Solenergi Panzisjukhuset i Bukavu Demokratiska Republiken Kongo Dr Denis Mukwege arbetar som chefsläkare på Panzisjukhuset. Han har hittills opererat 40.000 kvinnor som utsatts för brutala övergrepp. Elförsörjningen på sjukhuset är ojämn. Detta gör att driftstopp vid exempelvis operationer är vanliga. Problemet skulle kunna avhjälpas med hjälp av solenergi. Ett färdigt förslag finns men finansiering behövs. Läs om bakgrunden, förslagen och målsättningen i foldern. Kanske kan Rotary hjälpa till här.
Bakgrund Ett av världens mest omtalade sjukhus ligger i Bukavu, östra Kongo. Lika omtalad och berömd är chefsläkaren där, dr Denis Mukwege. Men bakgrunden är tragisk. Bland annat vårdar sjukhuset kvinnor som i krigets spår utsatts för brutala övergrepp. Med söndertrasade underliv som följd. 40.000 av dem har opererats de senaste åren. Nu hotas verksamheten. Tillförseln av stabil elström måste säkras. Kombinationen av stadens el och egna dieselgeneratorer räcker inte längre. Men allt skulle kunna lösas med solenergi. Förhållandena för detta är idealiska. Det finns ett färdigt förslag. Men pengarna saknas. Kanske kan också det lösas. Av Rotary. Här är bakgrunden, förslagen och vad som skulle kunna uppnås. Bukavu Staden Bukavu ligger vackert på en halvö vid södra ändan av Kivusjön i den allra östligaste delen av Kongo nära gränsen till Rwanda. Staden grundades av belgarna 1901 och var deras semesterparadis. Klimatet är på grund av höjden över havet (1500 meter) idealiskt för en europé, ofta som svensk högsommar. Kullarna runt omkring når upp till 2000 meter. Bukavu är ett viktigt handelscentrum med en betydande insjöhamn. Nationalparkerna Goma och Virunga ligger inom räckhåll. Turismen har emellertid minskat på grund av oroligheterna. Bukavu är huvudstad i provinsen Syd-Kivu och har i dag ca 300.000 invånare. Det civila samhället Demokratiska Republiken Kongo med sina 50 miljoner invånare har under lång tid präglats av politiskt förfall. Ett omfattande internationellt bistånd, bland annat från Sverige och EU, har ännu inte kunnat vända utvecklingen. En del av bakgrunden till detta är att landet var helt oförberett för självständigheten 1960. Då fanns bara en handfull välutbildade kongoleser i ett land så stort som Europa. Från 1800-talet och framåt har viktiga samhällsfunktioner burits upp av det civila samhället, främst kyrkorna. Detta gäller i synnerhet utbildningsväsendet och sjukvården. Majoriteten av Kongos befolkning räknas som kristen. 50% tillhör Katolska kyrkan, 20% den protestantiska. Den senare, Église du Christ au Congo (ECC), består av ett antal samfund som slutit sig samman i en federation. Ett av dessa samfund har sin bas i Syd-Kivu och är följden av svensk och norsk mission. Denna kyrka (CEPAC) har i dag ca 700.000 medlemmar och driver 1400 skolor, ett universitet med bland annat läkar- och agronomutbildning, 5 sjukhus, varav Panzisjukhuset i Bukavu är det största och ledande, 13 medicinska kliniker och 288 dispensärer. Panzi är namnet på den stadsdel i Bukavu där Panzisjukhuset ligger.
Krisen i östra Kongo Panzisjukhuset är i dag ett av de mest omtalade sjukhusen i världen. Bakgrunden till detta är som nämnt tragisk. Östra Kongo har plågats av konflikter och krig i mer än femton år. Orsaken är etniska motsättningar och konflikter i regionen mellan Kongo, Rwanda och Uganda. En stor del av våldet syftar till att upprätthålla den ljusskygga exploateringen av dyrbara mineraler. Dit hör bland annat coltan som används vid tillverkningen av mobiltelefoner och datorer. In skeppas vapen. Ut skeppas Kongos rikedomar. Landets rikedom har blivit dess förbannelse. Man räknar med fem miljoner döda i krigets spår och två miljoner våldtäkter. Omfattningen liknar alltså andra världskrigets. Våldtäkterna motiveras inte av sexuella skäl utan ses som ett billigt vapen för att trasa sönder familjer, byar och samhället i stort och därmed skapa det vakuum som ger laglösheten obegränsat utrymme. Panzisjukhuset Panzisjukhuset grundades 1999. Byggandet av det nya sjukhuset finansierades av svenska Sida. Sjukhuset är vackert. Vackra enplansbyggnader är sammanbundna av gångvägar under tak. Byggnaderna omgärdas av välskötta planteringar, mängder av rosor, blommande träd och välputsade gräsmattor. Det är en estetisk upplevelse att komma in på området. Detta är en del av vårdfilosofin. Meningen är att patienter som kommer för vård skall känna sig välkomna och känna tillförsikt och hopp, en vårdfilosofi som präglar sjukhusets hela verksamhet. Sjukhusområdet har växt. Nya byggnader har kommit till. Ursprungligen planerade man för 120 vårdplatser. Idag är det 420. Trycket från skadade och sjuka människor i området omkring är överväldigande, främst i krigets spår. Vid sjukhuset finns ett 30-tal läkare, utbildade i Afrika och Europa, varav ett flertal är specialister. I sju operationssalar med elva operationsbord pågår ständigt operationer. Främst gäller det skador orsakade av de brutala våldtäkterna. Våldtäkterna genomförs på ett sätt som avser att skada kvinnorna så mycket som möjligt, utan att döda dem. Förutom vanliga våldtäkter kör man upp käppar och gevärspipor i kvinnornas underliv. Vävnaden
brister mellan vagina, urinrör och ändtarm. Kvinnorna förskjuts av sina män, familjer och sin omgivning och lämnas med fruktansvärda lidanden och med en stank som blir outhärdlig. Samhällsstrukturerna faller isär. Dag efter dag, år efter år, kommer kvinnor med sådana skador till Panzisjukhuset. De går till fots från byar mer än 10 mil bort. Läkarna vid sjukhuset är specialister på att lappa ihop deras underliv och så långt möjligt ge dem livet tillbaka. Chefsläkaren, dr Denis Mukwege, och hans team har hittills genomfört ca 40.000 sådana underlivsoperationer. Efter avslutad behandling lämnas inte kvinnorna därhän. Sjukhuset driver ett omfattande rehabiliteringsprogram med utbildning och återintegration i samhället så långt det är möjligt för kvinnorna och deras barn, som inte sällan är resultatet av våldtäkterna. Utöver denna särskilda kvinnosjukvård finns avdelningar för obstetrik (förlossningsvård), gynekologi, pediatrik (barnsjukvård), medicin (inre sjukdomar) och så den omfattande kirurgiska verksamheten, ständigt pågående i operationssalarna. Personalen vid sjukhuset är genomgående afrikansk, men bland annat svenska läkare, främst från Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, har under många år gjort korttidsinsatser inte minst inom undervisning och fortbildning. Sjukhuset har också kontinuerlig kontakt med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Umeå, där dr Mukwege utnämnts till hedersdoktor. Dr Denis Mukwege Eldsjälen bakom sjukhusets utveckling är dess chefsläkare, dr Denis Mukwege. Han växte upp i Bukavu, fick sin grundutbildning i grannlandet Burundi och sedan specialiststutbildning i gynekologi i Frankrike. Redan som ung berördes han djupt av kvinnornas lidande och bestämde sig för att försöka hjälpa dem. Han grundade
Panzisjukhuset 1999 och har sedan dess varit chef där. Det är hans starka personlighet som gjort sjukhusets utveckling möjlig. Men dr Mukwege har inte enbart ägnat sig åt det medicinska arbetet. Han har också under många år varit en insiktsfull och oerhört modig röst som krävt ett slut på konflikter, våld och övergrepp och mänskliga rättigheter inte minst för kvinnorna. Hans avslöjanden av förhållandena i östra Kongo har väckt starka reaktioner från de styrandes sida vilket lett till att han utsatts för flera mordförsök, det allvarligaste den 25 oktober 2012 då han tvingades fly ut ur landet. I dag är han tillbaka och i full verksamhet, skyddad av FN. Dr Mukweges insatser har rönt bred internationell uppmärksamhet. Han har fått en lång rad internationella utmärkelser, bland annat FN:s stora pris för mänskliga rättigheter som överlämnades i generalförsamlingen. Där höll han också ett uppmärksammat tal om situationen i östra Kongo. Belgiens och Frankrikes regeringar har också belönat honom. I Sverige har han i riksdagen tagit emot Olof Palmes internationella pris 2008 och Right Livelihood-priset 2013. Han har varit en het kandidat till Nobels fredspris i flera år. Han kallas Afrikas ängel och den manlige moder Teresa. Panzisjukhusets ekonomi De flesta patienter som kommer till Panzisjukhuset är helt utblottade och kan inte betala för sin vård. En mindre andel som kommer från Bukavu stad betalar för sig, men det räcker inte långt. Ett antal hjälporganisationer i olika länder bidrar till sjukhusets drift. Den del av sjukhuset som ansvarar för vården av kvinnor som utsatts för brutala övergrepp subventioneras av ECHO som är EU:s humanitära organisation. Att vägra vård av ekonomiska skäl är främmande för sjukhusets grundläggande värderingar. Sammantaget leder detta till en ständigt ansträngd ekonomi. Viktiga investeringar blir ofta svåra att genomföra. Panzisjukhuset har emellertid en väl fungerande ekonomisk administration. Flera av sjukhusets långsiktiga stödjare verifierar detta. Förvaltning, rapportering och revision sköts föredömligt. För några år sedan uppstod en diskussion med Sida, som utan förvarning sänt personal till Bukavu för att granska kyrkans och sjukhusets förvaltning. Att komma helt oanmäld i ett sådant ärende stämde inte med den lokala kulturen varför besöket avbröts. Efter nya kontakter kunde emellertid revisionen genomföras utan anmärkning. Behov av stabil elström Ett sjukhus är av naturliga skäl helt beroende av stabil elförsörjning. Det gäller i synnerhet operationssalar, men också till exempel laboratorium, röntgen och administration. Enligt den ursprungliga planeringen skulle elförsörjningen säkras genom el från Bukavu stads elbolag (SNEL) med uppbackning av egna dieselgeneratorer vid strömavbrott. Det som skett sedan dess är att verksamheten vid sjukhuset växt avsevärt. Nu finns ett 20-tal byggnader på området och fler enheter (behandlingsrum, operationssalar) som är beroende av stabil elförsörjning. Samtidigt har den kommunala elförsörjningen blivit alltmer opålitlig. Strömavbrotten är fler och varar ofta längre. Expansionen av bostäder i stadsdelen Panzi har lett till ökad elförbrukning, något som i sin tur haft negativa följder för eltillförseln till sjukhuset. Detta har gjort att sjukhusets användning av diesel och ved ökat dramatiskt. Kostnaden för diesel, som fraktas på väg från Mombasa i Kenya eller Dar es Salam i Tanzania, uppgår nu till ca 12.000 USD per månad. Veden hämtas med lastbilar från skogar 50 km utanför från Bukavu. På sikt är detta en ohållbar situation. Sjukhusets ekonomi dräneras, samtidigt som miljön påverkas mycket negativt.
giprojektet vid Panzisjukhuset i Bukavu ligger väl i linje med Rotarys prioriteringar och att en samverkan mellan Rotary i Sverige och Rotary International skulle kunna öppna nya möjligheter. Vädjan till Sverige Vid ett besök hösten 2010 förde dr Mukwege samtal om energisituationen med några av sina kontaktpersoner i Sverige (se nedan). Han gav dem i uppdrag att undersöka om Panzisjukhusets elförsörjning skulle kunna säkras genom solenergi. Utan en väl fungerade infrastruktur är det i längden omöjligt att bedriva kvalitativ vård. I detta avseende blir Panzisjukhuset alltmer sårbart. En expert på energisystem åtog sig att i dialog med sjukhusets lokala tekniker analysera situationen och utröna på vilket sätt solenergi skulle kunna lösa problemen. En övergripande projektbeskrivning togs fram (www.mixtum.se). Den konstaterar att solenergi skulle kunna säkra en stabil försörjning av el och varmvatten, dramatiskt sänka driftskostnaderna och vara ytterligt skonsam mot miljön. De allmänna förutsättningarna för solenergi i Bukavu är i det närmaste ideala. Sjukhusets interna ledningsnät håller normal standard och kan integreras i ett nytt energisystem. Enligt den preliminära kostnadsberäkningen skulle en sådan installation av solenergi kosta ca 12 miljoner SEK. Ett antal enskilda organisationer och företag har kontaktats för finansiering av projektet, men hittills utan resultat. I det läget öppnades en dialog med Örebro- Engelbrekt Rotaryklubb. Det konstaterades att solener- Detta kan uppnås med solenergi Vad skulle då kunna göras och vilka resultat skulle kunna uppnås? De platta taken på sjukhusets byggnader passar utmärkt för solpaneler. Där kan 1000 paneler monteras, ca 2.000 kvadratmeter. Under dagtid ger panelerna all den ström som behövs och dessutom ett överskott. Överskottet skulle kunna säljas tillbaka till det kommunala elnätet. Nattetid blir det i huvudsak kommunal el. Då är förbrukningen låg och man tillgodogör sig överskottet. Ett avtal om detta behöver förhandlas fram med SNEL. Vid störningar i eltillförseln startar automatiskt en ny effektiv dieselgenerator och täcker upp de eventuella avbrotten. Så snart strömmen är tillbaka slås den av. Den diesel som då går åt är mycket marginell i jämförelse med vad som används i dag. För närvarande har den kommunala elen tidvis för låg spänning. Särskilda åtgärder kan behöva vidtas för att säkra tillräckligt god kvalité på den ingående strömmen. Det finns teknik för att säkra en sådan önskvärd kvalité. Via vattenfyllda solfångare, också monterade på sjukhusets tak, förses olika byggnader med varmvatten enligt önskat gradantal. Tvättanläggningen rustas upp med två industrimaskiner som är byggda för att drivas med solenergi. Tvätten förenklas avsevärt och blir mer effektiv. Autoklaver för sterilisering av instrument drivs med elström. Varje dag serveras mat för 300 personer. I dag sker all matlagning med vedeldning. Det går åt stora mängder ved vilket betyder mycket arbete och stora kostnader.
Dessutom är arbetsmiljön ett problem med mycket rök och stark värme. Med solenergi elektrifieras köket. Maten kan lagas effektivt, billigt och rent i en avsevärt förbättrad arbetsmiljö. Ytterligare två problem återstår att lösa. Det ena gäller förbränning av sjukhusavfall. I dag grävs det ner på sjukhusområdet. För att lösa det problemet krävs en brännugn som klarar minst 800 grader. Det andra problemet gäller ett kylrum för avlidna patienter. Det kan dröja någon eller några dagar innan släktingar har möjlighet att hämta sina döda anhöriga. Det bästa här vore en lösning som enbart använder energi dagtid då den är gratis. I båda dessa fall finns kunskaper och erfarenheter hos Kyrkogårdsförvaltningen och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg att utnyttja. Genomförande Så snart finansiering av hela eller delar av projektet är säkrad börjar genomförandet. En mer detaljerad projektering genomförs i nära dialog med sjukhusets tekniker. Dessa skall i så stor utsträckning som möjligt själva genomföra installationerna, där det behövs med hjälp av extern handledning. Ett internationellt ledande företag i Tyskland, SMA Solar Technology AG, Niestetal, erbjuder expertgranskning av föreslagna projektdokument och träning av tekniker med ansvar för implementering. Avsikten är att projekteringen av solenergi vid Panzisjukhuset skall granskas där och aktuella tekniker tränas. Ett stegvis genomförande har uppenbara fördelar. Det ger successiva erfarenheter och tid för den lokala personalen att bättre lära känna systemet och därmed möjlighet att på ett välinformerat sätt kunna sköta det. Väl installerat kräver emellertid ett solenergiprojekt som detta inte mycket tillsyn eller underhåll. Livslängden ligger bortom 25 år. Bild med tillstånd av Anusorn P nachol FreeDigitalPhotos.net Genomförandet kommer att ledas från Sverige i nära samverkan med lokalt ansvariga. Upphandlingen sker i huvudsak också här eller härifrån. Frakten sköts av The Human Bridge, (www.humanbridge.se), en organisation som på uppdrag av landsting och sjukhus i Sverige fraktar sjukvårdsmaterial till institutioner och sjukhus i utvecklingsländer över världen. En följd av bidrag från Rotary till finansieringen av projektet blir att Rotary genom en styrgrupp får ett avgörande inflytande över projektets ledning och att förvaltning av givna medel, utbetalningar, kontroll, rapportering och uppföljning sker under noggrann tillsyn från Rotary i den form som Rotary bestämmer. Pilotprojekt Många sjukhus och andra institutioner i utvecklingsländerna brottas med samma problem som Panzisjukhuset. Trots den rikliga tillgången på sol har solenergi hittills utnyttjats i förvånansvärt liten grad. Den lösning som nu föreslås för Panzisjukhuset skulle kunna tillämpas på många platser i många länder. Ett väl genomfört projekt i Bukavu skulle bli en viktig förebild för ett säkert, effektivt, miljövänligt och ekonomsikt mycket fördelaktigt sätt att säkra stabil energitillförsel. Som pilotprojekt skulle solenergi vid Panzisjukhuset i Bukavu därmed kunna få stor betydelse.
Kontaktpersoner Örebro-Engelbrekt Rotaryklubb: Tommy Sandén: VD Concess AB, tel: 070-635 80 35, e-post: tommy.sanden@concess.se. Bo Westerling, tel: 072-701 01 23, e-post: bo.westerling@gmail.com. Anders Ejdeholt, tel: 070-556 47 50, e-post: ejdeholt@white.se. Teknisk ledning: Yngve Karlsson: tidigare Chalmers tekniska högskola, Göteborg, numera det egna företaget Mixtum, adress: Gläntevägen 30, 422 27 Hisings Backa, tel: 0706-37 11 51, e-post: yngve@mixtum.se. Övergripande projektansvar: Marie Börjesson: 2004-2005 administrativ chef för kvinnosjukvården vid Panzisjukhuset, mångårig personlig vän till dr Mukwege, adress: Chapmansgatan 4, 414 54 Göteborg, tel: 031-41 00 09, e-post: mariepom@ yahoo.com. Sigfrid Deminger: tidigare rådgivare på Sida, under många år engagerad i Panzisjukhusets utveckling, ombedd av sjukhuset att söka en lösning på dess energiproblem, personlig vän till dr Mukwege, adress: Chapmansgatan 4, 414 54 Göteborg, tel: 031-41 00 09 Göteborg, e-post: sigfrid.deminger@telia.com.