1 Arbetsmarknaden för dig med utbildning inom Biblioteks-, informations- och dokumentationsvetenskap Om rapporten Underlaget till rapporten kommer främst från SCBs sysselsättningsregister 1 och är baserat på individer som har en utbildning inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap. 2 Materialet är delvis bearbetat av SCB men främst av DIK. Uppgiften om antalet examinerade kommer från HSV 3 och uppgifter om lön och arbetslöshet från DIKs löneenkät 2010 och DIKs arbetskraftsundersökningar. 1 RAMS, uttag i mars 2011 2 Individer klassade inom kategori 322 Biblioteks- och dokumentationsvetenskap i SUN 2000. 3 Högskoleverkets NU- databas 27 maj 2011
2 Bibliotek, information och dokumentation Utbildningar inom biblioteks-, informations-, och dokumentationsvetenskap är breda utbildningar som förbereder studenterna på yrkesuppgifter i ett allt informationstätare samhälle. Även ökade krav på digitalisering och arkivering av våra materiella och digitala avtryck öppnar nya möjligheter, främst för arkivarier. Utbildning Utbildningens historia Fram till 1993 läste den som ville bli bibliotekarie vid den tvåårig bibliotekarieutbildning på Bibliotekshögskolan i Borås. I och med högskolereformen 1993 gjordes utbildningen om till en fyraårig magisterutbildning med examen i biblioteks- och informationsvetenskap. Den började även ges vid fler lärosäten och förutom Borås tillkom Lund, Uppsala och Umeå. 2003 antogs de första studenterna vid Växjö Universitet, numera Linnéuniversitetet. Utbildningarna gjordes om ännu än gång 2007 som en följd av Bolognareformen och biblioteks- och informationsvetenskap kan idag läsas på grund-, avancerad och forskarnivå. Utbildningarna på avancerad nivå är ofta integrerade med närliggande ämnen som arkivvetenskap samt muselogi inom de så kallade ABM- programmen. ABM står för Arkiv, Bibliotek, Museum. Hur och var kan man läsa? En treårig grundutbildning som leder till en kandidatexamen i biblioteks- och informationsvetenskap ges vid Linnéuniversitetet, Umeå Universitet och vid Bibliotekshögskolan som är en del av Borås högskola. Utbildning på avancerad nivå ges som magisterutbildning vid Umeå Universitet, som masterutbildning vid Bibliotekshögskolan samt kan väljas som inriktning inom ABM- masterprogrammen vid Uppsala och Lunds Universitet. Forskarutbildning ges vid Bibliotekshögskolan, samt vid universiteten i Umeå, Uppsala och Lund. Utbildningar med inriktning mot arkiv är delvis desamma som ovanstående och men ges främst på avancerad nivå, inom ABM- programmen samt vid Luleå och Stockholms Universitet. Utbildning på grundnivå ges vid Mittuniversitetet där man kan läsa arkiv- och informationsvetenskap upp till kandidat- och magisternivå. Göteborgs universitet ger en ettårig utbildning på grundnivå i arkivvetenskap och Karlstads universitet ger en fortsättningskurs på grundnivå i arkivvetenskap. Mer information om respektive utbildning kan fås via det lärosäte där utbildningen bedrivs. Förändringar i utbildningsutbud görs kontinuerligt, det är därför inte säkert att denna redogörelse av utbildningar stämmer helt med utbudet.
3 Avtagande antal examinerade Antal examinerade studenter inom Arkivvetenskap och Biblioteks- och informaaonsvetenskap 350 300 250 200 150 100 50 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Masterexamina Magisterexamina Kandidatexamina Källa: HSVs NU- databas 2007 förändrades sättet att rapportera och klassificera kurser då så kallade huvudområden infördes. Därmed finns inte jämförbar statistik för antalet examinerade längre tillbaka än så. Antalet examinerade i gruppen har under de tre senaste åren minskat. Minskningen består uteslutande av att antalet magisterexamina avtagit. Kandidat- och masterexamina har däremot ökat svagt under perioden. Förändringen förklaras med den nya examensstruktur som införts som ett led i Bolognaprocessen då magisterutbildningar har avvecklats till förmån för masterutbildningar. Även det ökande antalet kandidatexamina kan förklaras med Bolognasystemet då det idag krävs att studenten tagit ut sin kandidatexamen för att antas till studier på avancerad nivå, dvs till magister- eller masterprogram. Tillfällig ökning av antalet helårsstudenter? 1200 1000 Antal helårsstudenter 800 600 400 Biblioteks- och informa^onsvetenskap Arkivvetenskap 200 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Källa: HSVs NU- databas
4 Sett till antalet helårsstudenter 4 inom samma ämnesområde har en viss ökning skett 2009/2010 jämför med 2008/2009. Trenden med minskat antal examinerade kan alltså komma att vändas framöver även om det sannolikt att ökningen kommer bli tillfällig. Antalet sökande till högskolan har ökat markant sedan finanskrisen 2008 och det försämrade arbetsmarknadsläget som följde. Däremot är ungdomskullarna som närmar sig högskoleålder de kommande åren mindre än tidigare. Man kan därmed vänta sig att antalet studenter återigen kommer att minska framöver, vilket säkert även kommer att synas på antalet studenter som söker sig till biblioteks-, informations- och dokumentationsveteskap. Arbetsmarknad Tillsvidareanställningar dominerar Anställningsform per ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% andel projektanställd andel ^llsvidare andel viss^d, vikariat Källa: DIKs löneenkät 2010 För de som utbildar sin inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap väntar ofta en start på karriären med tillfälliga anställningar och vikariat. Det kan ta några år efter avslutad utbildning innan man är etablerad på arbetsmarknaden. Av DIKs medlemmar med utbildning inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap har 92 procent en tillsvidareanställning. Andelen i tillsvidareanställning ökar med stigande ålder, och i slutet av karriären är det ovanligt med andra anställningsformer. Arbetslösheten 5 för bibliotekarier och arkivarier har sjunkit betydligt under de senaste sex åren och är idag halverad sedan mitten av 00- talet då arbetslösheten för såväl bibliotekarier som arkivarier var hög. Sjunkande andel arbetslösa under samma period är ett mönster som ses för flera av DIKs medlemsgrupper. Idag uppskattas arbetslösheten bland bibliotekarier och arkivarier till mellan tre och fem procent. 4 En helårsstudent motsvarar en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår. 5 Siffrorna över arbetslöshet baseras på antalet medlemmar som registrerat sig som arbetslösa i DIKs medlemsregister. Det är en stor osäkerhet i siffrorna men då felkällorna torde vara lika stora under hela perioden bör trenden stämma.
5 Vanliga titlar och arbetsområden Utbildade inom området jobbar med en mängd olika uppgifter och har olika titlar. Gemensamt är att de nästintill alltid arbetar med informationshantering på något sätt. Bibliotekarie En bibliotekarie arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granskar olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Det kan också handla om att förmedla upplevelser av olika slag, framförallt inom kultur- och utbildningsområdet. Det finns en varierad arbetsmarknad för bibliotekarier, från tjänster vid folk-, skol- och folkhögskolebibliotek, eller högskole- och sjukhusbibliotek, till tjänster inom näringslivet och organisationer. Det finns cirka 4 600 bibliotekarier på arbetsmarknaden idag. Informatiker Informatiker är titeln på en specialistbibliotekarie med kunskap inom ett särskilt ämnesområde. Arbetar vid vetenskapliga bibliotek eller vid forsknings- och utredningsavdelningar för att utföra specialiserade informationssökningsuppdrag. Informationsspecialist Finner och värderar information från tryckta och elektroniska källor. Informationsarkitekt Bygger, utvärderar och förbättrar bland annat webbplatser och intranät. Arbetar bland annat med informationsstruktur, gränssnitt, navigering, sökfunktioner och innehåll. Har kompetens inom både informationsvetenskap och inom IT och systemvetenskap. Omvärldsbevakare/omvärldsanalytiker Arbetar inom alla sektorer och delar av arbetsmarknaden. Företag anställer omvärldsbevakare för att se hur marknaden för deras produkter utvecklas i ett visst land eller område och kommuner kan ha omvärldsbevakare som tar fram beslutsunderlag baserat på utvecklingen både i Sverige och utomlands. Omvärldsbevakning är även en deluppgift inom många typer av tjänster. Researcher Letar information inom alla möjliga områden. Kan till exempel arbeta med att ta fram information om ett visst tema inför större konferenser eller inför och under produktioner inom film och tv- industrin. Arkivarie Arkivarien strukturerar informationen i arkiv som kan innehålla allt från skolbetyg, sjukhusjournaler och kommuners offentliga handlingar till Karl XII:s barnteckningar, politikers krognotor och SVTs programutbud. Arkivarien bevarar och vårdar arkiv och har såväl vetenskapliga som administrativa arbetsuppgifter. Arkivariens kompetens behövs inom alla sektorer i samhället, på arkivinstitutioner, i kommuner och landsting, på myndigheter, museer, företag, ideella organisationer och som egna företagare. Det finns ca 950 arkivarier ute på arbetsmarknaden idag.
6 Dokumentalist TA BORT DESSA? Den äldre benämningen på en person som arbetar med att sköta dokumenthanteringen, det vill säga samlar in information och granskar den. Document manager Administrerar elektroniska och tryckta dokumentlagringssystem. Kommunal sektor dominerar Antal verksamma per sektor 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Privat Kommun Stat Kvinnor Män Fördelning på arbetsmarknadssektor för utbildade inom biblioteks-, informations och dokumentationsvetenskap. Källa: SCB Majoriteten av de utbildade inom området är verksamma inom kommuner och landsting, 63 procent. 24 procent jobbar inom staten och 13 procent i privat sektor. Andelen män är högre i privat och statlig sektor, 27 procent, att jämföra med kommunal sektor där männen utgör 16 procent. Gruppen som helhet består av 20 procent män och 80 procent kvinnor. Sex av tio äldre än 45 år Åldersfördelning 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 Män Kvinnor 0 200 400 600 800 1000 1200 Ålders- och könsfördelning för utbildade inom biblioteks-, informations och dokumentationsvetenskap. Källa: SCB
7 Sex av tio yrkesverksamma med en utbildning inom området är över 45 år och en av tre är över 55 år. Det är en yrkesgrupp med fortsatt stora pensionsavgångar, även om många väljer att fortsätta arbeta efter att de fyllt 65 år. Gruppen är starkt kvinnodominerad, åtta av tio är kvinnor. Kvinnorna dominerar i samma utsträckning oavsett åldersgrupp, det går alltså inte att se några förändringar i könsfördelningen beroende på ålder. Vanligare för män att bli chefer 7 procent av de yrkesverksamma med utbildning inom området återfinns i ledningsarbete, 6 som chefer för mindre och större enheter och företag eller som VD eller politiker. Ju högre upp i åldersgrupperna desto högre andel chefer. Högst andel, 12 procent, finns inom åldersgruppen 55-59 år. På ledningsnivå stiger andelen män. Totalt är en av fyra av cheferna med utbildning inom informations- och dokumentationsvetenskap man, på de högsta chefsposterna är 4 av tio män. Det bör jämföras med hela gruppen där enbart två av tio är män. Det betyder att 9 procent av männen med utbildning inom området idag arbetar som chefer mot 6 procent av kvinnorna. Nästan hälften jobbar inom biblioteks- arkiv och museiverksamhet Branschfördelning 14% 9% Offentlig förvaltning 27% Utbildning och forskning 45% 5% Vård och omsorg Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet Övriga branscher Branschfördelning för utbildade inom biblioteks-, informations och dokumentationsvetenskap. Källa: SCB Två branscher dominerar gruppens arbetsmarknad. Nära hälften, 45 procent, arbetar inom biblioteks- arkiv- och museiverksamhet och 27 procent återfinns inom utbildning och forskning. Inom dessa två områden återfinns alltså 72 procent av de utbildade inom biblioteks-, informations- och dokumentationsvetenskap. Inom de branscher som domineras av privat sektor återfinns ca 11 procent, exempel på dessa är service och tjänster, information och kommunikation samt handel och transport. 6 För att individer ska kategoriseras som i ledningsarbete krävs att de är så kallade renodlade chefer, det vill säga har ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. Individer med delvis chefskap och som har ett eller två av ovan nämnda ansvarsområden men inte alla tre syns inte i denna statistik.
8 Åldersfördelningen, per femårskohort, inom olika branscher ser relativt lika ut. Det betyder att oavsett åldersgrupp är det vanligast att jobba inom biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet. Jämfört med hela gruppen är det dock något vanligare att gruppen, 20-24 år, arbetar inom övriga branscher och att de som är 40 år och uppåt arbetar inom offentlig förvaltning. Hög andel i kvalificerade jobb MOLN Universitets- och högskollärare Gymnasielärare i allmänna ämnen Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl. Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Arkivarier, museitjänstemän m.fl. Bibliotekarier m.fl. Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl. Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Företagssäljare Inköpare Banktjänstemän och kreditrådgivare Platsförmedlare och arbetsvägledare Administrativa assistenter Redovisningsekonomer m.fl. Socialförsäkringstjänstemän Fritidsledare m.fl. Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. Inspicienter, rekvisitörer m.fl. Biblioteksassistenter m.fl. 49 17 17 4 3 14 11 8 55 3943 6 93 123 9 40 3 16 3 6 4 86 4 4 5 6 7 95 Drygt nio av tio med utbildning inom området återfinns inom yrken som har en kvalifikationsnivå som kräver minst kortare högskoleutbildning. 7 Det är inte ovanligt att yngre och nyutbildade går in på mindre kvalificerade jobb men med ökad ålder stiger andelen som återfinns i kvalificerade arbeten. En mycket stor andel, sju av tio, utbildade inom området återfinns inom yrkesgruppen Bibliotekarier m.fl. 8 Det visar yrkesmässigt på en låg spridning på arbetsmarknaden. Samtidigt är det som visades ovan, i diagrammet över branschfördelning, 45 procent som jobbar i branschen Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet. Det visar att bibliotekarieyrket och liknande yrken även finns i andra branscher. 7 I enlighet med SSYK- 96. 8 Yrkeskod 2432 i SSYK- 96.
9 Storstadslänen dominerar Antal verksamma per län 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Stat Kommun Stockholms län Uppsala län Södermanlands Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands Jämtlands län Västerbokens län Norrbokens län Okänt Privat Länsfördelning för utbildade inom biblioteks-, informations och dokumentationsvetenskap. Källa: SCB Arbetsmarknaden för dem med utbildning inom området domineras av de tre storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. I dessa tre län är det vanligare att arbeta inom privat sektor än vad det är i övriga län. Störst andel inom statlig sektor finns i Uppsala län, det kan förmodligen förklaras med att många är anställda vid universiteten i regionen. Löner Sammanpressad lönestruktur 30000 25000 Löneutveckling 20000 15000 10000 Första året eler examen Fem år eler examen Tio år eler examen 5000 0 Bibliotekarie Arkivare Källa: DIKs lönestatistik 2010. Staplarna anger medianlön Bibliotekarier och arkivarier har en mycket sammanpressad lönestruktur, dvs det är inte stor skillnad i lön för den som tjänar mest och den som tjänar minst. Det gör att lönen stiger mycket sakta under karriären. För bibliotekarier skiljer sig medianlönen för de som tagit examen 1970 eller tidigare inte
10 mycket från dem som tog examen 2010. Den som arbetat i 40 år eller mer har lite drygt 6000 kr mer i lön per månad än den som kommer precis kommit från högskolan. Mäns och kvinnors löner skiljer sig inte mycket från varandra, förutom att de allra högsta lönerna tillfaller männen, det kan delvis förklaras med att en högre andel män har chefstjänster. För arkivarier är medianlönen som högst inom staten och landstingen. För bibliotekarier är medianlönen högst inom staten och på universitet och högskolor. Framtid Personer med en utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap har länge haft en tuff arbetsmarknad där det utbildats fler än vad som efterfrågats. Beräkningar från bland andra HSV tyder på att det nu går mot ett mer balanserat läge. DIK ställer sig försiktigt positivt till arbetsmarknadens utveckling för bibliotekarier. Antalet utbildningsplatser har dragits ner samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Utbildningarna har även utvecklats mot att bli allt mer profilerade och diversifierade vilket kan leda till en bredare arbetsmarknad för utbildade inom biblioteks- och dokumentationsvetenskap. De förändringar som gjorts i skollagen som började gälla 1 juli 2011, med krav på att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek, kan leda till en ökad efterfrågan på skolbibliotekarier. Arkivarier har sedan mitten av 00- talet haft en arbetsmarknad i balans och det ser ut som att det är ett läge som kommer att fortsätta. Arkivarier med kompetens inom IT och databashantering kommer sannolikt ha goda utsikter på arbetsmarknaden framöver.