Backstugan Ljuvalås Namnet Varifrån namnet Ljuvalås kommer tycks ingen känna till. Namnet är onekligen förbryllande. En teori, som någon har framkastat, är att namnet egentligen skulle vara Ljusfallsås, men blivit felskrivet då en lantmätare gjorde en karta över området. Strax norr om torpet ligger nämligen en bergshöjd, som heter Ljusmoklint. Historia Den numera raserade stugan Ljuvalås är troligen röjd och byggd av dess ende innehavare, arbetaren August Ström. Stället var nog inte ett torp i dess egentliga mening, utan snarare en backstuga eller förpantningslägenhet under Tittersrud. August Ström tituleras i husförhörslängderna nämligen som arbetare och inte som torpare och det fanns, såvitt vi vet, ingen åkermark till stället. Möjligen hade de en ko som fick beta på skogen. August Ström flyttar till Tittersrud i samband med giftermålet med den där boende inhyses pigan Anna Sofia Jansdotter. Bakgrunden är följande: När den tidigare ägaren av stamfastigheten Tittersrud, Johannes Jansson, i mitten av 1870-talet sålde Tittersrud till Israel Johannesson, lät han undanta den på fastigheten liggande backstugan Da len (huset finns kvar idag, och är det som ligger närmast E45). Dit flyttar han med sin hustru Kajsa Larsdotter och sin styvdotter Johanna Kristina Eriksdotter. Johannes är då knappt 70 år gammal, men ca fem år senare, i slutet av 1882 avlider han i bröstlidande, och Kajsa bor ensam kvar med sin dotter. År 1884 flyttar emellertid den 24-åriga Anna Sofia Jansdotter in hos dem tillsammans med sin oäkta dotter Betty. 1 - Anna Sofia föddes 1858 på torpet Styggemyren under Gyltungebyn. Hennes föräldrar var Jan Magnus Isaksson och Anna Lisa Andreasdotter. Anna Sofia flyttar med sina föräldrar och syskon, först till Stora Bräcke 1861 och därifrån till Hult 1864. Där bor hon kvar hos familjen, tills hon som 20-årig, 1878, får plats som piga i Långerud i Fröskog. Redan efter ett år där föder hon där en oäkta dotter, som får namnet Betty. Anna Sofia bor dock kvar i Långerud med Betty till 1884, då hon troligen tillfrågas om att hjälpa Kajsa Larsdotter på Tittersrudsdalen, och flyttar dit med dottern Betty. Kajsa och hennes avlidne make var säkert nära bekanta med Anna Sofias föräldrar, eftersom både Styggemyren och St. Bräcke ligger i närheten av Tittersrud. År 1886 gifter sig Anna Sofia med August Ström, som då är arbetare på Hängele. Han var född 1853 i Säbyn, som son till fältjägaren Anders Fredrik Ström och hans hustru Kajsa Nilsdotter. I samband med giftermålet flyttar August till Dalen och bor där som inhyses hos Kajsa. Parets äldsta son Gunnar föds på Dalen. Under denna tid bygger troligen August deras nya hem på Ljuvalås, dit de flyttar någon gång 1890-91. August Ström försörjer sig och familjen som arbetare. Bl.a. var han en tid rallare i Hälsingland. Han gjorde även minst en arbetsvandring till Norge. Där fick han, vad det berättats, vid ett tillfälle arbete på en bondgård, där bonden var på sjön sommartid. Han fick då i uppgift att gräva diken. När han var färdig med detta, gick han in till bondhustrun och bad henne mäta upp diket. Han hade nämligen betalt per aln grävt dike. När hon hade mätt diket bad han henne att också mäta andra sidan på diket, för han hade ju även grävt den sidan. Han påstod att hon hade följt hans uppmaning. På senare år, när han krafterna avtagit, drygade han ut sin inkomst genom att gå runt i bygden och sälja varor, som han hade i en unikaväska. I denna hade han karameller, tvålar, sytillbehör, vy- 1 Israel tillhörde Bergmansläkten med sådana personligheter son professor Johan Bergman och forskningsre- sanden Sten Bergman. Ljuvalås Sid 1
kort och påsk- och julkort och liknande varor. När det var dans i Krusebolshaget, sålde han där huvudsakligen karameller och choklad, men det ryktades att man även kunde köpa preventivmedel av honom. Augusts hustru Anna Sofia avled 1920 och därefter bodde August ensam i stugan på Ljuvalås. På äldre dar blev August Ström svag och förvirrad. Vid ett tillfälle, när han skulle ut i skogen, hittade han inte hem och man fick gå skallgång efter honom. Hans gamle arbetskamrat från rallarlivet, Axel Magnusson i Ressbyn, hittade honom därvid sittande, alldeles förvirrad på en sten i Myreskogen. Efter denna händelse repade sig aldrig den gamle rallaren och gårdfarihandlaren och han avled 1930-02-10 i sviterna av äventyret. Paret August och Anna Sofia fick fyra egna barn: Gunnar 1887, Albin 1892, Gustaf 1894 och Vitalis 1898. Förutom dessa hade de en tid även en fosterson. Dessutom bodde ju Anna Sofias dotter Betty kvar i familjen. Hon flyttade dock senare till Ressbyn. Gunnar Ström var politiskt intresserad. I varje fall var han med och startade Ånimskogs första arbetarkommun 19152, och blev dess förste ordförande. Han kom att arbeta som byggnadssnickare och sedermera byggmästare. När han bildat familj byggde han åt sig och sin familj ett hus i Sannerud under Byn, en bit söder om Ljuvalås. Huset som sedan länge är rivet låg vid nuvarande E45, öster om denna och vid infartsvägen till torpet Skogen. Han kom att bygga många hus i bygden bl.a. arrendatorbostaden på Näs och han var även kontrollant, när skolan i Östra Korsbyn byggdes. Men också utanför Ånimskog var han verksam. Han antogs bl.a år 1933 som entrepenör för byggandet av ett ålderdomshem i Bro församling norr om Säffle. Emellertid kom han så småningom att göra konkurs och flyttade, i slutet av 30-talet, med familjen till Göteborg, där han fortsatte att arbeta i byggbranchen. Albin Ström blev den av sönerna, som mest lät höra talas om sig. Redan i Ånimskog engagerade han sig politiskt. Han brukade gå ner till tågen vid Ånimskogs järnvägsstation på kvällarna och där sälja tidningen Stormklockan. Troligtvis var även han engagerad i Arbetarkommunen (liksom hans yngre bor Vitalis) men han har inte avsatt några spår i deras protokoll. År 1917 flyttade han till Göteborg 3, där han innehade olika anställningar, tills han helt kom att ägna sig åt politiken. Först som kommunalpolitiker i Göteborg, men senare även riksdagsman för socialdemokratiska partiet. I samband med inre stridigheter i partiet, kom dock Albin 1934 att bli utesluten ur partiet. Han blev därefter redaktör för tidningen Arbetar-Posten, men bedrev samtidigt en intensiv politisk versamhet. Omkring 1940 var han med om att bilda ett nytt parti, Vänstersocialistiska partiet, för vilket han blev partiordförade. Under sina valrörelser besökte han många platser i Sverige och åtminstone en gång, 1936 eller -37, även sin födelsekommun Ånimskog. Han skulle då, tillsammans med sina två medföljande partikamrater, övernatta hos Karl och Anna Axelsson i Ressbyn. Anna och Albin kände varandra väl sedan barndomen. De var båda födda 1892 och var konfirmandkamrater. När Albin och hans sällskap körde in på gården i Ressbyn med sin bil, togs de emot av Karl och hans hustru Anna. Bilen var prydd med en stor röd flagga och Anna kunde då 2 3 Ånimskogs arbetarkommuns protokollbok. Enlig Ånimskogs utflyttningslängd flyttar han till Gammelstads förs. i febr. 1917. Han har dock inte stått att finna i denna församlings inflyttningslängd. Enl. uppgifter skulle han en tid ha varit till sjöss. Möjligen var detta direkt efter det han flyttat från Ånimskog. Ljuvalås Sid 2
inte undanhålla sig att fråga Albin, om han hade dynamit i bilen. På den tiden måste nämligen alla fordon, som var lastade med sprängämnen, vara försedda med en röd varningsflagga. Sällskapet skulle övernattade i ladan på gården, eftersom det var sommar och gott väder. De blev dock först inbjudna till familjens kvällsmåltid. Karls far Axel Magnusson, som bodde i familjen, blev intresserad av Albin, eftersom denne var son till hans rallarkamrat August Ström. Det blev ett intresserat samtal mellan Axel Magnusson och besökarna. Axel delade ju inte deras politiska åsikter eftersom han var bondeförbundare. Dagen därpå var det utlyst ett stort valmöte på festplatsen i Krusebolshaget, där Albin skulle hålla tal. Festplatsen ägdes emellertid av socialdemokraternas ungdomsförening, som inte tillät Albin att hålla sitt tal där, eftersom han hade uteslutits ur Arbetarpartiet. Albin fick då stå på vägen utanför festplatsen och tala. En talrik åhörarskara fick sig många glada skratt, när han häcklade sina motståndare, i första hand socialdemokraterna, men även kommunisterna fick sig många slängar av Albins stora slev. Gustaf Ström dog, när han endast var 6 år gammal. Vitalis Ström var en tid anställd av Vänerns Seglationsstyrelse som besättningsman på fyrskeppet Megrund. Senare flyttade även han till Göteborg, där han bl.a. arbetade som murare. Vitalis finns nämnd i Arbetarkommunens protokoll, vilket visar att alla bröderna var politiskt aktiva. Stugan på Ljuvalås omkr. 1900. Fr.v. Gunnar, August, Albin och Anna med Vitalis. Utdrag ur Göteborgsposten Följand artikel är hämtat från Göteborgs Posten. ALBIN STRÖM (1892-1962) är en av de främsta folktalare Göteborg haft. När han klev upp i sin hopsnickrade talarstol vädrade publiken sensationer. Civilklädda poliser antecknade diskret vad som sades och eventuellt gränsade till missfirmelse och ärekränkning. Ljuvalås Sid 3
Ström led inte av några hämningar. Motståndarna, och de fanns överallt i hans sinnevärld, nagelfors hänsynslöst. Rallarsvingar slungades ut mot myndigheter, politiker och pressfolk. Hans salvelsefulla budskap ljöd över gator, torg och Heden, som mestadels var hans hemmaplan. JOHAN ALBIN Ström föddes 1892 i Ånimskog. Som ung kom han till Göteborg och inledde sin bana som sjöman. En tid arbetade han på SKF, sedan blev det olika jobb inom byggnads och gruvsektorn. Politiken fångade Ströms intresse och han skrev in sig i SSU och SAP. Vid partisplittringen 1917 gick Ström över till vänstersocialisterna, men vid återföreningen med socialdemokraterna 1923 blev han åter socialdemokrat. Den kraftfulle och tongivande Albin Ström kom snart att inneha framträdande uppdrag. 1924 invaldes han i arbetarkommunens styrelse och 1927-28 kom han att sitta i stadsfullmäktige. Vid riksdagsvalet 1928 nominerades Ström på tredje plats och invaldes i Riksdagens andra kammare. Där gick han ofta sina egna vägar och kom ständigt på kollisionskurs med sina partikamrater. Vid arbetarkommunens möte 12 december 1933 föreslogs, att Ström skulle uteslutas ur partiet. Mötet ajournerades till 18 december, men till dess hann Ström samla ihop sina anhängare som såg till att förslaget avstyrktes. Kravet på uteslutning återkom. Denna gång till partistyrelsen, som behandlade frågan 9 januari 1934. Beslutet blev: "På grund av Albin Ströms systematiska osolidariska uppträdande som därmed uppenbart skadat partiet, beslöt partistyrelsen att utesluta Albin Ström ur partiet". Sex dagar senare bildade Ström Göteborgs socialistiska arbetarkommun. I riksdagen satt han kvar till 1936. 1940 startade Ström vänstersocialistiska partiet (VSP) och tog själv över ArbetarPosten, vars första nummer hade utkommit 20 januari 1934. Sitt högkvarter inrättade Ström i en liten träbyggnad vid Värmlandsgatan. Några större framgångar blev det varken för partiet eller tidningen. VSP deltog i flera kommunalval utan att erövra något mandat. ArbetarPostens upplaga låg på några tusen exemplar, men lästes på bibliotek och tidningsredaktioner. Som ansvarig utgivare satte Albin Ström ett oslagbart svenskt rekord, då tidningen under sin levnad, fram till 11 november 1960, konfiskerades 28 gånger! Ströms artilleri var så grovt, att han hamnade på Härlanda fängelse vid tre tillfällen för missfirmelse och ärekränkning. Detta tog Ström med en klackspark och förklarade senare: "De fyra månaderna på Härlanda är den enda semester jag haft i mitt liv. Där fick jag skriva i lugn och ro och stördes inte av telefoner eller besök. Fångvaktarna sprang med korrektur. Det var service det!" När Gustaf V var i Göteborg 1944 för att inviga de första nyuppförda fastigheterna i Norra Guldheden fick Ström till det: "Nu har kungen varit här och invigt Norra Guldheden, men han såg inte råttorna som dansade cancan i Annedal" GP:s chefredaktör Harry Hjörne fick ta emot åtskilliga rallarsvingar under åren. När Hjörne drev frågan om ett nytt Ullevibygge anklagades han för att helt strunta i behovet av ett nytt sjukhus. "Fotbollen går före de sjuka", dundrade Ström och kallade Nya Ullevi för Skuldevi. Albin Ström framhöll själv att han under 46 valrörelser hållit 15 000 valmöten i landet och besökt alla svenska städer utom Gränna. Mötena ackompanjerades av musik från en grammofon som spelade Internationalen, Flottarkärlek och Stjärnbaneret. Tisdagen den 1 maj 1962 hörde jag Ström hålla sitt sista tal på Heden. Han tog sig från sängen på Sahlgrenska sjukhuset där han vårdats en tid. Hans sista anhängare bar honom upp i talarstolen. Med bruten stämma dundrade han mot usla folkpensioner och kronans allt sämre värde. Ljuvalås Sid 4
I valrörelsen några månader senare var jag engagerad som valarbetare i Folkpartiet och hade bland annat till uppgift att besöka patienter på Sahlgrenska för att överlämna valmaterial och bistå med poströstning. I ett enskilt rum fann jag Albin Ström liggande. Jag hade just börjat framföra mitt ärende, då Ström avbröt: "Vilket parti kommer du från?" Folkpartiet, svarade jag. Den till synes svårt sjuke Ström for då upp i sängen: "Folkpartiet, stönade han, dra åt helvete! Bengt.A. Öhnander En bok om Albin Sröm. 2014 utkom en bok om Albin Ström och hans politiska insatser. Boken är skriven av förre vice ordföranden i Vänsterpartiet Johan Lönnroth och har titeln Albin Ström och det frihetliga spåret i svensk arbetarrörelse. Under researchen för denna bok var Lönnroth här i Ånimskog och besökte de platser, där Albin hade växt upp och gått i skolan m.m. Ljuvalås Sid 5