringsnämnden behöver endast pröva ärendet om tjänstemannen bedömer att en ändring kan vara aktuell FÖD-dom 1190-1988 (FÖD 1991:26). 17

Om Försäkringskassan överväger att ändra ett beslut till den försäkrades nackdel är det viktigt att han eller hon först får tillfälle att yttra sig. Se även Vägledning 2004:7 2.7 Förutsättningar för ändring En ändring enligt 20 kap. 10 a AFL förutsätter att det tidigare beslutet omfattar det som ska ändras. En komplettering av ett beslut utgör därför inte någon ändring enligt 20 kap. 10 a AFL. Sedan Försäkringskassan tillerkänt den försäkrade arbetsskadelivränta av en viss storlek upptäcker kassan att livräntan inte samordnats med utgående efterlevandepension. Försäkringskassan meddelar därför ett beslut om hur livräntan ska samordnas med pensionen. Detta beslut innebär inte att någon ändring har gjorts av det tidigare beslutet om livränta eftersom detta enbart avsåg storleken på livräntan. Ändring enligt 20 kap. 10 a AFL ska göras om beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller en uppenbar oriktighet (förbiseendefel), om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag (fel i beslutsunderlag) eller om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak (oriktig rättstillämpning). Om Försäkringskassan själv upptäcker att ett tidigare meddelat beslut är felaktigt behöver kassan dock inte besluta om ändring om felet är av ringa betydelse, t.ex. avser ett obetydligt belopp. Är det däremot den försäkrade som begär ändring av ett felaktigt beslut bör även smärre fel ändras om ändringen kan antas ha betydelse för den försäkrade (prop. 1977/78:20 s. 96). 2.7.1 Förbiseendefel En ändring av ett förbiseendefel skiljer sig från de andra här aktuella ändringarna på så sätt att den endast tar sikte på beslutets utformning. Försäkringskassan har fattat ett riktigt beslut men återgett beslutet på ett felaktigt sätt, genom t.ex. oriktiga ord eller siffror. Det är endast uppenbara fel som kan ändras enligt denna bestämmelse. Som exempel kan nämnas misstag i fråga om namn, årtal och belopp. Ett annat exempel är att en del av texten i beslutet har fallit bort på grund av något tekniskt missöde (jfr Hellners, s. 311). Socialförsäkringsnämndens protokoll utgör beslutsdokument och nämndens beslut anses därför ha det innehåll som framgår av protokollet (RegR-dom 6080-1997, RÅ 1999 ref. 75 I). Finns det ett förbiseendefel, t.ex. ett skrivfel, 18

enbart i underrättelsen om socialförsäkringsnämndens beslut blir det inte fråga om någon ändring enligt 20 kap. 10 a AFL, eftersom felet inte finns i beslutet. Däremot måste en ny korrekt beslutsunderrättelse sändas till den försäkrade. Är det fråga om ett förbiseendefel i socialförsäkringsnämndens protokoll ska detta ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Det är lämpligt att den tjänsteman som undertecknat protokollet också antecknar ändringen i protokollet och att socialförsäkringsnämndens ordförande signerar ändringen. Den försäkrade underrättas därefter om ändringen. Det är endast förbiseendefel i beslut om försäkring som kan ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. Behöver ett annat beslut ändras på grund av ett förbiseendefel finns en motsvarande bestämmelse i FL som kan tillämpas (26 FL). 2.7.2 Fel i beslutsunderlag En ändring på grund av att det tidigare beslutsunderlaget varit felaktigt eller ofullständigt förutsätter att oriktigheten eller bristen mot bakgrund av vad som senare kommit fram framstår som uppenbar. Är det den försäkrade som begär ändring ska det inte krävas någon kompletterande utredning från Försäkringskassans sida för att kunna konstatera felaktigheten eller bristen. Skyldigheten för Försäkringskassan att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL gäller endast om beslutet varit felaktigt redan från början. Det bör också framstå som uppenbart att Försäkringskassan hade meddelat ett annat beslut om den haft tillgång till de uppgifter som senare kommit fram. Att den försäkrade själv lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter som ligger till grund för ett beslut innebär inte någon begränsning av Försäkringskassans skyldighet att även till fördel för den försäkrade ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL. Försäkringskassan har i januari 2001 beviljat den försäkrade bostadstillägg fr.o.m. augusti 2000. Försäkringskassan har bestämt storleken på bostadstillägget mot bakgrund bl.a. av de uppgifter om hyreskostnader som han i november 2000 lämnat i sin ansökan. I juni 2001 besöker den försäkrade Försäkringskassan och visar fram hyresavier som visar att hans hyreskostnader fr.o.m. oktober 2000 varit högre än vad han angett i sin ansökan. Försäkringskassan ska då ändra sitt beslut om bostadstillägg med stöd av 20 kap. 10 a AFL såvitt det gäller tiden fr.o.m. oktober 2000. I ett pågående sjukfall kommer ett läkarutlåtande in till Försäkringskassan som visar att den försäkrade inte har rätt till fortsatt sjukpenning. Försäkringskassan beslutar att inte betala ut sjukpenning efter den 31 oktober 2000. 19

I mars 2001 begär den försäkrade hos Försäkringskassan att indragningsbeslutet ska upphävas och att han, som inte arbetat sedan indragningsbeslutet, ska få fortsatt sjukpenning. Till stöd för sin begäran åberopar den försäkrade ett nytt läkarutlåtande. Detta nya läkarutlåtande ger en helt annan bild av den försäkrades hälsotillstånd vid tiden för indragningsbeslutet än det tidigare läkarutlåtandet. Det visar också klart att den försäkrades hälsotillstånd vid den tiden var sådant att han var berättigad till fortsatt sjukpenning. Förutsättningar finns att ändra indragningsbeslutet enligt 20 kap. 10 a AFL. Det nya läkarutlåtandet i ovanstående exempel visar att den försäkrades hälsotillstånd fr.o.m. januari 2001 försämrats på så sätt att den försäkrade från den månaden är berättigad till sjukpenning. Det visar alltså inte att indragningsbeslutet var fel. Någon ändring av detta ska därför inte göras. Försäkringskassan bör däremot pröva den försäkrades rätt till sjukpenning fr.o.m. januari 2001. 2.7.3 Oriktig rättstillämpning Att ett beslut blivit oriktigt på grund av uppenbart oriktig rättstillämpninginnebär att beslutet klart avviker från gällande rätt vid tiden för beslutsfattandet. Gällande rätt utgörs främst av gällande författningsbestämmelser och såvitt här är i fråga refererade avgöranden av Försäkringsöverdomstolen och Regeringsrätten samt av stadgad praxis på socialförsäkringsområdet. Med stadgad praxis avses oavsett om ett refererat avgörande i frågan föreligger att en rättsregel under längre tid tillämpats på visst sätt av domstolar och myndigheter. Då Försäkringskassan prövar om ett beslut klart avviker från gällande rätt är utgångspunkten den rätt som var gällande vid tiden för beslutsfattandet. Att Regeringsrätten kommit att avgöra en fråga på annat sätt än på det sätt frågan tidigare avgjorts innebär därför inte att Försäkringskassan ska ändra sina tidigare beslut i frågan. Att Regeringsrätten prövat frågan innebär i regel att rättsläget tidigare varit oklart. Det kan ibland vara svårt att avgöra om den som fattat ett beslut har förbisett eller missuppfattat en lagbestämmelse eller om han eller hon har misstagit sig i fråga om en faktisk omständighet som ingår i beslutsunderlaget. Enligt förarbetena är detta grunden för att Försäkringskassan inte bara ska ändra ett beslut då en uppenbart felaktig rättstillämpning legat till grund för beslutet, utan också då beslutet blivit felaktigt av annan liknande orsak (prop. 1977/78:20 s. 95). 20 En egen företagare har för sin sjukpenningförsäkring en karenstid på tre dagar. Men karenstid ska inte beräknas om en ny sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut. Om beslutsfattaren

inte känner till denna bestämmelse, utan beräknar karenstid även för den sista sjukperioden, ska beslutet ändras av det skälet att det blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstillämpning. Även om beslutsfattaren i ovanstående exempel känner till den aktuella bestämmelsen kan han komma att fatta ett felaktigt beslut. Om beslutsunderlaget är riktigt men beslutsfattaren felaktigt utgår från att fler än 20 dagar förflutit, sedan den första sjukperioden tog slut, har han eller hon misstagit sig i fråga om en faktisk omständighet. Försäkringskassan ska ändra beslutet på grund av att det blivit oriktigt av annan liknande orsak. 2.7.4 Ändring till nackdel för den försäkrade Ett beslut om ändring enligt 20 kap. 10 a AFL får inte vara till nackdel för den försäkrade i fråga om en förmån som redan har förfallit till betalning. Pension förfaller till betalning den dag då den kan betalas ut till pensionstagaren (prop. 1977/78:20, s. 96). Sjukpenning eller annan dagpenning förfaller till betalning den dag då beslut meddelas om utbetalningen FÖD-dom 821-1992 (FÖD 1995:11). I regel meddelas inte något särskilt beslut om utbetalning av sjukpenning och ett beslut om utbetalning anses därför i regel meddelat den dag då utbetalning görs. Rör beslutet inte någon förmån, utan t.ex. återbetalningsskyldighet för en bidragsskyldig, finns inte något hinder mot att besluta till nackdel för den som beslutet gäller även för retroaktiv tid. För att Försäkringskassan, genom att ändra ett beslut enligt 20 kap. 10 a AFL, ska kunna dra in eller minska en förmån framåt i tiden är det inte tillräckligt att beslutet från början var felaktigt. Det krävs också att den försäkrade inte heller vid ändringstidpunkten uppfyller förutsättningarna för den förmån han eller hon tillerkänts. En ändring av ett beslut får inte göras till den försäkrades nackdel om det finns synnerliga skäl mot det. En förmån som felaktigt har utgetts under en lång tid kan vara av avgörande betydelse för den försäkrades försörjning. Han eller hon kan ha inrättat sitt liv efter förmånen. Om den försäkrade då är utan skuld till det felaktiga beslutet, bör det finnas en möjlighet att få behålla förmånen (prop.1977/78:20 s. 96). Den försäkrade har i ansökan om sjukersättning angett att hon på grund av sina sjukdomsbesvär har upphört att arbeta i den rörelse hon tidigare har drivit. Sedan Försäkringskassan tillerkänt den försäkrade hel sjukersättning kommer det fram att hon fortfarande arbetar i rörelsen på halvtid. Försäkringskassan prövar om pensionsbeslutet ska ändras enligt 20 kap. 10 a AFL. 21

Försäkringskassan bedömer att det tidigare beslutet om sjukersättning var fel. Den försäkrade borde ha tillerkänts halv i stället för hel sjukersättning. Försäkringskassan bedömer att den försäkrade också i fortsättningen bara har rätt till halv sjukersättning. Försäkringskassan, som anser att det inte finns synnerliga skäl mot en ändring av det tidigare beslutet om sjukersättning, beslutar därför att ändra detta. Från och med månaden efter beslutsdagen ska endast halv sjukersättning utges till den försäkrade. Försäkringskassan prövar därefter om återkrav ska göras av vad som före ändringen utbetalats för mycket i sjukersättning. 2.8 Beslut En underrättelse om ett beslut efter prövning enligt 20 kap. 10 a bör av praktiska skäl vara skriftlig. Beslutsunderrättelsen ska vara försedd med en anvisning om hur beslutet överklagas (21 FL). Detta behövs dock inte om den försäkrade begärt ändring och fått fullt ut vad han eller hon begärt eller om Försäkringskassan på eget initiativ ändrat ett beslut till fördel för den försäkrade (21 FL). Överklagandetiden är två månader (20 kap. 13 AFL). Om den försäkrade begärt ändring till sin fördel av ett tidigare beslut, men Försäkringskassan bedömer att beslutet i stället ska ändras till nackdel för den försäkrade, meddelas två beslut. I ett beslut avslår Försäkringskassan den försäkrades begäran om önskad ändring. I det andra beslutet, genom vilket Försäkringskassan ändrar det tidigare beslutet, anges att Försäkringskassan på eget initiativ tagit upp frågan om ändring på annat sätt än vad den försäkrade begärt. Det är lämpligt att de båda besluten tas upp i samma beslutsunderrättelse. Om laga kraft, verkställighet och inhibition, se kapitel 5 22