Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras?

www.pwc.se Kommunförbundet Stockholms Län Cecilia Högberg, Henrik Berggren, Joanna Hägg Översyn av den gemensamma gymnasieprislista Bör prislistan och index justeras? Kommunförbundet Stockholms Län Rådgivningsrapport

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Index... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Val av index... 3 2.3. Utfall kontra prognos... 4 2.4. Effektivisering... 4 2.5. Modell för fastställande av index... 4 2.5.1. Göteborgsmodellen... 4 2.5.2. Förslag... 5 3. Prislistans ersättningsnivå... 6 3.1. Kommunernas bokförda produktionskostnad... 6 3.2. Skillnad i inbördes prissättning mellan programmen... 6 3.3. Skillnad i programpris... 8 3.4. Om en eventuell justering... 11 4. Överkapacitet... 13 KSL

1. Inledning Samtliga kommuner i Stockholms län har tecknat ett samverkansavtal. Avtalet innebär förstahandsmottagande till gymnasieprogrammen. Sedan år 2010 finns också en gemensam prislista. Nuvarande prislista utgår från kommunernas budgeterade kostnader per program inför budgetåret 2010. De gemensamma priserna fastställs året före budgetåret och uppräkningen var inför 2011 2 procent, inför 2012 1,5 procent och inför 2013 1,1 procent i enlighet med beslutat index. Ett antal händelser har under de senaste åren påverkat förutsättningarna för gymnasieskolan. Antalet elever minskar, gymnasiereformen har fått effekt på elevernas val mellan olika program och lärarnas löneavtal som fastställdes år 2012 blev högre än övriga avtal. År 2011 beslutade KSLs styrelse att en översyn av nuvarande prislista skulle genomföras under 2013, inför 2014. Underlaget i denna rapport innehåller enligt överenskommelse en beskrivning av en tänkbar hantering av indexberäkning mellan åren, tabell som redovisar kommunernas bokförda produktionskostnad per skolenhet, en jämförelse med andra kommuner samt riksprislistan över skillnad i prissättning mellan program. KSL ska komplettera underlaget med en teoretisk beräkningsmodell för prissättning av programmen som utgår från respektive programs poängsstruktur. KSL 1 av 13

2. Index 2.1. Bakgrund Underlaget till prislistan bygger på kommunernas fastställda programpriser år 2010. För att prislistan ska spegla aktuellt år beslutades att programpriserna skulle indexeras årligen. SCB menar att ett index i det enskilda fallet alltid är en schablon. Det kan alltså inte ge någon fullgod ersättning för kostnadsökningar för den enskilda kommunen/gymnasieskolan. SCB menar däremot ett index kan med rätt användning ge en tillräckligt god uppskattning, så att man kan få en tillfredsställande uppräkning. Vid en uppräkning med hjälp av index är det, enligt SCB, viktigt att tänka i genom vilka kostnader som ska beröras av indexregleringen. Man måste alltså bestämma vilket/vilka index som bäst motsvarar dessa kostnader. SCB publicerar ett antal olika index varierande användningsområden. 1 Det mest spridda är konsumentprisindex (KPI). KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen. De priser som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar och som påverkas av bl.a. ändringar i indirekta skatter och subventioner. Vid införandet av den gemensamma prislistan beslutades att den skulle räknas upp med en variant av konsumentprisindex, KPIX. Detta index är ett av två mått definierade på uppdrag av Riksbanken för att mäta den så kallade underliggande inflationen. KPIX är per definition KPI exklusive räntekostnader samt direkta effekter av förändringar av skatter och subventioner. KPIX tas liksom KPI fram för varje månad och tolvmånadersförändring. För prislistan bestämdes att det skulle vara tolvmånadförändringen för april som skulle användas för uppräkning inför nästkommande år. Således har prislistan räknats upp med 2,0; 1,5 samt 1,1 för åren 2010-2013. Se tabell nedan. Tabell 2.1 KPIX tolvmånadersförändring jan feb mar apr maj jun jul aug sep Okt nov dec 2009 1,7 1,9 1,5 1,4 1,3 1,2 1,3 1,4 0,9 1,4 1,9 2,4 2010 2,6 2,6 2,4 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,5 1,5 1,6 2,0 2011 1,1 1,0 1,1 1,5 1,4 1,2 1,4 1,4 1,3 0,9 0,9 0,3 2012 1,0 1,2 1,2 1,1 1,0 1,1 0,9 1 1,1 1,3 0,9 1,2 2013 0,7 0,5 1 En fullständig lista över alla SCB:s index finns på http://www.scb.se/statistik/_publikationer/ov9999_2010a01_br_x37br1001.pdf KSL 2 av 13

2.2. Val av index Vid val av index ställs man inför frågan vilket index som ska användas. Som påpekades ovan viktigt att välja ett index som speglar de kostnader man ska räkna upp. Om det är utvecklingen av produktionskostnaden för gymnasieskolan man vill spegla är inte KPIX det mest lämpade. Detta på grund av de varor som ingår i den så kallade varukorgen inte speglar det som krävs för att producera en gymnasieplats, däribland bland kostnaden för personal. Till KPI eller KPIX fördel talar för att det är ett vedertaget och känt index. Sveriges Kommuner och Landsting tar årligen fram Prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Index är tänkt att spegla förändringen kommunernas kostnader. För 2012 uppgår detta till 2,1 procent. Tabell 2.2.a PKV 2012 2012 Arbetskraftskostnader 2,2 Övrig förbrukning 1,8 Prisförändring 2,1 Prisförändringen på arbetskraft utgår från timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga kollektiva avgifter. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av KPIX och en uppskattad löneandel. Lönekostnader antas utgöra knappt 70 procent av kommunernas kostnader. Som en jämförelse redovisas utvecklingen av KPIX med utvecklingen av SKL:s Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) i tabell 2.3. Endast 2009 sammanfaller KPIX och PKV. För övriga år har kostnaderna för kommunal verksamhet ökat snabbare än KPIX. Tabell 2.2.b KPIX och PKV 2009 till 2012 KPIX (april) PKV 2009 1,4 1,4 2010 2,0 2,3 2011 1,5 2,0 2012 1,1 2,1 KSL 3 av 13

2.3. Utfall kontra prognos När man väl har valt index måste man bestämma sig för om man ska använda ett faktiskt utfall eller om man ska använda prognos. Fördelen med att använda ett utfall är att det inte behövs någon justering i efterhand. Nackdelen är att det inte speglar det faktiska verksamhetsåret. Vid stora svängningar i kostnadsökningen mellan åren kan detta ge en för låg alternativt för hög uppräkning ett enskilt år. Fördelen med att använda en prognos är att det speglar det faktiska verksamhetsåret. Nackdelen är att det kan behövas en justering i efterhand om prognosen visat sig vara felaktig. Fördelen med att använda en prognos är att det speglar det faktiska verksamhetsåret. Nackdelen är att det kan behövas en justering i efterhand om prognosen visat sig vara felaktig. Ett sätt att hantera en avvikelse mellan prognos och utfall är att man i nästkommande års uppräkning gör en justering motsvarande skillnaden. 2.4. Effektivisering Vid uppräkning av budgetramar och peng- eller checkbelopp är det vanligt att kommunerna lägger ut ett effektiviseringskrav på verksamheterna. Detta sker vanligen genom att man inte kompensera fullt ut för löne- och prisförändringar. Oavsett val av index är det angeläget att det finns en öppning om än restriktiv för politiska beslut på regional nivå, om krav på effektivisering alternativt särskilda satsningar utöver index. 2.5. Modell för fastställande av index 2.5.1. Göteborgregionen (GR) GR använder följande modell för att beräkna index. Metoden har använts sedan år 2010. Tabell 2.5.1.a GRs modell för uppräkning Viktning av ingående delar Personalkostnader 62 % - Varav lärarpersonal 72 % - Varav övrig personal 28 % Övriga kostnader 36 % Kapitalkostnader 2 % En jämförelse av uppräkningen för länsprislistan och GR visar att länsprislistan under 2011 och 2012 räknats upp med ett högre värde. Under 2013 har däremot GR räknat upp prislistan mer. I GRs index tas särskild hänsyn till löneförändringar för personalen i skolan, vilket kan förklara skillnaden. KSL 4 av 13

GR justerar också index med ett effektiviseringstryck för regionen, samt korrigerar eventuellt index för tidigare år. Effektiviseringstrycket bestäms av utbildningschefer, utbildningspolitiker och förbundsstyrelsen. Tabell 2.5.1.b LPR i jämförelse mot GR År LPR GR Skillnad 2011 2,0 % 1,929 % 0,07 % 2012 1,5 % 1,429 % 0,07 % 2013 1,1 % 1,300 % -0,20 % 2.5.2. Förslag Som underlag för uppräkning av prislistan bör det övervägas att använda ett index som har en koppling till utvecklingen av de kommunala kostnaderna. Ett alternativ kan vara SKL:s prisindex för kommunal verksamhet. Alternativet är att själv ta fram ett index enligt GRs modell. Detta för att öka legitimiteten för prislistan. Vill man sedan lägga ut ett effektiviseringskrav kan man välja att inte kompensera fullt ut enligt det valda indexet. Ett eventuellt effektiviseringskrav bör dock särredovisas. Utifrån diskussioner angående kommunernas möjlighet att påverka kostnadsutvecklingen av prislistan i relation till övriga verksamheter inom kommunen, kan det finnas anledning att överväga om nivån på eventuell effektivisering tas fram i dialog med kommunernas som deltar i samverkan. Om en sådan dialog ska införas är det viktigt att fastställa vilka som ska företräda kommunerna (tjänsteman eller politiker) samt hur kommunernas röst ska vägas. Syftet med dialogmodellen skulle främst vara att öka kommunernas delaktighet samt möjlighet att påverka. Det är viktigt att uppräkningen speglar aktuellt år vilket talar för att använda ett prognosvärde för det aktuella året. För att undvika mycket administration såsom nya kommunala beslut och reviderade utbetalningar mellan kommunerna och fristående aktörer bör en eventuell justering göras i nästföljande års uppräkning. KSL 5 av 13

3. Prislistans ersättningsnivå 3.1. Kommunernas bokförda produktionskostnad I uppdraget ingick att samla in kommunernas bokförda produktionskostnader per program för år 2012. Under uppdraget framkom att endast två av kommunerna i samarbetet bokför sina produktionskostnader på programnivå. Även avseende dessa två fanns det en del osäkerhet i redovisningen samt stora poster som inte var utfördelade. Det resulterade i att kommunerna istället ombads att lämna in bokförda kostnader per skola. Totalt har 20 kommuner redovisat sina bokförda kostnader, fördelat på 56 enheter. Utifrån bokförd kostnad per enhet har en kostnad per elev räknats ut, den har sedan jämförts med den beräknade kostnaden för enheten utifrån prislistan. I syfte att identifiera ett eventuellt mönster har enheterna benämnts övervägande teoretiska, praktiska eller blandade utifrån enhetens programsammansättning. Jämförelsen visar enheter med högre kostnad per elev än snittkostnaden utifrån prislistan, likväl som enheter med en lägre snittkostnad. Fler enheter har högre kostnad per elev än vad som utgår från prislistan. Det verkar inte finnas något samband mellan högre respektive lägre kostnad och programsammansättning. De redovisade kostnaderna i sig betyder dock inte produktionskostnaden per program är högre än ersättningen enligt prislistan men det illustrerar att kommunerna har kostnader för sina gymnasieskolor som inte täcks/regleras inom prislistan. Till exempel ingår det i redovisad kostnad per enhet kostnad för introduktionsprogram, tilläggsbelopp och reseersättning som inte regleras inom prislistan. Sammantaget betyder detta att det inte går att dra någon slutsats om nivån på prislistan utifrån jämförelsen med kommunernas bokförda produktionskostnader. Jämförelsen störs också av att några kommuner inte tillämpar prislistan fullt ut till sina egna skolor. Ett annat observandum är att produktionskostnaden för fristående skolor inte omfattas av jämförelsen. 3.2. Skillnad i inbördes prissättning mellan programmen Vid en revidering av prislistan bör även den inbördes prissättningen mellan programmen ses över. Eftersom kommunerna inte redovisar sina kostnader per program har prissättningen mellan programmen i länsprislistan jämförts med prissättningen i ett utvalt antal kommuner samt med riksprislistan. Denna analys redovisar skillnad i inbördes relation mellan programmen. I tabellen benämns en jämförelsegrupp som snitt. Gruppen utgörs av kommunerna Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund, Linköping, Örebro, Helsingborg, Umeå, Västerås, Skellefteå och Kungsbacka 2. 2 Källa http://www.bidragsbelopp.scb.se/kommunval.aspx KSL 6 av 13

Tabell 3.2 Skillnad i inbördes prissättning mellan programmen Summa samtliga program Snitt LPR Diff. RPL LPR Diff. Barn- och fritidsprogrammet 1,11 1,05-0,06 1,14 1,05-0,08 Bygg- och anläggningsprogrammet exkl. inr. anläggningsfordon 1,48 1,50 0,02 1,43 1,50 0,07 Bygg- och anläggningsprogrammet, inr. Anläggningsfordon 1,94 2,32 0,39 1,83 2,32 0,50 El- och energiprogrammet 1,44 1,38-0,06 1,38 1,38 0,00 Fordons- och transportprogrammet exkl. inr. transport 1,59 1,73 0,14 1,66 1,73 0,07 Fordons- och transportprogrammet, inr. Transport 2,06 2,32 0,26 1,99 2,32 0,34 Handels- och administrationsprogrammet 1,10 1,12 0,02 1,10 1,12 0,02 Hantverksprogrammet 1,37 1,37 0,00 1,37 1,37 0,00 Hotell- och turismprogrammet 1,19 1,12-0,07 1,21 1,12-0,10 Industritekniska programmet 1,49 1,60 0,11 1,76 1,60-0,17 inriktning djur 1,96 2,07 0,11 2,09 2,07-0,01 inriktning lantbruk 2,43 2,07-0,36 2,54 2,07-0,47 inriktning skog 2,63 2,07-0,56 2,65 2,07-0,57 inriktning trädgård 1,95 2,07 0,12 2,17 2,07-0,10 allmän inriktning 2,07 2,07 0,00 2,07 2,07 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1,51 1,74 0,23 1,49 1,74 0,25 VVS- och fastighetsprogrammet 1,49 1,47-0,02 1,45 1,47 0,01 Vård- och omsorgsprogrammet 1,17 1,11-0,06 1,16 1,11-0,05 Ekonomiprogrammet 0,99 1,00 0,01 0,99 1,00 0,01 Estetiska programmet exklusive inr. musik 1,27 1,35 0,08 1,25 1,35 0,10 Estetiska programmet, inr. Musik 1,58 1,53-0,04 1,53 1,53 0,00 Humanistiska programmet 1,04 1,00-0,04 0,99 1,00 0,01 Naturvetenskapsprogrammet 1,07 1,10 0,03 1,06 1,10 0,04 Samhällsvetenskapsprogrammet 1,00 1,00 0,00 1,00 1,00 0,00 Teknikprogrammet 1,20 1,20 0,00 1,17 1,20 0,03 Differensen mellan snittet/jämförelsekommunerna och länsprislistan samt differensen mellan länsprislistan och riksprislistan är likartad. Förklaringen är att KSL 7 av 13

kommunerna som ingår i jämförelsegruppen tillsammans utgör en förhållandevis stor andel av de kommuner som utgör underlaget för riksprislistan. Det industritekniska programmet avviker från mönstret. Enligt en jämförelse med jämförelsegruppen är det industritekniska programmet något överprissatt, en jämförelse med riksprislistan visar emellertid att programmet är underprissatt i relation till övriga program. Det bedöms inte vara möjligt att dra några direkta slutsatser av redovisade skillnader inom, eftersom att de redovisade priserna förefaller avse olika profiler/inriktningar. Enligt jämförelsen kan det konstateras att följande program i länsprislistan kan vara något överprissatta i relation till övriga program; Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning Anläggningsfordon Fordons- och transportprogrammet med inriktning Transport Restaurang- och livsmedelsprogrammet Estetiska programmet exklusive inriktningen musik Enligt jämförelsen skulle följande program i länsprislistan vara något underprissatta i relation till övriga program; Barn- och fritidsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Det är viktigt att ha i åtanke att jämförelsen inte avser skillnad i faktiskt pris mellan prislistorna. Den jämförelsen görs i kapitel 3.3. 3.3. Skillnad i programpris Den faktiska skillnaden i programpris mellan de respektive prislistorna redogörs för i nedanstående tabell. Återigen jämförs länsprislistan med riksprislistan och med ett utvalt antal kommuner. De kommuner som ingår i snittberäkningen är Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund, Linköping, Örebro, Helsingborg, Umeå, Västerås, Skellefteå och Kungsbacka 3. Tabell 3.3 Skillnad i programpris 3 Källa http://www.bidragsbelopp.scb.se/kommunval.aspx, här exklusive moms. KSL 8 av 13

Program Snitt LPR Diff. RPL LPR Diff. Barn- och fritidsprogrammet 77 401 73 900-3 501 80 943 73 900-7 043 Bygg- och anläggningsprogrammet exkl inr. anläggningsfordon 102 759 105 370 2 611 101 792 105 370 3 578 Bygg- och anläggningsprogrammet, inr. anläggningsfordon 132 074 163 091 31 017 129 906 163 091 33 185 El- och energiprogrammet 100 068 96 925-3 143 98 396 96 925-1 471 Fordons- och transportprogrammet exkl inr. transport 108 392 121 448 13 056 118 302 121 448 3 146 Fordons- och transportprogrammet, inr. Transport 140 425 163 091 22 666 141 226 163 091 21 865 Handels- och administrationsprogrammet 76 592 78 512 1 920 78 491 78 512 21 Hantverksprogrammet 94 756 96 214 1 458 97 642 96 214-1 428 Hotell- och turismprogrammet 82 483 78 512-3 971 86 415 78 512-7 903 Industritekniska programmet 114 725 112 007-2 718 125 472 112 007-13 465 inriktning djur 136 025 145 490 9 465 148 396 145 490-2 906 inriktning lantbruk 171 654 145 490-26 164 180 660 145 490-35 170 inriktning skog 178 448 145 490-32 958 188 302 145 490-42 812 inriktning trädgård 136 944 145 490 8 546 154 528 145 490-9 038 allmän inriktning 145 490 145 490 145 490 145 490 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 105 008 122 041 17 033 106 038 122 041 16 003 VVS- och fastighetsprogrammet 103 094 102 977-117 103 396 102 977-419 Vård- och omsorgsprogrammet 81 329 77 765-3 564 82 642 77 765-4 877 Ekonomiprogrammet 68 588 70 160 1 572 70 283 70 160-123 Estetiska programmet exklusive inr. musik 88 386 94 538 6 152 88 774 94 538 5 764 Estetiska programmet, inr. Musik 109 922 107 619-2 303 109 151 107 619-1 532 Humanistiska programmet 71 903 70 160-1 743 70 189 70 160-29 Naturvetenskapsprogrammet 74 601 77 160 2 559 75 566 77 160 1 594 Samhällsvetenskapsprogrammet 69 623 70 160 537 71 132 70 160-972 Teknikprogrammet 83 653 84 504 851 83 396 84 504 1 108 KSL 9 av 13

Även vid en jämförelse av faktiska priser per program är differensen mellan snittkommunerna och länsprislistan samt differensen mellan länsprislistan och riksprislistan likartad. Det pekar på att differenserna i faktisk ersättning per program främst beror på skillnaden i inbördes differens mellan programmen som åskådliggjorts i kapitel 3.2. Enligt jämförelsen skulle följande program i länsprislistan vara något överprissatta i faktiska kronor; Bygg- och anläggningsprogrammet med inriktning Anläggningsfordon Fordons- och transportprogrammet med inriktning Transport Restaurang- och livsmedelsprogrammet Estetiska programmet exklusive inriktningen musik Enligt jämförelsen skulle följande program i länsprislistan vara något underprissatta i faktiska kronor; Barn- och fritidsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Vård och omsorgsprogrammet Av jämförelsen i faktiska kronor framstår det även som att Industritekniska programmet är något underprissatt. KSL 10 av 13

3.4. Om en eventuell justering Utifrån genomförda jämförelser är det rimligt att överväga en justering av markerade program. En sådan justering skulle baseras på antagandet om att jämförande värden på ett bättre sätt återspeglar den faktiska programkostnaden. Inom länet skulle det innebära att den totala kostnaden för gymnasieskolan räknat i 2013-års priser skulle minska med ca 25 mnkr. Alternativt skulle även mindre avvikelser kunna regleras. I analysen har antalet elever beräknats för tre årskurser utifrån fördelningen mellan program och inriktning avseende inskrivna elever år 1 0ch 2 läsåret 2012/2013 och avser samtliga huvudmän 4. I beräknade volymer ingår elever inskrivna i länets skolor. Ingen hänsyn har därmed tagits till att det inte riktigt är samma sak som kommunernas betalningsansvar. Regleringen i tabellen avser en justering av programpriset till riksprislistans nivå. Tabell 3.4.a Effekter av en eventuell justering av större avvikelser Program Elevantal Reglering Totalt Barn- och fritidsprogrammet 1 250 7 043 8 803 750 Bygg och anläggning inr. Anläggningsfordon 18-33 185-597 330 Estetiska programmet exklusive inr. musik 4 228-5 764-24 370 192 Fordons- och transportprogrammet inr. transport 209-21 865-4 558 853 Hotell- och turismprogrammet 725 7 903 5 725 724 Industritekniska programmet 263 13 465 3 534 563 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 1 151-16 003-18 411 452 Vård- och omsorgsprogrammet 990 4 877 4 828 230 Summa -25 049 082 Den överskjutande summan om ca 25 mnkr skulle kunna användas för att reglera övriga program som i jämförelsen är något underprissatta jämfört riksprislistan. Tabell 3.4.b Effekter av en eventuell justering av mindre avvikelser Program Elevantal Reglering Totalt Ekonomiprogrammet 8 936 123 1 099 067 El- och energiprogrammet 3 081 1 471 4 532 151 Estetiska programmet inriktning musik 2 315 1 532 3 545 814 Hantverksprogrammet 1 809 1 428 2 583 252 Humanistiska programmet 983 29 28 493 Samhällsvetenskapsprogrammet 15 719 972 15 278 382 VVS- och fastighetsprogrammet 836 419 350 075 Summa 27 417 233 4 http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&report=gyelever_lgy11&p_ar=2012& p_lan_kod=01&p_kommunkod=&p_skol_id=&p_hman=0&p_inriktning=1. KSL 11 av 13

Den totala kostnaden för att reglera fyra program med större avvikelse upp och fyra program med större avvikelse ned samt reglera sju program med mindre avvikelse upp till nivå med riksprislistan skulle kosta länet ca 2,4 mnkr. 3.4.1. Förslag Utifrån redovisade jämförelser med såväl snittkommunerna som riksprislistan förefaller det rimligt att justera priset på programmen med större avvikelser. En sådan justering lämnar ett överskott oavsett om en justering skulle göras i relation till snittkommunernas priser eller till riksprislistan. Då uppdraget att göra en översyn av den gemensamma prislistan inte utgått från att kostnaderna för gymnasieskolan ska minska utan syftat till att identifiera eventuella avvikelser förordas att även programpriserna med mindre negativa avvikelser regleras upp till samma sätt. En politisk bedömning behövs dock om en sådan justering är rimlig, och med vilka utgångspunkter som en justering ska göras och hur ett eventuellt överskott som uppstår efter en justering ska hanteras. KSL 12 av 13

4. Överkapacitet Bland annat utifrån gymnasieantagningens rapport efter första ansökningsperioden till gymnasieskolan inför läsåret 2013/2014 råder det inget tvivel om att det finns en överkapacitet på gymnasieplatser inom länet. I ett försöka att undersöka detta närmare ombads kommunerna att, utöver redovisad kostnad per enhet, redovisa antal kvadratmeter per elev år 2012. Den uppgiften kan sedan jämföras med den statistik som fram till år 2010 redovisades till SCB i samband med räkenskapssammandraget. Tabell 4 Lokalyta per elev Kommun År 2008 2009 2010 2011 2012 Botkyrka 12 12 15.. 15,3 Danderyd 10 10 9.. 10,4 Haninge 18 23 22.. 18,1 Huddinge 15 15 15.. 12,6 Håbo 22 22 17.. 22,2 Järfälla 17 16 15.. saknas Lidingö 13 13 13.. 19,5 Nacka 14 16 13.. saknas Norrtälje 15 15 16.. 19,5 Nynäshamn 13 17 18.. 36,9 Salem 12 11 10.. 12,8 Sigtuna 16 15 12.. saknas Sollentuna 10 10 10.. saknas Solna 16 15 15.. 14,5 Stockholm 15 15 16.. 16,8 Sundbyberg 12 12 14.. 19,4 Södertälje 13 17 18.. saknas Tyresö 14 15 15.. 23,2 Täby 21 19 19.. 15,3 Upplands Väsby 16 17 20.. 12,2 Upplands-Bro 13 13 14.. 18,4 Vallentuna 21 22 24.. 25,3 Värmdö 8 8 8.. 8,6 Österåker 24 37 20.. 15,9 Ett antal kommuner har inte redovisat efterfrågad uppgift. Den redovisade uppgiften bör även tolkas med viss försiktighet. Under insamlingen uttryckte ett flertal kommuner osäkerhet kring redovisningen av denna kostnad. Vidare kan avvikelser mellan vilken yta som avses förkomma. Med försiktighet kan det däremot utifrån tabellen sägas att kommunerna i någon mån anpassat sina lokalytor i takt med ett minskat elevunderlag. Majoriteten redovisar dock större lokalytor per elev, vilket tyder på en viss överkapacitet. KSL 13 av 13