ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008

TYÖTTÖMYYSVAKUUTUSRAHASTO 1 (24) 28.12.2007 ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT...3 1.1. Förändringar i premiestrukturen från år 2009...3 2. BETALNINGSSKYLDIGA...4 2.1. Huvudregel...4 2.1.1. Skyldiga att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är:...4 2.1.2. Skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är:...4 2.2. Avvikelser från betalningsskyldigheten...5 2.2.1. Arbetsgivaren är inte betalningsskyldig...5 2.2.2. Löntagaren är inte betalningsskyldig...7 2.3. Hur befrielse från betalningsskyldighet inverkar på löntagarens arbetslöshetsdagpenning...8 2.4. Praktiska exempel på fall där arbetslöshetsförsäkringspremie inte uppbärs...9 2.4.1. Arbetstagaren sysselsätts högst 12 dagar under kalenderåret...9 2.4.2. Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag...9 2.4.3. Vissa FöPL underställda delägare i aktiebolag...10 2.4.4. Hemhjälpar och hemstädare...10 2.4.5. Personen är försäkrad med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstid...10 2.5. Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie 2008...10 3. DELÄGARE I FÖRETAG...11 3.1. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är en delägare i ett företag...11 3.1.1. Ledande ställning...12 3.1.2. Familjemedlem...12 3.2. Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför...13 3.2.1. Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag...14 3.2.2. Förändringar i ägandeförhållanden...15 4. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER...15 4.1. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie...15 4.2. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie...15 4.3. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare i företag och delägares löntagarpremier...16 4.4. Exempel på arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie...16 5. LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING...17 5.1. Lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien är inte bland annat...18 5.2. Exceptionella situationer...19 6. BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS...19 6.1. Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen...19 6.2. Försäkringsbolaget uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien av arbetsgivaren...20 6.3. Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien...20 6.4. Dröjsmålsränta och utsökning...21 6.5. Retroaktiv korrigering av slutlig premie...21 6.5.1. Försäkringsanstaltens självrättelse...21 6.5.2. Ändringssökande...21 6.5.3. Preskription av fordran som har fastställts genom ändringssökande...22 6.6. Arbetsgivarens informationsskyldighet...22 6.6.1. Följder av lämnande av felaktiga uppgifter eller försummelse av informationsskyldigheten..22 6.6.2. Rätt till insyn i anslutning till uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier...22 6.7. Överföring av olycksfallsförsäkringen till en annan anstalt mitt under kalenderåret...23 6.8. Försummelse av betalning av arbetslöshetsförsäkringspremie...23 6.9. Register för övervakning av arbetslöshetsförsäkringspremier...23 7. INFORMATION OCH HANDLEDNING...24

3 ANVISNINGAR OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER ÅR 2008 Enligt 10 i lagen om finansieringen av arbetslöshetsförmåner (555/1998) styr, utvecklar och övervakar Arbetslöshetsförsäkringsfonden verkställigheten av uppbördsförfarandet i fråga om arbetslöshetsförsäkringspremier. På denna grund ger Arbetslöshetsförsäkringsfonden ut anvisningar för de arbetslöshetsförsäkringspremier som hänför sig till år 2008. Anvisningarna träder i kraft 1.1.2008. På de premier som hänför sig till tidigare år tillämpas de tidigare anvisningarna för respektive år. 1. ALLMÄNT Skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier grundar sig på lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (nedan finansieringslagen). Lagen utfärdades i juli 1998 och den har tillämpats i fråga om finansiering av arbetslöshetsförmåner samt arbetslöshetsförsäkringspremier från början av år 1999. Arbetslöshetsförsäkringspremierna består av två delar - arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna sköts i anslutning till den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Detta innebär att samma försäkringsbolag i vilket arbetsgivaren har tecknat den lagstadgade olycksfallsförsäkringen uppbär av arbetsgivaren såväl arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie som löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Den senare av dessa har arbetsgivaren innehållit från den anställdas lön. Försäkringsbolaget har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien. Försäkringspremien fastställs slutgiltigt per kalenderår efter att försäkringsperioden enligt lagen om olycksfallsförsäkring löpt ut. Försäkringsbolaget redovisar de av arbetsgivaren uppburna avgifterna vidare till Arbetslöshetsförsäkringsfonden. Olycksfallsförsäkringsanstalternas förbund sköter uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremierna, om arbetsgivaren har försummat sin försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfallsförsäkring och därigenom samtidigt försummat att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 1.1. Förändringar i premiestrukturen från år 2009 Arbetslöshetsförsäkringens premiestruktur kommer att ändras i början av år 2009. Arbetslöshetspensionen som pensionsform upphör, och äldre arbetslösas utkomst tryggas inom arbetslöshetsersättningssystemet i fortsättningen genom en så kallad förlängd rätt till tilläggsdagar. De självriskpremier för arbetslöshetspensionen som tidigare uppburits inom pensionssystemet övergår till arbetslöshetsförsäkringen (självriskpremie för storarbetsgivare, som regleras i 8a kapitlet i finansieringslagen). Självriskpremier uppbärs av arbetsgivare vilkas lönesumma inom arbetslöshetsförsäkringen uppgår till minst 1,5 miljoner euro, och full självriskpremie uppbärs av företag med en lönesumma på över 24 miljoner euro (enligt nivån år 2004).

4 Gränserna för lönesummorna justeras årligen med en lönekoefficient enligt lagen om pension för arbetstagare. Arbetslöshetsförsäkringsfonden uppbär självriskpremierna för arbetslöshetsersättningen av de betalningsskyldiga arbetsgivarna från och med år 2009. I övrigt uppbärs premierna för arbetslöshetsförsäkringen alltjämt i samband med den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Det har bedömts att den i finansieringslagen föreskrivna kollektiva tilläggsdagspremien skulle börja uppbäras år 2012.Olycksfallsförsäkringsanstalterna uppbär den kollektiva tilläggsdagspremien i samband med den normala arbetslöshetsförsäkringspremien. Närmare uppgifter om självrisken för storarbetsgivare och dess betydelse för arbetsgivaren fås på Arbetslöshetsförsäkringsfondens hemsida www.tvr.fi. 2. BETALNINGSSKYLDIGA Om arbetsgivarens betalningsskyldighet stadgas i finansieringslagens (1301/02) 12 och om löntagarens betalningsskyldighet i lagens 15. Arbetslöshetsförsäkringspremien är en avgift av skattenatur, men samtidigt bygger arbetslöshetsförsäkringen också delvis på försäkringsprincipen. Denna princip tar sig främst uttryck i befrielse från betalningsskyldighet i vissa situationer. 2.1. Huvudregel 2.1.1. Skyldiga att betala arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är: sådana arbetsgivare som enligt lagen om olycksfallsförsäkring är skyldiga att försäkra sina anställda. Arbetsgivarens betalningsskyldighet gäller också delägare i företag (se närmare nedan). 2.1.2. Skyldiga att betala löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie är: personer i arbets- eller tjänsteförhållande eller annat anställningsförhållande, vilka omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat. Bägge ovan nämnda förutsättningar ska uppfyllas för att betalningsskyldighet ska uppkomma. Betalningsskyldigheten gäller också delägare i företag (se närmare nedan). Arbets- och tjänsteförhållande Kännetecknen för ett arbetsförhållande är att ett avtal ingåtts att arbetet utförs för någon annans räkning att arbetsgivaren har rätt att leda och övervaka arbetet att vederlag betalas för arbetet.

5 Med tjänsteförhållande avses en offentligrättslig anställning där staten eller kommunen är arbetsgivare och tjänstemannen eller tjänsteinnehavaren utför arbete. Obligatoriskt olycksfallsskydd Skyldighet att teckna en lagstadgad olycksfallsförsäkring har arbetsgivare som under ett kalenderår har anställda i arbets- eller tjänsteförhållande under sammanlagt mer än 12 arbetsdagar. Med arbetsdagar avses kalenderdagar och till exempel inte en arbetsmängd på 8 timmar. Om sex personer arbetar två hela dagar blir detta sammanlagt redan 12 arbetsdagar. Olycksfallsskyddet för professionella idrottare har ordnats genom speciallagstiftning (lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottare 575/2000). För dem gäller alltså inte den lagstadgade olycksfallsförsäkringen enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Därför uppbärs heller ingen arbetslöshetsförsäkringspremie. 2.2. Avvikelser från betalningsskyldigheten 2.2.1. Arbetsgivaren är inte betalningsskyldig Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för följande personer: 1) arbetstagare som tjänstgör på ett sådant finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport och som inte bor i Finland, 2) arbetstagare som är under 17 år eller över 65 år; i praktiken börjar åldersgränsen tillämpas från den första löneutbetalningsdagen under den kalendermånad som följer efter att åldersgränsen uppnåtts, 3) ansvarig bolagsman i kommanditbolag, 4) bolagsman i öppet bolag, 5) arbetstagare för vilken det i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen tillämpade försäkringspremiesystemet inte grundar sig på ett lönebelopp som arbetsgivaren betalat (med fast premie, bl.a. hemhjälpar och hemstädare), 6) arbetstagare som för sin huvudsyssla enligt lagen om pension för företagare (1272/2006) eller lagen om pension för lantbruksföretagare (1280/2006) är skyldig att ta en försäkring enligt dessa lagar och som enligt 1 kap. 6 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa måste betraktas som företagare och följaktligen inte har rätt till förmåner som finansieras med arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier. (RP 243/2002, förarbeten till finansieringslagen) I finansieringslagen hänvisas till lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare, vilka har upphävts. Efter att de nya pensionslagarna trätt i kraft avses den pensionsförsäkringsskyldighet som regleras i dessa.

6 Huruvida en person som blivit arbetslös ska betraktas som företagare i systemet med utkomstskydd för arbetslösa avgörs av arbetskraftsmyndigheten. De nedan angivna riktlinjerna baserar sig på en anvisning från arbetsministeriet. Anvisningen följer i sin helhet som bilaga till denna anvisning. Med företagare avses en person som utför förvärvsarbete utan att stå i arbetsavtalsförhållande eller i tjänsteförhållande eller annat offentligrättsligt anställningsförhållande (3 1 mom. i lagen om pension för företagare). o Företagare som är bosatt och verksam i Finland ska försäkra sig för ålderdom, invaliditet och dödsfall på det sätt som föreskrivs i lagen om pension för företagare. Bosättning i Finland förutsätts dock inte om företagaren är bosatt i ett EUeller EES-land (1 2 mom. i lagen om pension för företagare). o Den obligatoriska företagarpensionsförsäkringen är tillräcklig för att personen ska anses som företagare enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, men enbart på grundval av den obligatoriska försäkringen kan man inte sluta sig till huruvida personen har företagandet som huvudsyssla. o Den frivilliga FöPL- eller LFöPL-försäkringen befriar inte företagaren från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. o Befrielse från försäkringsskyldighet enligt FöPL: Före år 2007 har en företagare kunnat befrias från försäkringsskyldighet enligt FöPL. En person som bedriver dylik på ansökan oförsäkrad företagsverksamhet ska i regel betraktas som en sådan företagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, varvid ingen skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier föreligger. Från början av år 2007 kan denna befrielse endast gälla företagare födda före 1.1.1961 som beviljats befrielse under den gamla lagen om pension för företagare. Alla andra, inklusive företagare födda efter 31.12.1960 som tidigare varit befriade från pensionsförsäkringsskyldighet, är pensionsförsäkringsskyldiga från och med 1.1.2007. En person har tidigare kunnat befrias från försäkringsskyldigheten av den orsaken att ingen pension längre intjänas, eftersom han eller hon redan har full pension. Fram till slutet av år 2001 kunde befrielse också beviljas på grundval av ett tidigare kumulerat försäkringsskydd. Bedömningen av om företagarverksamheten ska betraktas som huvudsyssla grundar sig på tidsanvändningen: företagsverksamhet eller eget arbete anses sysselsätta en person på heltid, om den arbetsinsats som verksamheten kräver är så stor att den hindrar honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Företagsverksamheten betraktas som en bisyssla, om man på grundval av tiden i arbete eller annars kan anta att den arbetsinsats som företagsverksamheten kräver är så ringa att den inte utgör något hinder för att ta emot heltidsarbete (se RP 115/2002). o Företagsverksamhetens resultat har ingen direkt betydelse då det gäller att bedöma en persons sysselsättningsgrad, eftersom också en mindre lönsam eller t.o.m. förlustbringande verksamhet kan kräva en så stor arbetsinsats att det inte är möjligt för personen att ta emot heltidsarbete.

7 Exempel: o Begynnande företagsverksamhet betraktas i regel som huvudsyssla. I vissa fall kan verksamheten dock kräva en så liten arbetsinsats att den kan betraktas som bisyssla vid tillämpning av lagen om utkomstskydd för arbetslösa. o När en person har bedrivit företagsverksamhet vid sidan av ett heltidsarbete en tillräckligt lång tid, är det fråga om ett typiskt fall av företagsverksamhet som bisyssla. Personen har då genom sin tid i arbete bevisat att företagsverksamheten bedrivs som bisyssla. Som tillräckligt lång tid kan för detta syfte betraktas tio månader i heltidsarbete. En annan motsvarande vägande grund för att företagsverksamheten ska kunna betraktas som bisyssla är att personen studerat på heltid vid sidan av företagsverksamheten. o Företagsverksamheten kan också vara säsongbetonad. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses företagsverksamheten vara säsongbetonad om det på grund av naturförhållanden i genomsnitt är möjligt att idka den under sammanlagt högst sex månader om året och inkomsten av den säsongbetonade företagsverksamheten inte tryggar eller är avsedd att trygga försörjningen året om (t.ex. bärodlare, insjöfiskare). En person som idkar denna typ av företagsverksamhet är undantagsvis berättigad till arbetslöshetsförmåner under den tid företagsverksamheten på grund av sin säsongbetonade karaktär inte idkas, om personen uppfyller de övriga förutsättningarna för att få dagpenning. Eftersom en säsongbetonad företagsverksamhet idkas som huvudsyssla endast en del av året, ska arbetslöshetsförsäkringspremier undantagsvis uppbäras, även om personen en del av året är sysselsatt i sin företagsverksamhet till den grad att det inte är möjligt för honom eller henne att ta emot heltidsarbete. Betalningsskyldigheten gäller personer som är heltidsanställda i företaget i fråga även om han eller hon i annan verksamhet uppger sig vara företagare. Betalningsskyldigheten gäller inte sådan delägare i aktiebolag som arbetar på heltid i sitt bolag och som är skyldig att teckna en egen FöPL-försäkring (dvs. som till exempel äger över 50 % av aktierna tillsammans med sin sambo, men som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen). Betalningsskyldigheten gäller inte heller sådana deltidsanställda som i sin egen huvudsyssla är skyldiga att teckna en FöPL- eller LFöPL-försäkring. Befrielse från betalningsskyldighet på grundval av arbete utomlands Olycksfallsförsäkringsanstalten kan på ansökan av arbetsgivaren genom samrådsförfarande besluta att en arbetstagare inte omfattas av arbetsgivarens olycksfallsförsäkring, om arbetstagaren arbetar utomlands och arbetet inte är tillfälligt. (34 i lagen om olycksfallsförsäkring) För en sådan arbetstagare behöver inte heller arbetslöshetsförsäkringspremie betalas. 2.2.2. Löntagaren är inte betalningsskyldig Följande personer är inte betalningsskyldiga:

8 1) arbetstagare som tjänstgör på ett sådant finskt fartyg som inskrivits i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om förbättrande av konkurrenskraften för fartyg som används för sjötransport och som inte bor i Finland, 2) arbetstagare som är under 17 år eller över 65 år; i praktiken börjar åldersgränsen tillämpas från den första löneutbetalningsdagen under den kalendermånad som följer efter att åldersgränsen uppnåtts. 3) ansvarig bolagsman i kommanditbolag, 4) bolagsman i öppet bolag, 5) sådan familjevårdare som avses i familjevårdarlagen, 6) arbetstagare för vilken det i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen tillämpade försäkringspremiesystemet inte grundar sig på ett lönebelopp som arbetsgivaren betalat (med fast premie, bl.a. hemhjälpar och hemstädare), 7) arbetstagare som för sin huvudsyssla enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare är skyldig att ta en försäkring enligt dessa lagar (se sidan 4, punkt 6 med exempel). Befrielse från betalningsskyldighet på grundval av arbete utomlands Om arbetsgivaren med stöd av 34 i lagen om olycksfallsförsäkring är befriad från skyldigheten att teckna en olycksfallsförsäkring på grund av att arbetstagaren arbetar utomlands, uppbärs inte heller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Pension medför inte befrielse från skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremier Från lönen för en pensionerad person under 65 år innehålls såväl löntagares som arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, om inte annat föranleds av ovan nämnda undantagsbestämmelser. 2.3. Hur befrielse från betalningsskyldighet inverkar på löntagarens arbetslöshetsdagpenning (Gäller bl.a. barnskötare, hemhjälpar och hemstädare.) Bestämmelser om den grunddagpenning som söks från Folkpensionsanstalten och de inkomstrelaterade förmåner som arbetslöshetskassorna betalar ut finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002). Enligt lagens 1 kap. 8 ska lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte tillämpas på en sådan löntagare som inte är skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie enligt 15 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998). Om ingen arbetslöshetsförsäkringspremie betalas, till exempel om den lagstadgade olycksfallsförsäkringen grundar sig på något annat än lönesumman (dvs. en olycksfallsförsäkring med fast premie), tillämpar arbetskraftsmyndigheten inte lagen om utkomst-

9 skydd för arbetslösa på anställningen i fråga. Med andra ord beaktas inte anställningen vid utredningen av den sökandes rätt till arbetslöshetsförmåner. Detta innebär dock inte nödvändigtvis att den sökande förvägras arbetslöshetsdagpenning. Dagpenning kan beviljas om den sökande har haft andra anställningar och om förutsättningarna för utbetalning av dagpenning uppfylls. Exempel: Lagen om utkomstskydd för arbetslösa innehåller ett arbetsvillkor (5 kap. 3 ). Den sökande ska ha arbetat en viss tid under en viss period för att ha rätt till arbetslöshetsförmån. Vid granskningen av huruvida arbetsvillkoret uppfylls behöver Folkpensionsanstalten/kassan inte beakta ett sådant anställningsförhållande under vilket ingen skyldighet föreligger att innehålla arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen. Enligt regeringens proposition (RP 76/2004) kan man nämligen när det gäller arbetsvillkoret endast beakta ett sådant arbete som utförs under det att personen omfattas av lagens tillämpningsområde. Arbetslöshetsförsäkringsfonden och Försäkringsinspektionen har upplyst social- och hälsovårdsministeriet om detta. Fonden rekommenderar att försäkringsanstalten i dessa fall gör upp en sådan försäkring för arbetsgivaren som baserar sig på lönebeloppet, om arbetsgivaren så begär. Närmare information om detta fås från Folkpensionsanstalten och arbetslöshetskassorna, som beslutar huruvida de sökande beviljas arbetslöshetsdagpenning eller inte. 2.4. Praktiska exempel på fall där arbetslöshetsförsäkringspremie inte uppbärs 2.4.1. Arbetstagaren sysselsätts högst 12 dagar under kalenderåret Arbetslöshetsförsäkringspremier betalas inte, om arbetsgivaren under ett kalenderår sysselsätter anställda under högst 12 arbetsdagar och därför inte har tecknat någon lagstadgad olycksfallsförsäkring. En dylik s.k. småarbetsgivare är inte skyldig att teckna lagstadgad olycksfallsförsäkring och är således inte heller skyldig att betala arbetsgivares eller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Om arbetsgivaren har tecknat en obligatorisk försäkring som grundar sig på lagen om olycksfallsförsäkring, trots att kravet på 12 arbetsdagar inte uppfylls, uppbärs dock både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. 2.4.2. Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag Bolagsmän i öppna bolag och ansvariga bolagsmän i kommanditbolag är inte skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. Betalningsskyldighet uppstår inte ens fastän de skulle omfattas av det obligatoriska lagstadgade olycksfallsskyddet. Betalningsskyldigheten gäller dock för tysta bolagsmän i kommanditbolag, om de arbetar i företaget och omfattas av det obligatoriska olycksfallsskydd som arbetsgivaren ordnat.

10 Till exempel kan en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag omfattas av den obligatoriska lagstadgade olycksfallsförsäkringen, om han eller hon ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar i företaget har en bestämmanderätt som motsvarar högst hälften. Bolagsmannen är dock inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier enligt ett uttryckligt stadgande i finansieringslagen. 2.4.3. Vissa FöPL underställda delägare i aktiebolag Betalningsskyldigheten gäller inte sådan delägare i aktiebolag som arbetar på heltid i sitt bolag och som är skyldig att teckna en egen FöPL-försäkring (dvs. som till exempel äger över 50 % av aktierna tillsammans med sin sambo, men som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen). 2.4.4. Hemhjälpar och hemstädare Arbetslöshetsförsäkringspremier uppbärs inte, om en fast årspremie har uppburits som premie för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, dvs. i de fall där försäkringspremien inte grundar sig på ett lönebelopp. Dylika lagstadgade olycksfallsförsäkringar med så kallad fast premie kan i praktiken tecknas för hemhjälpar och hemstädare. Hemhjälpens arbetsuppgifter kan utöver hemvård i barnfamiljer omfatta också barnavård (se även punkt 2.3 ovan). 2.4.5. Personen är försäkrad med en frivillig olycksfallsförsäkring för arbetstid Skyldighet att betala arbetslöshetsförsäkringspremier föreligger inte, om en frivillig försäkring i enlighet med 57 1 eller 4 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring har tecknats som skydd i händelse av olycksfall i arbete. I dessa fall har arbetsgivaren inte obligatorisk försäkringsskyldighet enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Till exempel är en företagare eller självständig yrkesutövare, som inte omfattas av det obligatoriska olycksfallsskyddet och som har tecknat en frivillig försäkring för arbetstid enligt 57 1 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring, inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremier. 2.5. Gränser för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremie 2008 Gränserna för lönesumman vid uppbörd av arbetslöshetsförsäkringspremier fastställs för varje kalenderår för varje försäkringstagare på FO-nummernivå, inte särskilt för varje försäkring (se även punkt 4, arbetslöshetsförsäkringspremier). Dessa eurogränser är beroende av procenten för arbetslöshetsförsäkringspremier för respektive år och fastställs således årligen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie uppbärs inte av arbetsgivaren, om det lönebelopp som ligger till grund för arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie år 2008 är högst 6 714 euro. I fråga om delägare i företag uppbärs arbetsgivarpremie inte, om det lönebelopp som utgör grund för arbetsgivarens premie är högst 6 714 euro. Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie av arbetstagarna, men försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för de anställda i samma företag år 2008 sammanlagt är högst 5 294 euro.

11 I fråga om delägare i företag innehåller arbetsgivaren löntagarpremie av delägarna, men försäkringsanstalterna uppbär inte premierna av arbetsgivaren, om de lönebelopp som utgör grund för löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie sammanlagt är högst 15 000 euro. 3. DELÄGARE I FÖRETAG I finansieringslagen används begreppet delägare i företag. Detta begrepp förekommer inte inom den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Skyldigheten att betala arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie gäller delägare i företag som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. 14 och 16 i finansieringslagen innehåller bestämmelser om arbetslöshetsförsäkringspremier som betalas för delägare i företag. I dessa paragrafer finns hänvisningar till 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa som innehåller en definition av delägare i företag. Delägare i företag kan finnas i aktiebolag och i andra företag eller sammanslutningar. 3.1. Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa är en delägare i ett företag 1) en person som arbetar i ledande ställning i ett aktiebolag där han själv har minst 15 % eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 30 % av aktiekapitalet eller av den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt, eller 2) en person som arbetar i ett aktiebolag där han själv eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom har minst 50 % aktiekapitalet eller den rösträtt som aktierna medför eller annars har motsvarande bestämmanderätt, eller 3) en person som på ett ovan i punkt 1 eller 2 angivet sätt arbetar i ett annat företag eller en annan sammanslutning där han eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom anses ha en sådan bestämmanderätt som avses i de nämnda punkterna. De andra företag eller sammanslutningar som avses i punkt 3 kan vara öppna bolag, kommanditbolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller privata näringsidkare (självständig företagare, yrkesutövare). En näringsidkare äger ingen företagsegendom och bedriver inte heller verksamhet via någon juridisk person (t.ex. Ab, Kb) utan bedriver verksamheten i sitt eget namn och äger all egendom i anslutning till verksamheten som privatperson. Om en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i gemensamt hushåll är anställd hos näringsidkaren, betraktas sambon som delägare, eftersom näringsidkaren har ensam bestämmanderätt gällande företagsverksamheten (se RP 115/2002). En i punkt 3 avsedd delägare kan t.ex. vara

12 - en avlönad tyst bolagsman i kommanditbolag eller någon annan som arbetar i ett kommanditbolag, vilken bor i samma hushåll som en ansvarig bolagsman och är hans familjemedlem, - en avlönad person som arbetar i ett öppet bolag, vilken bor i samma hushåll som en bolagsman och är hans familjemedlem, - en sambo som bor tillsammans med en privat näringsidkare i gemensamt hushåll och som är anställd hos näringsidkaren. Också så kallat indirekt ägande via ett annat företag eller en annan sammanslutning beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs (se punkt 3.2, Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför). 3.1.1. Ledande ställning I lagen om utkomstskydd för arbetslösa anses en person ha ledande ställning i ett företag om han eller hon är verkställande direktör eller styrelsemedlem i ett aktiebolag eller har motsvarande ställning i ett aktiebolag eller ett annat företag eller en annan sammanslutning. Suppleanter i styrelsen anses stå i ledande ställning endast om de deltar i styrelsemötena så ofta att de i praktiken anses ha samma beslutanderätt som de ordinarie styrelsemedlemmarna. Prokura eller annan rätt att teckna firma medför inte i sig ledande ställning i bolaget i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Definitionen av ledande ställning är inte uttömmande. En person som arbetar tillsammans med verkställande direktören och en styrelsemedlem i motsvarande position kan anses stå i ledande ställning. Inom tillämpningspraxis för lagen om utkomstskydd för arbetslösa har man gjort bedömningen att i ett litet bolag, där tre delägare ägde lika stora andelar (1/3), utövades bestämmanderätten gemensamt och också sådana ägare som inte var styrelsemedlemmar eller verkställande direktör ansågs stå i ledande ställning. I den lagstadgade olycksfallsförsäkringen innebär däremot medlemskap i styrelsen inte nödvändigtvis att personen anses stå i ledande ställning. 3.1.2. Familjemedlem Såsom familjemedlem till en person som arbetar i ett företag betraktas make och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led, vilka bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll. Förutom maken betraktas således till exempel också barn, föräldrar samt moroch farföräldrar till en person som arbetar i ett företag såsom dennes familjemedlemmar, om de bor tillsammans med honom i gemensamt hushåll. Om personerna enligt uppgifterna i befolkningsregistret bor på samma adress, anses de i regel bo i samma hushåll. Detta ska dock avgöras på grundval av den faktiska situationen och ett faktiskt gemensamt hushåll. Makar som till följd av söndring varaktigt bor åtskiljs betraktas inte som varandras familjemedlemmar. Parterna i ett registrerat partnerskap jämställs med äkta makar. Sambo jämställs med äkta make. I 1 kap. 7 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppräknas för klarhetens skull förutsättningarna för ett samboförhållande: parterna är en

13 man och en kvinna som under äktenskapsliknande förhållanden bor i ett hushåll som bör betraktas som gemensamt och detta tillstånd inte är uppenbart tillfälligt. I lagen om olycksfallsförsäkring betraktas däremot inte en sambo utan endast en äkta make som familjemedlem. 3.2. Indirekt ägande; det röstetal som aktierna medför Också så kallat indirekt ägande via andra företag eller sammanslutningar beaktas när ägandet eller bestämmanderätten fastställs. Ägande i mellanbolag förutsätter i första hand att a) personen eller hans familjemedlemmar ensamma eller tillsammans med honom äger minst hälften av mellanbolagets aktiekapital eller b) röstetalet för de aktier som de äger utgör minst hälften av röstetalet för samtliga aktier eller c) personen själv eller någon medlem av hans familj är bolagsman i ett öppet bolag som utgör mellanbolag, ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag som utgör mellanbolag eller näringsidkare i egenskap av mellanbolag. Ägande i mellanbolag förutsätter dock inte att personen arbetar i mellanbolaget. Personen betraktas således som delägare i företaget, om han har ovannämnda bestämmanderätt i mellanbolaget och via detta eller tillsammans med ägandet i mellanbolaget har sådan bestämmanderätt som fastställs i 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i någon annan sammanslutning. Om förutom ovanstående också kriterierna nedan uppfylls, är personen delägare: 1) personen är i ledande ställning och äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 15 % (personen ska själv äga minst hälften av mellanbolaget) eller 2) personen är i ledande ställning och äger tillsammans med sina familjemedlemmar direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % eller 3) personen är i ledande ställning och hans familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 30 % (personen själv äger alltså ingenting) eller 4) personen äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % antingen ensam eller tillsammans med sina familjemedlemmar eller 5) personens familjemedlemmar äger direkt och/eller via ett mellanbolag sammanlagt minst 50 % (personen själv äger alltså ingenting). Med ägande avses i ett aktiebolag både ägande av aktier och det röstetal som aktierna medför. Röstetalet saknar däremot betydelse i den lagstadgade olycksfallsförsäkringen.

14 3.2.1. Exempel på delägarskap i företag till följd av ägande i mellanbolag Exempel 1: Verkställande direktör Aalto arbetar i Företag 1 Ab, i vilket han inte direkt äger aktier. Aalto äger dock 60 % av Företag 2 Ab:s aktier och detta Företag 2 Ab äger i sin tur 20 % av Företag 1 Ab:s aktier. Eftersom Aalto äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom verkställande direktör Aalto via sitt ägande i mellanbolaget har en ägarandel på över 15 % av Företag 1, betraktas Aalto som delägare i Företag 1. Om Aalto inte vore i ledande ställning i Företag 1, skulle han inte vara delägare. Exempel 2: Laine arbetar som löneräknare (inte ledande ställning) i Företag 1 Ab. Han äger själv inga aktier i Företag 1 Ab och sitter inte i bolagets styrelse. Däremot äger Företag 2 Ab 50 % av Företag 1 Ab och Laine i sin tur äger tillsammans med sin make 50 % av aktierna i Företag 2 Ab (= mellanbolag). Eftersom Laine tillsammans med sin make äger minst hälften av aktierna i mellanbolaget (Företag 2) och eftersom Laine via ägande i mellanbolaget har en ägarandel på minst 50 % i Företag 1, är Laine delägare i Företag 1 Ab. Om Företag 2 (mellanbolag) hade ägt mindre än 50 % av aktierna i Företag 1, skulle Laine inte ha varit delägare i Företag 1 eftersom han inte är i ledande ställning. Exempel 3: Är fru Eronen delägare i Firma Ab? Fru Eronen arbetar i Firma Ab och sitter i företagets styrelse. Fru Eronen äger inga aktier i Firma Ab. Gio Ab äger 15 procent av aktierna i Firma Ab. Fru Eronen äger 25 procent av aktierna i Gio Ab och hennes make, herr Eronen, äger likaså 25 procent av aktierna i Gio Ab. Fru Eronens ägande via mellanbolaget Gio Ab beaktas inte, eftersom hon inte äger hälften av vare sig aktierna i mellanbolaget eller det röstetal som aktierna medför. Fru Eronen är inte delägare i Firma Ab. Fru Eronen äg. 25 % Gio Ab äg. 25 % Herr Eronen äg. 15 % Firma Ab, fru Eronen är anställd i bolaget och sitter i styrelsen

15 Exempel 4: Är herr Virtanen delägare i Mela Ab? (via två mellanbolag) Herr Virtanen äger hälften av aktierna i Zoa Ab. Zoa Ab äger hälften av aktierna i You Ab. You Ab äger 15 procent av aktierna i Mela Ab, där Herr Virtanen är anställd. Herr Virtanen är styrelsemedlem i Mela Ab. Herr Virtanen och Zoa Ab har inget direkt ägande i Mela Ab. Herr Virtanen anses via mellanbolagen äga 15 procent av Mela Ab, och eftersom han är i ledande ställning i bolaget är herr Virtanen delägare i Mela Ab. Herr Virtanen äg. 50 % Zoa Ab äg. 50 % You Ab äg. 15 % Mela Ab; Herr X anställd och styrelsemedlem (Angående indirekt ägande se även bifogade SHM:s anvisningar om tillämpningen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa 11.3.2004, dnr 2/02/2004 s. 14 16.) 3.2.2. Förändringar i ägandeförhållanden När försäkringsbolaget får kännedom om en ändring i företagets ägandeförhållanden uppbär försäkringsbolaget arbetslöshetsförsäkringspremien i mån av möjlighet enligt de faktiska ägandeförhållandena från och med den tidpunkt då förändringen trätt i kraft. Arbetsgivaren ska beakta förändringen i ägandeförhållandena från och med den löneutbetalning som följer efter förändringen. 4. ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGSPREMIER Bestämmelser om arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier för år 2008 finns i 18 i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner. 4.1. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie År 2008 är löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,34 procent av lönen. Premien uppbärs i samband med varje löneutbetalning. Premieprocenten för år 2008 gäller omedelbart från årets början. 4.2. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie Arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att den år 2008 är 0,7 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 1 686 000 euro och 2,9 procent av lönen för den överskjutande delen av lönebeloppet.

16 Gränsen för lönesumman justeras årligen med en lönekoefficient enligt lagen om pension för arbetstagare. Arbetsgivaren ska meddela att försäkringarna fördelas på flera bolag, om den sammanlagda lönesumma som arbetsgivaren betalar överstiger 1 686 000 euro. Om arbetsgivaren har gett felaktiga uppgifter eller försummat att ge sådana uppgifter som behövs för fastställandet av försäkringspremien, har försäkringsbolaget rätt att utifrån ett uppskattat ansvar påföra arbetsgivaren en skälig försäkringspremie till högst det fyrfaldiga beloppet för den tid som försummelsen eller de felaktiga uppgifterna gäller (se även punkt 6.6, Arbetsgivarens informationsskyldighet). 4.3. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för delägare i företag och delägares löntagarpremier Arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier som uppbärs för sådana delägare i företag som avses i 1 kap. 6 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa fastställs så, att de motsvarar finansieringen av de förmåner som delägare är berättigade till. År 2008 är arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie som uppbärs för delägare i företag 0,70 procent och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,12 procent av beloppet av de arbetslöner som betalats till delägaren. 4.4. Exempel på arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie Förskott på arbetslöshetsförsäkringspremierna år 2008, företagets lönebelopp är 2 000 000 euro (i företaget arbetar inga delägare). Arbetsgivarpremie: rat 1.1.2008 rat 1.3.2008 rat 1.9.2008 0,7 % x 2.000.000 euro = 14.000 euro 1,1 % x 314.000 euro = 3.454 euro 1,1 % x 314.000 euro = 3.454 euro sammanlagt 20.908 euro. Kontrollkalkyl: 0,70 % x 1.686.000 euro = 11.802 euro + 2,9 % x 314.000 euro = 9.106 euro sammanlagt 20.908 euro.

17 Löntagarpremie: Utöver arbetsgivarpremien innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie i samband med varje löneutbetalning och betalar löntagarpremierna för hela året till olycksfallsförsäkringsanstalten som ett engångsbelopp 1.5.2008. rat 1.5.2008 0,34 % x 2.000.000 euro = 6.800 euro Premierna justeras enligt de slutliga lönesummorna. 5. LÖNEBEGREPPET INOM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRING Som lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien betraktas lön, resultatpremier eller annat vederlag som fås i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande och som betalats eller enligt avtal ska betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag betraktas som lön också då det i stället för av arbetsgivaren betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, en myndighet som sköter sådant lönegarantiärende som avses i lönegarantilagen eller någon annan betalare (ställföreträdande betalare). Till lönen räknas också sådant vederlag för arbete som enligt avtal delvis eller helt ska gottgöras i form av: 1) betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten Med betjäningsavgifter eller gåvor av allmänheten avses såväl frivilliga betjäningsavgifter som på förhand prissatta betjäningsavgifter. 2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor och som arbetstagaren får i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal; eller 3) stöd för privat vård enligt lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn eller något annat motsvarande stöd som betalas av staten eller kommunen. Situationer där vårdaren står i anställningsförhållande till barnets föräldrar, trots att stödet tekniskt sett betalas via Folkpensionsanstalten. Arbetsgivaren ansvarar för både löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie, såvida ingen annan lön betalas till vårdaren utöver stöden. Om vårdaren också får annan lön, innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen i fråga, beräknad utifrån summan av stödet och lönen. Också arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas på motsvarande sätt utifrån summan av stödet och lönen. Som arbetsinkomst för utlandsarbete betraktas den lön som borde betalas i Finland för motsvarande arbete. Om det inte finns motsvarande arbete i Finland betraktas som arbetsinkomst den lön som annars kan anses motsvara nämnda arbete.

18 5.1. Lön som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien är inte bland annat 1) personalförmåner som tillhandahållits av arbetsgivaren; 2) ränteförmån för lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande; 3) förmån som innefattar rätt att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i ett samfund till lägre pris än gängse pris, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda; 4) förmån som avses i 66 i inkomstskattelagen och som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på ett bolags aktier; 5) premie som ges i form av sådana aktier i arbetsgivarbolaget eller ett annat bolag inom samma koncern eller inom en annan motsvarande ekonomisk sammanslutning som noteras på en värdepappersbörs som är underställd myndighetstillsyn, i form av en placeringsdeposition eller på annat motsvarande sätt, eller helt eller delvis i form av pengar i stället för aktier, förutsatt att värdet av den behållning premien ger beror på hur värdet av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter att premien utlovats; 6) dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor (till den del de är skattefria); 7) sådan lön för väntetid som avses i 2 kap. 14 1 mom. i arbetsavtalslagen; 8) ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal eller ett tjänsteförhållande upphävts, eller ersättning som betalas i samband med att en anställning upphör, till exempel s.k. fallskärmsavtal; 9) vinstpremieandelar som avses i personalfondslagen och som har överförts till en personalfond eller lyfts kontant, eller fondandelar som har lyfts ur en personalfond; 10) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, under förutsättning att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att syftet inte är att med hjälp av den ersätta det lönesystem som förutsätts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, att grunderna för fastställandet av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 2 2 mom. i personalfondslagen och att bolagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie och den utdelning till aktieägarna som fastställs vid bolagsstämman. I situationen i fråga förutsätts dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren inte har ingåtts beträffande betalningen av vinstpremie, att ägarna vid bolagsstämman fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremien betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete inom företag eller på något annat motsvarande sätt. 11) vinstandelar eller utdelningar som delägare i ett bolag har lyft.

19 Lönebegreppet överensstämmer med lönebeloppet inom olycksfallsförsäkringen. 5.2. Exceptionella situationer Ovan nämnda avtalade försäkringslön i utlandsarbete o Arbetslöshetsförsäkringspremien grundar sig på något annat lönebelopp än den faktiska lön som betalats till arbetstagaren. Arbetstagarens lön består uteslutande av naturaförmåner och inte av penninglön. o Grunden för både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie utgörs av naturaförmånernas beskattningsvärde. o Arbetslöshetsförsäkringspremie innehålls inte från löntagarens lön, utan arbetsgivaren svarar för erläggandet av bägge arbetslöshetsförsäkringspremierna, eftersom arbetstagarens lön består uteslutande av naturaförmåner och inte av penninglön. Praktiserande veterinärer, vilkas lön utgörs av en av en grundlön som kommunen betalar samt av jourersättningar och inkomster av praktik. o Både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie grundar sig på det sammanlagda beloppet av den lön som kommunen betalar och de arvoden (s.k. praktikinkomster) som fastställs som grund för veterinärens pension. Barnvårdare, vilka står i anställningsförhållande till barnets föräldrar men vilkas lön helt eller delvis betalas från Folkpensionsanstalten i form av stöd för privat vård eller annat statligt eller kommunalt stöd. o Arbetsgivaren ansvarar för både löntagarens och arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie, såvida ingen annan lön betalas till vårdaren utöver stöden. o Om vårdaren också får annan lön, innehåller arbetsgivaren löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen i fråga, beräknad utifrån summan av stödet och lönen. Också arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas på motsvarande sätt utifrån summan av stödet och lönen. 6. BETALNINGS- OCH UPPBÖRDSPRAXIS 6.1. Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie från lönen Arbetsgivaren innehåller löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie av sådana arbetstagare som omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen i samband med varje löneutbetalning. Arbetsgivaren ansvarar också för att löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie betalas till försäkringsbolaget. Arbetslöshetsförsäkringspremie får inte uppbäras av löntagare i efterskott. Vid uppbärandet av arbetslöshetsförsäkringspremie tillämpas principen om betalningsdag. Det avgörande är alltså när lönen utbetalas, inte när arbetet har utförts.

20 Arbetsgivaren är skyldig att till löntagaren återbetala arbetslöshetsförsäkringspremie som uppburits till för högt belopp eller utan grund. 6.2. Försäkringsbolaget uppbär arbetslöshetsförsäkringspremien av arbetsgivaren De försäkringsanstalter som bedriver lagstadgad olycksfallsförsäkring uppbär av arbetsgivaren både arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremier. Försäkringsanstalten har rätt att för en försäkring som börjar i början av året eller under året uppbära förskott på arbetslöshetsförsäkringspremien. Arbetsgivaren ska uppskatta och meddela försäkringsbolaget det lönebelopp som utgör grund för förskottspremien så att det så exakt som möjligt motsvarar det slutliga lönebeloppet för hela året. Den slutliga försäkringspremien fastställs per kalenderår. Försäkringsanstalten ska fastställa arbetslöshetsförsäkringspremien slutgiltigt under det år som följer efter att försäkringsperioden löpt ut. Tidsfristen förpliktar försäkringsanstalten att utreda och fastställa premien. Efter att tidsfristen på ett år har löpt ut kan försäkringsanstalten fastställa premien inom fem år, om premien inte har kunnat fastställas eller om den har fastställts på felaktiga grunder. Om premien inte har kunnat fastställas eller om den har fastställts på felaktiga grunder, kan premien inte fastställas efter det att fem år har förlöpt från utgången av den tidsfrist på ett år som nämns i föregående mening. Försäkringsanstalterna uppbär arbetslöshetsförsäkringspremierna av arbetsgivaren i form av en egen separat premie och betalar till Arbetslöshetsförsäkringsfonden de premier samt dröjsmålsräntor som arbetsgivaren betalat. Arbetslöshetsförsäkringsfondens meddelande om nivån på arbetslöshetsförsäkringspremien I en ny lag som trädde i kraft 1.6.2006 föreskrivs om en ny meddelandepraxis i sådana fall där arbetsgivarens lönebelopp överstiger 1 686 000 euro och arbetsgivaren har uppgett att olycksfallsförsäkringen fördelats på flera försäkringsbolag (finansieringslagen, 21 ). Närmare anvisningar om denna praxis ges när ibruktagandet av övervakningsregistret har framskridit så att det är möjligt att ge sådana meddelanden. 6.3. Förfallodagar för arbetslöshetsförsäkringspremien Försäkringsanstalten uppbär arbetsgivarens årliga arbetslöshetsförsäkringspremier, som förfaller under år 2008, i tre rater så, att 1.1.2008 uppbärs 0,7 % av det totala lönebeloppet av alla arbetsgivare. För den del av lönebeloppet som överstiger 1 686 000 euro uppbär försäkringsanstalten den premieprocent som fastställts för arbetsgivaren så, att 1,1 % uppbärs 1.3.2008 och 1,1 % uppbärs 1.9.2008. Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie 0,34 % uppbär försäkringsanstalten i en rat 1.5.2008.Premien för delägare i företag, 0,12 %, uppbärs 1.5.2008 (se kalkylen under punkt 4.4).

21 6.4. Dröjsmålsränta och utsökning På arbetslöshetsförsäkringspremier som inte betalats inom utsatt tid indrivs en årlig dröjsmålsränta enligt 4 1 mom. i räntelagen (633/1982). Arbetslöshetsförsäkringspremien och dröjsmålsräntan får utsökas utan dom eller utslag på det sätt som fastställs i lagen om uppbörd av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961). Försäkringsbolaget kan tillämpa samma förfaranden vid uppbörden av arbetslöshetsförsäkringspremier som vid uppbörden av premier för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen, såsom tratta. 6.5. Retroaktiv korrigering av slutlig premie Vid retroaktiv korrigering av arbetslöshetsförsäkringspremierna iakttas samma förfaringssätt som i fråga om premierna för lagstadgad olycksfallsförsäkring. 6.5.1. Försäkringsanstaltens självrättelse De slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremierna för försäkringsperioden uträknas enligt den löneanmälan som erhålls av försäkringstagaren (arbetsgivaren). Den slutgiltiga premien kan korrigeras i efterskott, om uppgifterna i löneanmälan ännu i efterskott ändras eller preciseras eller om något fel har uppstått när arbetslöshetsförsäkringspremien fastställdes. När en uppgift som erhållits eller ett fel som upptäckts orsakar en ändring av premien, iakttas samma tidsfrist som i fråga om grundbesvär. Med andra ord kan korrigeringar göras inom två år från ingången av året efter det år då fordran påfördes eller debiterades. Sålunda kan till exempel korrigeringar i den slutgiltiga arbetslöshetsförsäkringspremien för år 2008 beaktas inom två år från början av år 2010, dvs. till slutet av år 2011. I praktiken korrigeras premierna alltså för det innevarande kalenderåret och de tre föregående kalenderåren. 6.5.2. Ändringssökande Om försäkringsanstalten inte vidtar självrättelse, kan arbetsgivaren anföra besvär om arbetsgivares och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie med iakttagande av bestämmelserna i 53 a 3 och 4 mom. i lagen om olycksfallsförsäkring. Arbetsgivaren kan alltså anföra grundbesvär om en försäkringspremie som vederbörande anser sig ha betalat utan grund. Besvär ska anföras inom två år från ingången av året efter det år då arbetslöshetsförsäkringspremien har fastställts eller debiterats. Skriftliga grundbesvär anförs i första instans hos besvärsnämnden för olycksfallsärenden, vars beslut kan överklagas hos försäkringsdomstolen. Ändring i försäkringsdomstolens beslut kan sökas hos högsta domstolen, om högsta domstolen beviljar besvärstillstånd. Om besvär anförs med anledning av utmätning, gäller dessutom vad som bestäms om grundbesvär i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg. På korrigerade premier betalas ingen ränta. Ovanstående gäller såväl återbetalning som tilläggsdebitering. På tilläggspremie som betalats efter förfallodagen uppbärs dock dröjsmålsränta för dröjsmålstiden enligt 4 1 mom. i räntelagen.